Insatser och åtgärder för att
förbättra kroppsuppfattningen
Målen med denna modul
Att ge information om
• Vad/vem åtgärderna riktar sig till
• Ramverken som styr åtgärderna
• Aktiviteter för att uppmuntra
• Resurser som kompletterar åtgärderna
Vad/vem riktar sig åtgärderna till?
Offentlig politik
• Åtgärder som syftar till att
underlätta förändringar i
den fysiska och sociala
miljön, som kan vara
bidragande till missnöje
med utseende
• T.ex. genom att påverka
lagar om vilka bilder som får
användas i reklam för
skönhetsprodukter
Individer och grupper
• Åtgärder som syftar till att
förändra attityder och
beteenden på en
individnivå. Dessa används
ofta i grupper som löper risk
för missnöje med utseendet
• T.ex. insatser i skolan, i små
grupper eller i hela klassar
Hur man reducerar riskerna: Inramning
av innehåll och ingripande
• Riskfaktormodellen
– Det mest accepterade teoretiska ramverket för att
förbättra kroppsuppfattningen
– Siktar in sig på sociokulturella och individuella faktorer
som ökar risken att utveckla missnöje med utseendet
– Baseras på teorin att om du minskar närvaron av
inflytelserika riskfaktorer, är det mindre sannolikt att
missnöje med utseendet uppstår
– Till exempel siktar man in sig på kända riskfaktorer,
såsom
• Internaliseringen av utseendeideal
• Olämpliga jämförelser av utseendet med kamrater
Vanliga strategier vid åtgärder
1. “Media literacy”
2. Sikta in sig på jämnåriga
3. Kognitiv dissonans
1. Media Literacy: Kunskap om media
Klicka på bilden här ovan för att titta på Dovefilmen
‘Onslaught’
http://vimeo.com/4097693
Varför fokusera på media?
• Att blir utsatt för medias bilder om det manliga
och kvinnliga “idealet” påverkar
kroppsuppfattningen negativt på kort och på lång
sikt (Levine & Murnen, 2009)
• Medias bilder är överallt – det är lättare att
förändra våra reaktioner på dem än att förbjuda
eller förändra bilderna
• Unga människor med bättre kunskap om media
(högre “media literacy”) är mindre missnöjda
med sin kropp (McLean, Paxton & Wertheim, 2013)
Kunskap om media/”Media literacy”
• Det finns ännu inte någon svensk term för den engelska
termen “Media literacy”
• “Media literacy” är “förmågan att inhämta, analysera,
utvärdera och skapa media i olika former” (Center for
Media Literacy, 2011)
• Vårt mål är att förse unga människor med förmågan att
dekonstruera och kritisera de bilder och budskap de ser
i media, för att minska påverkan från media.
“Media Literacy”: Media Smart
• Det mest effektiva åtgärdsprogrammet inom
“Media literacy” som har testats i skolmiljöer
är Media Smart (Australian version)
• Australiensiskt material som består av åtta
50 minuter långa klassrumslektioner.
• Aktiviteterna fokuserar på mediekunskap
(media literacy), aktivism och
opinionsbildning, inklusive en utforskning av
medias stereotypa bild av kvinnor och män i
reklam, kunskap om retuschering och hur
man skriver protestbrev till industrin.
• Nya studier visar att detta åtgärdsprogram är
effektivt när det gäller att minska 13-åriga
flickors och pojkars oro över, och
övervärdering av, kroppsvikt och kroppsform,
bantning, missnöje med kroppen och
depression (Wilksch & Wade, 2009).
http://sparky.socsci.flinders.edu.au/researc
honline/projects/5
Hur man förbättrar “media literacy”:
en varning!
Om du funderar på att börja använda åtgärder som
ska förbättra media kunskaperna … Innan du börjar:
• Det är lockande att visa en massa bilder på
idealkroppar för yrkeseleverna/studenterna när
man ska demonstrera hur media gestaltar män
och kvinnor
• Men – vi vet att om man blir utsatt för dessa
bilder så ökar missnöjet med utseendet
• Börja alltid med att introducera hur man ser på
bilder och budskap med kritiska ögon – innan du
visar några bilder
“Media Literacy”: Övningsförslag
• Sätt igång en diskussion om stereotyperna
som porträtteras i media:
– Be eleverna/studenterna att brainstorma om hur
kvinnor/män typiskt ser ut i media (t.ex.
nyhetsuppläsare; hallåor). Varför valdes dessa
människor? Är detta något som de själva tycker är
attraktivt?
– Och människor med missbildningar? Hur gestaltas
de? Vilka karaktärer spelar de?
