1
1. Inledning
I denna rapport presenteras projektet ORDAT:s bibliografi. Arbetet med
att söka, läsa och kategorisera litteratur har pågått under drygt ett år.
Slutresultatet har blivit cirka 1300 titlar, publicerade från senare delen av
1800-talet till och med år 2000. De viktigaste källorna är 35 skriftserier,
tidskrifter och samlingsvolymer, som redovisas i avsnitt 1.1 nedan. I
avsnitt 1.2 resonerar jag något kring de olika kategorierna. I avsnitt 1.3
ges några tekniska kommentarer till bibliografin. Därefter följer själva
bibliografin.
1.1. Genomgångna källor
Basen i bibliografin är alltså de 35 tidskrifter, skriftserier och samlingsvolymer som granskats i sin helhet. I det följande presenteras de i
alfabetisk ordning. I förekommande fall anges de förkortningar som
används i bibliografin (se även 1.3 nedan).
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Arkiv för nordisk filologi (ANF).
Data linguistica.
FUMS.
LexicoNordica.
Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie A, B, C och D (LNS).
Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk
litteratur vid Helsingfors universitet. Serie A, B.
Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Umeå
universitet.
Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning (MAS).
MINS.
MISS.
Moderna språk (MS).
Modersmålet i fäderneslandet. [Valda studier av S. Allén.] (MiF).
Nordic Journal of Linguistics (NJL).
Nordiska studier i lexikografi.
Nordistica Gothoburgensia (NG).
2
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
Nordrapp.
Nordsvenska.
Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter.
Ordbildning och ordbetydelse. Valda studier [av T. Johannisson]
(OoO).
Rapporter från Språkdata.
Scandinavian studies (SS).
Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala
universitet
Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård/Svenska språknämnden.
Språk och stil / Nysvenska studier (SoS (även n. f. = ny följd) / NS).
Språkbruk.
Språkvård.
Stockholm studies in Scandinavian philology1 (SSSP. Även n. s. =
new series).
Studia linguistica (SL).
Studia philologiae Scandinavicae Upsaliensia2 (SPSU).
Studier i modern språkvetenskap (SMS. Även n. s. = new series).
Studier i nordisk filologi (SNF).
Studier i svensk språkhistoria3.
Svenskans beskrivning.
TeFa (Text- och fackspråksforskning).
Umeå studies in the humanities.
Jag vill understryka att vissa av skriftserierna alltså ändrar namn under
utgivningens gång. Exempelvis kom Språk och stil att istället heta
Nysvenska studier från och med år 1921. 1992 återtogs namnet Språk
och stil. Dessutom kan en och samma skrift tillhöra två olika serier.
I bibliografin finns också viss representation av ett antal andra
skriftserier, vilka dock inte gåtts igenom systematiskt. Jag exemplifierar
med nedanstående:
• Skrifter utgivna genom Landsmålsarkivet i Lund.
• Uppsala universitets årsskrift.
1
Annat namn: Acta Universitatis Stockholmiensis.
Annat namn: Acta Universitatis Upsaliensis.
3 Annat namn: Svenska språkets historia.
2
3
•
•
•
•
•
•
•
Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland.
Acta universitatis Tamperensis.
Göteborgs Kongl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälles handlingar.
Lunds universitets årsskrift.
Kungl. Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala.
Sprache und Schrifttum. Neue Folge der Forschungen, Reihe B.
Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet.
En skrift utgiven i någon av dessa serier tillhör ofta samtidigt någon av
de 35 serier som förtecknades ovan.
Åtskillig litteratursökning har också genomförts utanför skriftserierna.
Det gäller t.ex. festskrifter, läroböcker, förlagsutgivna monografier och
äldre avhandlingar. En äldre bibliografi som jag har haft stor nytta av är
Wollin (1987).
Relevanta för bibliografin är alla studier i svenskans ordförråd med
inriktning på perioden 1800–2000, särskilt studier med någon form av
diakront inslag. De arbeten som tas upp bör alltså ha en ganska tydlig
empirisk tonvikt, i enlighet med målsättningen för ORDAT-projektet.
Rent teoretiska arbeten med ringa empiriskt innehåll, eller arbeten där
den empiriska delen huvudsakligen fungerar som illustration till teorin, tas
upp endast i begränsad utsträckning.
Som redan antytts är det fullt möjligt att tänka sig en ännu grundligare
litteratursökning är den som kunnat genomföras inom ORDAT-projektets
ram. Det är sannolikt att en del användare kommer att kunna påvisa
luckor i bibliografin, kanske t.o.m allvarliga luckor. Påpekanden om
sådana luckor tas tacksamt emot och kan eventuellt leda till en andra och
mer heltäckande version av bibliografin.
1.2. Kategorier
De ca 1300 titlarna har kategoriserats i ämnesområden enligt ett system
som ytterst bygger på de delmål som formulerats för ORDAT-projektet
(se Malmgren 2000) Följande delområden har urskilts (se nästa sida):
4
Lånord
danska
engelska
estniska
franska
finska
indiska språk
klassiska språk
mer än ett språk / allmänt
norska
nederländska
ryska
slaviska språk (allm.)
tyska
Ordbildning (huvudskligen inhemsk)
avledning
sammansättning
blandat
Lexikal syntax
Betydelseutveckling
Fackvokabulärer
Provinsialismer, slang m.m.
Enskilda ord (etymologier m.m.)
Nyord
Ordfrekvenser
Lexikografiska aspekter (allmänt)
Blandat innehåll
Enskilda skönlitterära författare*
Lexikon*
Recensioner och anmälningar*
Recensioner
Anmälningar
Som framgår är inte alla kategorier innehållsligt – eller lingvistiskt –
motiverade. Kategorin Betydelseutveckling är typiskt innehållslig; den
talar alltså om vad det aktuella arbetet handlar om. Kategorier märkta
med asterisk är däremot inte innehållsligt motiverade, men det har bedömts som värdefullt att samla t.ex. alla recensioner i en grupp.
5
Självfallet är det ofta svårt att entydigt kategorisera ett arbete. Detta
problem har åtminstone delvis lösts genom en ganska generös dubbel (i
vissa fall tredubbel) bokföring. Många arbeten dyker därför upp på mer
än ett ställe i bibliografin. Detta är förklaringen till att de ca 1300 olika
titlarna motsvaras av mer än 1800 nummer i bibliografin.
1.3. Några tekniska kommentarer till bibliografin
Bibliografin innehåller dels en verkförteckning med drygt 1800 nummer,
dels ett författarregister. I författarregistret förtecknas dels de nummer
resp. författare är ensam upphovsman till, dels de nummer där han/hon
har en eller flera medförfattare. De senare numren föregås av tecknet +.
Författarregistret har genererats automatiskt utifrån verkförteckningen
(av Susanne Mankner). Ett mindre antal fel som upptäckts i ett sent
skede har inte kunnat åtgärdas utan oacceptabel fördröjning av
utgivningen. Jag har i stället valt att redovisa dessa fel i en särskild
rättelselista sist i rapporten.
Till sist upprepar jag här de använda förkortningarna av tidskriftsnamn
etc., nu i alfabetisk ordning och med förklaringar.
ANF
LNS
MAS
MiF
MS
NG
NJL
NS
OoO
SL
SMS
SNF
SoS
SPSU
SS
SSSP
Arkiv för nordisk fililogi
Lundastudier i nordisk språkvetenskap
Meijerbergs arkiv för svensk språkforskning
Modersmålet i fäderneslandet
Moderna språk
Nordistica Gothoburgensia
Nordic Journal of Linguistics
Nysvenska studier
Ordbildning och ordbetydelse
Studia linguistica
Studier i modern språkvetenskap
Studier i nordisk filologi
Språk och stil
Studia philologiae Scandinavicae Upsaliensia
Scandinavian studies
Stockholm studies in Scandinavian philology
Referenser
6
Malmgren, Sven-Göran 2000. Projektet Det svenska ordförrådets
utveckling 1800–2000. Utgångspunkter. Göteborg. (Rapporter från
ORDAT. 1.)
Wollin, Lars 1987. Nysvensk bibliografi. Del 1–2. Lund. (Nordlund 12.)
7
2. Lånord
2.1.
Danska
1.
Andersson, T. 1918. Sturzen-Beckers danismer. I: SoS 18. S.
54–74.
Berg, R. G:son [R. G. B.] 1903. Smärre bidrag 3. En danism.
[Rank.] I: SoS 3. S. 144.
Berg, R. G:son 1904. Smärre bidrag 4. Några danismer. I: SoS 4.
S. 189–192.
Berg, R. G:son 1911. Levertinska danismer. I: SoS 11. S. 245–282.
Bergman, G. 1971. Svenska lån från danskan, norskan och finskan.
I: Språk i Norden 1971. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk
språkvård 45.) Stockholm. S. 49–55.
Celander, H. 1904. Språklig skandinavism. I: SoS 4. S. 70–91.
Celander, H. 1908. Danismer i nusvenskt ordförråd. I: SoS 8. S.
201–250.
Celander, H. 1914. Några danismer hos Snoilsky. I: Svenska studier
tillägnade Gustaf Cederschiöld 25 juni 1914. Lund. S. 321–326.
Grünbaum, C. 1984. Språkvårdare och danismer. I: Språkvård
1984:1. S. 3–15.
Hylén, J. E. 1913. Danismer hos Gustav av Geijerstam. I: SoS 13.
S. 162–200.
Hylén, J. E. 1917. Ett nytt fång danismer. I: SoS 17. S. 112–125.
Ljunggren, E. 1911. Bidrag till belysning af Levertins ”danismer”.
I: Festskrift till K.F. Söderwall på hans sjuttioårsdag den 1
januari 1912. Lund. S. 317–360.
Olsson, H. 1916. Danismer hos Per Hallström. I: SoS 16. S.
91–131.
Rothman, S. 1911. Danismer i Oscar Levertins språk. I: SoS 11. S.
36–71.
Svanberg, N. 1926. Smärre bidrag 8. Danismer i Frithiofs saga. I:
NS 6. S. 293–295.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
2.2. Engelska
16.
17.
18.
19.
[P. W.] 1995. Svengelsk ordbok. [Anmälan av Seltén, B. 1993. Ny
svengelsk ordbok.] I: Språkbruk 1995:4. S. 21.
Ahlgren, P. 1969. Recensionsspråk. Iakttagelser av språket i några
musikanmälningar. I: NS 49. S. 129–218. (Särsk. Adjektiv och
metaforiska uttryck. [Svängig, topp, hipp m.fl.] S. 158–166.)
Allén, S. 1999 [1968]. Engelskt och svenskt. En översikt av det
språkliga inflytandet. I: MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 583–600.
Belanner, I. 1927. ”Steward” eller ”stewart”? I: MS 21. S.
140–141.
8
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
Benson, A. P. 1918/19. The English Element in Swedish
Romanticism. I: SS 5. S. 47–71.
Bergh, G. 1995. Frisbee – ordbildning i flygande fläng. I:
Språkvård 1995:3. S. 17–20.
Bergsten, N. 1915. Om engelska lånord i svenskan. I: SoS 15. S.
53–87.
Carstensen, B. 1989. Rec. av Chrystal, J-A. 1988: Engelskan i
svensk dagspress. I: MS 83. S. 368.
Chrystal, J[-A]. 1986. Engelska lånord i svenskt tidningsspråk. I:
Datorstödd språkforskning. Fyra uppsatser om lånord, växtnamn,
språk- och stilhistoria samt ordgeografi. (MINS 22.) Stockholm.
S. 7–16.
Chrystal, J[-A]. 1988. Det primära bruket av engelska i svenska
tidningstexter. Strategier och funktioner. I: Adelswärd, V., P. Linell,
T. Nilsson & P. A. Petterson (utg.). Svenskans beskrivning 16.
Linköping. (Utgiven som nr 21a i serien Studies in
Communication.) S. 121–135.
Chrystal, J-A. 1988: Engelskan i svensk dagspress. (Skrifter
utgivna av Svenska språknämnden 74.) Stockholm.
Ehrenberg-Sundin, B. 1990. Ekonomi på svengelska. I: Språkvård
1990:4. S. 19–20.
Gellerstam, M. 1989. Om svenskan i översättningar från engelskan.
I: Allén, S., M. Gellerstam & S-G. Malmgren. Orden speglar
samhället. Stockholm. S. 103–117.
Gellerstam, M. 1995. Rec. av Seltén, B. 1993. Ny svengelsk
ordbok (andra upplagan). I: LexicoNordica 2. S. 173–176.
Gunnarsson, B-L. & K. Öhman 1997. Det internationaliserade
universitetet. En studie av bruket av engelska och andra
främmande språk vid Uppsala universitet. (TeFa 16.) Uppsala.
Hadenius, P. 1990. Är bärspelare ett bra ord? I: Språkvård 1990:2.
S. 22–29.
Hedberg, J. 1951. Scoop. I: MS 45. S. 260–262.
Hedberg, J. 1982. Swedish in Modern English and English in
Modern Swedish. I: MS 76. S. 113–121.
Hedberg, J. 1983. Svängelska, eller engelskan i Sverige 1983. I:
MS 77. S. 219–222.
Hedberg, J. 1987. Rec. av Seltén, B. 1987. Svengelsk ordbok. I:
MS 81. S. 250–251.
Hedberg, J. 1988. Rec. av Ljung, M. 1988. Skinheads, hackers &
lama ankor. I: MS 82. S. 257–260.
Hellevik, A. 1963. Språklig påverknad frå engelsk og amerikansk.
I: Nordiska språkfrågor 1961 och 1962. (Skrifter utgivna av
Nämnden för svensk språkvård 28.) Stockholm. S. 65–75.
Hillman, R. 1973. Förskjutningar i uttalet av främmande ord i
svenskan. Några iakttagelser i SAOL. I: Svenska studier från runtid
till nutid tillägnade Carl Ivar Ståhle på 60-årsdagen den 27 juni
9
39.
40.
41.
42.
43.
44.
45.
46.
47.
48.
49.
50.
51.
52.
53.
54.
1973. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 48.)
Stockholm. S. 210–220.
Holmkvist, E. 1951. Mera om engelska lånord i svenska yrkesspråk. I: ANF 56. S. 225–233.
Huss, G. 1988. De olika nordiska språkens förhållningssätt till
internationella lån. Några exempel från idrottsterminologin. I:
Adelswärd, V., P. Linell, T. Nilsson & P. A. Petterson (utg.).
Svenskans beskrivning 16. Linköping. (Utgiven som nr 21 a i
serien Studies in Communication.) S. 220–234.
Inghult, G. 1997. Anglicisms in German and Swedish: Principles
for the Choice of Transfer Type. I: Norm, variation and change in
language. (SMS (n. s.) 11.) S. 67–84.
Jarvad, P. 1996. Elastikspring og mountainbike. Nypurisme i
Norden? I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den
27 mars 1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.)
Stockholm. S. 117–123.
Jämtelid, K. 1996. Engelska lånord förr och nu. En jämförande
studie av tidningsartiklar från 1965 och 1995. (TeFa 15.) Uppsala.
Kotsinas, U-B. 2000. Engelska i svensk slang. I: Gunnarsson, B-L.,
S. Hellberg & K. Svartholm (red.). Kontakt, variation och
förändring – studier i Stockholmsspråk. Ett urval uppsatser av
Ulla-Britt Kotsinas. (SSSP (n. s.) 22.) Stockholm. S. 137–159.
Ljung, M. 1986. Undersökningen Engelskan i Sverige. I: Språkvård
1986:1. S. 5–10.
Ljung, M. 1988. Skinheads, hackers & lama ankor. Engelskan i
80-talets svenska. Stockholm.
Låftman, E. 1942. Tre lån. Inpiskare, smoking och slips. I: ANF
56. S. 291–300.
Löfström, P. 1989. Den läckra donutkakan. [Anmälan av Chrystal,
J. 1988. Engelskan i svensk dagspress.] I: Språkvård 1989:2. S.
23–28.
Mannberg, G-A. 1986. Engelskan – inkräktare eller befriare? I:
Språkvård 1986:1. S. 18–22.
Melander, B. 1994. Anglifiering och internationalisering. Om
förändrade textmönster i svenska medicinska artiklar under
efterkrigstiden. (FUMS 174; TeFa 9.) Uppsala.
Melin, L. 1987. Svengelska är inte så dumt. I: Språkvård 1987:3. S.
24–26.
Moberg, L. 1996. Om engelskans stundom välgörande inflytande
på svenskan. I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman
den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden
80.) Stockholm. S. 216–221.
Nilsson, S. 1986. Engelskan i tidningssvenskan. I: Språkvård
1986:1. S. 23.
Norén, K. 1988. Formally Deviant English Loan-Words in
Swedish. I: Studies in Computer-Aided Lexicology. To Sture Allén
on the occasion of his 60th birthday December 31, 1988.
10
55.
56.
57.
58.
59.
60.
61.
62.
63.
64.
65.
66.
Stockholm. (Utgiven som nr 18 i serien Data linguistica.) S.
201–218.
Palm, H. 1999. Molekylär svenska. En undersökning av engelskans
påverkan på studenters användning av och inställning till svenska
inom naturvetenskapen. (TeFa 30.) Uppsala.
Seltén, B. 1987. Svengelsk ordbok. Stockholm.
Seltén, B. 1993. Ny svengelsk ordbok. Lund.
Sigurd, B. 1986. Datormiljön – en inkörsport för engelska? I:
Språkvård 1986:1. S. 14–18.
Soontak, J. [a. H.] 1971. On the role of English loanwords in the
Swedish press. I: Linguistica 3. Tartu. S. 31–50.
Soontak, J [a. H.] 1971. Some notes on the frequency distribution
of English loanwords in the Swedish press. I: Linguistica 4. Tartu.
S. 143–150.
Svanlund, J. 1996. Varats olidliga lighthet. [Light, lätt.] I: Språket
lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996.
(Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S.
263–270.
Söderbergh, R. 1973. Om engelskans inflytande på svenskan. I:
Svenska studier från runtid till nutid tillägnade Carl Ivar Ståhle
på 60-årsdagen den 27 juni 1973. (Skrifter utgivna av Nämnden
för svensk språkvård 48.) Stockholm. S. 134–145.
Thors, C-E. 1977. Två engelska ord på avvägar. [Dånits/dönits,
skvär.] I: Elert, C-C., S. Eliasson, S. Fries & S. Ureland (eds.).
Dialectology and sociolinguistics. Essays in honor of KarlHampus Dahlstedt 19 April 1977. (Umeå Studies in the
Humanities 12.) Umeå. S. 244–245.
Tingbjörn, G. 1999. Engelska inslag i tidningarnas sportspråk. I:
Andersson, L-G., A. Lundqvist, K. Norén & L. Rogström (utg.).
Svenskans beskrivning 23. Lund. S. 408–419.
Wedbjer Rambell, O. 1995. Engelska datatermer och svenska. Om
översättning av datorhandböcker. (TeFa 13.) Uppsala.
Westman, M. 1994. Svenskt och engelskt. I: Arv och lån i
svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas
perspektiv. Stockholm. S. 64–70.
2.3. Estniska
67.
Kiparsky, V. 1936. Sv. fimmelstång – ett estniskt lånord. I: SNF
25.
2.4. Franska
68.
Dahlén, E. 1972. Fr. tambour, sv. tambur. En ordstudie. I: MAS
13. Göteborg. S. 21–51.
11
69.
70.
71.
72.
73.
74.
75.
76.
77.
78.
79.
80.
81.
82.
83.
Edlund, L-E. 1988. Franskans inflytande på svenskans ordförråd –
några tankar kring ett kapitel i vår språkhistoria. I: Pettersson, G.
(red.). Studier i svensk språkhistoria. (LNS A 41.) Lund. S. 23–42.
Engwall, G. 1994. Svenskt och franskt. I: Arv och lån i svenskan.
Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv.
Stockholm. S. 51–63.
Groundstroem, A. 2000. Om fransk påverkan i svensk fraseologi. I:
Edlund, L-E. (utg.). Studier i svensk språkhistoria 5. (Nordsvenska
11.) Umeå. S. 208–219.
Hallén, K. 1997. Franska lånord i de svenska dialekterna – ett
behov av variation. I: Åström, P. (utg.). Studier i svensk
språkhistoria 4. (MINS 44.) Stockholm. S. 101–108.
Heidner, J. 1985. Franska lånord i svenskan under 1700-talet. I:
Språkvård 1985:4. S. 25–28.
Hillman, R. 1973. Förskjutningar i uttalet av främmande ord i
svenskan. Några iakttagelser i SAOL. I: Svenska studier från runtid
till nutid tillägnade Carl Ivar Ståhle på 60-årsdagen den 27 juni
1973. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 48.)
Stockholm. S. 210–220.
Ingers, I. 1958. Franska låneord i folkmålen. I: LNS 14. Lund. S.
149–153.
Nordfelt, A. 1896. En fransk-svensk etymologi. Klockarkärlek –
kär som en klockarkatt. I: ANF 12. S. 201–204.
Nordfelt, A. 1901. Om franska lånord i svenskan. I: SMS 2. S.
53–72.
Nordfelt, A. 1911. Om s.k. katt-eder i svenskan. En fransk-svensk
etymologi. I: ANF 27. S. 373–378.
Nordfelt, A. 1932. Fransk-svenska lånord av typen grenadjär m.fl.
I: NS 12. S. 56–76.
Nordfelt, A. 1933. Om förstummandet av finalt -e i de fransksvenska lånorden. I: NS 13. S. 128–160.
Nordfelt, A. 1940. Om franska lånord i svenskan [5]. Frihetstidens
och den gustavianska tidens fransk-svenska lånord. Omkr.
1718–1809. I: SMS 14. S. 1–48.
Nordfelt, A. 1943. Om franska lånord i svenskan [6]. De fransksvenska lånorden efter tiden omkring 1809. I: SMS 15. S. 9–25.
Schlyter, B. 1979. [Även senare upplagor.] Franska facktermer.
Lund.
2.5. Finska
84.
85.
Bergman, G. 1971. Svenska lån från danskan, norskan och finskan.
I: Språk i Norden 1971. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk
språkvård 45.) Stockholm. S. 49–55.
Molde, B. 1983. Finska lånord i svenskan. I: Språkvård 1983:4. S.
29–32.
12
86.
Pettersson, B. 1974. Finska i svenskan. I: Språkvård 1974:1. S.
14–15.
2.6. Indiska språk
87.
Hedberg, J. 1980. Challo, dekko and schampoo – three loans from
India. I: MS 74. S. 65–67.
2.7. Klassiska språk
88.
89.
90.
91.
92.
93.
94.
Bergman, J. 1918. Mer eller mindre latenta latinska lån i svenska
språket. I: Studier tillegnade Esaias Tegnér den 13 januari 1918.
Lund. S. 325–336.
Björck, G. 1953. Djäknar och helikoptrar. Två hundra grekiska
lånord i svenskan och litet till. Lund. (Skrifter utgivna av Svenska
klassikerförbundet 38.)
Clausén, U. 1982. Mediotek och Myleran – om grekiska och latin i
dagens svenska. I: Språkvård 1982:3. S. 3–11.
Clausén, U. 1982. Mediotek och Myleran – om grekiska och latin i
dagens svenska. I: Språkvård 1982:3. S. 3–11.
Schagerström, A. 1936. Latinska lånord på avvägar i nusvenskan.
I: NS 16. S. 225–232.
Theander, C. 1954. [Anmälan av Björck, G. 1953. Djäknar och
helikoptrar. (Utan rubrik.)] I: MS 48. S. 159–160.
Åkerlund, A. 1923. Ett antal svenska ord av romansk eller latinsk
härkomst till användningen jämförda med franska och engelska. I:
MS 17. S. 99–103.
2.8. Mer än ett språk; allmänt
95.
Allén, S. 1999 [1964]. Massmedium, etermedium, mediotek. I:
MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 704–708.
96. Allén, S. 1999 [1985]. Teknik och språk i informationssamhället. I:
MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 157–167.
97. Allén, S. 1999 [1986]. På ren svenska. I: MiF. (MAS 25.)
Göteborg. S. 150–152.
