Gällivare Kommun
Barn-, Utbildning och Kulturnämnden
Reviderad september 2007
Innehåll
Vision och mål
1
Kartläggning
2
Främjande och förebyggande åtgärder
3
Direkta åtgärder
4-5
Rutiner och ansvarsfördelning
6
Uppföljning
6
Processbeskrivning
7
Kontakt
8
Kommunikationsplan
Bilaga 1
Rättigheter och skyldigheter
Bilaga 2
Definitioner
Bilaga 3
Trivselregler
Bilaga 5
Kompetensutvecklingsplan
Bilaga 6
Lag SFS 2006:67
Bilaga 7
2
Övergripande policy
På Sjöparksskolan får alla, oberoende av social bakgrund, kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder, möjlighet att växa; kunskapsmässigt och socialt.
Målet är att alla som arbetar på Sjöparksskolan ska:
◊ visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet
utgå från ett demokratiskt förhållningssätt
◊ aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper
◊ aktivt verka för att kränkningar aldrig ska förekomma
◊ snabbt ingripa med tydliga handlingar och åtgärder då kränkande
behandling uppmärksammas. Varje incident av kränkande behandling
skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Det är en kollegial
plikt att ingripa mot kränkande behandling!
3
Utarbetning av Sjöparksskolans
Likabehandlingsplan/processbeskrivning
Utbildning, av rektor, för personal i Lagen om förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling i skolan, hösten 2007.
Rektor har fått utbildning, på uppdrag av BuoK, om upprättande av
Likabehandlingsplan av Monica Lindkvist och Doris Johansson.
Information, av rektor, om lag SFS 2006:67 inklusive
Likabehandlingsplanen har getts till skolråd, elevråd, klassråd,
elevskyddsombud tillika kamratstödjare och till personal på
Sjöparksskolan.
Utbildnings- och kulturdepartementets informationsmaterial
Trygghet, respekt och ansvar, ordningsregler och
frånvarorapportering har delats ut i början av terminen till personal,
elevråd och skolråd.
All personal har fått var sitt exemplar av styrdokument.
Nya stöddokument för systematisk dokumentation har tagits i
bruk från hösten 2006
Sjöparksskolans ordningsregler och konsekvenser har, hösten
2007, arbetats fram bland elever, föräldrar och personal.
Förslaget på Likabehandlingsplan lämnas på remiss till personal,
elever och skolråd.
Beslut om Likabehandlingsplan i skolrådet
Likabehandlingsplanen revideras årligen i januari
4
Kartläggning gjord i 2007 visar att:
Kränkande behandling förekommer i alla skolår
rasism förekommer
elever namnges, som kränker och blir kränkta
det finns problem i grupper/klasser
de flesta eleverna trivs med sin skolgång men det finns elever som upplever
oro i skolan
Utifrån genomförd kartläggning kommer skolan att vidta åtgärder enligt
Likabehandlingsplanen.
5
Om vi har ett främjande förhållningssätt och förebygger bra,
behöver vi åtgärda mindre!
Främjande och
förebyggande åtgärder
Ansvarig
När
Livskunskap
mentorer
1 gång/vecka
Vi hälsar på varandra
alla
alltid
Ordning och reda
mentorer
2 ggr/månad
Rasttillsyn
all personal
raster/luncher
Tillsyn omklädningsrum
personal
vid behov
Mentorsträffar
mentorer
1 gång/vecka
Klassråd
mentorer
1 gång/vecka
Elevråd
rektor
1 gång/månad
Elevskyddsombud
rektor
2 ggr/år
Kamratstödjare
stödteamet
några ggr/år
Trivselenkät
mentor
2 ggr/år
Ordningsregler
personal, elever, föräldrar
varje dag
Granskning av läromedel
personal
vid inköp och
användning
6
Rutiner och ansvarsfördelning
Om skolan får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för
trakasserier på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning
eller funktionshinder som kränker hans eller hennes integritet i studierna, skall
omständigheterna kring detta utredas och åtgärder vidtas. Detta innebär att
skolan är skyldig att starta en utredning även om ingen formell anmälan
inlämnats.
Alla elever, föräldrar, personal (rektor, pedagoger, assistenter, vaktmästare,
fastighetsskötare, bespisning, städ) som misstänker eller upptäcker kränkningar
på Sjöparksskolan ska anmäla detta. Anmälan kan göras på olika sätt, genom att
prata med någon från Sjöparksskolans stödteam, lägga ett meddelande i vår
”stödteamsbrevlåda” som töms 1 ggr/dag eller använda våra blanketter (bilaga )
för att anmäla att kränkningar förekommer.