“Media Literacy”: Övningar
• Media knep – Titta på Doves videoklipp ‘Evolution’ för att ta
reda på vad som händer under en fotosession
http://youtu.be/hibyAJOSW8U
• Diskutera om detta var vad man förväntade sig? Eller
manipulerar de bilden mer än vad studenterna trodde?
“Media Literacy”: Övningar
• “Photoshop Fakes”- använd före/efter-bilder av
män och kvinnor och fråga studenterna vilka
delar av bilden som har ändrats.
– Börja med ansikten/hår och fortsätt till hela
kroppsbilder. [Försök undvika att visa
eleverna/studenterna för många bilder som
representerar det smala/muskulösa idealet].
– Diskussion om varför bilderna har photoshoppats
– Avsluta med en debatt: känner vi oss bekväma med
det här? Vad kan följderna bli? Ska detta vara tillåtet?
Före- och efterbilder
“Media Literacy”: Resurser
• Svensk retuscheringssida
http://demo.fb.se/e/girlpower/retou
ch/
• Centrum för Media Literacy (USA)
http://www.medialit.org/
• Unga kvinnor och kroppuppfattning i
den digitala eran
http://www.qvwc.org.au/programs/p
ast-programs/positive-body-image/
2. Om jämnårigas påverkan
Varför sikta in sig på jämnåriga?
• Jämnåriga är det viktigaste sociala
sammanhanget för ungdomar
• Forskning av Helfert & Warschburger (2011) och
Paxton, Schutz, Wertheim & Muir (1999) har visat
att de följande tre sakerna är riskfaktorer för
missnöje med utseende
– Att göra jämförelser av utseendet tillsammans med
jämnåriga
– Prata om utseende med jämnåriga
– Att bli retad av jämnåriga p.g.a. utseendet
Sociala jämförelser
• Påverkar unga människor negativ när de jämför sina
kroppar med andra jämnåriga, och känner sig
missnöjda om de tycker att den andra personen är
attraktivare
• Ofta fungerar inte jämförelserna eftersom den andra
personen är längre/kortare/har en annan
genuppsättning
• Vi måste försöka uppmuntra unga människor att inte
jämföra sitt utseende med jämnåriga
Att bli retad på grund av utseendet
• Påverkar självfallet mottagarens
kroppsuppfattning negativt
• Att bli retad “sekundärt” (d.v.s. att se andra bli
retade över sin vikt) påverkar en också negativt
eftersom det etablerar gruppnormer och
standardutseenden
• Vi måste anstränga oss för att stoppa retning på
samhälls-, grupp- och individnivå
Konversationer om utseende
• Skapar och bibehåller gruppnormer och
förväntningar om utseende, förmedlar
utseendets betydelse och formar beteenden för
att förändra vikt och kroppsform.
• Vi måste göra ungdomar medvetna om påverkan
av dessa konversationer så att de kan kontrollera
dem.
Ett exempel på åtgärder hos jämnåriga:
Konversationer om utseende
• Introducera konceptet “utseendeprat” (t.ex. kommentarer om en
persons kroppsform, kroppsstorlek, ansikte, kläder, hudfärg och
missbildningar)
• Be eleverna/studenterna att brainstorma om de potentiella
negativa konsekvenserna av dessa konversationer på deras egen
fysiska, sociala och emotionella hälsa och andras välmående
• Skapa olika scenarion (scener) för vanligt “utseendeprat” i grupper
och byt sedan scenarierna med en annan grupp
• Välj ett scenario och be eleverna/studenterna skriva “ett alternativt
slut”
• Efter att ha gått igenom alla scenarion och slut, brainstorma fram
en lista över “saker vi kan göra” för att minska utseendeprat
Alternativa slut: Vad kan du göra för
att hindra utseendeprat?
•
•
•
•
Led in konversationen på ett annat ämne
Ignorera utseendepratet utan att ignorera personen
Framhäv kvaliteter som inte berör utseendet
Försök att inte rikta uppmärksamhet mot kroppsstorlek
eller någon annan del av utseendet
• Avfärda inte personens oro, ge uppmuntran utan att ge dig
in i utseendeprat-cirkeln
• Fokusera på hälsoprat, inte utseendeprat
– T.ex. “hälsosam mat” snarare än “diet”
• Kom ihåg att det är okej för människor ha självförtroende
när det gäller sin kropp, och att det inte betyder att de
skryter eller är kaxiga
• (Från Happy Being Me, Richardson & Paxton, 2010 )
Förslag på extra övningar
• Uppmuntra eleverna/studenterna att identifiera och diskutera
exempel på utseenderelaterad diskriminering och hur dagens
samhälle främjar attraktiva människor.