98. Arestad, S. 1950. Rec. av Stene, A. 1945. English Loan-Words in
Modern Norwegian. A Study of Linguistic Borrowing in the
Process. I: SS 22. S. 91–92.
99. Berg, R. G:son 1909. Döende lånord. I: SoS 9. S. 1–10.
100. Berg, R. G:son. [R. G. B.] 1912. Smärre bidrag 6. Ett bidrag till
den svenska purismens historia. I: SoS 12. S. 284–285.
13
101. Bergman, G. 1968. [Anmälan av Ellegård, A. & A. Eriksson 1966.
De internationella orden. (Utan rubrik.)] I: Språkvård 1968:1. S.
14–15.
102. Bergman, G. 1968. [Diskussionsinlägg rörande svenska förhållanden under kapitelrubriken Sprogrensning og fremmedord (s.
25–42).] I: Nordiska språkfrågor 1966 och 1967. (Skrifter utgivna
av Nämnden för svensk språkvård 35.) Stockholm. S. 29–33.
103. Bergman, G., K-H. Dahlstedt & C. I. Ståhle 1969 [1962]. Främmande ord i nusvenskan. Andra upplagan. Stockholm.
104. Caspari, H. 1935. Om främmande ord i svenskan och tyskan. I: MS
29. S. 3–57.
105. Cederschiöld, G. 1917. S.A. Hedin om tidningssvenska. I: SoS 17.
S. 185–196.
106. Chrystal, J-A. 1991. Bodybuilder eller kroppsbyggare. Om valet av
inlåningsstrategi. I: Gunnarsson, B-L., O. Hammermo, O.
Josephson, C. Liberg, B. Nordberg, M. Thelander & C. Östman
(utg.). Svenskans beskrivning 18. Lund. S. 113–121.
107. Clausén, U. 1983. Språkvård och främmande ord. I: Språkvård
1983:4. S. 18–28.
108. Edlund, L-E. 1994. Lån i svenska dialekter. I: Arv och lån i
svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas
perspektiv. Stockholm. S. 13–25.
109. Edlund, L-E. & B. Hene 1996 [1992]. Lånord i svenskan. Om
språkförändring i tid och rum. Andra upplagan. Stockholm.
110. Ellegård, A. & A. Olofsson 1982 [1966]. De internationella orden.
Tredje upplagan. Stockholm.
111. Fries, S. 1983. au-diftongen i nutida svenska. I: From sounds to
words. Essays in Honor of Claes-Christian Elert 23 December
1983. (Umeå Studies in the Humanities 60.) Umeå. S. 115–120.
112. Graedler, A-L. 1992. Orientering om prosjektet ”Norsk
anglisismeordbok”. I: Vatvedt Fjeld, R. (utg.). Nordiske studier i
leksikografi. (Skrifter utgitt av Nordisk forening for leksikografi 1.)
Oslo. S. 307–314.
113. Graedler, A-L. 1994. Betydningsendring hos engelske lånord i
norsk. I: Helgander, J. & U-B. Kotsinas (utg.). Dialektkontakt,
språkkontakt och språkförändring i Norden. (MINS 40.)
Stockholm. S. 210–219.
114. Graedler, A-L. & S. Johansson 1997. Anglisismeordboka.
Engelske lånord i norsk. Oslo.
115. Hedberg, J. 1943. Some German Political and Military Words in
the English of today. I: MS 37. S. 100–102.
116. Hellberg, S. 1986. Vad kan vi göra på olika nivåer i språket? I:
Språkvård 1986:1. S. 33–35.
117. Hellquist, E. 1911. Bidrag till våra lånords historia. I: Festskrift till
K.F. Söderwall på hans sjuttioårsdag den 1 januari 1912. Lund.
S. 219–260.
14
118. Hellquist, E. 1929–1932. Det svenska ordförrådets ålder och
ursprung. 1–3. [1. Arvord. 2. Lånord. 3. Register.] Lund.
119. Hellquist, E. 1980 [1920–1922]. Svensk etymologisk ordbok. 1–2.
Tredje upplagan. Lund.
120. Jacobsson, G. 1972. Synpunkter på några lånordsförbindelser. I:
MAS 13. Göteborg. S. 77–88.
121. Langenfelt, G. 1943. Additional german loan-words in today’s
English. I: MS 37. S. 206–211.
122. Lindgren, B. 1996. Om böjningen av ord på -ium. I: Språket lever!
Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter
utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S. 186–194.
123. Ljunggren, K. G. 1945. De främmande orden i svenskan.
Synpunkter och ståndpunkter. (Lunds universitets årsskrift 41:3.)
Lund.
124. Lund, H. 1994. ”Basplagg, hemmamän och damfotboll”. En
presentation av nyord i svenskan och en numerisk undersökning av
de skandinaviska språkens attityder till lånord. (MISS 5.)
Göteborg.
125. Molde, B. 1970. Latinsk och svensk ordböjning. I: Språkvård
1970:1. S. 2–6.
126. Molde, B. 1980 [Uppföljning av Wessén, E. (1956). Stavningen av
främmande ord i svenskan (se denna).] I: Språk i Norden 1980.
(Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 68.) Stockholm. S.
34–38.
127. Nyman, H. 1996. Alis och Icus – ett produktivt invandrarpar. I:
Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars
1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm.
S. 222–226.
128. Ohlander, S. 1996. Rec. av Stenström, I. 1995. Interlingua-svensk
ordbok. 25.000 internationella ord. I: LexicoNordica 3. S. 279–285.
129. Ohlander, S. 1999. Rec. av Graedler, A-L. & S. Johansson 1997.
Anglisismeordboka. Engelske lånord i norsk. I: LexicoNordica 6. S.
193–204.
130. Pettersson, B. 1983. Svenska neutra på -itet. I: Struktur och
variation. Festskrift till Bengt Loman 7.8.1983. (Meddelanden
från Stiftelsens för Åbo akademi forskningsinstitut nr 85.) Åbo. S.
31–35.
131. Santesson, C. G. 1923. [Anmälan av Nyrop, K. 1922. Italienske
ord i dansk. (Utan rubrik.)] I: MS 17. S. 15–20.
132. Selander, E. 1968. Repris på -rama. I: Språkvård 1968:1. S. 12–13.
133. Stenström, I. 1995. Interlingua-svensk ordbok. 25.000 internationella ord. Lund.
134. Söderberg, B. 1979. Pragmatik och angloamerikanskt långods i
östtyskan. Granskning av Kristensson, G., Angloamerikanische
Einflüsse in DDR-Zeitungstexten. (MINS 4.) Stockholm.
135. Sørensen, K. 1997. A dictionary of Anglicisms in Danish.
Copenhagen.
15
136. Sørensen, K. 1999. To anglicismeordbøger. [Graedler (1997) resp.
Sørensen (1997).] I: ANF 114. S. 143–149.
137. Tamm, F. 1966 [1887]. Fonetiska kännetecken på lånord i
nysvenska riksspråket. (SPSU 5.) Uppsala.
138. Tandefelt, M. 1993. Invandrade ord. [Rec. av Edlund, L-E. & B.
Hene 1992. Lånord i svenskan. Om språkförändring i tid och rum.]
I: Språkbruk 1993:2. S. 18–20.
139. Thulstrup, Å. 1973. Sj-ljudets stavning i lånord. I: Allén, S., Å.
Thulstrup & N. Uthorn 1973. Tre uppsatser om stavning. (Ord och
stil. Språkvårdssamfundets skrifter 5.) Uppsala. S. 27–45.
140. Wessén, E. 1956. Stavningen av främmande ord i svenskan. I:
Nordiska språkfrågor 1955. (Skrifter utgivna av Nämnden för
svensk språkvård 16.) Stockholm. S. 12–19.
141. Widmark, G. 1983. Ett par sena lånords väg in i svenskan. [Kex,
kilo.] I: Språk och tradition. Festskrift till Sven Benson. Göteborg.
S. 235–241.
142. Åkerlund, A. 1923. Ett antal svenska ord av romansk eller latinsk
härkomst till användningen jämförda med franska och engelska. I:
MS 17. S. 99–103.
2.9. Nederländska
143. Törnqvist, N. 1977. Das niederdeutsche und niederländische
Lehngut im schwedischen Wortschatz. (Sprache und Schrifttum.
Neue Folge der Forschungen, Reihe B.) Neumünster.
2.10. Norska
144. Bergman, G. 1971. Svenska lån från danskan, norskan och finskan.
I: Språk i Norden 1971. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk
språkvård 45.) Stockholm. S. 49–55.
145. Celander, H. 1904. Språklig skandinavism. I: SoS 4. S. 70–91.
146. Salberger, E. 1981. Norvagismer i Pär Lagerkvists rimord? I: NS
61. S. 139–145.
2.11. Ryska
147. Pettersson, B. 1982. Ryska i nutida svenska. I: Språkvård 1982:1.
S. 11–16.
2.12. Slaviska språk (allmänt)
16
148. Langenfelt, G. 1930. Smärre bidrag 1. Slaviska lån i svenskan. I:
NS 10. S. 87–89.
149. Mikkola, J. J. 1903. Bidrag till belysning af slaviska lånord i
nordiska språk. I: ANF 19. S. 325–333.
2.13. Tyska
150. Berglund, L. 1990. Svyska nykomlingar. I: Språkvård 1990:3. S.
22–29.
151. Falck-Kjällqvist, B. 1988. Stippig – ett modernt lågtyskt låneord. I:
Ingemar Olsson 25 augusti 1988. (MINS 28.) Stockholm. S.
119–120.
152. Johannisson, T. 1975 [1948]. Deutsch-nordischer Lehnwortaustausch. I: OoO. (MAS 14.) Göteborg. S. 240–256.
153. Malmgren, S-G. 2000. Der deutsche Anteil an der schwedischen
Wortschatzentwicklung des 20. Jahrhunderts. I: Naumann, H-P. &
S. Müller (Hrsg.). Hochdeutsch in Skandinavien. (Beiträge zur
Nordischen Philologie 28.) Tübingen; Basel. S. 53–64.
154. Mjöberg, Josua 1911. Några germanismer från tiden omkring
1800. I: Festskrift till K.F. Söderwall på hans sjuttioårsdag den 1
januari 1912. Lund. S. 261–273.
155. Moberg, L. 1994. Svenskt och tyskt. I: Arv och lån i svenskan. Sju
uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv.
Stockholm. S. 39–50.
156. Schagerström, A. 1937. Tyskt främmande i svenska tidningar
under 1920–30-talen. I: NS 17. S. 67–82.
157. Tamm, F. 1876. Om tyska prefix i svenskan. Uppsala.
158. Tamm, F. 1878. Tränne tyska ändelser i svenskan. (Göteborgs
Kongl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälles handlingar (n. f.) 16.)
Göteborg.
159. Tamm, F. 1880. Om tyska ändelser i svenskan. (Uppsala universitets årsskrift.) Uppsala.
160. Tegnér, E. 1889. Tyska inflytelser på svenskan. I: ANF 5. S.
155–166; 303–344.
161. Törnqvist, N. 1977. Das niederdeutsche und niederländische
Lehngut im schwedischen Wortschatz. (Sprache und Schrifttum.
Neue Folge der Forschungen, Reihe B.) Neumünster.
162. Westberg, B. 1987. Verben pläga och bruka. Två medellågtyska
lånord i svenskan. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska
språk vid Uppsala universitet 20.) Uppsala. (Särsk. Det yngre
nysvenska materialet. S. 93–107.)
17
3.
Ordbildning (företrädesvis inhemsk)
3.1. Avledning
163. Abrahamson, E. 1963. 3,14. En studie i oflióstbildningar. I: NS 43.
S. 220–235.
164. Allén, S. 1972. Denominala verbfraser. I: Cleve, L. (utg.).
Svenskans beskrivning 5. Stockholm. S. 1–21.
165. Allén, S., S. Berg, J. Järborg, J. Löfström, B. Ralph & C. Sjögreen
1980. Nusvensk frekvensordbok 4 [Ordled; betydelser.] Stockholm.
(Utgiven som nr 14 i serien Data linguistica.)
166. Andersson, Ture 1918. Smärre bidrag 4. Några diminutiver på unge. (Med tillägg av R. G:son Berg.) I: SoS 18. S. 245–249.
167. Berg, R. G:son 1906. En nysvensk diminutivbildning. [-unge.] I:
SoS 6. S. 117–120.
168. Berg, R. G:son 1909. Verbalabstrakter på -an. I: SoS 9. S.
258–267.
169. Berg, R. G:son 1915. Smärre bidrag 3. Avledningsändelsen -(n)ad.
I: SoS 15. S. 124–127.
170. Berg, R. G:son 1918. Nya adjektiv på -sam. I: SoS 18. S. 218–226.
171. Bergh, G. 1999 [1996]. Kejsare, huliganer och pappenheimare.
En utflykt bland ord och uttryck bildade på personnamn. Andra
upplagan. Stockholm.
172. Cederschiöld, G. 1908. Studier öfver verbalabstrakterna i nutida
svenska. (Göteborgs högskolas årsskrift 14:3.) Göteborg.
173. Cederschiöld, G. 1910. För riksspråket nya verb, som bildats
genom avledning. I: SoS 10. S. 211–228.
174. Cederschiöld, G. 1915. Några anmärkningar om verbalabstrakter
på -ande (resp. -ende). I: SoS 15. S. 129–143.
175. Celander, H. 1904. Språklig skandinavism. I: SoS 4. S. 70–91.
176. Dunås, R. 1966. Lig-avledningar till substantiv i nusvenskan.
(Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala
universitet 14.) Uppsala.
177. Ekberg, L. 1995. Ordbildningens gränser: om are-avledningar i
svenskan. I: ANF 110. S. 179–198.
178. Elert, C-C. 1973. Avledningar med förstavelserna be- och för- i
svenskan. Med synpunkter på avledningars behandling i en
generativ grammatik. I: Svenska studier från runtid till nutid
tillägnade Carl Ivar Ståhle på 60-årsdagen den 27 juni 1973.
(Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 48.) Stockholm. S. 107–133.
18
179. Franzen, G. 1965. Rec. av Söderbergh, R. 1964: Suffixet -mässig i
svenskan. I: SS 37. S. 279–280.
180. Gellerstam 1997. Rec. av Bergh, G. 1996. Kejsare, huliganer och
pappenheimare. En utflykt bland ord och uttryck bildade på
personnamn. I: LexicoNordica 4. S. 171–173.
181. Hasselrot, B. 1953. Om diminutiver – ute och hemma. I: NS 33. S.
139–154.
182. Hesselman, B. [B. H.] 1917. Smärre bidrag 4. Skaldungar och
Hiärtungar m.fl. I: SoS 17. S. 197–199.
183. Hesselman, B. [B. H.] 1919. Smärre bidrag 4. Diminutiver i
svenskan. I: SoS 19. S. 119.
184. Inghult, G. 1968. Ord med suffixet -is i svenskan. I: Språkvård
1968:4. S. 9–15.
185. Johannisson, T. 1954. Om sammansatta verb i svenskan. I: NS 34.
S. 162–181. [Även i Nutidssvenska (1964)]
186. Lagman, E. 1966. Om suffixet -mässig och dess öden. [Rec. av
Söderbergh, R. 1964. Suffixet -mässig i svenskan.] I: ANF 81. S.
293–302.
187. Lindqvist, A. 1909. Studier över svenska verbaladjektiv. I: ANF
25. S. 221–288.
188. Ljunggren, K. G. 1956. Ytterligare om termerna avledning och
retrograd avledning. I: ANF 71. S. 69–70.
189. Loman, B. 1962. Verbalsubstantiv på -ning och -ande i nusvenskt
riksspråk. I: MAS 11. Göteborg. S. 1–30. [Även i Nutidssvenska
(1964)]
190. Lundbladh, C-E. 1995. Avledningar i Svenska Akademiens
ordbok. I: Jónsson, J. H., G. Kvaran & A. Svavarsdóttir (utg.).
Nordiske studier i leksikografi 3. (Skrifter utgitt av Nordisk
forening for leksikografi 3.) Reykjavik. S. 265–273.
191. Nilsson, G. 1990. Varför finns det fler aktig-ord i skönlitterära
texter som är översatta till svenska än i texter som är skrivna på
svenska? I: Andersson, E. & M. Sundman (utg.). Svenskans
beskrivning 17. Åbo. S. 233–244.
192. Nilsson, G. 1991. Avledningar på -aktig i svenskan. I: Malmgren,
S-G. & B. Ralph (utg.). Studier i svensk språkhistoria 2. (NG 14.)
Göteborg. S. 165–171.
193. Nilsson, G. 1993. Aktig-ord förr och nu. (Skrifter utgivna av
Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 31.)
Uppsala.
194. Nilsson, G. 1993. Tvivelaktig, slösaktig och småaktig eller
välartad, sparsam och gentlemannamässig? Om konkurrens
mellan adjektivbildande suffix. I: Wollin, L. (utg.). Studier i svensk
språkhistoria 3. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska
språk vid Uppsala universitet 34.) Uppsala. S. 153–159.
195. Nordfelt, A. 1898. Om ändelsen -is i nysvenskan. I: SMS 1. S.
133–145.
19
196. Nyman, H. 1996. Alis och Icus – ett produktivt invandrarpar. I:
Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars
1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm.
S. 222–226.
197. Pettersson, B. 1983. Svenska neutra på -itet. I: Struktur och
variation. Festskrift till Bengt Loman 7.8.1983. (Meddelanden
från Stiftelsens för Åbo akademi forskningsinstitut nr 85.) Åbo. S.
31–35.
198. Söderbergh, R. 1964. Suffixet -mässig i svenskan. En historisksemantisk ordbildningsstudie. (SSSP (n. s.) 5.) Stockholm.
199. Söderbergh, R. 1965. Ändelsen -mässig i svenskan. I: Språkvård
1965:3. S. 9–12.
200. Tamm, F. 1897. Om avledningsändelser hos svenska substantiv.
Deras historia ock nutida förekomst. (Kungl. Humanistiska
vetenskapssamfundet i Uppsala. Skrift nr. 5:4.) Uppsala.
201. Tamm, F. 1899. Om avledningsändelser hos svenska adjektiv.
Deras historia och nutida förekomst. Uppsala; Leipzig.
202. Zillén, E. 1993. ’Glögga’, ’golva’, ’greppa’. Om substantivavledda
verbs syntaktiska och semantiska kännetecken. I: Zeszyty naukowe
uniwersytetu jagiellonskiego 1126. Prace językoznawcze 116.
Kraków. S. 103–121.
203. Åkermalm, Å. 1956. Om termerna avledning och retrograd
avledning. I: ANF 71. S. 66–69.
3.2. Sammansättning
204. Allén, S. 1999 [1968]. Om nominalkomponerade verb i nordiska
språk. I: MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 601–636.
205. Beckman, N. 1945. Smärre bidrag 1. Varm korvgubbe. I: NS 25.
S. 92–94.
206. Belfrage, S. 1906. Om attributiva bestämningars anslutning till
förleden i sammansatta substantiv. I: SoS 6. S. 101–116.
207. Belfrage, S. 1918. Metaforkomposita och besjälningskomposita. I:
Studier tillegnade Esaias Tegnér den 13 januari 1918. Lund. S.
277–283.
208. Berg, R. G:son 1915. Tvåstaviga adjektiv som förled. I: SoS 15. S.
260–272.
209. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1906. Smärre bidrag 5. Prepositionsattribut till förled. I: SoS 6. S. 126–127.
210. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1911. Smärre bidrag 6. Ordhistoriska
anteckningar. [Sammansättn. med -full.] I: SoS 11. S. 310–311.
211. Bergh, G. 1997. Varför är bilen inte bara blå? I: Språkvård 1997:1.
S. 8–15.
212. Berglund, L. 1991. Vad gör en specialdrivare? I: Språkvård 1991:2.
S. 15–16.
20
213. Geete, R. 1906. En- i sammansättning med neutra. I: SoS 6. S.
81–94.
214. Green, B. 1983. Nominalsammansättningar i Harry Martinsons
poesi. I: NS 63. S. 193–201.
215. Green, B. 1993. Ordporl och livsord. Statistiska funderingar kring
Harry Martinsons nominalsammansättningar. I: SoS 3 (n. f.). S.
5–34.
216. Hallström, P. 1875. Om substantivsammansättningar i nysvenska.
Uppsala.
217. Johannesson, F. 1918. De med postposition sammansatta pronominella adverberna i modern svensk litteraturprosa. En statistisk
undersökning. I: SoS 18. S. 183–200.
218. Johannisson, T. 1941. Mindervärdighets- eller mindervärdeskomplex? I: NS 21. S. 1–24.
219. Johannisson, T. 1954. Om sammansatta verb i svenskan. I: NS 34.
S. 162–181. [Även i Nutidssvenska (1964)]
220. Kjellman, N. 1929. Partikeln till i sammansättning med verb. I: NS
9. S. 117–148.
221. Lyngfelt, B. 1998. Låtsas-, extra- eller plast-? I: Språkvård 1998:2.
S. 24–25.
222. Malmgren, S-G. 1994. Sammansättningsmorfologi och lexikografi.
I: Garde, A. & P. Jarvad (utg.). Nordiske studier i leksikografi II.
(Skrifter udgivet av Nordisk forening for leksikografi 2.)
Köpenhamn. S. 179–184.
223. Malmgren, S-G. 1999. Varför kvinnopräst men inte kvinnodialektolog? Några tankar om kopulativa sammansättningar. I:
Från dataskärm och forskarpärm. Språkliga studier tillägnade
Birgitta Ernby i juni 1999. (MISS 25.) Göteborg. S. 171–176.
224. Norén, K. 1992. Att sätta samman eller sammansätta. Ett försök till
klassificering av svenska flerledade (verb)uttryck ur lexikologisk
synvinkel. I: Hellberg, S., U-B. Kotsinas, P. Ledin & I. Lindell
(utg.). Svenskans beskrivning 19. Lund. S. 244–251.
225. Sahlgren, J. 1916. Några ordhistoriska bidrag. [Främst sammansättn. med blå-.] I: SoS 16. S. 132–143.
226. Schagerström, A. 1941. Blått och gult. I: NS 21. S. 129–146.
227. Sigurd, B. 1983. Om jätte-, kalas- och andra förstärkningsprefix. I:
Språkvård 1983:2. S. 7–16.
228. Svensson, L. 1975. Om fogen i sammansättningar med tvåstaviga
neutrer på -e som förled i modern svenska. I: Kring en ordbok.
Festskrift till Sven Ekbo 7 augusti 1975. Stockholm. S. 163–194.
229. Tamm, F. 1901. Små bidrag till ordförklaring. 4. Sammansatta ord
med -s- för -sel. I: SoS 1. S. 184–187.
230. Vendelfelt, E. 1946. Ordsammansättningar av typen ”sötsur”. I:
NS 26. S. 96–110.
231. Wennerberg, J. 1961. De dubbelt sammansatta orden i svenskan. I:
NS 41. S. 5–54.
21
232. Åkermalm, Å. 1961. Fast sammansättning och lös förbindelse. I:
NS 41. S. 174–196.
3.3. Övrig ordbildning; blandat
233. [Utan angiven författare.] 1968. Svensk ordbildning. [Anmälan av
Söderbergh, R. 1967. Svensk ordbildning.] I: Språkvård 1968:2. S.
15.
234. Abenius, M. 1930. Ord och färger. I: NS 10. S. 25–35.
235. Ahlenius, I. 1968. Affärsspråket från 1907 till 1967. I: Dahlstedt, KH. & G. Widmark (utg.). Svenskans beskrivning 4. Uppsala. S.
29–45. [Bl.a. om kortformer.]
236. Alfvegren, L. 1976. Journalistens språkfrågor. I: Alfvegren, L., L.
Conon, J. Danell, M. Gellerstam, K. Larsson & G. Tingbjörn.
Språket i spalterna. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter
8.) Uppsala. S. 9–31. (Särsk. Ordbildning. S. 22–24.)
237. Allén, S. 1999 [1964]. Massmedium, etermedium, mediotek. I:
MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 704–708.
238. Allén, S. 1999 [1985]. Teknik och språk i informationssamhället. I:
MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 157–167.