Uppföljning av likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen skall årligen följas upp, ses över och vid behov revideras.
Vid varje uppföljning ska en ny kartläggning och nulägesanalys göras.
7
Direkta åtgärder
Vid misstanke om trakasserier eller annan kränkande behandling
Utredning görs av den fritidspedagog, förskollärare, lärare eller annan
pedagogisk personal som får kännedom om kränkningen (blå blankett, utredning)
Mentor informeras
Vårdnadshavare informeras, i ett akut skede kan skolan behöva agera innan
vårdnadshavare infomeras
Rektor informeras
vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och om
anmälan till socialtjänst, polis, arbetsmiljöverk skall göras.
Vid behov skall ett åtgärdsprogram upprättas (blå blankett)
Åtgärder grundas på utredningen av vad som skett i det enskilda fallet och
bör som regel riktas till både den kränkta eleven och den elev/er som kränker
De inblandade eleverna skall erbjudas råd och stöd av elevhälsans personal
Åtgärderna följs upp och utvärderas på (vit blankett, uppföljning/utvärdering)
8
Direkta åtgärder
Vid misstanke om att vuxen trakasserar eller kränker elev
Eleven talar med sin mentor, annan lärare, rektor, skolsköterska eller
vårdnadshavare
Rektor ansvarar för utredningen
Vårdnadshavarna informeras
Vid behov tar rektor hjälp av Elevhälsan
Vid behov ansvarar rektor för upprättande av åtgärdsprogram. Den elev som
blivit trakasserad eller kränkt skall erbjudas råd och stöd av Elevhälsans
personal.
Rektor ansvarar för att åtgärderna följs upp och utvärderas.
9
KONTAKT
Barnombudsmannen
08-692 29 50
Tillsammans
08-405 29 18
BRIS
08-59 88 88 00
BRIS vuxentelefon
077-150 50 50
Rädda barnen
08-698 90 00
Rädda barnens föräldratelefon
020-786 786
FRIENDS
08-545 51 990
Tillsammans ”verktygslåda på nätet”
www.tillsammans.gov.se
10
Bilaga 1
9. Kommunikationsplan
Målgrupp
Informationsstrategi
Barn/elever
Genomgång av skolans likabehandlingsplan på klassråd
i början av varje termin.
Praktiska arbeten kring likabehandlingsplanen varje
termin.
Genomgång av skolans likabehandlingsplan första
skolveckan på den nya skolan.
Genomgång av skolans likabehandlingsplan på
AP-träffar i början av varje termin.
Samtliga i personalen ska erhålla ett ex av skolans
Likabehandlingsplan
Genomgång av skolans likabehandlingsplan i samband
med introduktion.
Ett ex av likabehandlingsplanen ges till personalen.
Genomgång och diskussion utifrån skolans
likabehandlingsplan på första föräldramötet vt och
ht. Föräldrar erhåller ett ex av likabehandlingsplanen
på föräldramöte eller i samband med individuellt
utvecklingssamtal för barn/elev.
Muntlig information om skolans likabehandlingsplan,
skolans likabehandlingsplan delas ut.
Nya barn/elever
Personal
Nyanställd personal
inkl långtidsvikarier
Föräldrar
Nya föräldrar
Klassråd, se ovan
barn/elever
Elevråd
Skolråd
Korttidsvikarier
Ansvarig Ansvarig
Rektor
Mentor
X
X
X
X
X
X
X
X
Genomgång och diskussion utifrån skolans
likabehandlingsplan på det första elevrådet
vårtermin respektive hösttermin.
Elevrådet engageras i det främjande och
förebyggande arbetet.
Genomgång och diskussion utifrån skolans
likabehandlingsplan på det första skolrådet
vårtermin respektive hösttermin.
Skolrådet engageras i det främjande och
förebyggande arbetet.
Informeras om att de bör ta del av skolans
likabehandlingsplan som finns att tillgå …
11
X
X
Skolans
adm.
personal
RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER
Bilaga 2
Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på:
• FN:s konvention om barnens rättigheter
• Skollagen (SFS 1985:1100 ) 1 kap 2§, 4 kap 2§
• Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga
ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
• Socialtjänstlagen (14 kap. 1 §) angående anmälningsskyldighet
• Brottsbalken
Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig
skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte
anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen.