• Uppmuntra eleverna/studenterna att undersöka diskrimineringslagarna i ditt land. Ingår utseendediskriminering? Tycker de att
lagarna bör ändras?
• Fråga om någon har upplevt utseenderelaterad diskriminering
eller mobbning i verkligheten? Berätta om situationerna och välj
en eller två och utveckla “alternativa slut”.
• Skapa en lista med “saker vi kan göra” för att förhindra
utseendediskriminering.
• Och de som blir retade för sitt utseende? Kan något göras för att
minska den negativa påverkan? Kan de göra något själv? Vad
kan “åskådare” göra?
Evidensbaserade åtgärder hos
jämnåriga
• Happy Being Me har varit det mest lyckade
åtgärdsprogrammet bland tonårstjejer
(Richardson & Paxton, 2010).
• Detta program har upprepats med andra
åldersgrupper och grupper med män och kvinnor
i både Australien och Storbritannien, med
lovande resultat (Diedrichs et al., 2012).
• Man kan få tillstånd att använda (och få tillgång
till) materialet genom att kontakta Professor
Susan Paxton: [email protected]
Åtgärdsprogram för jämnåriga:
Övriga resurser
• Y’s Girl
Ladda ner på
http://www.ywca.net/Page/
What-We-Do/Ys-Girl
3. Kognitiv dissonans
Hur fungerar kognitiv dissonansmetoder?
• ‘Internalisering’ inträffar när människor
anammar samhällets utseendeideal som
något som de ska sträva efter.
• Internalisering av de smala och muskulösa
idealen för kvinnor och män är en av de
största riskfaktorerna för att utveckla missnöje
med kroppen (Thompson & Stice, 2001).
• Åtgärder med kognitiv dissonans försöker
minska internaliseringen av det smala idealet.
Vad är kognitiv dissonans?
• “Kognitiv dissonans” (Festinger, 1957) syftar
på obehaget som uppstår när det finns en
motsägelse (“dissonans”) mellan en individs
tankar och beteenden.
• Denna obehagskänsla motiverar personen att
förändra antingen sina attityder eller sitt
beteende för att minska motsägelsen (Stice et
al., 2008).
Vad är kognitiv dissonans?
• Till exempel: Många tjejer bantar eftersom de har
internaliserat tanken att smalhet är idealet som de
måste jobba för och eftersom det tror att detta
kommer göra dem populärare
• En kognitiv dissonans-metod uppmuntrar tjejer att
utmana sambandet mellan smalhet och popularitet
• Om åtgärden lyckas så kommer bantandet motsäga
deras nya attityd (att det inte finns något samband
mellan smalhet och popularitet), och då slutar de
banta
Belägg för kognitiv dissonans
• Det finns en stor mängd belägg som stödjer
framgången med denna metod hos äldre
ungdomar och unga kvinnor.
• Forskningen har fokuserat på två åtgärdsprogram,
The Body Project och Reflections Body Image
Program (referenser kommer senare)
• Denna metod har varit effektiv när det gäller
kvinnor och grupper med kvinnliga
gymnasieelever och universitetsstudenter (Stice et
al., 2008; Halliwell & Diedrichs, i tryck).
Övning baserad på den kognitiva
dissonans-metoden
• Diskutera de nuvarande utseendeidealen för män
och kvinnor så som de framställs i media (filmer,
TV, magasin o.s.v.).
• Varför försöker människor uppnå dessa ideal? Är
deras föreställningar – att om man uppnår dessa
ideal så kommer livet att bli annorlunda – riktiga?
• Vad är priset för de som ser dessa bilder att
uppnå dessa “ideal”? Fundera över det fysiska,
sociala, emotionella och finansiella priset …
Kognitiv dissonans: Resurser
The Body Project
Eric Stice
• Köp boken i en (internet)bokhandel
• Köp tillgång online via
http://www.bodyprojectsupport.org/
Succeed Body Image Program
• Kontakta Succeed
www.succeedfoundation.org/work/sbip
UPPMUNTRA SJÄLVFÖRTROENDE OM
KROPPEN I DITT DAGLIGA YRKESLIV
• Identifiera situationer i ditt arbete när
kroppsuppfattning kan vara ett problem för dina
elever/studenter – eller kanske för dig själv? Hur
kan du initiera enkla åtgärder för att motverka
detta?
– Till exempel: studenter är ofta nervösa innan de ska
hålla i en presentation inför klassen, eftersom de
oroar sig över vad folk ska tänka när de ser på dem
– Lösning: Uppmuntra studenterna att öva med en
självsäker hållning och ett självsäkert kroppsspråk; gör
några övningar för att bryta isen så att det skapas ett
förtroende i gruppen innan man genomför
presentationerna o.s.v.