239. Andersen, H. 1934. En Ordstudie i Vilhelm Ekelunds lyrik. [Sval.]
I: NS 14. S. 105–115.
240. Andersson, E. 1979. Morfemfogning, ordfogning och meningsfogning – tre sätt att utvidga lexikon. I: Festskrift till Björn
Pettersson 29.12.1979. (Skrifter utgivna av Institutionen för
filologi II vid Tammerfors universitet, nordisk filologi. Nr. 4.)
Tammerfors. S. 11–19.
241. Belfrage, S. 1916. Studier i Runebergs komposita. I: SoS 16. S.
161–190.
242. Bloomfield, L. 1912. A Type of Scandinavian Wordformation. I:
SS 1. S. 45–53.
243. Cantell, I. 1994. Svenska ord och svensk ordforskning. [Anmälan
av Malmgren, S-G. 1994. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning,
ordböcker och orddatabaser.] I: Språkbruk 1994:3. S. 18–19.
244. Conon, L. 1973. Rubrikspråket på Dagens Nyheters förstasidor
I–II. (SPSU 8.) Uppsala. (Särsk. Initialord 1910–1970. S.
245–279.)
245. Conon, L. 1976. Språk och stil i nyhetsrubriker. I: Alfvegren, L., L.
Conon, J. Danell, M. Gellerstam, K. Larsson & G. Tingbjörn.
Språket i spalterna. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter
8.) Uppsala. S. 32–52. (Särsk. Ordbildning. S. 44–46. Ordval. S.
46–49.)
246. Danell, J. 1973. Konservativ och liberal stockholmspress.
Skillnader och utvecklingstendenser i inrikesledarnas språk och
stil under senare delen av 1800-talet. Kungl. Humanistiska
22
247.
248.
249.
250.
251.
252.
253.
254.
255.
256.
257.
258.
259.
260.
261.
262.
Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. [Särtryck ur dess årsböcker
1969–70 samt 1971–72.] Uppsala. (Särsk. Ordbildning. S. 39–48.)
Ejder, B. 1945. Adjektivändelsen -er i de nordiska språken, särskilt
i svenskan. (LNS 3.) Lund.
Elert, C-C. 1984. Examinand, intervjuoffer … Nomina patientis –
ett avsnitt av svensk ordbildningslära. I: Florilegium nordicum. En
bukett nordiska språk- och namnstudier tillägnade Sigurd Fries
den 22 april 1984. (Umeå Studies in the Humanities 61.) Umeå. S.
99–106.
Eliasson, S. 1979/80. Expressiv geminering hos svenska
hypokorismer och ellipsord. I: NS 59/60. S. 341–361.
Eliasson, S. 1994. Rec. av Malmgren, S-G. 1994. Svensk
lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. I: SoS 4
(n. f.). S. 211–213.
Ewerth, S. 1996. Ska man skriva skall? Om bruket ska-skall i
några dagstidningar de senaste decennierna. I: Språket lever!
Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter
utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S. 55–58.
Faust, M. 1985. Meaning Borrowings from English in Contemporary Swedish. [Ord A–Ä.] I: ANF 100. S. 135–150.
Feuk, M. 1913. Nybildade adjektiv (och adverb) hos Fröding. I:
SoS 13. S. 124–137.
Gellerstam, M. 1989. Samhällets produktion av termer. I: Allén, S.,
M. Gellerstam & S-G. Malmgren. Orden speglar samhället.
Stockholm. S. 79–101.
Gellerstam, M. 1996. Rätt och fel i korpusen. I: LexicoNordica 3.
S. 35–47. (Särsk. Tillfälliga ordbildningar. S. 41–42.)
Grünbaum C. 1996. ”Det låter obildat”. I: Språket lever! Festskrift
till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av
Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S. 77–80.
Grünbaum, C. 1984. Cowboys och tjuvstrykers – en bok om spluralen. [Anmälan av Söderberg, B. 1983. Från rytters och
cowboys till tjuvstrykers. S-pluralen i svenskan. En studie i språklig
interferens.] I: Språkvård 1984:3. S. 9–17.
Gullberg, H. 1973. Red Top som ordskapare. I: NS 53. S.
106–110.
Hadenius, P. 1990. Är bärspelare ett bra ord? I: Språkvård 1990:2.
S. 22–29.
Haskå, I. 1994. Ettordiga subjunktioner – kan det bli nya sådana i
svenskan? I: Språkbruk, grammatik och språkförändring. En
festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994. Lund. S. 279–288.
Hast, S. 1980. Om ord och uttryck av typen splitterny och spritt
ny. I: MAS 16. Göteborg. S. 21–81.
Hedquist, R. 1979. Om adjektivets komparation. I: Josephson, O.,
H. Strand & M. Westman (utg.). Svenskans beskrivning 11.
Stockholm. S. 95–106.
23
263. Hellberg, S. 1978. The Morphology of Present-Day Swedish.
Stockholm. (Utgiven som nr 13 i serien Data linguistica.)
264. Hellquist, E. 1899. Exkurs. Om uppkomsten af några svenska ord
med betydelsen ’stryk’ o. d. I: ANF 15. S. 236–239.
265. Hellquist, E. 1916. Några s.k. pleonastiska bildningar. [Näbbgädda,
gröngöling, snorgers m.fl.] I: SoS 16. S. 64–70.
266. Holm, G. 1996. Typen isl. samti›a, sv. samtida. Ett ordbildningselements historia. I: Festskrift till Gösta Holm på 80årsdagen den 8 juli 1996. (LNS A 48.) Lund. S. 52–55.
267. Hylén, J. E. 1924. Sammansatta adjektivs komparation. I: NS 4. S.
152–163.
268. Ideforss, H. 1931. De primära lockorden i svenskan. I: ANF 47. S.
1–50.
269. Jacobsson, G. 1981. Om behovet av ett ord för ’sovjetmedborgare’. I Språkvård 1981:2. S. 20–21.
270. Johannisson, T. 1947. Andöva. En studie i nordisk ordbildning och
semantik. I: MAS 7. Göteborg. S. 117–149.
271. Johannisson, T. 1975 [1948]. ”Plastic” på svenska. I: OoO. (MAS
14.) Göteborg. S. 136–143.
272. Johannisson, T. 1975 [1958]. Tendenser i nutida svensk
ordbildning. I: OoO. (MAS 14.) Göteborg. S. 185–202.
273. Johansson, M. 2000. Ord och uttryck går också i pension. I: Sett
och hört – en vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65årsdagen. Göteborg. S. 171–180.
274. Jonsson, Å. 1973. Skrives eller skrivs? Något om verbets s- och esformer. I: Hummelstedt, C. (red.). Svenskans beskrivning 7. Åbo.
(Utgiven som nr 23 i serien Folkmålsstudier.) S. 179–183.
275. Josefsson, G. 1997. On the principles of word formation in
Swedish. (LNS A 51.) Lund.
276. Karlgren, H. 1969. Är det fult att göra ord? I: Språkvård 1969:1. S.
13–15.
277. Kjellmer, G. 1984. Minutrar. I: Språkvård 1984:2. S. 17–18.
278. Kotsinas, U-B. 1990. Ordbildning i slangspråk. I: Andersson, E. &
M. Sundman (utg.). Svenskans beskrivning 17. Åbo. S. 137–148.
279. Laurén, C. 1975. Ellips, teckenfunktion och språklig ekonomi. En
studie i svensk ordbildning. I: SNF 60. S. 289–329.
280. Lennermalm, L-O. 1966. Ordförråd och ordbildning. I: Språkvård
1966:2. S. 14–15.
281. Liljestrand, B. 1993 [1975]. Så bildas orden. Andra upplagan.
Lund.
282. Lindgren, B. 1996. Om böjningen av ord på -ium. I: Språket lever!
Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter
utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S. 186–194.
283. Lindroth, H. 1902. Smärre bidrag 5. Adjektiven på -söfd. I: SoS 2.
S. 85–89.
284. Ljunggren, K. G. 1945. Anmälan av Wessén, E. 1943. Svensk
språkhistoria. II. Ordbildningslära. I: ANF 60. S. 133–136.
24
285. Lundbladh, C-E. 1988. Adjektivets komparation i svenskan. (LNS
A 40.) Lund.
286. Läffler, F. 1918. Om ordet styvbroder och därmed närmast
besläktade ordbildningar i allmänhet och ett ryktbart historiskt
styvbrödrapar i synnerhet. I: Studier tillegnade Esaias Tegnér den
13 januari 1918. Lund. S. 515–531.
287. Malmgren, S-G. 1992. Från Min moder haver bedit till Min mor
har bett. Synpunkter på Carin Östmans avhandling ”Den korta
svenskan”. I: SoS 2 (n. s.). S. 147–160.
288. Malmgren, S-G. 1994. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning,
ordböcker och orddatabaser. Lund.
289. Moberg, L. 1996. Om ankarbarn och teflonpolitiker. Något om
nyord och ordbildning i dagens svenska. I: Språkbruk 1996:4. S.
14–16.
290. Molde, B. 1970. Latinsk och svensk ordböjning. I: Språkvård
1970:1. S. 2–6.
291. Molde, B. 1978. Radior och tevear – några ordböjningsproblem. I:
Språkvård 1978:3. S. 3–16.
292. Molde, B. 1981. En sovjet eller en sovjetare? I: Språkvård 1981:2.
S. 22.
293. Molde, B. 1981. Sovjetmedborgare, sovjet, sovjetare. I: Språkvård
1981:1. S. 30–32.
294. Munthe, Å. W:son 1917. Något mera om s.k. pleonastiska
bildningar. [Näbbgädda, gröngöling, snorgers m.fl.] I: SoS 17. S.
26–36.
295. Nordberg, B. 1982. Vad händer med adjektivets ändelsekomparation? I: Svenskans beskrivning 13. Helsingfors. S. 228–248.
296. Nordling, A. 1920. Om Frödings uttryck av typen sva´gtgyllne. I:
SNF 11.
297. Pettersson, P. A. 1982. [Anmälan av Thorell, O. (1981). Svensk
ordbildningslära. (Utan rubrik.)] I: Språkvård 1982:3. S. 26–29.
298. Raab, H. 1992. Mack, vad är det för snack? I: Språkvård 1992:2. S.
19–20.
299. Reuter, M. 1992. Nya statsnamn. I: Språkbruk 1992:1. S. 3–7.
300. Selander, E. 1968. Repris på -rama. I: Språkvård 1968:1. S. 12–13.
301. Sigurd, B. 1982. Förkortningarna och det moderna samhället. I:
Tankar om språket. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden
70.) Stockholm. S. 94–103.
302. Sigurd, B. 1993. Vad skall en stående skämtare kallas? I: Språkvård
1993:1. S. 22–23.
303. Sorvali, I. 1980. Animalia. I: Xenia Thorsiana. En vänskrift
tillägnad Carl-Eric Thors på hans 60-årsdag den 8 juni 1980.
(Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk
litteratur vid Helsingfors universitet, serie B nr 5.) Helsingfors. S.
315–356.
25
304. Strömquist, S. 1999. Soppatorsken och andra torskar. I: Svenska
på prov. En vänskrift till Birgitta Garme på 60-årsdagen den 24
november 1999. (FUMS 196.) Uppsala. S. 17–22.
305. Sundqvist, A. 1968. Sjabbig, sjok och andra unga ord på sj-. I: NS
48. S. 5–70.
306. Sundqvist, A. 1980. Tjafsa, tjata och andra unga ord på tj-. I:
MAS 16. Göteborg. S. 91–137.
307. Söderberg, B. 1982. Sex öl, två taxi och raffiga foto. Om den
oböjda pluralen. I: NS 62. S. 18–44.
308. Söderbergh, R. 1971 [1967]. Svensk ordbildning. Andra upplagan.
(Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 34.)
Stockholm.
309. Tamm, F. 1876. Om tyska prefix i svenskan. Uppsala.
310. Tamm, F. 1878. Tränne tyska ändelser i svenskan. (Göteborgs
Kongl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälles handlingar (n. f.) 16.)
Göteborg.
311. Tamm, F. 1880. Om tyska ändelser i svenskan. (Uppsala universitets årsskrift.) Uppsala.
312. Tamm, F. 1899. Om ändelser hos adverb ock arkaiskt bildade
prepositionsuttryck i svenskan. Uppsala; Leipzig.
313. Tamm, F. 1902. Några fall af ordblandning eller ombildning genom
association. I: SoS 2. S. 216–223.
314. Tegnér, E. 1889. Tyska inflytelser på svenskan. I: ANF 5. S.
155–166; 303–344.
315. Thomsen, K.T. 1995. Rec. av Malmgren, S-G. 1994. Svensk
lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. I:
LexicoNordica 2. S. 287–299.
316. Thorell, O. 1981. Svensk ordbildningslära. Solna.
317. Utterström, G. 1980. Om prefixet o- i 1900-talssvenska. En studie.
(Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Umeå
universitet 18.) Umeå.
318. Wellander, E. 1915. Ett par produktiva typer av skriftspråklig
nybildning. I: SoS 15. S. 26–52.
319. Wessén, E. 1966. Ordförråd och ordbildning. I: Språkvård 1966:1.
S. 10–15.
320. Wessén, E. 1971 [1943]. Svensk språkhistoria. II. Ordbildningslära. Femte upplagan. Stockholm.
321. Widmark, G. 1980. Min man, min fru och min sambo. I: Språkvård
1980:3. S. 11–13.
322. Åkermalm, Å. 1952. Om verbet atombomba och liknande
bildningar i nutida svensk dagspress. I: NS 32. S. 8–46.
323. Östman, C. 1991. Om kortformer i nysvenskt skriftspråk. I:
Malmgren, S-G. & B. Ralph (utg.). Studier i svensk språkhistoria
2. (NG 14.) Göteborg. S. 258–272.
324. Östman, C. 1992. Den korta svenskan. Om reducerade ordformers
inbrytning i skriftspråket under nysvensk tid. (Skrifter utgivna av
26
Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 30.)
Uppsala.
4.
Lexikal syntax
325. Abenius, M. 1930. Ord och färger. I: NS 10. S. 25–35.
326. Alanen, K. 1999. Prepositionen på vid prepositionsobjekt. I:
Andersson, L-G., A. Lundqvist, K. Norén & L. Rogström (utg.).
Svenskans beskrivning 23. Lund. S. 28–37.
327. Allén, S. 1966. En svensk fraseologisk ordbok. I: Språkvård
1966:4. S. 11–12.
328. Allén, S. 1972. Denominala verbfraser. I: Cleve, L. (utg.).
Svenskans beskrivning 5. Stockholm. S. 1–21.
329. Allén, S. 1973. Om fraser i svenskan. I: Hummelstedt, C. (red.).
Svenskans beskrivning 7. Åbo. (Utgiven som nr 23 i serien
Folkmålsstudier.) S. 24–31.
330. Allén, S. 1999 [1976]. On Phraseology in Lexicology. I: MiF.
(MAS 25.) Göteborg. S. 396–406.
331. Allén, S. 1999 [1984]. Inte bara idiom. I: MiF. (MAS 25.)
Göteborg. S. 207–213.
332. Allén, S. et al 1975. Nusvensk frekvensordbok 3. [Ordförbindelser.]
Stockholm. (Utgiven som nr 10 i serien Data linguistica.)
333. Andersson, E. 1979. Morfemfogning, ordfogning och meningsfogning – tre sätt att utvidga lexikon. I: Festskrift till Björn
Pettersson 29.12.1979. (Skrifter utgivna av Institutionen för
27
334.
335.
336.
337.
338.
339.
340.
341.
342.
343.
344.
345.
346.
347.
348.
349.
350.
351.
352.
filologi II vid Tammerfors universitet, nordisk filologi. Nr. 4.)
Tammerfors. S. 11–19.
Anward, J. & P. Linell 1975/1976. Om lexikaliserade fraser i
svenskan. I: NS 55/56. (Svenskans beskrivning 9.) S. 77–119.
Arnstad, M. 2000. Idiombruk i talspråk. I: Gellerstam, M., K.
Jóhannesson, B. Ralph & L. Rogström (utg.). Nordiska studier i
lexikografi 5. Skrifter utgivna av Nordiska föreningen för
lexikografi 6. (MAS 27.) Göteborg. S. 18–30.
Asklund, N-E. 1952. ”Glad som en lärka”. I: MS 46. S. 70–85.
Beckman, N. 1941. Smärre bidrag 3. ”Får ej knuffas”. I: NS 21. S.
108.
Beckman, N. 1942. Några spånor. I: NS 22. S. 129–135. (Särsk.
Mera om missbruk av grammatiska kategorier. S. 131–132.)
Belfrage, S. 1923. Uttrycket ”dum som en gös”. I: NS 3. S.
93–97.
Berg, R. G:son [R. G. B.] 1906. Smärre bidrag 5. Prepositionsattribut till förled. I: SoS 6. S. 126–127.
Berg, R. G:son [R. G. B.] 1910. Smärre bidrag 1. Passivt verb med
”ackusativobjekt”. I: SoS 10. S. 142–143.
Berg, R. G:son [R. G. B.] 1910. Smärre bidrag 2. Konstruktionen
’hon skrattas åt’. I: SoS 10. S. 143–144.
Bergman, G. 1948. Rec. av Körner, R. 1948. Studier över
syntaktisk nybildning i svenskan. I: ANF 63. S. 238–255.
Björnström, E. 1904. Om några olika sätt att uttrycka passiv
betydelse i nusvenskan. I: SoS 4. S. 198–237.
Carlberg, T. 1962. Ulla Winblads ”lekande kval”. I: MAS 11.
Göteborg. S. 147–150.
Celander, H. 1955. Slå någon (mitt) i planeten. I: NS 35. S.
143–145.
Chrystal, J[-A]. & M. Eriksson 1990. Att bygga hus och dansa
tango. Om innehållsobjekt i svenskan. I: Andersson, E. & M.
Sundman (utg.). Svenskans beskrivning 17. Åbo. S. 85–96.
Chrystal, J-A. & U. Ekvall 1992. Kan du skicka på saltet? Några
synpunkter på på. I: Hellberg, S., U-B. Kotsinas, P. Ledin & I.
Lindell (utg.). Svenskans beskrivning 19. Lund. S. 101–110.
Clausén, U. 1991. Kring en ny fraseologisk ordbok. [Anmälan av
Wörterbuch der schwedischen Phraseologie in Sachgruppen 1989.]
I: Språkvård 1991:2. S. 9–15.
Clausén, U. 1991. Svensk konstruktionsordbok. [Projektpresentation.] I: Språkvård 1991:4. S. 20–24.
Clausén, U. 1992. Konstruktioner och fraser i den nya konstruktionsordboken. [Projektpresentation.] I: Språkbruk 1992:3. S. 3–6.
Clausén, U. 1994. Idiom och variation. I: Garde, A. & P. Jarvad
(utg.). Nordiske studier i leksikografi II. (Skrifter udgivet av
Nordisk forening for leksikografi 2.) Köpenhamn. S. 47–52.
28
353. Clausén, U. 1996. Idiom i bruk. I: Språket lever! Festskrift till
Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av
Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S. 36–42.
354. Clausén, U. 1999. Om pragmatiska fraser i Svensk konstruktionsordbok. I: Orava, E., P. Slotte & P. Westerberg (utg.).
Nordiska studier i lexikografi 4. (Skrifter utgivna av Nordiska
föreningen för lexikografi 5.) Helsingfors. S. 27–35.
355. Clausén, U. 2000. Funktion och attityd i Svensk konstruktionsordbok. I: Gellerstam, M., K. Jóhannesson, B. Ralph & L.
Rogström (utg.). Nordiska studier i lexikografi 5. Skrifter utgivna
av Nordiska föreningen för lexikografi 6. (MAS 27.) Göteborg. S.
80–93.
356. Clausén, U. & E. Lyly 1995. Idiom och lexikografi. I: Språkvård
1995:1. S. 23–30.
357. Diderichsen, P. 1944. Anmälan av Ljunggren, K.G. 1939 samt
1942. Adjektivering av substantiv i svenskan samt Objekt och
adverbial. Studier i svensk syntax. I: ANF 59. S. 297–311.
358. Döbling, S. & M. Steinmo 1990. Begå eller ta självmord? I:
Språkvård 1990:3. S. 11–13.
359. Ejerhed, E. 1979. Verb-partikel-konstruktionen i svenska:
syntaktiska och semantiska problem. I: Josephson, O., H. Strand &
M. Westman (utg.). Svenskans beskrivning 11. Stockholm. S.
49–64.
360. Ekberg, L. 1985. Abstrakta övergångsfraser: lexikaliseringsgrad
och semantiska arketyper. I: Allén, S., L-G. Andersson, J. Löfström, K. Nordenstam & B. Ralph (utg.). Svenskans beskrivning
15. Göteborg. S. 193–204.
361. Ekberg, L. 1989. Gå till anfall och falla i sömn. En strukturell och
funktionell beskrivning av abstrakta övergångsfraser. (LNS A 43.)
Lund.
362. Ekbo, S. 1988. Korta ordstudier. [På stubben, spass, spjuver,
stolsteg samt div. växtnamn.] I: NS 68. S. 5–18.
363. Ekerot, L-J. 1994. Hon uppträdde mera stabilt jämfört med förra
gången. Om användningen av jämfört med som standardmarkör. I:
Språkbruk, grammatik och språkförändring. En festskrift till Ulf
Teleman 13.1.1994. Lund. S. 119–130.
364. Elmquist, A. L. 1944/45. Fullt Med, Meaning ’Many, Much’, and
Related Expressions in Swedish. I: SS 18. S. 37–40.
365. Elmquist, A. L. 1946/47. Observations on Swedish Grammar: II. I:
SS 19. S. 230–232.
366. Elmquist, A. L. 1948. Observations on Swedish Grammar: IV. I:
SS 20. S. 96.
367. Elmquist, A. L. 1948. Prepositions with the Infinitive in Swedish. I:
SS 20. S. 12–24.
368. Fridrichsen, A. 1945. Icke akta för rov. I: NS 25. S. 67–72.
369. Fridrichsen, A. 1950. Smärre bidrag 2. Icke akta för rov. I: NS 30.
S. 174–175.
29
370. Fries, I. 1977. ”Den ökade effektiviteten”. [Öka.] I: Otterbjörk, R.
& S. Sjöström (utg.). Provinsiellt och universellt. En vänskrift till
Karl-Hampus Dahlstedt 19 april 1977. Umeå. S. 220–229.
371. Gellerstam, G. & M. Gellerstam 1977. Ord och fras i psalmboken.
Stockholm. (Utgiven som nr 11 i serien Data linguistica.)
372. Gellerstam, M. 1979/1980. Uppleva som positivt. I: NS 59/60. S.
86–94.
373. Gjerdman, O. 1915. Till frågan om uppkomsten av uttryck som din
stackare. I: SoS 15. S. 235–259.
374. Groundstroem, A. 2000. Om fransk påverkan i svensk fraseologi. I:
Edlund, L-E. (utg.). Studier i svensk språkhistoria 5. (Nordsvenska
11.) Umeå. S. 208–219.
375. Grünbaum, C. 1996. ”Det låter obildat”. I: Språket lever!
Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter
utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S. 77–80.
376. Hammarberg, B. 1995. Jämförelsekonstruktioner i svenskan och
grammatikaliseringen av jämfört med. I: SoS 5 (n. f.). S. 21–48.
(Särsk. Jämfört med – en lexikal fras eller en grammatisk markör?
S. 43–47.)
377. Harstad, F. 1999. Prepositioner och prepositionsbruk. En analys
av svenskans prepositioner och prepositionsbrukets förändring
under perioden 1965–1997. (MISS 29.) Göteborg.
378. Hast, S. 1980. Om ord och uttryck av typen splitterny och spritt
ny. I: MAS 16. Göteborg. S. 21–81.
379. Hedberg, G. A. 1923. Ett försök till förklaring av ordstävet ’kaka
söker maka’. I: SNF 14. S. 74.
380. Hedquist, R. 1979. Om adjektivets komparation. I: Josephson, O.,
H. Strand & M. Westman (utg.). Svenskans beskrivning 11.
Stockholm. S. 95–106.