I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda
begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar
utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel:
– misshandel
– olaga hot
– olaga tvång
– ofredande
– trakasserier
– förtal/Förolämpning
– sexuellt ofredande
– hets mot folkgrupp
• Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
av barn och elever i skolan m.m.
Det är en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta
på annat sätt. I lagen införs därför ett förbud mot diskriminering.
Direkt diskriminering: ett barn eller en elev får inte missgynnas genom
särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen
omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.
Indirekt diskriminering: ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till
synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken
diskriminerande effekt.
Ej diskriminera någon genom att trakassera denne.
Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon skall
diskrimineras.
12
Förbud mot repressalier: förbudet gäller bestraffningar av ett barn eller en
elev som har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller
medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen.
Förbud mot annan kränkande behandling
KRAV PÅ LIKABEHANDLINGSPLAN
”I varje förskola och skola ska huvudmännen se till
att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild
verksamhet. Likabehandlingsplanens främsta syfte är
att främja likabehandling, att förebygga samt motverka
trakasserier och annan kränkande behandling. I planen
ska planerade åtgärder redovisas. Den ska ses över och
följas upp varje år. Planen ska fungera som ett ”levande”
dokument genom att vara åtgärdsinriktad och ständigt
vara aktuell. Varje verksamhet har frihet att utforma
likabehandlingsplanen utifrån sina behov.
De planer och andra dokument som redan finns i
verksamheten och som har till syfte att motverka olika
former av kränkningar har ofta fått olika namn beroende
på verksamheternas karaktär. Om dessa dokument
uppfyller lagens krav på vad en likabehandlingsplan
ska innehålla och syfta till behöver dessa dokument inte
göras om. Det viktiga i sammanhanget är dokumentens
innehåll och funktion som förebyggande instrument
och att den omfattar såväl diskriminering som annan
kränkande behandling. Uppföljning och utvärdering av åtgärderna ska ske i
den skriftliga kvalitetsredovisningen som sammanställs
årligen.
En verksamhet med bristande delaktighet för
eleverna löper större risk att utlösa kränkande beteenden
än den verksamhet som präglas av ömsesidig respekt och
möjlighet till inflytande. Det är därför angeläget att barnen
och eleverna engageras och deltar i arbetet med att ta fram,
följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan.
Det är mycket viktigt att eleverna och föräldrarna får
information om vad som gäller för att kunna påverka och
bli delaktiga i arbetet mot diskriminering och annan
kränkande behandling.”
Citat ur ”Trygghet, respekt och ansvar - en sammanfattning av regeringens
proposition 2005/06:38” s.9 Utbildnings- och kulturdepartementet
13
Bilaga 3
Definitioner
Jämlikhet
Jämlikhet avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i
samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion, sexuell läggning, social tillhörighet m m.
Jämställdhet
Jämställdhet definieras i Sverige som förhållandet mellan kvinnor och män, och
innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter
att ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende, att vårda hem och barn och
att delta i politiska, fackliga samt andra aktiviteter i samhället. Skyddet gäller
även transsexualitet. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ
aspekt. Den kvantitativa innebär generellt en jämn fördelning mellan kvinnor och
män inom alla områden i samhället och avser 40 till 60 procent eller jämnare. Den
kvalitativa innebär att kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och
värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla
områden i samhället.
Genus
Genus avser hur kön - manligt-kvinnligt och maskulint-feminint - betraktas som
sociokulturellt skapade företeelser som ständigt produceras och reproduceras i
samspelet mellan människor vilka har inbördes ojämna maktrelationer.
Diskriminering
Diskriminering innebär särbehandling som inte är sakligt motiverad, d v s när
någon inte behandlas på samma sätt som en annan person i en likartad situation,
direkt diskriminering. Det kan vara en teoretisk jämförelse som inte behöver
göras med en verklig person. Indirekt diskriminering sker när en bestämmelse,
ett kriterium eller ett förfaringssätt tillämpas och framstår som neutralt men i
praktiken missgynnar en person.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt lagstiftningen att någon tillhör en grupp
personer som har samma hudfärg, nationella eller etniska ursprung.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt lagstiftningen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning (lag 2003:311).