UPPMUNTRA SJÄLVFÖRTROENDE OM
KROPPEN I DITT DAGLIGA YRKESLIV
• Fundera på att engagera dig i social aktivism
(till exempel insatser för att påverka
förhållningssätt och vanor på ditt arbete, i din
stad och i ditt land) om hur oro över
utseendet påverkar dina yrkeselever negativt
• Fundera på att kämpa för obligatorisk
utbildning för alla yrkeslärare och
yrkesvägledare om utseendeproblems
påverkan
SAKER DU BÖR UNDVIKA
• Undvik gästföreläsare, bilder, artiklar och böcker som handlar
om personer som återhämtat sig från ätstörningar
– Dessa förbättrar inte kroppsuppfattningen eller ‘”avskräcker” människor
från att utveckla ätstörningar. De kan istället glorifiera störda ät
beteenden och göra dessa attraktiva för sårbara unga människor.
• Undvik uppgifter som handlar om ätstörningar
– Dessa ämnen väljs ofta av mottagliga unga människor och kan ge dem
tillgång till information som skapar eller ger näring åt en ätstörning.
• Be inte studenter dokumentera vad de äter/föra matdagbok.
– Detta beteende förknippas med strikt kontroll över matvanorna. Det
finns belägg för att denna typ av bantning är ineffektiv.
• Väg inte studenterna på lektionstid och genomför inga
konditionstest.
– Detta skapar förlägenhet, konkurrens (vilket kan leda till bantning för att
förbättra resultatet) och jämförelser av utseendet.
SAMMANFATTNING
• Målen för åtgärderna som ska främja positiv
kroppsuppfattning är både offentlig politik,
individer och grupper
• Ramverken som styr åtgärderna fokuserar på
kända riskfaktorer
• Åtgärderna siktar in sig på “media literacy”, att
minska påverkan från jämnåriga och att skapa
kognitiv dissonans för att minska
internaliseringen av de smala och muskulösa
idealen
• Speciella övningar kan uppmuntra
utseenderelaterat självförtroende, och vi har gett
er resurser
Referenser
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Centrum för Media Literacy. (2011). Media Literacy - A definition and more. Tillgänglig på:
http://www.medialit.org/media-literacy-definition-and-more
Diedrichs, P. C., Bird, E., & Halliwell, E. (2012). "Happy Being Me" in Britain: The evaluation of a school-based
disordered eating and neagtive body image intervention with pre-adolescent girls and boys. Artiklen har
presenterats på International Conference on Eating Disorders, Austin, Texas.
Festinger, L. (1957). A theory of cognitive dissonance. Stanford: Stanford University Press.
Halliwell, E., & Diedrichs, P. C. (I tryck). Effectiveness of a Dissonance Eating Disorder Prevention Program among
12 and 13 year old British Girls. Health Psychology
Helfert, S., & Warschburger, P. (2013). The face of appearance-related social pressure: Gender, age and body mass
variations in peer and parental pressure during adolescence. Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health,
7, 16-27.
Levine, M., & Murnen, S. K. (2009). "Everybody knows that mass media are/are not [pick one] a cause of eating
disorders": A critical review of evidence for a causal link between media, negative body image, and disordered
eating in females. Journal of Social and Clinical Psychology, 28, 9-42.
McLean, S. A., Paxton, S. J., & Wertheim, E. H. (2013). Mediators of the relationship between media literacy and
body dissatisfaction in early adolescent girls: Implications for prevention. Body Image, 10(3), 282-289.
Paxton, S., Schutz, H. K., Wertheim, E. H., & Muir, S. L. (1999). Friendship clique and peer influences on body image
concerns, dietary restraint, extreme weight loss behaviors, and binge eating in adolescent girls. Journal of
Abnormal Psychology, 108, 255-266.
Richardson, S. M., & Paxton, S. J. (2010). An evaluation of a body image intervention based on risk factors for body
dissatisfaction: A controlled study with adolescent girls. International Journal of Eating Disorders, 43(2), 112-122.
Stice, E., Shaw, H., Becker, C. B., & Rohde, P. (2008). Dissonance-based interventions for the prevention of eating
disorders: Using persuasion principles to promote health. Preventive Science, 9, 114-128.
Thompson, J. K., & Stice, E. (2001). Thin-ideal internalization: Mounting evidence for a new risk factor for bodyimage disturbance and eating pathology. Current Directions in Psychological Science, 10(5), 181-183.