381. Hellberg, L. 1979/1980. på stubben – ett nygammalt talesätt? I: NS
59/60. S. 95–108.
382. Holm, P. 1949. Smärre bidrag 1. Nu tar fan bofinken. I: NS 29. S.
184–185.
383. Holm, P. [P. H.] 1937. Smärre bidrag 2. Komma att korta på
något. I: NS 17. S. 95–97.
384. Hulthén, L. 1944-1948. Studier i jämförande nunordisk syntax
1–2. Göteborg.
385. Hylén, J. E. 1912. Felaktiga fraser. I: SoS 12. 216–220.
386. Hylén, J. E. 1915. Trenne skolgrammatiska spörsmål. I: SoS 15. S.
201–213. (Särsk. Transitivt brukade intransitiva verb. S. 201–207.)
387. Hylén, J. E. 1919. Ett par konjunktionsuttryck. [Dels-dels och
liknande; utan att.] I: SoS 19. S. 42–57.
388. Hylén, J. E. 1919. Smärre bidrag 7. Några moderna fraser. I: SoS
19. S. 233–236.
389. Hylén, J. E. 1924. Sammansatta adjektivs komparation. I: NS 4. S.
152–163.
30
390. Härenstam, C. 1930. Smärre bidrag 2. Rubb och stubb. I: NS 10.
S. 173.
391. Ivan, N. 1945. Smärre bidrag 6. Falla (ligga) i tråd med. I: NS 25.
S. 196–198.
392. Janzén, A. 1952. Rec. av Körner, R. 1948. Studier över syntaktisk
nybildning i svenskan. 1. De prepositionella passivbildningarna med
hänsyn tagen till motsvarande bildningar i danskan, norskan och
engelskan. I: SS 24. S. 168–174.
393. Johannisson, T. 1939. Verbal och postverbal partikelkomposition i
de germanska språken. Lund.
394. Johannisson, T. 1945. Anmälan av Hulthén, L. 1944. Studier i
jämförande nunordisk syntax. I: ANF 60. S. 121–128.
395. Jonsson, H. 1975. ”Passivum med intransitiv betydelse ” och
genera verbi i svenskan. I: Kring en ordbok. Festskrift till Sven
Ekbo 7 augusti 1975. Stockholm. S. 73–105.
396. Josephson, O. 1989. Än en gång på stubben. I: NS 69. S. 181–185.
397. Karlsson, G. 1979. Några kontrastiva frasjämförelser. I: Festskrift
till Björn Pettersson 29.12.1979. (Skrifter utgivna av Institutionen
för filologi II vid Tammerfors universitet, nordisk filologi. Nr. 4.)
Tammerfors. S. 83–89.
398. Kinnander, B. 1972. Ett nyord i närbild. [Finnas…med.] I:
Språkvård 1972:1. S. 3–12.
399. Kjellman, N. 1929. Partikeln till i sammansättning med verb. I: NS
9. S. 117–148.
400. Kjellmer, G. 1996. Idiomen, kollokationerna och lexikonet. I:
LexicoNordica 3. S. 79–90.
401. Kock, A. 1917. ”Domen över död man”. I: ANF 33. S. 175–178.
402. Körner, R. 1939. Konstrueras verbet kosta med objekt eller
adverbial? I: MS 33. S. 90–95.
403. Körner, R. 1948. Studier över syntaktisk nybildning i svenskan.
(SSSP 6.) Stockholm.
404. Körner, R. 1954. En misskänd passivbildning. I: Språkvård.
Redogörelser och studier utgivna till språkvårdsnämndens
tioårsdag 1954. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk
språkvård 11.) Stockholm. S. 198–211.
405. Larsson, K. 1994. Prepositioner på glid. I: Språkbruk, grammatik
och språkförändring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994.
Lund. S. 299–307.
406. Ledin, P. 1988. Att starta upp betyder mer än starta. I: Språkvård
1988:2. S. 17.
407. Lindberg, E. 1992. Om prepositioner och språklig standardisering.
I: Leve mångfalden! Tjugo uppsatser om språk tillägnade Barbro
Söderberg. (MINS 37.) Stockholm. S. 129–133.
408. Lindén, O. 1918. Lokal inessiv med i och på. I: SoS 18. S.
227–241.
409. Lindfors Viklund, M. 1991. Svenska idiom ur ett universellt
perspektiv. (Nordrapp 7.) Göteborg.
31
410. Lindqvist, N. 1959. Hornet i sidan och pålen i köttet. I: NS 39. S.
38–69.
411. Lindroth, H. 1902. Om uppkomsten af uttrycket ’bry sig om’. I:
SoS 2. S. 125–131.
412. Ljunggren, K. G. 1937. Kraftuttryck av typen ”ge något hundan”,
”ge något katten” o. d. I: NS 17. S. 203–209.
413. Ljunggren, K. G. 1939. Adjektivering av substantiv i svenskan.
Lund.
414. Ljunggren, K. G. 1939/40. Anmälan av Johannisson, T. 1939.
Verbal och postverbal partikelkomposition i de germanska språken.
I: ANF 55. S. 287–296.
415. Lombard, A. 1946. Smärre bidrag 3. Till det bittra slutet. I: NS 26.
S. 78.
416. Lundbladh, C-E. 1988. Adjektivets komparation i svenskan. (LNS
A 40.) Lund.
417. Lyly, E. 1994. Halvfasta fraser – ett lexikografiskt problem. I:
Garde, A. & P. Jarvad (utg.). Nordiske studier i leksikografi II.
(Skrifter udgivet av Nordisk forening for leksikografi 2.)
Köpenhamn. S. 173–178.
418. Lyly, E. 1996. En bild av Picasso eller en bild på Picasso? I:
Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars
1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm.
S. 202–207.
419. Lyly, E. 1999. Om valet av preposition vid verbet forska. I: Orava,
E., P. Slotte & P. Westerberg (utg.). Nordiska studier i lexikografi
4. (Skrifter utgivna av Nordiska föreningen för lexikografi 5.)
Helsingfors. S. 275–283.
420. Låftman, E. 1944. Icke akta för rov. I: NS 24. S. 90–109.
421. Låftman, E. 1945. Till det bittra slutet. I: NS 25. S. 57–66.
422. Malmgren, S-G. 1987. Adjektiven i LPS-projektets lexikon. (RS
23.) Göteborg.
423. Malmstedt, A. 1931. Mer och mindre god svenska. I: MS 25. S.
1–23. (Särsk. Passivt verb med ackusativobjekt. S. 22–23.)
424. Malmstedt, A. 1930. Mer och mindre god svenska. I: MS 24. S.
49–76. (Särsk. Passivt verb med ackusativobjekt. S. 65–76.)
425. Malmström, M. 1980. Mängd- eller flertalsbetydelse? Förskjutningar i bruket av kvantitetsorden mer(a) och fler(a) som
bestämningar till substantiv. I: Xenia Thorsiana. En vänskrift
tillägnad Carl-Eric Thors på hans 60-årsdag den 8 juni 1980.
(Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk
litteratur vid Helsingfors universitet, serie B nr 5.) Helsingfors. S.
170–184.
426. Melin, L. 1992. Stå vid spisen och föda barn. I: Leve mångfalden!
Tjugo uppsatser om språk tillägnade Barbro Söderberg. (MINS
37.) Stockholm. S. 135–139.
427. Molde, B. 1973. Ord på avvägar. ”En allt växande arbetslöshet”. I:
Språkvård 1973:1. S. 3.
32
428. Molde, B. 1980. Prata persilja. I: Festskrift till Carl-Eric Thors
8.6.1980. (SNF 62.) S. 212–217.
429. Molde, B. 1981. Grus i maskineriet – om slang, vardagsspråk och
idiomatiska uttryck. I: Språkvård 1981:2. S. 23–26.
430. Munthe, Å. W:son 1901. Om användningen af ordet katt i svenska
eder och liknande uttryck. I: SMS 2. S. 73–104.
431. Munthe, Å. W:son 1903. Ett par ordförklaringar. [Jamare, osa
katt.] I: SoS 3. 145–155.
432. Munthe, Å. W:son 1908. Strödda anteckningar om frasen ”Här
ligger en hund begraven” och några närstående uttryck. I: SMS 4.
S. 205–240.
433. Munthe, Å. W:son 1914. Strödda anteckningar om uttrycket
”myror i huvudet” och några närstående bilder. I: SMS 5. S.
159–181.
434. Munthe, Å. W:son 1918. Några anteckningar om uttrycket Bära
hundhuvudet. I: Studier tillegnade Esaias Tegnér den 13 januari
1918. Lund. S. 56–64.
435. Naumann, H-P. 1992. Das niederdeutsche Modell schwedischer
und dänischer Funktionsverbgefüge. I: Elmevik, L. & K-U.
Schöndorf (eds.). Niederdeutsch in Skandinavien III. Akten des 3.
nordischen Symposiums 1989. Berlin. S. 100–114.
436. Naumann, H-P. 1985. Zur schwedischen Phraseologie. I: Beck, H.
(Hg.). Arbeiten zur Skandinavistik. Frankfurt; Bern; New York. S.
141–161.
437. Nilsson, T. K. 1997. Smärre bidrag. Bläddriger tunga. I: SoS 7 (n.
f.). S. 167–168.
438. Nordberg, B. 1982. Vad händer med adjektivets ändelsekomparation? I: Svenskans beskrivning 13. Helsingfors. S. 228–248.
439. Nordén, M. & K. Rossenbeck 1991. Rec. av Schottmann, H. & R.
Petersson 1989. Wörterbuch der schwedischen Phraseologie in
Sachgruppen. I: MS 85. S. 206–208.
440. Nordfelt, A. 1896. En fransk-svensk etymologi. Klockarkärlek –
kär som en klockarkatt. I: ANF 12. S. 201–204.
441. Nordfelt, A. 1911. Om s.k. katt-eder i svenskan. En fransk-svensk
etymologi. I: ANF 27. S. 373–378.
442. Norén, K. 1985. Partikelverb – är det något särskilt? I: Allén, S., LG. Andersson, J. Löfström, K. Nordenstam & B. Ralph (utg.).
Svenskans beskrivning 15. Göteborg. S. 375–386.
443. Norén, K. 1992. Att sätta samman eller sammansätta. Ett försök till
klassificering av svenska flerledade (verb)uttryck ur lexikologisk
synvinkel. I: Hellberg, S., U-B. Kotsinas, P. Ledin & I. Lindell
(utg.). Svenskans beskrivning 19. Lund. S. 244–251.
444. Norén, K. 1995. Partikelverb och lexikon: kriterier för att finna
lexikaliserade partikelverb. I: Jónsson, J. H., G. Kvaran & A.
Svavarsdóttir (utg.). Nordiske studier i leksikografi 3. (Skrifter
utgitt av Nordisk forening for leksikografi 3.) Reykjavik. S.
321–329.
33
445. Norén, K. 1996. Svenska partikelverbs semantik. (NG 17.)
Göteborg.
446. Nyström, G. 1932. Uttrycket Barn och blomma. I: NS 12. S.
206–210.
447. Ohlander, S. 1983. ”Förslag typ löntagarfonder” – om ett nytt
språkbruk i dagens svenska. I: Språkvård 1983:1. S. 21–30.
448. Ohlander, S. 1985. ”Snälla ta med brickan”. Om ett nytt uttryck
för hövlighet i svenskan. I: Språkvård 1985:3. S. 4–15.
449. Palmér, J. 1918. Klappa fängelse. I: Studier tillegnade Esaias
Tegnér den 13 januari 1918. Lund. S. 155–157.
450. Persson, I. 2000. Das Funktionsverbgefüge im Deutschen und seine
Entsprechungen im Schwedischen. I: Naumann, H-P. & S. Müller
(Hrsg.). Hochdeutsch in Skandinavien. (Beiträge zur Nordischen
Philologie 28.) Tübingen; Basel. S. 81–98.
451. Persson, P. 1918. Syntaktiska anmärkningar. I: Studier tillegnade
Esaias Tegnér den 13 januari 1918. Lund. S. 444–454. (Särsk.
Uttryck av typen gå och fråga vid sidan af gå (för) att fråga. S.
444–452.)
452. Pihlström, S. 1988. Hålla på att och hålla på och. I: Språkvård
1988:2. S. 8–10.
453. Pihlström, S. 1989. Varför i nutida svenska. I: Språkvård 1989:4. S.
13–14.
454. Pipping, R. 1938. Ordspråksstudier 1. I: SNF 28.
455. Ralph, B. 1978. Fåfängligheters fåfänglighet. En konstruktion och
dess historia. I: MAS 15. Göteborg. S. 86–111.
456. Rignell, H. 1998. Komma åt och ta upp – en undersökning av
svenskinlärares förståelse av partikelverb. (MISS 22.) Göteborg.
457. Rogström, L. 1998. Att komma i form. I: Språkvård 1998:2. S.
5–6.
458. Rossenbeck, K. 1977. ”Berått mod” – ”berauschter Sinn”? I: MS
71. S. 77–86.
459. Sahlgren, J. 1948. Nu tar hin bofinken. I: NS 28. S. 180–182.
460. Salberger, E. 1973. Lysa med sin frånvaro. Ett bevingat uttryck
och dess väg till svenskan. I: NS 53. S. 81–89.
461. Salberger, E. 1990. Spunnit turkiskt garn. Ett ställe i J.A. Wadmans
dryckesvisa. I: NS 70. S. 115–121.
462. Santesson, L. 1990. När passivt supinum blev accepterat av
grammatikerna. I: Andersson, E. & M. Sundman (utg.). Svenskans
beskrivning 17. Åbo. S. 315–325.
463. Schagerström, A. 1938. En nymodig stilblomma. [(En) ringa men
dock syssla o.d.] I: NS 18. S. 19–27.
464. Schottmann, H. 1989. Wörterbuch der schwedischen Phraseologie
in Sachgruppen. (Münstersche Beiträge zur deutschen und
nordischen philologie 6.) Münster.
465. Schwartz, E. 1899. Om användningen af possessivt pronomen i din
stackare och likartade uttryck. I: ANF 15. S. 182–192.
34
466. Sigurd, B. 1981. Varför ett hus kan brinna både upp och ned. I:
Språkvård 1981:3. S. 3–8.
467. Sköldberg, E. 1999. Det är mycket nu – om bevingade ord igår
och idag. I: Från dataskärm och forskarpärm. Språkliga studier
tillägnade Birgitta Ernby i juni 1999. (MISS 25.) Göteborg. S.
217–224.
468. Sköldberg, E. 1999. Varianter av idiom. I: Andersson, L-G., A.
Lundqvist, K. Norén & L. Rogström (utg.). Svenskans beskrivning
23. Lund. S. 384–392.
469. Sköldberg, E. 2000. Hur kan en currykorv se dagens ljus? Om
idiomatiska uttrycks valens. I: Sett och hört – en vänskrift tillägnad
Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen. Göteborg. S. 296–304.
470. Sköldberg, E. 2000. Lever idiomen i svenska ordböcker sitt eget
liv? I: Gellerstam, M., K. Jóhannesson, B. Ralph & L. Rogström
(utg.). Nordiska studier i lexikografi 5. Skrifter utgivna av
Nordiska föreningen för lexikografi 6. (MAS 27.) Göteborg. S.
344–356.
471. Sorvali, I. 1980. Animalia. I: Xenia Thorsiana. En vänskrift
tillägnad Carl-Eric Thors på hans 60-årsdag den 8 juni 1980.
(Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk
litteratur vid Helsingfors universitet, serie B nr 5.) Helsingfors. S.
315–356.
472. Svartengren, T. H. 1911. Du lilla skälmgubbe, din lilla skälm. I: SoS
11. S. 72–75.
473. Svensson, L. 1976. På snusen. I: Hansson, Å., L. Svensson & A-M.
Wieselgren (red.). Nordiska Studier i filologi och lingvistik.
Festskrift tillägnad Gösta Holm på 60-årsdagen den 8 juli 1976.
Lund. S. 414–418.
474. Söderberg, B. 1987. Svensk språkvård och ofödda lammskinn. Om
förledsbestämning: ett språkvårdsfall. I: NS 67. S. 89–122.
475. Söderbergh, R. 1968. Bestämningar till substantiv. I: Dahlstedt, KH. & G. Widmark (utg.). Svenskans beskrivning 4. Uppsala. S.
47–55.
476. Tamm, F. 1899. Om ändelser hos adverb ock arkaiskt bildade
prepositionsuttryck i svenskan. Uppsala; Leipzig.
477. Thunell, K. 1935. Smärre bidrag 2. Till bortkastandet av artikeln
vid adjektiv. I: NS 15. S. 111–113.
478. Tilander, G. 1949. Slå vantarna i bordet, lägga vantarna på,
handskepenningar. I: NS 29. S. 36–42.
479. Toporowska-Gronostaj, M. 1987. Om verben i LPS-projektets
lexikon. (RS 24.) Göteborg.
480. Törnudd-Jalovaara, E. 1988. Mera om hålla på att och hålla på
och. [Debattinlägg.] I: Språkvård 1988:4. S. 27–29.
481. Widmark, G. 1976. Bläddriger tunga. Ett bidrag till tolkningen av
Fredmans epistel nr 27. I: Hansson, Å., L. Svensson & A-M.
Wieselgren (red.). Nordiska Studier i filologi och lingvistik.
35
482.
483.
484.
485.
486.
487.
488.
489.
490.
491.
5.
Festskrift tillägnad Gösta Holm på 60-årsdagen den 8 juli 1976.
Lund. S. 451–454.
Widmark, G. 1996. När ordleken blir allvar. [Vi syns, sambo m.fl.]
I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars
1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm.
S. 296–302.
Widmark, G. 1998. Smärre bidrag. Om den bläddriga tungan. I:
SoS 8 (n. f.). S. 199.
Wijk-Andersson E. 1988. Flertydiga bara-fraser. I: Adelswärd, V.,
P. Linell, T. Nilsson & P. A. Petterson (utg.). Svenskans
beskrivning 16. Linköping. (Utgiven som nr 21 b i serien Studies in
Communication.) S. 503–512.
Wiktorsson, P-A. 1990. Det intransitiva verbet bränna i svensk
litteratur. I: NS 70. S. 143–158.
Åkermalm, Å. 1960. Om s.k. förledsanslutning. I: NS 40. S. 55–81.
Åkermalm, Å. 1961. Fast sammansättning och lös förbindelse. I:
NS 41. S. 174–196.
Östergren, O. 1913. Ett par uttryck i en dikt av fru Lenngren.
[Smälla någon på filten, skärpa lagen.] I: SoS 13. S. 145–154.
Östergren, O. 1917. Obestämd s-form efter preposition. I: SoS 17.
S. 129–184.
Östergren, O. 1921. Smärre bidrag 4. S-form efter prepositionen
’till’. I: NS 1. S. 138–140.
Östergren, O. 1922. Smärre bidrag. Adverbiell s-form efter annan
prep. än ’till’. I: NS 2. S. 201–208.
Betydelseutveckling
492. Ahlgren, P. 1978. Tilltalsordet ni. Dess semantik och användning i
historiskt perspektiv. (SPSU 12.) Uppsala.
493. Allén, S. 1999 [1991]. Textil, slöjd och textilslöjd. I: MiF. (MAS
25.) Göteborg. S. 99–101.
494. Allén, S. 1999 [1996]. Klassiker och klassiker. I: MiF. (MAS 25.)
Göteborg. S. 42–46.
495. Allén, S. 2000. ”Själv, jag menar ensam”. I: Sett och hört – en
vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen. Göteborg.
S. 9–14.
36
496. Andersson, Thorsten 1976. Manlig sjuksköterska. I: Hansson, Å., L.
Svensson & A-M. Wieselgren (red.). Nordiska Studier i filologi
och lingvistik. Festskrift tillägnad Gösta Holm på 60-årsdagen
den 8 juli 1976. Lund. S. 1–12.
497. Asklund, N-E. 1953. Något om sekundära betydelser hos
personnamn. I: MS 47. S. 347–372.
498. Belfrage, S. 1918. Metaforkomposita och besjälningskomposita. I:
Studier tillegnade Esaias Tegnér den 13 januari 1918. Lund. S.
277–283.
499. Belfrage, S. 1930. Gös i betydelsen ’dum person’. I: NS 10. S.
70–86.
500. Berg, R. G:son 1901. Sinnesanalogier hos Almqvist. I: SoS 1. S.
49–81.
501. Berg, R. G:son 1905. Epiteton ornans hos Vitalis. I: SoS 5. S.
121–137.
502. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1904. Smärre bidrag 5. Ännu en gång:
oskärad. I: SoS 4. S. 237–238.
503. Berg, S. 1978. Olika lika ord. Svenskt homograflexikon.
Stockholm. (Utgiven som nr 12 i serien Data linguistica.)
504. Bergh, G. 1999 [1996]. Kejsare, huliganer och pappenheimare.
En utflykt bland ord och uttryck bildade på personnamn. Andra
upplagan. Stockholm.
505. Bergman-Claeson, G. 1996. Vart tog vi vägen? En jämförelse
mellan pronomenanvändningen i EU-debatten och i 1950-talets
atomvapendebatt. I: Ivars, A-M., A-M. Londen, L. Nyholm, M.
Saari & M. Tandefelt (utg.). Svenskans beskrivning 21. Lund. S.
65–73.
506. Bergquist, I. 1992. Bulgarer, flamländare och bohemer – om
inbyggarnamn i sekundär användning. I: Edlund, L-E. & G.
Persson (eds.). Language – the time machine. Papers in Honour of
Bengt Odenstedt on the Occasion of his Sixtieth Birthday, July
21, 1992. (Umeå Studies in the Humanities 107.) Umeå. S. 1–8.
507. Bergroth, H. 1909. Smärre bidrag 5. Band i bet. gåva. I: SoS 9. S.
176.
508. Borgstam, S. 1977. Nog är tillräckligt. I: NS 57. S. 217–226.
509. Byrman, G. 1985. Graviditetsuttryck – kännedom, bruk och
attityder. I: Allén, S., L-G. Andersson, J. Löfström, K. Nordenstam
& B. Ralph (utg.). Svenskans beskrivning 15. Göteborg. S.
159–174.
510. Byrman, G. 1989. Graviditetsuttryck i svenskan. (LNS A 44.)
Lund.
511. Cederschiöld, G. 1905. Anmälan av Hjelmqvist, T. 1903. Förnamn
och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan.
Onomatologiska bidrag. I: ANF 21. S. 86–89.
512. Conon, L. 1976. Språk och stil i nyhetsrubriker. I: Alfvegren, L., L.
Conon, J. Danell, M. Gellerstam, K. Larsson & G. Tingbjörn.
Språket i spalterna. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter
37
513.
514.
515.
516.
517.
518.
519.
520.
521.
522.
523.
524.
525.
526.
527.
528.
529.
530.
8.) Uppsala. S. 32–52. (Särsk. Ordbildning. S. 44–46. Ordval. S.
46–49.)
Copley, J. 1961. Shift of Meaning. London.
Danell, J. 1962. Sport och politik. Sekundärt bruk av idrottens
språk i politiska tidningsartiklar. I: NS 42. S. 88–118.
Ehrling, S. 1926. Om frusen i betydelsen ’som lätt fryser’. I: NS 6.
S. 118–122.
Ehrling, S. 1927. Smärre bidrag 5. Ännu ett meddelande rörande
frusen. I: NS 7. S. 116.
Ejder, B. 1948. Smärre bidrag 3. En episod från 1743 och ett
misstolkat ord. [Aktiv, aktiver, aktivitet.] I: NS 28. S. 183–184.
Ekberg, L. 1993. Verbet ta i metaforisk och grammatikaliserad
användning. I: SoS 3 (n. f.). S. 105–139.
Ekberg, L. 1999. ”Oändligt nära”. Om metaforisk användning av
begreppet AVSTÅND. I: Haskå, I. & C. Sandqvist (red.). Alla
tiders språk. En vänskrift till Gertrud Pettersson november 1999.
(LNS A 55.) Lund. S. 68–77.
Ekbo, S. 1993. Urgamla ord och betydligt yngre. Några exempel.