Funktionshinder
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
(lag 2003:311).
14
Bilaga 4
hälsar vi på varandra
respekterar vi varandras namn, olikheter i beteende, kunskaper
och olika förutsättningar, ingen kränks!
lyssnar vi på varandra
bemöter vi andra på ett positivt och trevligt sätt
använder vi ett vårdat språk
ser vi till att ingen blir lämnad ensam, om man själv inte vill
tar vi ansvar för våra egna handlingar
kommer vi i tid till lektioner
arbetar vi efter uppsatta mål
har vi inte på oss ytterkläder eller mössor och kepsar
låter vi mobilen vara avstängd under lektionen
är vi rädda om det material vi får
plockar vi undan efter oss
Konsekvenser om någon bryter mot reglerna:
1. uppmaning att ändra beteende
2. samtal med vårdnadshavare
3. utvisning
4. kvarsittning
5. samtal med rektor och vårdnadshavare, EVK
6. socialtjänst/polis
7. ev. byte av skola
15
Bilaga 5
Kompetensutvecklingsplan
KURSINNEHÅLL
RIKTAD
TILL
OMFATTAR
Lag om förbud
mot
diskriminering
och annan
kränkande
behandling
All personal
Ett
utbildningstillfälle
Utbildning i
Livsviktigt
7 personer
som blir
piloter
Elevskyddsombudsutbildning
Elevskydds- Ett utbildningstillombud
fälle/person
7
utbildningstillfällen
Diskriminerings- All personal Ett utbildningsgrunderna enligt Ny personal tillfälle
Lag SFS 2006:67
16
NÄR
Maj 2006
Höstterminen
2006
Vårterminen
2007
Årligen
återkommande
vt & ht
Självstudier av
lag och allmänna
råd
Höstterminen
2006
Vårterminen
2007
Post 1 av 1 i SFST
Länk till register o förarbeten
Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall
finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i
många spalter kan dock, med den teknik som nu används inte läggas in i
databasen. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.
SFS nr: 2006:67
Departement/
myndighet: Utbildnings- och kulturdepartementet
Rubrik: Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering
och annan
kränkande
behandling av barn och elever
Utfärdad: 2006-02-16
-----------
Lagens ändamål och tillämpningsområde
1 § Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers
lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till
ändamål att motverka annan kränkande behandling.
Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som
avses i skollagen (1985:1100).
Definitioner
2 § I denna lag avses med
elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen
(1985:1100),
barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet
eller skolbarnsomsorg enligt skollagen,
personal: anställda och uppdragstagare i utbildning och annan
17
verksamhet,
etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som
har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg,
sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning,
funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga
som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen,
har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,
trakasserier: ett uppträdande som kränker ett barns eller en
elevs värdighet, och som
1. har samband med
- etnisk tillhörighet (etniska trakasserier),
- religion eller annan trosuppfattning (trakasserier på grund
av religion eller annan trosuppfattning),
- sexuell läggning (trakasserier på grund av sexuell läggning),
- funktionshinder (trakasserier på grund av funktionshinder),
- kön (trakasserier på grund av kön), eller
2. är av sexuell natur (sexuella trakasserier),
annan kränkande behandling: ett uppträdande som annars kränker
ett barns eller en elevs värdighet.
Ansvar för anställda och uppdragstagare
3 § Huvudmannen för sådan verksamhet som avses i 1 § andra
stycket ansvarar för att anställda och uppdragstagare i denna
verksamhet följer de skyldigheter som anges i denna lag när de
handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.
Tvingande bestämmelser
4 § Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt denna lag
är utan verkan.
Aktiva åtgärder
Målinriktat arbete
18
5 §
ett
1 §
6-8
Huvudmannen för verksamheten skall se till att det bedrivs
målinriktat arbete för att främja de ändamål som anges i
första stycket. Särskilda föreskrifter om detta finns i
§§.
Likabehandlingsplan
6 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen
bestämmer skall se till att det finns en likabehandlingsplan
för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta till att
främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra
trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall
planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp
och ses över.
Skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan
kränkande behandling
7 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen
bestämmer skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra
att barn och elever utsätts för trakasserier och annan
kränkande behandling.
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och
annan kränkande behandling
8 § Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får kännedom
om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha
blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling
i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen
eller den huvudmannen bestämmer utreda omständigheterna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för
att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande
behandling.