[Trä, tro, trygg, tröst, tränjon m.fl.] I: Hansson, I., L. Svensson &
B. Ruthström (red.). Ord och lexikon. Festskrift till Hans Jonsson
10 juni 1993. Stockholm. S. 10–15.
Ekwall, E. 1903. Smärre bidrag 1. Olsson (Olle). I: SoS 3. S. 142.
Elmevik, L. 1992. Frågan är fri. [Fråga.] I: Leve mångfalden!
Tjugo uppsatser om språk tillägnade Barbro Söderberg. (MINS
37.) Stockholm. S. 63–68.
Englund, H. 1996. Värsta nya slangordet. I: Språkvård 1996:3. S.
21–23.
Eriksson, M. 1992. Ett fall av grammatikalisering i modern
svenska: ba i ungdomars talspråk. (FUMS 166.) Uppsala.
Eriksson, M. 1993. Användningen av partikeln ba i ungdomars
berättelser – ett fall av pågående grammatikalisering. I: Wollin, L.
(utg.) 1993. Studier i svensk språkhistoria 3. (Skrifter utgivna av
Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 34.)
Uppsala. S. 85–98.
Ernby, B. 1988. Semantic Change: Some Swedish Examples.
[Fräsch, fåtölj, jardinjär.] I: Studies in Computer-Aided
Lexicology. To Sture Allén on the occasion of his 60th birthday
December 31, 1988. Stockholm. (Utgiven som nr 18 i serien Data
linguistica.) S. 55–62.
Ernby, B. 1998. Fula fiskar. I: Form.– innehåll – effekt. Stilistiska
och retoriska studier tillägnade Peter Cassirer på 65-årsdagen.
Göteborg. S. 34–42.
Falck-Kjällqvist, B. 1988. Svemmare. I: Sagt och skrivet. Festskrift
till David Kornhall den 5 november 1988. Lund. S. 61–65.
Flygare, N. 1924. Smärre bidrag 2. Än en gång förvägen :
oförvägen. I: NS 4. S. 208–210.
Fridell, S. 1993. Nya typtyper. I: Språkvård 1993:1. S. 25–26.
38
531. Fries, I. 1977. ”Den ökade effektiviteten”. [Öka.] I: Otterbjörk, R.
& S. Sjöström (utg.). Provinsiellt och universellt. En vänskrift till
Karl-Hampus Dahlstedt 19 april 1977. Umeå. S. 220–229.
532. Gellerstam, M. 1997. Rec. av Bergh, G. 1996. Kejsare, huliganer
och pappenheimare. En utflykt bland ord och uttryck bildade på
personnamn. I: LexicoNordica 4. S. 171–173.
533. Gellerstam, M. 1996. Om lexikografen som vakthund. I: Språket
lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996.
(Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S.
70–76.
534. Graedler, A-L. 1994. Betydningsendring hos engelske lånord i
norsk. I: Helgander, J. & U-B. Kotsinas (utg.). Dialektkontakt,
språkkontakt och språkförändring i Norden. (MINS 40.)
Stockholm. S. 210–219.
535. Grünbaum, C. 1973. Ordet miljö – i olika miljöer. I: Språkvård
1973:2. S. 9–13.
536. Gunnarsson, B-L. 1977. En metod för analys och beskrivning av
ordgruppers betydelseutveckling. I: Sten Malmström 30 oktober
1977. (MINS 2.) Stockholm. S. 61–70.
537. Gunnarsson, B-L. 1977. Syndens utveckling i svenskan. I:
Språkvård 1977:2. S. 20–31.
538. Harstad, F. 1999. Prepositioner och prepositionsbruk. En analys
av svenskans prepositioner och prepositionsbrukets förändring
under perioden 1965–1997. (MISS 29.) Göteborg.
539. Heinertz, N. O. 1923. Herr fröken, herr borgmästarinnan. I: MS
17. S. 103–105.
540. Hellberg, S. 1979. Ordet LEDD ’dimension’. I: Språkvård 1979:3.
S. 10–12.
541. Hellquist, E. 1916. Några s.k. pleonastiska bildningar. [Näbbgädda,
gröngöling, snorgers m.fl.] I: SoS 16. S. 64–70.
542. Himanen, R. 1990. Kvinnliga ombudsmän och manliga sjuksköterskor. Titlar och yrkesbeteckningar i nusvensk dagspress.
(Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 21.) Uppsala.
543. Hjelmqvist, T. 1900. Gös såsom förklenande personbeteckning i
svenskan. I: ANF 16. S. 177–191.
544. Hjelmqvist, T. 1901. Bibliska personers namn med sekundär
användning i nysvenskan. Lund.
545. Hjelmqvist, T. 1901. Smärre bidrag 2. Oskärad i betydelsen
”ofläckad, skär, ren”. I: SoS 1. S. 188–190.
546. Hjelmqvist, T. 1902. Smärre bidrag 4. Ännu en gång oskärad. I:
SoS 2. S. 48.
547. Hjelmqvist, T. 1902. Ännu några anmärkningar om Jöns och gös.
I: ANF 18. S. 128–131.
548. Hjelmqvist, T. 1903. Förnamn och familjenamn med sekundär
användning i nysvenskan. Onomatologiska bidrag. Lund.
549. Hjelmqvist, T. 1907. Smärre bidrag 3. Ofredad i betydelsen
oantastad, i fred m.m. I: SoS 7. S. 83–84.
39
550. Hjelmqvist, T. 1912. Strödda bidrag till svensk ord- och
namnforskning. 5. Sv. oskärad = ofläckad, ren. I: SoS 12. S.
224–227.
551. Hjelmqvist, T. 1912. Strödda bidrag till svensk ord- och namnforskning. 6. Oöversvinnelig = översvinnelig. I: SoS 12. S. 227.
552. Hjelmqvist, T. 1913. Ospar och ospard (osparad) i st. f. sparad
jämte liknande uttryck. Några fall af öfverflödig negation i
svenskan. I: ANF 29. S. 135–162.
553. Johannisson, T. 1975 [1950]. Från ”akademiskt bildad” till
”akademiker”. Kommentar till ett namnskifte. I: OoO. (MAS 14.)
Göteborg. S. 144–152.
554. Johansson, K. G. 1997. Hur idrotten blev svensk. Om ordet idrott
och dess svenska historia. I: Andersson, A-B., I. Enström, R.
Källström & K. Nauclér (utg.). Svenska som andraspråk och andra
språk. Festskrift till Gunnar Tingbjörn. Göteborg. S. 187–197.
555. Josephson, O. 1985. Givet en ny preposition. I: Språkvård 1985:4.
S. 29–30.
556. Karlsson, F. & Å. Sahlquist 1974. Starka verb i förvandling. I: NS
54. S. 44–84. (Särsk. Semantisk differentiering. S. 77–79.)
557. Kirri, A. 2000. Hur såg en snäll officer ut på 1800-talet? I: Edlund,
L-E. (utg.). Studier i svensk språkhistoria 5. (Nordsvenska 11.)
Umeå. S. 261–265.
558. Kjellmer, G. 1990. Maximera och minimera. I: Språkvård 1990:3.
S. 15–19.
559. Korlén, A. 1908. Smärre bidrag 4. Binda i bet. begåva. I: SoS 8. S.
255–257.
560. Korlén, G. 1984. Om ordet ”material” som beteckning för
människor. I: Språkvård 1984:2. S. 13–16.
561. Kotsinas, U-B. 1988. Ekenssnack från Sibirien till Flempan. Om
betydelseförändringar och orddöd i stockholmsslang. I: Ingemar
Olsson 25 augusti 1988. (MINS 28.) Stockholm. S. 199–213.
[Även i SSSP (n. s.) 22.]
562. Kristensen, M. 1903. Anmälan av Hjelmqvist, T. 1901. Bibliska
personers namn med sekundär användning i Nysvenskan. I: ANF
19. S. 261–262.
563. Kukkonen, P. 1980. Om ordet vetenskap. I: Xenia Thorsiana. En
vänskrift tillägnad Carl-Eric Thors på hans 60-årsdag den 8 juni
1980. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och
nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, serie B nr 5.)
Helsingfors. S. 124–137.
564. Kukkonen, P. 1989. Från konst till vetenskap. Begreppet
vetenskap och dess språkliga uttryck i svenskan under 400 år.
(Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk
litteratur vid Helsingfors universitet, serie A nr 5.) Helsingfors.
565. Kvist Darnell, U. 2000. Rörande polysem belägenhet. [Ligga.] I:
Gellerstam, M., K. Jóhannesson, B. Ralph & L. Rogström (utg.).
40
566.
567.
568.
569.
570.
571.
572.
573.
574.
575.
576.
577.
578.
579.
580.
581.
582.
583.
Nordiska studier i lexikografi 5. Skrifter utgivna av Nordiska
föreningen för lexikografi 6. (MAS 27.) Göteborg. S. 168–184.
Lagervall, M. 1997. Betydelseförändring i teori och praktik.
(MISS 17.) Göteborg.
Ledin, P. 1988. Att starta upp betyder mer än starta. I: Språkvård
1988:2. S. 17.
Lehti-Eklund, H. 1988. Om konnektiva adverb i nysvenska. I:
Pettersson, G. (red.). Studier i svensk språkhistoria. (LNS A 41.)
Lund. S. 185–194.
Lehti-Eklund, H. 1990. Från adverb till markör i text. Studier i
semantisk-syntaktisk utveckling i äldre svenska. Helsingfors.
Lehti-Eklund, H. 1991. Om semantisk och syntaktisk förändring
hos grammatiska markörer. I: Malmgren, S-G. & B. Ralph (utg.).
Studier i svensk språkhistoria 2. (NG 14.) Göteborg. S. 130–137.
Lengmark, S. 1953. Blyertsstift och pennstift. Två betydelseförskjutningar. I: MS 47. S. 63–71.
Lidén, E. 1939. Fsv., nsv. jämte. I: MAS 2. Göteborg. S. 119–123.
Lindblad, G. 1973. Om språklig textkommentering på vetenskaplig
nivå. I: NS 53. S. 5–62.
Lindqvist, A. 1906. Oförvägen, förvägen och liknande. I: SoS 6. S.
177–184.
Lindskog, E. 1911. Smärre bidrag 1. En misskänd språkform hos
Stagnelius. [Plur. hopp i bet. ’förhoppningar’.] I: SoS 11. S. 76–77.
Ljunggren, K. G. 1936. Till de försäkrande adverbens betydelseutveckling i svenskan. I: NS 16. S. 88–122.
Malmgren, S-G. 1988. On Regular Polysemy in Swedish. I: Studies
in Computer-Aided Lexicology. To Sture Allén on the occasion of
his 60th birthday December 31, 1988. Stockholm. (Utgiven som
nr 18 i serien Data linguistica.) S. 179–200.
Malmström, M. 1980. Mängd- eller flertalsbetydelse? Förskjutningar i bruket av kvantitetsorden mer(a) och fler(a) som
bestämningar till substantiv. I: Xenia Thorsiana. En vänskrift
tillägnad Carl-Eric Thors på hans 60-årsdag den 8 juni 1980.
(Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk
litteratur vid Helsingfors universitet, serie B nr 5.) Helsingfors. S.
170–184.
Mattisson, A-C. 1995. Sötaktig. Neutral och pejorativ betydelse? I:
SoS 5 (n. f.). S. 177–184.
Melin, L. 1997. Betydelseförändringar. I: Åström, P. (utg.). Studier
i svensk språkhistoria 4. (MINS 44.) Stockholm. S. 139–146.
Moberg, L. 1989. En studie i grönt. I: Språkvård 1989:3. S. 42–45.
Munthe, Å. W:son 1904. Små randanmärkningar till Theodor
Hjelmqvists Bibliska personers namn med sekundär användning i
nysvenskan (1901) och Förnamn och familjenamn med sekundär
användning i nysvenskan (1903). I: SoS 4. S. 113–128.
Munthe, Å. W:son 1912. Djurögon i bildlig användning om
människoögon. I: SoS 12. S. 1–32.
41
584. Munthe, Å. W:son 1917. Något mera om s.k. pleonastiska
bildningar. [Näbbgädda, gröngöling, snorgers m.fl.] I: SoS 17. S.
26–36.
585. Nikula, K. 1994. Vart tog Svensson vägen? Om ordböcker och
proprier. I: Garde, A. & P. Jarvad (utg.). Nordiske studier i
leksikografi II. (Skrifter udgivet av Nordisk forening for
leksikografi 2.) Köpenhamn. S. 218–226.
586. Nilsson, S. 1976. Term som term. I: Hansson, Å., L. Svensson &
A-M. Wieselgren (red.). Nordiska Studier i filologi och lingvistik.
Festskrift tillägnad Gösta Holm på 60-årsdagen den 8 juli 1976.
Lund. S. 316–322.
587. Nordman, M. 1990. Metaforer i facktext. Om metoder och
problem. I: Andersson, E. & M. Sundman (utg.). Svenskans
beskrivning 17. Åbo. S. 257–268.
588. Noreen, A. 1886. Om orddubbletter i nysvenskan. Uppsala.
589. Norén, K. 1994. Kontrastiv metaforik – presentation av ett
lexikologiskt pilotprojekt. I: Garde, A. & P. Jarvad (utg.). Nordiske
studier i leksikografi II. (Skrifter udgivet av Nordisk forening for
leksikografi 2.) Köpenhamn. S. 227–236.
590. Norén, K. 1994. Lexikalisk polysemi som en källa till synonymi. I:
Holmberg, A. & K. Larsson (utg.). Svenskans beskrivning 20.
Lund. S. 308–317.
591. Norén, K. 1994. Tre uppsatser om lexikalisk flertydighet
(polysemi) i tvärspråkligt perspektiv. (MISS 1.) Göteborg.
592. Norén, K. 1996. Svenska partikelverbs semantik. (NG 17.)
Göteborg.
593. Norén, K. 1999. Energiska Birgitta. I: Från dataskärm och
forskarpärm. Språkliga studier tillägnade Birgitta Ernby i juni
1999. (MISS 25.) Göteborg. S. 177–182.
594. Norén, K. 1999. Prepositionen på i grammatik och lexikon. I:
Andersson, L-G., A. Lundqvist, K. Norén & L. Rogström (utg.).
Svenskans beskrivning 23. Lund. S. 283–292.
595. Näslund, H. 1997. Från lungsot till tuberkulos. Begreppet
’tuberkulös lungsjukdom’ och dess utveckling – några tendenser.
(TeFa 19.) Uppsala.
596. Näslund, H. 1999. Pengar som vetenskaplig term – en syntagmatisk studie. (TeFa 27.) Uppsala.
597. Ohlander, S. 1983. ”Förslag typ löntagarfonder” – om ett nytt
språkbruk i dagens svenska. I: Språkvård 1983:1. S. 21–30.
598. Ohlander, S. 1985. ”Snälla ta med brickan”. Om ett nytt uttryck
för hövlighet i svenskan. I: Språkvård 1985:3. S. 4–15.
599. Olofsson, A. 1995. Svensk atlet nu internationaliserad. I: Språkvård 1995:3. S. 15–16.
600. Pettersson, B. 1986. Om att fälla föremål. I: Xenia Huldeniana. En
vänskrift tillägnad Lars Huldén på hans 60-årsdag 5.2.1986.
(Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk
42
601.
602.
603.
604.
605.
606.
607.
608.
609.
610.
611.
612.
613.
614.
615.
616.
litteratur vid Helsingfors universitet, serie B nr 10.) Helsingfors. S.
289–293.
Pettersson, C-G. 1956. Betydelsen av ordet vanna, speciellt hos
Erik Axel Karlfeldt. I: NS 36. S. 61–73.
Pettersson, G. 1976. Om vilken som relativt pronomen. I: Hansson,
Å., L. Svensson & A-M. Wieselgren (red.). Nordiska Studier i
filologi och lingvistik. Festskrift tillägnad Gösta Holm på 60årsdagen den 8 juli 1976. Lund. S. 342–352.
Pettersson, G. 1994. Vart tog folket vägen? I: Språkbruk,
grammatik och språkförändring. En festskrift till Ulf Teleman
13.1.1994. Lund. S. 325–335.
Pipping, R. 1947. Smärre bidrag 1. Verbet måla som kortspelsterm
i! finlandssvenskan. I: NS 27. S. 92–94.
Reuter, M. 1984. Finne eller finländare? I: Språkbruk 1984:1. S.
13–14.
Rogström, L. 2000. Skruvad – ett exempel på ett språkligt
kretslopp? I: Sett och hört – en vänskrift tillägnad Kerstin
Nordenstam på 65-årsdagen. Göteborg. S. 284–288.
Rudskoger, A. 1963. Rec. av Copley, J. 1961. Shift of Meaning. I:
MS 57. S. 339–342.
Selander, E. 1979. Om förändringar i metaforernas motivkrets.
Några iakttagelser och synpunkter. I: Språkform och språknorm.
En bok till Bertil Molde på 60-årsdagen den 16 september 1979.
(Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 67.) Stockholm. S.
197–202.
Strömberg, E. 1937. Om betydelseförskjutning mellan uttryck för
rum, tid, sätt och orsak. I: MS 31. S. 55–67.
Sturtevant, A. M. 1955. Semantic Shifts in Certain Scandinavian
Words. I: SS 27. S. 14–22. (Särsk. Swedish meta ”to Fish (with a
Pole)”. S. 21–22.)
Stålhammar, M. 1997. Metaforernas mönster i fackspråk och
allmänspråk. Stockholm.
Sundgren, E. 1998. ”Värsta!”. Om användningen av ordet värsta i
nutida ungdomsspråk. I: SoS 8 (n. f.). S. 147–158.
Svahn, M. 1997. Har ordet hora i alla tider haft samma betydelse?
I: Åström, P. (utg.). Studier i svensk språkhistoria 4. (MINS 44.)
Stockholm. S. 179–186.
Svanlund, J. 1989. När bilderna bleknar – synpunkter på
metaforers intensitet. I: Språkvård 1989:3. S. 32–41.
Svanlund, J. 1996. I döda metaforers sällskap. I: Ivars, A-M., A-M.
Londen, L. Nyholm, M. Saari & M. Tandefelt (utg.). Svenskans
beskrivning 21. Lund. S. 265–273.
Svanlund, J. 1996. Varats olidliga lighthet. [Light, lätt.] I: Språket
lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996.
(Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S.
263–270.
43
617. Terner, E. 1922. Studier över räkneordet en och dess sekundära
användningar, förnämligast i nysvenskan. Uppsala.
618. Thelander, M. 1999. Prov på svenska. I: Svenska på prov. En
vänskrift till Birgitta Garme på 60-årsdagen den 24 november
1999. (FUMS 196.) Uppsala. S. 3–10.
619. Tiisala, S. 1990. Naturligtvis – från ord till suffix. I: Andersson, E.
& M. Sundman (utg.). Svenskans beskrivning 17. Åbo. S.
357–366.
620. Tilander, G. 1957. Sällskapsdjur. I: NS 37. S. 46–56.
621. Wellander, E. 1973. Ensam delägare. I: Svenska studier från runtid
till nutid tillägnade Carl Ivar Ståhle på 60-årsdagen den 27 juni
1973. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 48.)
Stockholm. S. 155–158.
622. Westman, M. 1975. Maximera och minimera. I: Språkvård 1975:2.
S. 11.
623. Wiberg, A. 1982. Vad betyder ordet samhälle? En studie rörande
tolkning av ett vagt och mångtydigt ord i modern svenska. I:
Svenskans beskrivning 13. Helsingfors. S. 337–344.
624. Viberg, Å. 1994. Polysemi hos svenska verb. Exemplet slå och
andra fysiska kontaktverb. I: Garde, A. & P. Jarvad (utg.). Nordiske
studier i leksikografi II. (Skrifter udgivet av Nordisk forening for
leksikografi 2.) Köpenhamn. S. 279–290.
625. Widmark, G. 1971. Neka – vägra. I: Studier i dagens svenska.
Andra upplagan. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 44.)
Stockholm. S. 87–107.
626. Widmark, G. 1989. I helg och söcken. I: Språkvård 1989:4. S.
7–11.
627. Widmark, G. 1996. När ordleken blir allvar. [Vi syns, sambo m.fl.]
I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars
1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm.
S. 296–302.
628. Widmark, G. 2000 [1990]. Bra – lånord med historia. I:
Boksvenska och talsvenska. Ett urval uppsatser samlade till
författarens 80-årsdag 31 juli 2000. (Skrifter utgivna av
Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 50.)
Uppsala. S. 187–203.
629. Wijk-Andersson, E. 1991. Bara i fokus. (Skrifter utgivna av
Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 27.)
Uppsala.
630. Wikström, K. 1977. Begreppsfältet kroppsövning. Semantiska
studier i svenskt idrottsspråk. (Acta Universitatis Tamperensis A
83.) Tammerfors.
631. Wikström, K. 1979. Metaforen som avvikande språkform. I:
Festskrift till Björn Pettersson 29.12.1979. (Skrifter utgivna av
Institutionen för filologi II vid Tammerfors universitet, nordisk
filologi. Nr. 4.) Tammerfors. S. 359–402.
44
632. Wiktorsson, P-A. 1990. Det intransitiva verbet bränna i svensk
litteratur. I: NS 70. S. 143–158.
633. Östergren, O. 1915. Smärre bidrag 2. Skären = skärgården. I: SoS
15. S. 122–124.
45
6.
Fackvokabulärer
634. [Diverse författare.] 1976. Fackspråk. (Skrifter utgivna av Svenska
språknämnden 57.) Stockholm.
635. ATK-sanakirja 1999. [Finnish dictionary of information technology.] Tionde upplagan. Helsinki.
636. Ahlenius, I. 1968. Affärsspråket från 1907 till 1967. I: Dahlstedt, KH. & G. Widmark (utg.). Svenskans beskrivning 4. Uppsala. S.
29–45. [Bl.a. om kortformer.]
637. Ahlgren, P. 1969. Recensionsspråk. Iakttagelser av språket i några
musikanmälningar. I: NS 49. S. 129–218. (Särsk. Adjektiv och
metaforiska uttryck. [Svängig, topp, hipp m.fl.] S. 158–166.)
638. Allén, S. 1978. Dator, fackspråk och allmänspråk. I: Språkvård
1978:4. S. 21–23.
639. Bergman, G. 1978. [Anmälan av Gullberg, I.E. 1977. Svenskengelsk fackordbok (andra upplagan). (Utan rubrik.)] I: Språkvård
1978:1. S. 18.
640. Ehrenberg-Sundin, B. 1990. Ekonomi på svengelska. I: Språkvård
1990:4. S. 19–20.
641. Granlund, Å. 1962. Sammanskrivning och särskrivning i svenskt
reklamspråk. I: NS 42. S. 67–87.
642. Gullberg, I. E. 2000 [1964]. Svensk-engelsk fackordbok. Tredje
upplagan. Stockholm.
643. Gunnarsson, B-L. & B. Skolander 1991. Fackspråkens framväxt:
terminologi och ordförråd från tre sekler 1. (FUMS 154.) Uppsala.
644. Gunnarsson, B-L. 1988. Ospecifikt om det specifika språket. [Rec.
av Laurén, C. & M. Nordman 1987. Från kunskapens frukt till
Babels torn. En bok om fackspråk.] I: NS 68. S. 175–187.
645. Gunnarsson, B-L. 1992. Forskning om fackspråk. (FUMS 162;
TeFa 1.) Uppsala.
646. Hasselmo, N. 1980. Om amerikasvenskt reklamspråk. Ett
blandspråk för ögat? I: NS 59/60. S. 255–267.
647. Hellichius, S. 1986. Yrkesbeteckningar inom hud-, skinn- och
läderhantverken i Sverige. (Skrifter utgivna av Institutionen för
nordiska språk vid Uppsala universitet 18.) Uppsala.
648. Holmkvist, E. 1951. Mera om engelska lånord i svenska yrkesspråk. I: ANF 56. S. 225–233.
649. Josefsson, G. 1999. Få feber eller tempa? Några tankar om
agentivitet i medicinskt fackspråk. I: Haskå, I. & C. Sandqvist
(red.). Alla tiders språk. En vänskrift till Gertrud Pettersson
november 1999. (LNS A 55.) Lund. S. 127–135.
650. Karlsson, O. 1996. Smörig, fet och inställsam – några synpunkter
på vinspråket. I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman
den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden
80.) Stockholm. S. 145–153.
46
651. Koiranen, S. 1992. Språk, musik och kultur. En studie av hur
språkbruket i musikrecensioner speglar kulturella värderingar.
(MINS 36.) Stockholm.
652. Langenfelt, G. 1915. Järnvägssvenska. I: SoS 15. S. 88–110.
653. Laurén, C. & M. Nordman 1987. Från kunskapens frukt till
Babels torn. En bok om fackspråk. Malmö.
654. Lidén, E. 1932. Bidrag till djuranatomiens terminologi. I: ANF 48.
S. 255–264. (Särsk. Nysvenska ränta som slaktterm. S. 255–260.)
655. Loman, B. 1975. Rec. av Nilsson, S. 1974. Terminologi och
nomenklatur. Studier över begrepp och deras uttryck inom matematik, naturvetenskap och teknik. I: ANF 90. S. 214–225.
656. Långström, T. 1955. Svenska fordonstermer. (MAS 10.) Göteborg.
657. Malmgren, S-G. 1989. Om övertalande ord i riksdagspartiernas
språk. I: Allén, S., M. Gellerstam & S-G. Malmgren. Orden speglar
samhället. Stockholm. S. 57–78.
658. Mattsson, B-E. 1991. Data på svenska. I: Språkbruk 1991:1. S.
14–20.
659. Mattsson, B-E. 1993. Data på svenska (2). I: Språkbruk 1993:1. S.
8–17.
660. Mattsson, B-E. 1995. Dataordbok på åtta språk. [Rec. av ATKsanakirja (’Dataordboken’) 1994 (sjunde upplagan).] I: LexicoNordica 2. S. 211–218. (Särsk. Svenska termer. S. 215–217.)
661. Melander, B. 1994. Anglifiering och internationalisering. Om
förändrade textmönster i svenska medicinska artiklar under
efterkrigstiden. (FUMS 174; TeFa 9.) Uppsala.
662. Melander, B. & H. Näslund 1992. Rec. av Nordman, M. 1992.
Svenskt fackspråk. I: SoS 2 (n. f.). S. 195–197.
663. Nilsson, S. 1974. Terminologi och nomenklatur. Studier över
begrepp och deras uttryck inom matematik, naturvetenskap och
teknik. (LNS 26.) Lund.
664. Nordberg, B. 1968. Recensenter och läsare. Stil- och ordstudier i
några lyrikrecensioner. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets
skrifter 1.) Uppsala. (Särsk. Främmande ord. S. 119–121.)
665. Nordman, M. 1990. Metaforer i facktext. Om metoder och
problem. I: Andersson, E. & M. Sundman (utg.). Svenskans
beskrivning 17. Åbo. S. 257–268.
666. Nordman, M. 1992. Svenskt fackspråk. Lund.
667. Nyman, H. 1994. Om epidemi. I: Språkvård 1994:1. S. 22–23.
668. Näslund, H. 1997. Från lungsot till tuberkulos. Begreppet
’tuberkulös lungsjukdom’ och dess utveckling – några tendenser.
(TeFa 19.) Uppsala.
669. Näslund, H. 1999. Pengar som vetenskaplig term – en
syntagmatisk studie. (TeFa 27.) Uppsala.
670. Palm, H. 1999. Molekylär svenska. En undersökning av engelskans
påverkan på studenters användning av och inställning till svenska
inom naturvetenskapen. (TeFa 30.) Uppsala.
47
671. Petterson, G. 1992. Lagspråk och samhällsutveckling. Studier över
svenskt lagspråk efter 1734. (LNS A 46.) Lund. (Särsk.
Ordförrådet. S. 148–157.)
672. Petti, V. 1966. Rec. av Gullberg, I. 1964. Svensk-engelsk
fackordbok. I: MS 60. S. 58–63.
673. Ruthström, B. 1975. Om Svenska akademiens ordbok och lagens
termer. I: Kring en ordbok. Festskrift till Sven Ekbo 7 augusti
1975. Stockholm. S. 106–121.
674. Rydén, M. 1997. Towards a Standardization of the Official Swedish
Plant Nomenclature in the 20th Century: the Names of Orchids. I:
Norm, variation and change in language. (SMS (n. s.) 11.) S.
215–231.
675. Schlyter, B. 1979. [Även senare upplagor.] Franska facktermer.
Lund.
676. Schlyter, B. 1980. Kommentar till en fackordbok. I: MS 74. S.
375–380.
677. Selander, E. 1967. Teknisk terminologi – en nationell eller
internationell angelägenhet? I: Språkvård 1967:4. S. 3–7.
678. Thors, C-E. 1976. Kring några politiska termer från 1790-talet. I:
Hansson, Å., L. Svensson & A-M. Wieselgren (red.). Nordiska
Studier i filologi och lingvistik. Festskrift tillägnad Gösta Holm
på 60-årsdagen den 8 juli 1976. Lund. S. 419–422.
679. Tingbjörn, G. 1976. Sportspråket i spalterna – ett målrelaterat
språk. I: Alfvegren, L., L. Conon, J. Danell, M. Gellerstam, K.
Larsson & G. Tingbjörn. Språket i spalterna. (Ord och stil.
Språkvårdssamfundets skrifter 8.) Uppsala. S. 89–112.
680. Tingbjörn, G. 1999. Engelska inslag i tidningarnas sportspråk. I:
Andersson, L-G., A. Lundqvist, K. Norén & L. Rogström (utg.).
Svenskans beskrivning 23. Lund. S. 408–419.
681. Törnqvist, N. 1969. Den militära terminologin i svenskan. Dess
ursprung och ålder. Lund.
682. Ulrich, A. 1907. Ord och uttryck från tal- och skriftspråk i Kungl.
Svea Hovrätt. I: SoS 7. S. 169–183.
683. Uppström, A. 1910. En samling arkaismer ur nutida lagspråk. I:
SoS 10. S. 89–124; 149–175.
684. Wahlgren, E. 1956. Rec. av Långström, T. 1955. Svenska
fordonstermer. I: SS 28. S. 119–120.
685. Wedbjer Rambell, O. 1995. Engelska datatermer och svenska. Om
översättning av datorhandböcker. (TeFa 13.) Uppsala.
686. Wennerberg, J. 1952. Teknikens språkvårdsfrågor. (Skrifter
utgivna av Nämnden för svensk språkvård 9.) Stockholm.
687. Westman, M. 1973. Reklamens facktermer. I: Språkvård 1973:1. S.
4.
688. Wikström, F. 1970. Om idrottstermer och deras stabilisering. I: NS
50. S. 31–128.
689. Wirsén, C. 1985. Medicinsk information till allmänheten. I:
Språkvård 1985:1. S. 15–16.
48
7.
Provinsialismer, slang m.m.
690. Abrahamson, E. 1964. Svenska dryckestermer. I: NS 44. S.
79–130.
691. Andersson, L-G. 1986. Rec. av Eifring, H. 1985. Høy eller stein?
Narkotikaslang i Norge. I: NJL 1986:2. S. 199–202.
692. Berg, R. G:son 1904. Svenskan i Amerika. Studier i de
utvandrades språk. I: SoS 4. S. 1–21.
693. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1905. Smärre bidrag 5. Svenskan i
Amerika. Tillägg. I: SoS 5. S. 250–252.
694. Berg, R. G:son. 1943. Smärre bidrag 1. Strödda anteckningar om
yrkesslang. I: NS 23. S. 124–128.
49
695. Berger, V. 1935. Svensk-amerikanska språket. I: NS 15. S. 1–37.
696. Bergman, G. 1915. Ett par synpunkter på begreppet slang. I: SoS
15. S. 166–168.
697. Bergman, G. 1924. Till soldatspråkets psykologi. I: NS 4. S. 60–76.
698. Bergman, G. 1929. Västgötaknallarna och deras hemliga språk,
månsing. I: NS 9. S. 153–238.
699. Bergman, G. 1934. Tolkning av månsing-ord. I: NS 14. S. 50–55.
700. Bergman, G. 1934. Ur en Stockholms-nasares ordförråd. I: NS 14.
S. 56–70.
701. Bergman, G. 1941. En rotvälsk källa från 1760-talet. I: NS 21. S.
93–104.
702. Bergman, G. 1942. Sydliga provinsialismer i det bildade svenska
talspråket. I: ANF 56. S. 125–250.
703. Bergman, G. 1947. August Bondesons anteckningar om västgötaknallarnas månsing. I: NS 27. S. 168–177.
704. Bergman, G. 1948. Två ord ur Stockholmsslangen. [Spänn,
läskig.] I: NS 28. S. 157–163.
705. Bergman, G. 1951. Nordliga provinsialismer i det bildade svenska
talspråket. I: ANF 66. S. 131–215.
706. Bloomfield, L. 1912. A Type of Scandinavian Wordformation. I:
SS 1. S. 45–53.
707. Byrman, G. 1985. Graviditetsuttryck – kännedom, bruk och
attityder. I: Allén, S., L-G. Andersson, J. Löfström, K. Nordenstam
& B. Ralph (utg.). Svenskans beskrivning 15. Göteborg. S.
159–174.
708. Byrman, G. 1989. Graviditetsuttryck i svenskan. (LNS A 44.)
Lund.
709. Cederschiöld, G. 1919. Den nya bibelsvenskan. I: SoS 19. S. 1–27.
710. Dahlstedt, K-H. 1986. Dahlstedts hundra ord. Om folkmålsord i
svenskt riksspråk. I: Språkvård 1986:4. S. 5–16.
711. Danielsson, E. 1914. Svensk matrosslang. II. Skeppsholmsslang. I:
SoS 14. S. 87–93.
712. Edlund, L-E. 1994. Lån i svenska dialekter. I: Arv och lån i
svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas
perspektiv. Stockholm. S. 13–25.
713. Eifring, H. 1985. Høy eller stein? Narkotikaslang i Norge.
(Skrifter frå Norsk målførearkiv 38.) Oslo.
714. Einarsson, J. 1968. De militära kommandoordens utveckling i
svenskan i kontinentaleuropeisk belysning. (LNS B 3.) Lund.
715. Elmquist, A. L. 1911. Ett och annat rörande svenskan i Amerika. I:
SoS 11. S. 17–28.
716. Ernby, B. 1998. Fula fiskar. I: Form – innehåll – effekt. Stilistiska
och retoriska studier tillägnade Peter Cassirer på 65-årsdagen.
Göteborg. S. 34–42.
717. Fries, S. 1975. Svenska växtnamn i riksspråk och dialekt. (Umeå
Studies in the Humanities 5.) Umeå.
50
718. Gellerstam, G. & M. Gellerstam 1977. Ord och fras i psalmboken.
Stockholm. (Utgiven som nr 11 i serien Data linguistica.)
719. Gjerdman, O. 1937. Ett knippe ord ur slang- och vulgärspråk. I:
NS 17. S. 168–202.
720. Gunnarsson, B-L. & K. Öhman 1997. Det internationaliserade
universitetet. En studie av bruket av engelska och andra
främmande språk vid Uppsala universitet. (TeFa 16.) Uppsala.
721. Götlind, J. 1929. Månsing från Mark och Kind. I: NS 9. S.
239–243.
722. Hallén, K. 1997. Franska lånord i de svenska dialekterna – ett
behov av variation. I: Åström, P. (utg.). Studier i svensk
språkhistoria 4. (MINS 44.) Stockholm. S. 101–108.
723. Hasselmo, N. 1974. Amerikasvenska. En bok om språkutvecklingen
i Svensk-Amerika. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 51.)
Stockholm.
724. Hasselmo, N. 1980. Om amerikasvenskt reklamspråk. Ett
blandspråk för ögat? I: NS 59/60. S. 255–267.
725. Hasselmo, N. 1971. Det svenska språket i Amerika. I: Språk i
Norden 1971. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård
45.) Stockholm. S. 125–162.
726. Hedberg, J. 1943. Some German Political and Military Words in
the English of today. I: MS 37. S. 100–102.
727. Hellquist, E. 1914. En grupp svenska dryckestermer. I: Svenska
studier tillägnade Gustaf Cederschiöld 25 juni 1914. Lund. S.
347–370.
728. Hellquist, E. 1918. Om namn och titlar, slagord och svordomar.
Lund.
729. Huss, G. 1988. De olika nordiska språkens förhållningssätt till
internationella lån. Några exempel från idrottsterminologin. I:
Adelswärd, V., P. Linell, T. Nilsson & P. A. Petterson (utg.).
Svenskans beskrivning 16. Linköping. (Utgiven som nr 21 a i
serien Studies in Communication.) S. 220–234.
730. Ideforss, H. 1931. De primära lockorden i svenskan. I: ANF 47. S.
1–50.
731. Ingers, I. 1958. Franska låneord i folkmålen. I: LNS 14. Lund. S.
149–153.
732. Jamrowska, J. 1996. Finskans inflytande på finlandssvenskan de
senaste 20 åren. I: Folia Scandinavics Posnaniensia 3. Poznań. S.
311–316.
733. Janus, L. E. 1991. Brief notice on Larsson, I. 1988. Tätmjölk,
tätgräs, surmjölk och skyr: En datorstödd ordgeografisk studie
över nordiska ord rörande äldre tiders mjölkhushållning. I: SS 63.
S. 138.
734. Jarl Kerzar, A. H. 1999. Gammalt och nytt i predikospråket.
(Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala
universitet 47.) Uppsala.
51
735. Jonsson, H. 1966. Nordiska ord för vattensamling. (LNS A 16.)
Lund.
736. Kotsinas, U-B. 2000. Engelska i svensk slang. I: Gunnarsson, B-L.,
S. Hellberg & K. Svartholm (red.). Kontakt, variation och
förändring – studier i Stockholmsspråk. Ett urval uppsatser av
Ulla-Britt Kotsinas. (SSSP (n. s.) 22.) Stockholm. S. 137–159.
737. Kotsinas, U-B. 1985. Invandrarsvenska och språkförändringar. I:
Allén, S., L-G. Andersson, J. Löfström, K. Nordenstam & B. Ralph
(utg.). Svenskans beskrivning 15. Göteborg. S. 276–290. [Även i
SSSP (n. s.) 22.]
738. Kotsinas, U-B. 1988. Ekenssnack från Sibirien till Flempan. Om
betydelseförändringar och orddöd i stockholmsslang. I: Ingemar
Olsson 25 augusti 1988. (MINS 28.) Stockholm. S. 199–213.
[Även i SSSP (n. s.) 22.]
739. Kotsinas, U-B. 1990. Ordbildning i slangspråk. I: Andersson, E. &
M. Sundman (utg.). Svenskans beskrivning 17. Åbo. S. 137–148.
740. Kotsinas, U-B. 1991. Attityder till stockholmsspråk. I: Berge, K.L.
& U-B. Kotsinas (utg.). Storstadsspråk och storstadskultur i
Norden. (MINS 34.) Stockholm. S. 163–184. [Även i SSSP (n. s.)
22.]
741. Kotsinas, U-B. 1994. Ungdomsspråk. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 25.) Uppsala.
742. Kotsinas, U-B. 1996. Bangslang. I: Språket lever! Festskrift till
Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av
Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S. 154–163.
743. Kotsinas, U-B. 1997. Young People’s Language. Norm, variation
and language change. I: Norm, variation and change in language.
(SMS (n. s.) 11.) S. 109–132.
744. Larsson, I. 1988. Tätmjölk, tätgräs, surmjölk och skyr. En
datorstödd ordgeografisk studie över nordiska ord rörande äldre
tiders mjölkhushållning. (SSSP (n. s.) 18.) Stockholm.
745. Lidén, E. 1930. Anteckningar om västgötaknallarnas hemliga
språk, månsing. I: NS 10. S. 119–131.
746. Lindblom, J. 1955. Om språket i den svenska bibelöversättningen
av 1917. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 13.)
Stockholm.
747. Lindfors Viklund, M. 1999. I pulverhäxors och snögubbars värld –
kort översikt över en del av drogslangens centrala persongalleri. I:
Från dataskärm och forskarpärm. Språkliga studier tillägnade
Birgitta Ernby i juni 1999. (MISS 25.) Göteborg. S. 143–150.
748. Lindstedt, I. 1989. Sportspråkets personnamnsbruk. (Nordrapp 2.)
Göteborg.
749. Melin, C. 1985. Finlandssvenska ord och ordbetydelser i Stora
svensk-finska ordboken [Karlsson, G.]. I: Språkbruk 1985:1. S.
11–13.
750. Molde, B. 1981. Grus i maskineriet – om slang, vardagsspråk och
idiomatiska uttryck. I: Språkvård 1981:2. S. 23–26.
52
751. Nilsson, K. 1977. Rec. av Hasselmo, N. 1974. Amerikasvenska: En
bok om språkutvecklingen i Svensk-Amerika. I: SS 49. S.
263–265.
752. Nordfelt, A. 1898. Om ändelsen -is i nysvenskan. I: SMS 1. S.
133–145.
753. Norrby, C. 1990. Bland hjärndöda svuckopannor och läckra
goitingar. En studie i slangspråk. (Nordrapp 5.) Göteborg.
754. Olin, U. 1945. Folkmålsord och arkaismer i Arvid Mörnes diktning.
I: SNF 31.
755. Olson, E. 1907. Några ord med bet. ”slå dank”. I: SoS 7. S.
66–80.
756. Orrling Wellander, A. 1983. Prälle, svartrock, himlalots – om slang
för yrken. I: Språkvård 1983:2. S. 17–28.
757. Pipping, R. 1947. Smärre bidrag 1. Verbet måla som kortspelsterm
i! finlandssvenskan. I: NS 27. S. 92–94.
758. Pitkänen, A. 1980. Om bruket av binominala genitiviska
hypotagmer i nysvenskt bibelspråk. I: Xenia Thorsiana. En
vänskrift tillägnad Carl-Eric Thors på hans 60-årsdag den 8 juni
1980. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och
nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, serie B nr 5.)
Helsingfors. S. 229–252.
759. Sigurd, B. & T. Sinclaire 1996. Svenska och amerikanska
ungdomars ord för ’bra’ och ’dålig’. I: Språket lever! Festskrift till
Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av
Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S. 242–248.
760. Slotte, P. 1993. Allsköns mak. I: Språkbruk 1993:4. S. 18–20.
761. Ståhle, C. I. 1970. Svenskt bibelspråk från 1500-tal till 1900-tal.
(Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 40.)
Stockholm. (Särsk. Normalupplagan 1883 och Nya testamentet
1917. S. 58–104.)
762. Ståhle, C. I. 1977. Om ”pigspråk” i 1800-talets Stockholm. I: Elert,
C-C., S. Eliasson, S. Fries & S. Ureland (eds.). Dialectology and
sociolinguistics. Essays in honor of Karl-Hampus Dahlstedt 19
April 1977. (Umeå Studies in the Humanities 12.) Umeå. S.
219–233.
763. Svahn, M. 1996. Hora och horbock, fladdermus och velourpenis.
En jämförelse mellan nedsättande ord på kvinnor och på män. I:
Ivars, A-M., A-M. Londen, L. Nyholm, M. Saari & M. Tandefelt
(utg.). Svenskans beskrivning 21. Lund. S. 257–264.
764. Teleman, U. 1987. De svenska svordomarna och deras grammatik.
I: NS 67. S. 15–87.
765. Thors, C-E. 1983. Kring översättningen av Nya Testamentet 1816.
I: Struktur och variation. Festskrift till Bengt Loman 7.8.1983.
(Meddelanden från Stiftelsens för Åbo akademi forskningsinstitut
nr 85.) Åbo. S. 83–88.
766. Thors, C-E. 1977. Två engelska ord på avvägar. [Dånits/dönits,
skvär.] I: Elert, C-C., S. Eliasson, S. Fries & S. Ureland (eds.).
53
767.
768.
769.
770.
771.
772.
773.
774.
775.
776.
777.
Dialectology and sociolinguistics. Essays in honor of KarlHampus Dahlstedt 19 April 1977. (Umeå Studies in the
Humanities 12.) Umeå. S. 244–245.
Thors, C-E. 1984. Två gammaldags bibelord. (1. De fåvitska
jungfrurna. 2. Begabba). I: Florilegium nordicum. En bukett
nordiska språk- och namnstudier tillägnade Sigurd Fries den 22
april 1984. (Umeå Studies in the Humanities 61.) Umeå. S.
259–261.
Tilander, G. 1959. Traj och traja i det svenska jaktspråket. I: NS 39.
S. 70–82.
Tilander, G. 1962. Pass och passa om haren. I: NS 42. S. 53–66.
Ulrich, A. 1913. Svensk matrosslang. I. Gastslang från flottans
station i Karlskrona. I: SoS 13. S. 213–222.
Westum Lindmark, A. 1992. Fransos och finnskott. Något om
språklig projicering inom det folkmedicinska ordförrådet. I: Edlund,
L-E. & G. Persson (eds.). Language – the time machine. Papers in
Honour of Bengt Odenstedt on the Occasion of his Sixtieth
Birthday, July 21, 1992. (Umeå Studies in the Humanities 107.)
Umeå. S. 191–202.
Vide, S-B. 1950. Färskvatten, jälle, mascherbo och litet annat i
Langenfelt, Officersjargong och manskapsslang. I: NS 30. S.
157–164.
Widmark, G. 2000 [1977]. Lokalt och riksspråkligt – en undersökning av Uppsalaspråk. I: Boksvenska och talsvenska. Ett urval
uppsatser samlade till författarens 80-årsdag 31 juli 2000.
(Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala
universitet 50.) Uppsala. S. 141–155. [Även i Dialectology and
Sociolinguistics.]
Wikström, K. 1983. En språkvetenskaplig blick på principerna vid
översättningen av Nya Testamentet 1981. I: Struktur och variation.
Festskrift till Bengt Loman 7.8.1983. (Meddelanden från
Stiftelsens för Åbo akademi forskningsinstitut nr 85.) Åbo. S.
99–107.
Åsberg, C. 1992. Språk och stil i en nysvensk bibel. I: SoS 2 (n. f.).
S. 5–32. (Särsk. Lexikala stilfaktorer. S. 22–24.)
Åsberg, C. (red.) 1991. Språket i bibeln – bibeln i språket.
(Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 76.) Stockholm.
Östman, C. 1985. Psalm och språk. Finlandssvenska revisioner av
Runebergspsalmer 1865–1983. I: NS 65. S. 77–158.
54
8.
Enskilda ord (etymologier m.m.)
778. [Utan angiven författare.] 1965. Ordet språkvård. I: Språkvård
1965:4. S. 16.
779. Abrahamson, E. 1964. Busväder. I: NS 44. S. 5–12.
780. Afzelius, N. 1939. Notiser till Fredmans epistlar. 2. I: NS 19. S.
115–137. [Frilig, bläddrig m.fl.]
781. Ahlbäck, O. 1979/1980. Bängel. I: NS 59/60. S. 179–188.
782. Ahlbäck, O. 1983. Mynda och hopa ’ro baklänges’. I: Språk och
tradition. Festskrift till Sven Benson. Göteborg. S. 3–8.
783. Ahlgren, P. 1978. Tilltalsordet ni. Dess semantik och användning i
historiskt perspektiv. (SPSU 12.) Uppsala.
784. Alfvegren, L. 1997. Smärre bidrag. Kondom, ett omstritt ord. I:
SoS 7 (n. f.). S. 157–161.
785. Allén, S. 1978. Dator, fackspråk och allmänspråk. I: Språkvård
1978:4. S. 21–23.
786. Allén, S. 1983. Andas. I: Struktur och variation. Festskrift till
Bengt Loman 7.8.1983. (Meddelanden från Stiftelsens för Åbo
akademi forskningsinstitut nr 85.) Åbo. S. 13–18.
787. Allén, S. 1999 [1991]. Textil, slöjd och textilslöjd. I: MiF. (MAS
25.) Göteborg. S. 99–101.
788. Allén, S. 1999 [1996]. Klassiker och klassiker. I: MiF. (MAS 25.)
Göteborg. S. 42–46.
789. Allén, S. 2000. ”Själv, jag menar ensam”. I: Sett och hört – en
vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen. Göteborg.