Förbud mot diskriminering
Direkt diskriminering
9 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte
missgynna ett barn eller en elev genom att behandla barnet
eller eleven sämre än denne företrädare för verksamheten
behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat något annat
barn eller någon annan elev i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
19
funktionshinder.
Indirekt diskriminering
10 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte
missgynna ett barn eller en elev genom att tillämpa en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som
framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar
barn eller elever med visst kön, viss etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
visst funktionshinder. Detta gäller dock inte om bestämmelsen,
kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett
berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att
uppnå målet.
Trakasserier
11 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte
utsätta ett barn eller en elev för trakasserier.
Instruktioner att diskriminera
12 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte
lämna order eller instruktioner om diskriminering av ett barn
eller en elev i sin verksamhet enligt 9-11 §§.
Förbud mot annan kränkande behandling
13 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte
utsätta ett barn eller en elev för annan kränkande behandling.
Förbud mot repressalier
14 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte
utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att
barnet eller eleven har anmält eller påtalat att någon i
verksamheten handlat i strid med denna lag eller på grund av
att barnet eller eleven har medverkat i en utredning enligt
denna lag.
Skadestånd
15 § Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal åsidosätter
sina skyldigheter enligt 6-14 §§, skall huvudmannen dels betala
20
skadestånd till barnet eller eleven för kränkning, dels ersätta
annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för
kränkning i andra fall än vid diskriminering eller repressalier
utgår dock inte, om kränkningen är ringa.
Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning
sättas ned eller helt falla bort.
Tillsyn
16 § Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning, Handikappombudsmannen och Statens skolverk
skall inom sina respektive ansvarsområden se till att denna lag
följs.
Huvudmannen för verksamheten eller rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion är skyldig att på uppmaning av en
ombudsman eller av Statens skolverk lämna de uppgifter om
förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för
tillsynen.
Rättegången
17 § Mål om skadestånd enligt denna lag skall handläggas enligt
vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i
tvistemål där förlikning om saken är tillåten.
I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten skall
bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet
hade skälig anledning att få tvisten prövad.
Bevisbörda
18 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit
diskriminerad enligt 9-12 §§, utsatt för annan kränkande
behandling enligt 13 § eller utsatt för repressalier enligt
14 § visar omständigheter som ger anledning att anta att hon
eller han blivit diskriminerad, utsatt för annan kränkande
behandling eller utsatt för repressalier, är det huvudmannen
för
verksamheten som skall visa att diskriminering, annan kränkande
behandling eller repressalier inte förekommit.
19 § Om ett barn eller en elev visar att han eller hon har
blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling
av ett annat barn eller en annan elev i samband med att
verksamheten genomförs, skall huvudmannen för att undgå
skadeståndsansvar visa att alla skäliga åtgärder för att
förebygga eller förhindra behandlingen hade vidtagits.
21
Rätt att föra talan
20 § I en tvist om skadestånd enligt denna lag får
Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller Statens skolverk
som part föra talan för en elev som medger det. För barn och
elever under 18 år som inte har ingått äktenskap skall
vårdnadshavarna lämna medgivande.
Om en ombudsman eller Statens skolverk för talan enligt första
stycket, får ombudsmannen eller verket i samma rättegång föra
också annan talan som ombud för barnet eller eleven.
Det som föreskrivs i rättegångsbalken om part beträffande
jävsförhållande, personlig inställelse, hörande under
sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall
gälla även den för vilken en ombudsman eller Statens skolverk
för talan enligt första stycket.
Preskription m.m.
21 § En talan i mål om skadestånd enligt 9, 10, 12 eller 14 §
skall väckas inom två år efter det att den påtalade handlingen
företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I
annat fall är rätten till talan förlorad.
22 § En talan som förs av Jämställdhetsombudsmannen,
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning,
Handikappombudsmannen eller Statens skolverk behandlas som om
talan hade förts av barnet eller eleven själv.
Övergångsbestämmelser
2006:67
Denna lag träder i kraft den 1 april 2006 och tillämpas på
skadefall som inträffar efter ikraftträdandet.
- - - - - - - - - - - - - - - slut på dokumentet - - - - - - - - - - -Åter till sidans topp
Sveriges riksdag
100 12 Stockholm
Telefon: 08-786 40 00 (växel)
Frågor om riksdagen
Telefon: 020-349 000
E-post: [email protected]
22