S. 9–14.
790. Andersen, H. 1934. En Ordstudie i Vilhelm Ekelunds lyrik. [Sval.]
I: NS 14. S. 105–115.
791. Arill, D. 1918. Smärre bidrag 5. Nordljus. I: SoS 18. S. 249.
792. Belfrage, S. 1930. Gös i betydelsen ’dum person’. I: NS 10. S.
70–86.
793. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1903. Smärre bidrag 3. En danism.
[Rank.] I: SoS 3. S. 144.
55
794. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1904. Smärre bidrag 5. Ännu en gång:
oskärad. I: SoS 4. S. 237–238.
795. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1904. Smärre bidrag 6. Ett par orddateringar. [Affischera, aktbar, aprilisk, barbariskhet, befarlig.] I:
SoS 4. S. 238.
796. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1905. Smärre bidrag 1. Finländska
anteckningar. [Ondgöras, ståhej m.fl.] I: SoS 5. S. 99–100.
797. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1906. Smärre bidrag 2. Ordhistoriska
anteckningar. [Anarkism, ansträngning, bang, romantisk.] I: SoS
6. S. 121–122.
798. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1911. Smärre bidrag 7. Romantisk. I:
SoS 11. S. 311.
799. Bergman-Claeson, G. 1996. Vart tog vi vägen? En jämförelse
mellan pronomenanvändningen i EU-debatten och i 1950-talets
atomvapendebatt. I: Ivars, A-M., A-M. Londen, L. Nyholm, M.
Saari & M. Tandefelt (utg.). Svenskans beskrivning 21. Lund. S.
65–73.
800. Bergroth, H. 1909. Smärre bidrag 5. Band i bet. gåva. I: SoS 9. S.
176.
801. Björkman, E. 1902. Smärre bidrag 8. Nsv. rammelbuljong. I: SoS
2. S. 91–92.
802. Björkman, E. 1909. Hedersknyffel. I: SoS 9. S. 268–272.
803. Borgstam, S. 1977. Nog är tillräckligt. I: NS 57. S. 217–226.
804. Bucht, T. 1935. Notiser till texten i Pelle Molins ”Sjul”. [Gimpa,
hurf.] I: NS 15. S. 204–208.
805. Bucht, T. 1937. Sv. galler ’Gitter’ och en lågtysk ljudövergång. I:
NS 17. S. 48–59.
806. Bucht, T. 1951. Sv. grädde och några besläktade ord. I: NS 31. S.
1–34.
807. Cederschiöld, W. 1916. Adjektivet trevlig i äldre svenska. I: SoS
16. S. 248–255.
808. Christensen, L. 1999. Trädnamnet tall. I: Haskå, I. & C. Sandqvist
(red.). Alla tiders språk. En vänskrift till Gertrud Pettersson
november 1999. (LNS A 55.) Lund. S. 43–49.
809. Chrystal, J-A. & U. Ekvall 1992. Kan du skicka på saltet? Några
synpunkter på på. I: Hellberg, S., U-B. Kotsinas, P. Ledin & I.
Lindell (utg.). Svenskans beskrivning 19. Lund. S. 101–110.
810. Collin, C. S. R. 1943. Mentalitet. I: MS 37. S. 213–214.
811. Collin, C. S. R. 1943. Tank. I: MS 37. S. 214–215.
812. Dahlén, E. 1972. Fr. tambour, sv. tambur. En ordstudie. I: MAS
13. Göteborg. S. 21–51.
813. Dahlstedt, K-H. 1983. Phonetic motivation as a driving force in the
formation and propagation of neologisms: The adjectives fluffig
and flummig in present-day Swedish. I: From sounds to words.
Essays in Honor of Claes-Christian Elert 23 December 1983.
(Umeå Studies in the Humanities 60.) Umeå. S. 27–50.
56
814. Eaker, B. 2000. Avig – en ordstudie. I: Edlund, L-E. (utg.). Studier
i svensk språkhistoria 5. (Nordsvenska 11.) Umeå. S. 139–150.
815. Edlund, A-C. 1992. Ränner en rännkut och en rant omkring?
Diskussion kring två ord för ’säl’. I: Edlund, L-E. & G. Persson
(eds.). Language – the time machine. Papers in Honour of Bengt
Odenstedt on the Occasion of his Sixtieth Birthday, July 21, 1992.
(Umeå Studies in the Humanities 107.) Umeå. S. 31–36.
816. Ehrling, S. 1926. Om frusen i betydelsen ’som lätt fryser’. I: NS 6.
S. 118–122.
817. Ehrling, S. 1927. Smärre bidrag 5. Ännu ett meddelande rörande
frusen. I: NS 7. S. 116.
818. Ejder, B. 1948. Smärre bidrag 3. En episod från 1743 och ett
misstolkat ord. [Aktiv, aktiver, aktivitet.] I: NS 28. S. 183–184.
819. Ejder, B. 1976. Tivoli. I: Hansson, Å., L. Svensson & A-M.
Wieselgren (red.). Nordiska Studier i filologi och lingvistik.
Festskrift tillägnad Gösta Holm på 60-årsdagen den 8 juli 1976.
Lund. S. 76–79.
820. Ejder, B. 1979/1980. Övermaga och ökänd. I: NS 59/60. S.
109–118.
821. Ejder, B. 1993. Om några ord betecknande den onde och hans
hemvist. I: Hansson, I., L. Svensson & B. Ruthström (red.). Ord
och lexikon. Festskrift till Hans Jonsson 10 juni 1993. Stockholm.
S. 1–9.
822. Ejder, B. 1984. Man, kvinna och person. I: Gschwantler, O., K.
Rédei & H. Reichert (Hrsg.). Linguistica et philologica.
Gedenkschrift für Björn Collinder (1894–1983). (Philologica
germanica 6.) Wien. S. 113–123.
823. Ekberg, L. 1993. Verbet ta i metaforisk och grammatikaliserad
användning. I: SoS 3 (n. f.). S. 105–139.
824. Ekberg, L. & C. Platzack 1993. Kvart i tre – om prepositionen i
vid tidpunktsangivelser. I: Nordiska orter och ord. Festskrift till
Bengt Pamp på 65-årsdagen den 3 november 1993. (Skrifter
utgivna genom Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund 7.) Lund. S.
51–53.
825. Ekbo, S. 1952. Tre ordstudier. I: MAS 8. Göteborg. S. 1–22.
(Särsk. nödeld (s. 1–7); oknytt (s. 10–22).)
826. Ekbo, S. 1979. Rusch och rush. I: Språkform och språknorm. En
bok till Bertil Molde på 60-årsdagen den 16 september 1979.
(Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 67.) Stockholm. S.
58–77.
827. Ekbo, S. 1988. Korta ordstudier. [På stubben, spass, spjuver,
stolsteg samt div. växtnamn.] I: NS 68. S. 5–18.
828. Ekbo, S. 1993. Tumme, tumma och tum. I: Nordiska orter och ord.
Festskrift till Bengt Pamp på 65-årsdagen den 3 november 1993.
(Skrifter utgivna genom Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund 7.)
Lund. S. 54–58.
57
829. Ekbo, S. 1993. Urgamla ord och betydligt yngre. Några exempel.
[Trä, tro, trygg, tröst, tränjon m.fl.] I: Hansson, I., L. Svensson &
B. Ruthström (red.). Ord och lexikon. Festskrift till Hans Jonsson
10 juni 1993. Stockholm. S. 10–15.
830. Ekwall, E. 1903. Smärre bidrag 1. Olsson (Olle). I: SoS 3. S. 142.
831. Elmevik, L. 1992. Frågan är fri. [Fråga.] I: Leve mångfalden!
Tjugo uppsatser om språk tillägnade Barbro Söderberg. (MINS
37.) Stockholm. S. 63–68.
832. Elmquist, A. L. 1940/41. Swedish Words Meaning ’Perhaps’. I: SS
16. S. 264–269.
833. Elmquist, A. L. 1946/47. Swedish Expressions Denoting ’A Little’
and ’At All’. I: SS 19. S. 225–229.
834. Englund, H. 1996. Värsta nya slangordet. I: Språkvård 1996:3. S.
21–23.
835. Eriksson, M. 1992. Ett fall av grammatikalisering i modern
svenska: ba i ungdomars talspråk. (FUMS 166.) Uppsala.
836. Eriksson, M. 1993. Användningen av partikeln ba i ungdomars
berättelser – ett fall av pågående grammatikalisering. I: Wollin, L.
(utg.) 1993. Studier i svensk språkhistoria 3. (Skrifter utgivna av
Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 34.)
Uppsala. S. 85–98.
837. Eriksson, M. 1994. Vart tog va vägen? En diakron undersökning
av en pragmatisk partikels försvinnande. I: Hugskott och
hågkomster. En vänskrift till Karin Forsberg när måttbandet tog
slut. Uppsala. S. 9–15.
838. Ernby, B. 1988. Semantic Change: Some Swedish Examples.
[Fräsch, fåtölj, jardinjär.] I: Studies in Computer-Aided
Lexicology. To Sture Allén on the occasion of his 60th birthday
December 31, 1988. Stockholm. (Utgiven som nr 18 i serien Data
linguistica.) S. 55–62.
839. Falck-Kjällqvist, B. 1988. Svemmare. I: Sagt och skrivet. Festskrift
till David Kornhall den 5 november 1988. Lund. S. 61–65.
840. Flygare, N. 1924. Smärre bidrag 2. Än en gång förvägen :
oförvägen. I: NS 4. S. 208–210.
841. Fridell, S. 1993. Nya typtyper. I: Språkvård 1993:1. S. 25–26.
842. Fries, I. 1977. ”Den ökade effektiviteten”. [Öka.] I: Otterbjörk, R.
& S. Sjöström (utg.). Provinsiellt och universellt. En vänskrift till
Karl-Hampus Dahlstedt 19 april 1977. Umeå. S. 220–229.
843. Fries, S. 1992. Trädnamnen fura och tall – deras betydelser och
etymologiska släktingar. I: Edlund, L-E. & G. Persson (eds.).
Language – the time machine. Papers in Honour of Bengt
Odenstedt on the Occasion of his Sixtieth Birthday, July 21, 1992.
(Umeå Studies in the Humanities 107.) Umeå. S. 43–50.
844. Gellerstam, M. 1973. Etymologiska frekvenser i det centrala
ordförrådet. I: Hummelstedt, C. (red.). Svenskans beskrivning 7.
Åbo. (Utgiven som nr 23 i serien Folkmålsstudier.) S. 70–79.
58
845. Gellerstam, M. 1979/1980. Uppleva som positivt. I: NS 59/60. S.
86–94.
846. Gellerstam, M. 1998. Ord med stil: om fallet ryslig. I: Form –
innehåll – effekt. Stilistiska och retoriska studier tillägnade Peter
Cassirer på 65-årsdagen. Göteborg. S. 43–50.
847. Gellerstam, M. 1999. Moment 22 – ett bevingat uttryck. I: Från
dataskärm och forskarpärm. Språkliga studier tillägnade Birgitta
Ernby i juni 1999. (MISS 25.) Göteborg. S. 27–32.
848. Grünbaum, C. 1973. Ordet miljö – i olika miljöer. I: Språkvård
1973:2. S. 9–13.
849. Gunnarsson, B-L. 1977. Syndens utveckling i svenskan. I:
Språkvård 1977:2. S. 20–31.
850. Hallberg, G. 1994. Dra heden på Heden? [Hed.] I: Spår av odling.
Festskrift till Hugo Karlsson (sammanställd av B. Ernby). (MAS
19.) Göteborg. S. 102–110.
851. Hast, S. 1976. Från Selterswasser till sälse. I: Hansson, Å., L.
Svensson & A-M. Wieselgren (red.). Nordiska Studier i filologi
och lingvistik. Festskrift tillägnad Gösta Holm på 60-årsdagen
den 8 juli 1976. Lund. S. 183–191.
852. Hast, S. 1980. Om ord och uttryck av typen splitterny och spritt
ny. I: MAS 16. Göteborg. S. 21–81.
853. Hedberg, G. A. 1923. Ett försök till förklaring av ordstävet ’kaka
söker maka’. I: SNF 14. S. 74.
854. Hedberg, J. 1951. Scoop. I: MS 45. S. 260–262.
855. Hedberg, J. 1980. Challo, dekko and schampoo – three loans from
India. I: MS 74. S. 65–67.
856. Hedberg, J. 1980. Glimpses of the Lighter Side of Language,
Linguistics and Literature. [Eng. dig ’to appreciate’.] I: MS 74. S.
69–70.
857. Hedberg, J. 1981. Glimpses of the Lighter Side of Language,
Linguistics and Literature. I: MS 75. S. 67–68 [bl.a. om eng.
bizarre]; 281–282 [bl.a. om sv. blåstrumpa].
858. Hedquist, R. 1977. Arbete eller sysselsättning? I: Otterbjörk, R. &
S. Sjöström (utg.) 1977. Provinsiellt och universellt. En vänskrift
till Karl-Hampus Dahlstedt 19 april 1977. Umeå. S. 1–6.
859. Heinertz, N. O. 1946. Ränning. I: SMS 16. S. 92–96.
860. Hellberg, S. 1979. Ordet LEDD ’dimension’. I: Språkvård 1979:3.
S. 10–12.
861. Hellquist, E. 1899. Exkurs. Om uppkomsten af några svenska ord
med betydelsen ’stryk’ o. d. I: ANF 15. S. 236–239.
862. Hellquist, E. 1916. Några s.k. pleonastiska bildningar. [Näbbgädda,
gröngöling, snorgers m.fl.] I: SoS 16. S. 64–70.
863. Hellquist, E. 1924. Rättelser. [Rå, konkarong, hästhov/hosthäva.] I:
NS 4. S. 108.
864. Hesselman, B. [B. H.] 1902. Smärre bidrag 1. Nysv. but, byta. I:
SoS 2. S. 45–46.
59
865. Hjelmqvist, T.1919. Smärre bidrag 2. Himlen är överspänd. I: SoS
19. S. 116–118.
866. Hjelmqvist, T. 1900. Gös såsom förklenande personbeteckning i
svenskan. I: ANF 16. S. 177–191.
867. Hjelmqvist, T. 1901. Smärre bidrag 2. Oskärad i betydelsen
”ofläckad, skär, ren”. I: SoS 1. S. 188–190.
868. Hjelmqvist, T. 1902. Smärre bidrag 4. Ännu en gång oskärad. I:
SoS 2. S. 48.
869. Hjelmqvist, T. 1902. Ännu några anmärkningar om Jöns och gös.
I: ANF 18. S. 128–131.
870. Hjelmqvist, T. 1907. Smärre bidrag 3. Ofredad i betydelsen
oantastad, i fred m.m. I: SoS 7. S. 83–84.
871. Hjelmqvist, T. 1912. Strödda bidrag till svensk ord- och namnforskning. 5. Sv. oskärad = ofläckad, ren. I: SoS 12. S. 224–227.
872. Hjelmqvist, T. 1912. Strödda bidrag till svensk ord- och namnforskning. 6. Oöversvinnelig = översvinnelig. I: SoS 12. S. 227.
873. Hjelmqvist, T. 1912. Strödda bidrag till svensk ord- och
namnforskning. 8. Sv. tvärtiga. I: SoS 12. S. 229–230.
874. Hjelmqvist, T. 1913. Ospar och ospard (osparad) i st. f. sparad
jämte liknande uttryck. Några fall af öfverflödig negation i
svenskan. I: ANF 29. S. 135—162.
875. Hjelmqvist, T. 1923. Smärre bidrag 3. Konkarong. I: NS 3. S.
199–200.
876. Hjelmqvist, T. 1934. Smärre bidrag 1. En anmärkning till Kellgrens
”Mina löjen”. [Hospital, lycka.] I: NS 14. S. 116–118.
877. Holm, G. 1954. Rampris. I: NS 34. S. 159–161.
878. Holm, G. 1979/1980. Nordiska ord för Sorex, sv. näbbmus. I: NS
59/60. S. 164–178.
879. Holm, G. 1984. Det svenska växtnamnet nörel, Minuartia (Alsine).
I: Festskrift till Åke Granlund 28.4.1984. (SNF 65.) Helsingfors. S.
107–111.
880. Holm, G. 1996. Typen isl. samti›a, sv. samtida. Ett ordbildningselements historia. I: Festskrift till Gösta Holm på 80årsdagen den 8 juli 1996. (LNS A 48.) Lund. S. 52–55.
881. Hoppe, O. 1911. Om orden upplysning, bildning, odling. I:
Festskrift till K.F. Söderwall på hans sjuttioårsdag den 1 januari
1912. Lund. S. 195–218.
882. Hummelstedt, C. 1983. Två nykomlingar i SAOL (1973). [Vinkla
och vinkling samt blaj och blaja.] I: Struktur och variation.
Festskrift till Bengt Loman 7.8.1983. (Meddelanden från
Stiftelsens för Åbo akademi forskningsinstitut nr 85.) Åbo. S.
19–29.
883. Hylén, J. E. 1904. Återbörda. I: SoS 4. S. 22–27.
884. Isaacsson, A. 1921. Smärre bidrag 3. Uppkomsten av adjektivet
härsken. I: NS 1. S. 136–138.
60
885. Isaksson, S. 1988. Vansläktade ord. [Gå-gånga, bordell-brothel,
mjölk-mjölka m.fl.] I: Sagt och skrivet. Festskrift till David
Kornhall den 5 november 1988. Lund. S. 67–75.
886. Ivan, N. 1929. Smärre bidrag 2. Benrangel. I: NS 9. S. 73–74.
887. Jacobowsky, C. V. 1924. Smärre bidrag 6. Bergis eller barkis. I: NS
4. S. 276–277.
888. Janzén, A. 1945. Revel, rävel. I: ANF 60. S. 169–187.
889. Johannisson, T. 1941. Mindervärdighets- eller mindervärdeskomplex? I: NS 21. S. 1–24.
890. Johannisson, T. 1943. Afton. I: MAS 5. Göteborg. S. 50–75.
891. Johannisson, T. 1947. Andöva. En studie i nordisk ordbildning och
semantik. I: MAS 7. Göteborg. S. 117–149.
892. Johannisson, T. 1975 [1953]. Övermaga. Det missanpassade ordet.
I: OoO. (MAS 14.) Göteborg. S. 153—161.
893. Johannisson, T. 1975 [1960]. Fsv. skærskota – nsv. skärskåda. I:
OoO. (MAS 14.) Göteborg. S. 216–225.
894. Johansson, J. V. 1915. Smärre bidrag 1. Ett par ordhistoriska
notiser. [Irokes, moderspråk.] I: SoS 15. S. 121.
895. Johansson, K. G. 1997. Hur idrotten blev svensk. Om ordet idrott
och dess svenska historia. I: Andersson, A-B., I. Enström, R.
Källström & K. Nauclér (utg.). Svenska som andraspråk och andra
språk. Festskrift till Gunnar Tingbjörn. Göteborg. S. 187–197.
896. Jonsson, H. 1962. Två ordstudier. I: MAS 11. Göteborg. S. 31–90.
(Särsk. Såla ’kasta’ m.m. S. 73–90.)
897. Jonsson, H. 1993. ’Stå’ > ’vara’. I: Nordiska orter och ord.
Festskrift till Bengt Pamp på 65-årsdagen den 3 november 1993.
(Skrifter utgivna genom Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund 7.)
Lund. S. 115–118.
898. Josephson, O. 1985. Givet en ny preposition. I: Språkvård 1985:4.
S. 29–30.
899. Kallstenius, G. 1909. Smärre bidrag 2. En folketymologi.
[Bardalek.] I: SoS 9. S. 80.
900. Kallstenius, G. 1938. Smärre bidrag 2. Självskriven. I: NS 18. S.
109–111.
901. Kinnander, B. 1962. Också och även. I: NS 42. S. 187–237.
902. Kinnander, B. 1972. Ett nyord i närbild. [Finnas…med.] I:
Språkvård 1972:1. S. 3–12.
903. Kirri, A. 2000. Hur såg en snäll officer ut på 1800-talet? I: Edlund,
L-E. (utg.). Studier i svensk språkhistoria 5. (Nordsvenska 11.)
Umeå. S. 261–265.
904. Kjellmer, G. 1984. Minutrar. I: Språkvård 1984:2. S. 17–18.
905. Kjellmer, G. 1990. Maximera och minimera. I: Språkvård 1990:3.
S. 15–19.
906. Kock, A. 1897. Små etymologiska bidrag. I: ANF 13. S. 316.
(Särsk. Sv. asa.)
61
907. Kock, A. 1912. Etymologisk belysning av några nordiska ord och
uttryck. I: ANF 28. S. 167–218. (Särsk. Nysv. argbigga. S.
167–170.)
908. Kock, A. 1913. Etymologiska anmärkningar om svenska ord. I:
ANF 29. S. 330–342. (Särsk. Nsv. rödlakan. S. 330–335.)
909. Korlén, A. 1908. Smärre bidrag 4. Binda i bet. begåva. I: SoS 8. S.
255–257.
910. Korlén, G. 1979. ”Livskvalitet” – om ett slagords historia. I:
Språkvård 1979:3. S. 7–9.
911. Korlén, G. 1984. Om ordet ”material” som beteckning för
människor. I: Språkvård 1984:2. S. 13–16.
912. Kornhall, D. 1993. Ringsvala, tornsvala, tornseglare ’Apus apus’.
I: Nordiska orter och ord. Festskrift till Bengt Pamp på 65årsdagen den 3 november 1993. (Skrifter utgivna genom Dialektoch ortnamnsarkivet i Lund 7.) Lund. S. 131–138.
913. Kousgård Sørensen, J. 1993. Kværn og mølle. I: Nordiska orter
och ord. Festskrift till Bengt Pamp på 65-årsdagen den 3
november 1993. (Skrifter utgivna genom Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund 7.) Lund. S. 139–141.
914. Kukkonen, P. 1980. Om ordet vetenskap. I: Xenia Thorsiana. En
vänskrift tillägnad Carl-Eric Thors på hans 60-årsdag den 8 juni
1980. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och
nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, serie B nr 5.)
Helsingfors. S. 124–137.
915. Kvist Darnell, U. 2000. Rörande polysem belägenhet. [Ligga.] I:
Gellerstam, M., K. Jóhannesson, B. Ralph & L. Rogström (utg.).
Nordiska studier i lexikografi 5. Skrifter utgivna av Nordiska
föreningen för lexikografi 6. (MAS 27.) Göteborg. S. 168–184.
916. Körner, R. 1932. Artikeln emellertid i våra lexika. I: MS 26. S.
49–52.
917. Langenfelt, G. 1944. Plockverk. [Div. ord.] I: NS 24. S. 56–79.
918. Laurén, C. 1979. Något om något. I: Festskrift till Björn
Pettersson 29.12.1979. (Skrifter utgivna av Institutionen för
filologi II vid Tammerfors universitet, nordisk filologi. Nr. 4.)
Tammerfors. S. 107–110.
919. Ledin, P. 1988. Att starta upp betyder mer än starta. I: Språkvård
1988:2. S. 17.
920. Lengmark, S. 1953. Blyertsstift och pennstift. Två betydelseförskjutningar. I: MS 47. S. 63—71.
921. Levander, L. 1923. Om rå ’mytiskt väsen’. I: NS 3. S. 101–147.
922. Lidén, E. 1906. Nsv. ”gök”. I: SoS 6. S. 95–100.
923. Lidén, E. 1932. Bidrag till djuranatomiens terminologi. I: ANF 48.
S. 255–264. (Särsk. Nysvenska ränta som slaktterm. S. 255–260.)
924. Lidén, E. 1937. Ordstudier. MAS 1. Göteborg. (Särsk. Nsv. vråk.
S. 57 ff.)
925. Lidén, E. 1939. Fsv., nsv. jämte. I: MAS 2. Göteborg. S. 119–123.
62
926. Lindqvist, A. 1906. Oförvägen, förvägen och liknande. I: SoS 6. S.
177–184.
927. Lindqvist, A. 1907. Smärre bidrag 12. Bokunge. I: SoS 7. S.
167–168.
928. Lindqvist, A. 1939. Bidrag till svensk ordhistoria. I: MAS 2.
Göteborg. S. 38–54. (Särsk. Ett sjömansord. Koff. S. 47–50.)
929. Lindqvist, A. 1941. Bidrag till svensk ordhistoria II. I: MAS 4.
Göteborg. S. 156–160. (Särsk. Sv. narig. S. 159–160.)
930. Lindqvist, A. 1943. Bidrag till svensk ordhistoria III. I: MAS 5.
Göteborg. S. 76–88. (Särsk. Skygglapp. S. 76.)
931. Lindroth, H. 1902. Om uppkomsten af uttrycket ’bry sig om’. I:
SoS 2. S. 125–131.
932. Lindroth, H. 1908. Några ordförklaringar 2. Rabalder. I: SoS 8. S.
50–52.
933. Lindroth, H. 1908. Några ordförklaringar 3. Baluns. I: SoS 8. S.
53–54.
934. Lindroth, H. 1926. Smärre bidrag 7. Ett litet meddelande rörande
frusen. I: NS 6. S. 293.
935. Lindskog, E. 1911. Smärre bidrag 1. En misskänd språkform hos
Stagnelius. [Plur. hopp i bet. ’förhoppningar’.] I: SoS 11. S. 76–77.
936. Ljunggren, E. 1905. Verben bry och förbrylla. I: ANF 21. S.
163–174. (Särsk. Bry. S. 163–171.)
937. Ljunggren, E. 1918. Barrikad. I: Studier tillegnade Esaias Tegnér
den 13 januari 1918. Lund. S. 398–409.
938. Ljunggren, E. 1928. Passiar ännu en gång. I: ANF 44. S.
109–115.
939. Ljunggren, K. G. 1941. Adjektivet mån. I: MAS 4. Göteborg. S.
91–96.
940. Ljunggren, K. G. 1944. Adjektiven liten och små. I: ANF 58. S.
47–61.
941. Ljunggren, K. G. 1946. Rallare. I: ANF 61. S. 263–270.
942. Ljunggren, K. G. 1947. Strödda bidrag till svensk språkhistoria IV.
I: MAS 7. Göteborg. S. 10–36. (Särsk. Några ordhistoriska notiser.
S. 32–36.)
943. Ljunggren, K. G. 1956. Skråpuk. I: NS 36. S. 54–60.
944. Ljunggren, T. 1932. Larv, mask, skråpuk. I: NS 12. S. 149–168.
945. Lundbladh, C-E. 1995. Lyckades operationen på sambo? I:
Språkvård 1995:3. S. 24–25.
946. Lundbladh, C-E. 1998. Etymologin av adjektivet kul. I: SoS 8 (n.
f.). S. 135–146.
947. Låftman, E. 1942. Tre lån. Inpiskare, smoking och slips. I: ANF
56. S. 291–300.
948. Låftman, E. 1946. Cocktail. I: MS 40. S. 2–8.
949. Låftman, E. 1946. Fiasko. I: NS 26. S. 83–95.
950. Läffler, F. 1918. Om ordet styvbroder och därmed närmast
besläktade ordbildningar i allmänhet och ett ryktbart historiskt
63
951.
952.
953.
954.
955.
956.
957.
958.
959.
960.
961.
962.
963.
964.
965.
966.
967.
968.
969.
970.
971.
972.
973.
styvbrödrapar i synnerhet. I: Studier tillegnade Esaias Tegnér den
13 januari 1918. Lund. S. 515–531.
Löfstedt, B. 1999. Smärre bidrag. Nyskaling. I: SoS 9 (n. f.). S.
177.
Malmstedt, A. [A. M.] 1907. Smärre bidrag 15. Bornerad. I: SoS
7. S. 249–252.
Malmström, M. 1980. Mängd- eller flertalsbetydelse? Förskjutningar i bruket av kvantitetsorden mer(a) och fler(a) som
bestämningar till substantiv. I: Xenia Thorsiana. En vänskrift
tillägnad Carl-Eric Thors på hans 60-årsdag den 8 juni 1980.
(Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk
litteratur vid Helsingfors universitet, serie B nr 5.) Helsingfors. S.
170–184.
Mattisson, A-C. 1995. Sötaktig. Neutral och pejorativ betydelse? I:
SoS 5 (n. f.). S. 177–184.
Mattsson, G. 1979. Radio och teve i SAOL:s backspegel. I:
Språkvård 1979:4. S. 18–23.
Moberg, L. 1989. En studie i grönt. I: Språkvård 1989:3. S. 42–45.
Modéer, I. 1944. Maskbit. I: ANF 58. S. 152–156.
Molde, B. 1970. Kul. I: Språkvård 1970:1. S. 15–16.
Molde, B. 1970. Mygla. I: Språkvård 1970:2. S. 13–14.
Molde, B. 1971. Ord på avvägar. [Knäsätta.] I: Språkvård 1971:1.
S. 15.
Molde, B. 1976. Närvara, övervara, undvara och avvara. I:
Språkvård 1976:4. S. 28–32.
Molde, B. 1977. Kvalité, specialité och societé. I: Språkvård 1977:1.
S. 21–23.
Molde, B. 1985. Hej och god dag. I: Språkvård 1985:2. S. 3–7.
Molde, B. [B. M.] 1965. Ord på avvägar. [Berama.] I: Språkvård
1965:1. S. 14–15.
Munthe, Å. W:son 1901. Om användningen af ordet katt i svenska
eder och liknande uttryck. I: SMS 2. S. 73–104.
Munthe, Å. W:son 1903. Ett par ordförklaringar. [Jamare, osa
katt.] I: SoS 3. 145–155.
Munthe, Å. W:son 1917. Några anteckningar om ordet griphummer. I: SMS 6. S. 173–189.
Nilsson, M. P:n 1918. De svenska månadsnamnen. I: Studier
tillegnade Esaias Tegnér den 13 januari 1918. Lund. S. 173–179.
Nilsson, S. 1976. Term som term. I: Hansson, Å., L. Svensson &
A-M. Wieselgren (red.). Nordiska Studier i filologi och lingvistik.
Festskrift tillägnad Gösta Holm på 60-årsdagen den 8 juli 1976.
Lund. S. 316–322.
Nilsson, T. K. 1997. Smärre bidrag. Bläddriger tunga. I: SoS 7 (n.
f.). S. 167–168.
Nordfelt, A. 1936. Kälkborgare. I: NS 16. S. 160–170.
Nordling, A. 1944. Vildven. I: ANF 58. S. 157–162.
Noreen, A. 1902. Några etymologier. 1. stulta. I: SoS 2. S. 122.
64
974. Noreen, E. 1941. Fasansfull. I: MAS 3. Göteborg. S. 24–27.
975. Norén, K. 1999. Energiska Birgitta. I: Från dataskärm och
forskarpärm. Språkliga studier tillägnade Birgitta Ernby i juni
1999. (MISS 25.) Göteborg. S. 177–182.
976. Norén, K. 1999. Prepositionen på i grammatik och lexikon. I:
Andersson, L-G., A. Lundqvist, K. Norén & L. Rogström (utg.).
Svenskans beskrivning 23. Lund. S. 283–292.
977. Norén, K. 2000. Internationella skinn. I: Sett och hört – en
vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen. Göteborg.
S. 258–261.
978. Nyman, H. 1994. Om epidemi. I: Språkvård 1994:1. S. 22–23.
979. Ohlander, S. 1983. ”Förslag typ löntagarfonder” – om ett nytt
språkbruk i dagens svenska. I: Språkvård 1983:1. S. 21–30.
980. Ohlander, S. 1985. ”Snälla ta med brickan”. Om ett nytt uttryck
för hövlighet i svenskan. I: Språkvård 1985:3. S. 4–15.
981. Olofsson, A. 1995. Svensk atlet nu internationaliserad. I: Språkvård
1995:3. S. 15–16.
982. Olson, E. 1907. Några ord med bet. ”slå dank”. I: SoS 7. S.
66–80.
983. Olsson, B. 1935. Smärre bidrag 3. [Krympa, tosta.] I: NS 15. S.
113–114.
984. Pettersson, B. 1986. Om att fälla föremål. I: Xenia Huldeniana. En
vänskrift tillägnad Lars Huldén på hans 60-årsdag 5.2.1986.
(Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk
litteratur vid Helsingfors universitet, serie B nr 10.) Helsingfors. S.
289–293.
985. Pettersson, C-G. 1956. Betydelsen av ordet vanna, speciellt hos
Erik Axel Karlfeldt. I: NS 36. S. 61–73.
986. Pettersson, G. 1976. Om vilken som relativt pronomen. I: Hansson,
Å., L. Svensson & A-M. Wieselgren (red.). Nordiska Studier i
filologi och lingvistik. Festskrift tillägnad Gösta Holm på 60årsdagen den 8 juli 1976. Lund. S. 342–352.
987. Pettersson, G. 1994. Vart tog folket vägen? I: Språkbruk,
grammatik och språkförändring. En festskrift till Ulf Teleman
13.1.1994. Lund. S. 325–335.
988. Pihlström, S. 1989. Varför i nutida svenska. I: Språkvård 1989:4. S.
13–14.
989. Pipping, R. 1947. Smärre bidrag 1. Verbet måla som kortspelsterm
i! finlandssvenskan. I: NS 27. S. 92–94.
990. Pipping, R. [R. P.] 1936. Smärre bidrag 1. Bildningsfilister. I: NS
16. S. 187.
991. Pipping, R. [R. P.] 1938. Smärre bidrag 1. Honungsvecka. I: NS
18. S. 107–109.
992. Raab, H. 1992. Mack, vad är det för snack? I: Språkvård 1992:2. S.
19–20.
993. Reuter, M. 1984. Finne eller finländare? I: Språkbruk 1984:1. S.
13–14.
65
994. Risberg, B. 1928. Smärre bidrag 2. Marsöl. I: NS 8. S. 157–160.
995. Risberg, B. 1936. Smärre bidrag 2. Glittergrus. I: NS 16. S.
242–243.
996. Rogström, L. 2000. Skruvad – ett exempel på ett språkligt
kretslopp? I: Sett och hört – en vänskrift tillägnad Kerstin
Nordenstam på 65-årsdagen. Göteborg. S. 284–288.
997. Rostvik, A. 1983. Lodstock och vattenpass. I: Språk och tradition.
Festskrift till Sven Benson. Göteborg. S. 202–210.
998. Ruthström, B. 1976. En reflexion över ordet sockenbud. I:
Hansson, Å., L. Svensson & A-M. Wieselgren (red.). Nordiska
Studier i filologi och lingvistik. Festskrift tillägnad Gösta Holm
på 60-årsdagen den 8 juli 1976. Lund. S. 371–374.
999. Röjder, C. 1999. Näbbgädda, snorgärs och sötsnut. I: Från
dataskärm och forskarpärm. Språkliga studier tillägnade Birgitta
Ernby i juni 1999. (MISS 25.) Göteborg. S. 209–216.
1000. Sahlgren, J. 1916. Några ordhistoriska bidrag. [Främst
sammansättn. m. blå-.] I: SoS 16. S. 132–143.
1001. Sahlgren, J. 1929. Ordhistoriska bidrag. 2. Fvnord. kola
’tranlampa’. I: NS 9. S. 4–11.
1002. Salberger, E. 1955. Nysv. skölgång. I: NS 35. S. 146–153.
1003. Salberger, E. 1972. Nysv. rampris. I: NS 52. S. 197–204.
1004. Salberger, E. 1974. Som il för ulmande bål. Kring ett particip i
Karlfeldts dikt Hästkarlar. I: NS 54. S. 85–95.
1005. Salberger, E. 1993. Långt ute på maderna. I: Nordiska orter och
ord. Festskrift till Bengt Pamp på 65-årsdagen den 3 november
1993. (Skrifter utgivna genom Dialekt- och ortnamnsarkivet i
Lund 7.) Lund. S. 181–183.
1006. Sigurd, B. 1960. Sjötermen sardin. I: NS 40. S. 82–94.
1007. Sigurd, B. 1962. Salskrake, salknipa och salsvärta. I: MAS 11.
Göteborg. S. 91–96.
1008. Sigurd, B. 1986. Söka, finna, träffa på. I: NS 66. S. 113–124.
1009. Sjöros, B. 1925. Smärre bidrag 1. ”Kolifej och Rantafej.”. I: NS
5. S. 87–89.
1010. Stenhagen, A. 1905. Smärre bidrag 2. Grilljanne. I: SoS 5. S. 247.
1011. Stenhagen, A. 1907. Smärre bidrag 9. Tvenne uttryck från de
vandrande gesällernas tid. [Fileis, slå fäkt/fäkta för födan.] I: SoS
7. S. 165–166.
1012. Strömquist, S. 1999. Soppatorsken och andra torskar. I: Svenska
på prov. En vänskrift till Birgitta Garme på 60-årsdagen den 24
november 1999. (FUMS 196.) Uppsala. S. 17–22.
1013. Ståhl, H. 1956. Mål-roo eller roo-mål. I: NS 36. S. 157–164.
1014. Sundgren, E. 1998. ”Värsta!”. Om användningen av ordet värsta
i nutida ungdomsspråk. I: SoS 8 (n. f.). S. 147–158.
1015. Sundqvist, A. 1951. Plån, plånbok och plåna. I: NS 31. S. 51–73.
1016. Sundqvist, A. 1968. Sjabbig, sjok och andra unga ord på sj-. I: NS
48. S. 5–70.
1017. Sundqvist, A. 1969. Skjuts och skjutsa. I: NS 49. S. 101–128.
66
1018. Sundqvist, A. 1976. Snöplig. I: Hansson, Å., L. Svensson & A-M.
Wieselgren (red.). Nordiska Studier i filologi och lingvistik.
Festskrift tillägnad Gösta Holm på 60-årsdagen den 8 juli 1976.
Lund. S. 403–413.
1019. Sundqvist, A. 1980. Tjafsa, tjata och andra unga ord på tj-. I:
MAS 16. Göteborg. S. 91–137.
1020. Sundström, M-P. 1989. Ofoget med ordet ofog. I: Språkbruk
1989:3. S. 15–17.
1021. Svartengren, T. H. 1921. Smärre bidrag 7. Dunder, dundergubbe
etc. I: NS 1. S. 222.
1022. Tamm, F. 1890-1905. Etymologisk svensk ordbok. Uppsala.
1023. Tamm, F. 1904. Smärre bidrag 3. Tilläggsnotiser om ett par ord.
[Lyhörd, profession/professur.] I: SoS 4. S. 189.
1024. Terner, E. 1922. Studier över räkneordet en och dess sekundära
användningar, förnämligast i nysvenskan. Uppsala.
1025. Terner, E. 1923. Sv. däst – t. gedunsen samt sv. dynt. I: NS 3. S.
205–211.
1026. Terner, E. 1925. Smärre bidrag 3. Etymologien av sv. häcka. I:
NS 5. S. 268–269.
1027. Terner, E. 1936. Några uttryck för ”fuskare”, ”klåpare” och
dylikt. I: MS 30. S. 163–180.
1028. Thelander, M. 1999. Prov på svenska. I: Svenska på prov. En
vänskrift till Birgitta Garme på 60-årsdagen den 24 november
1999. (FUMS 196.) Uppsala. S. 3–10.
1029. Thors, C-E. 1979/1980. Credo på svenska. I: NS 59/60. S. 38–42.
1030. Thors, C-E. 1984. Två gammaldags bibelord. (1. De fåvitska
jungfrurna. 2. Begabba). I: Florilegium nordicum. En bukett
nordiska språk- och namnstudier tillägnade Sigurd Fries den 22
april 1984. (Umeå Studies in the Humanities 61.) Umeå. S.
259–261.
1031. Tiisala, S. 1990. Naturligtvis – från ord till suffix. I: Andersson, E.
& M. Sundman (utg.). Svenskans beskrivning 17. Åbo. S.
357–366.
1032. Tilander, G. 1957. Sällskapsdjur. I: NS 37. S. 46–56.
1033. Tilander, G. 1959. Traj och traja i det svenska jaktspråket. I: NS
39. S. 70–82.
1034. Tilander, G. 1962. Pass och passa om haren. I: NS 42. S. 53–66.
1035. Wessén, E. 1966. Om ordet byggnation. I: Språkvård 1966:1. S.
15–16.
1036. Wessén, E. 1998 [1961]. Kortfattad etymologisk ordbok. Våra
ord, deras uttal och ursprung. Andra upplagan. Stockholm.
1037. Westberg, B. 1987. Verben pläga och bruka. Två medellågtyska
lånord i svenskan. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska
språk vid Uppsala universitet 20.) Uppsala. (Särsk. Det yngre
nysvenska materialet. S. 93–107.)
1038. Westman, M. 1975. Maximera och minimera. I: Språkvård 1975:2.
S. 11.
67
1039. Westum Lindmark, A. 1992. Fransos och finnskott. Något om
språklig projicering inom det folkmedicinska ordförrådet. I:
Edlund, L-E. & G. Persson (eds.). Language – the time machine.
Papers in Honour of Bengt Odenstedt on the Occasion of his
Sixtieth Birthday, July 21, 1992. (Umeå Studies in the
Humanities 107.) Umeå. S. 191–202.
1040. Wiberg, A. 1982. Vad betyder ordet samhälle? En studie rörande
tolkning av ett vagt och mångtydigt ord i modern svenska. I:
Svenskans beskrivning 13. Helsingfors. S. 337–344.
1041. Viberg, Å. 1999. The Polysemous Cognates Swedish gå and
English go. Universal and language-specific characteristics. (LiC
1999: vol. 2; issue 1.) Brighton.
1042. Vide, S-B. 1950. Färskvatten, jälle, mascherbo och litet annat i
Langenfelt, Officersjargong och manskapsslang. I: NS 30. S.
157–164.
1043. Widmark, G. 1971. Neka – vägra. I: Studier i dagens svenska.
Andra upplagan. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 44.)
Stockholm. S. 87–107.
1044. Widmark, G. 1976. Bläddriger tunga. Ett bidrag till tolkningen av
Fredmans epistel nr 27. I: Hansson, Å., L. Svensson & A-M.
Wieselgren (red.). Nordiska Studier i filologi och lingvistik.
Festskrift tillägnad Gösta Holm på 60-årsdagen den 8 juli 1976.
Lund. S. 451–454.
1045. Widmark, G. 1980. Lite mera om LEDD. I: Språkvård 1980:3. S.
28–29.
1046. Widmark, G. 1980. Min man, min fru och min sambo. I: Språkvård 1980:3. S. 11–13.
1047. Widmark, G. 1983. Ett par sena lånords väg in i svenskan. [Kex,
kilo.] I: Språk och tradition. Festskrift till Sven Benson.
Göteborg. S. 235–241.
1048. Widmark, G. 1989. I helg och söcken. I: Språkvård 1989:4. S.
7–11.
1049. Widmark, G. 1996. När ordleken blir allvar. [Vi syns, sambo m.fl.]
I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars
1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.)
Stockholm. S. 296–302.
1050. Widmark, G. 1998. Smärre bidrag. Om den bläddriga tungan. I:
SoS 8 (n. f.). S. 199.
1051. Widmark, G. 2000 [1990]. Bra – lånord med historia. I: Boksvenska och talsvenska. Ett urval uppsatser samlade till
författarens 80-årsdag 31 juli 2000. (Skrifter utgivna av
Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 50.)
Uppsala. S. 187–203.
1052. Wieselgren, P. 1962. Svampnamnet kremla (krämla). I: MAS 11.
Göteborg. S. 97–126.
1053. Wijk-Andersson E. 1988. Flertydiga bara-fraser. I: Adelswärd, V.,
P. Linell, T. Nilsson & P. A. Petterson (utg.). Svenskans
68
1054.
1055.
1056.
1057.
1058.
1059.
1060.
1061.
1062.
beskrivning 16. Linköping. (Utgiven som nr 21 b i serien Studies
in Communication.) S. 503–512.
Wijk-Andersson, E. 1991. Bara i fokus. (Skrifter utgivna av
Institutionen vid Uppsala universitet 27.) Uppsala.
Wikström, K. 1989. En sak om sak. Ordet sak i genuin svenska
och hos finskspråkiga abiturienter. I: Språkbruk 1989:2. S. 8–14.
Wiktorsson, P-A. 1990. Det intransitiva verbet bränna i svensk
litteratur. I: NS 70. S. 143–158.
Vilkuna, K. 1971. Vårskidor. Ett bidrag till åkerplöjningens
historia. I: SNF 58. [Festskrift till Olav Ahlbäck.] S. 291–315.
von Friesen, O. 1901. Några ordförklaringar 2. Nsv. hägra. I: SoS
1. S. 229–231.
Östergren, O. 1901. Strögods. [Div. ord.] I: SoS 1. S. 225–228.
Östergren, O. 1904. Smärre bidrag 2. Profession, lektion. I: SoS 4.
S. 95–96.
Östergren, O. 1915. Smärre bidrag 2. Skären = skärgården. I:
SoS 15. S. 122–124.
Östergren, O. [O. Ö–n]! 1910. Smärre bidrag 6. Affaire –
Drifware. I: SoS 10. S. 291–292.
69
9.
Nyord
1063. [Utan angiven författare.] 1963. Noen nye ord i dansk, norsk og
svensk. I: Nordiska språkfrågor 1955. (Skrifter utgivna av
Nämnden för svensk språkvård 28.) Stockholm. S. 91–157.
(Särsk. Några nyare ord i svenskan, huvudsakligen iakttagna i
pressen. S. 139–157.)
1064. [Utan angiven författare.] 1961. Nogle nye ord i dansk, norsk og
svensk. I: Nordiska språkfrågor 1959 och 1960. (Skrifter utgivna
av Nämnden för svensk språkvård 24.) Stockholm. S. 105–186.
(Särsk. Några nyare ord i svenskan, huvudsakligen iakttagna i
pressen. S. 168–186.)
1065. [Utan angiven författare.] 1966. Några nya ord i danskan,
norskan och svenskan. I: Nordiska språkfrågor 1963–1965.
(Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 33.) Stockholm. S. 89–224. (Särsk. Några nyare ord i svenskan, huvudsakligen iakttagna i pressen. S. 179–224.)
1066. [Utan angiven författare.] 1968. Några nya ord i danskan,
norskan och svenskan. I: Nordiska språkfrågor 1966 och 1967.
(Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 35.)
Stockholm. S. 76–174. (Särsk. Några nyare ord i svenskan,
huvudsakligen iakttagna i pressen. S. 150–174.)
1067. [Utan angiven författare.] 1956. Några nyare ord i norskan och
svenskan. I: Nordiska språkfrågor 1955. (Skrifter utgivna av
Nämnden för svensk språkvård 16.) Stockholm. S. 30–57. (Särsk.
Några nyare ord i svenskan, de flesta iakttagna i pressen under
1950-talet. S. 47–57.)
1068. [Utan angiven författare.] 1987. Några nyare ord i svenskan. I:
Språkvård 1987:1. S. 29–32.
1069. [Utan angiven författare.] 1987. Några nyare ord i svenskan. I:
Språkvård 1987:4. S. 13–16.
1070. [Utan angiven författare.] 1989. Några nyare ord i svenskan. I:
Språkvård 1989:1. S. 30–34.
1071. [Utan angiven författare.] 1959. Några nyare ord i svenskan,
huvudsakligen iakttagna i pressen under 1950-talet. I: Nordiska
språkfrågor 1957–1958. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk
språkvård 21.) Stockholm. S. 79–84.
1072. Nyord i svenskan från 40-tal till 80-tal 2001 [1986]. Tredje
upplagan. Stockholm.
1073. Nyordsboken: med 2000 nya ord in i 2000-talet 2000. [Utarbetad
av L. Moberg.] Stockholm.
1074. Celander, T. 1925. Mera aktuella ord. [Ord A-Å.] I: MS 19. S.
141–148.
1075. Hertzen, von C. [C. v! H.] 1986. Nyord. [Anmälan av Nyord i
svenskan från 40-tal till 80-tal 1986.] I: Språkbruk 1986:2. S.
24–25.
70
1076. Hillman, R. 1970. Svenska modeord. I: Språkvård 1970:2. S.
11–13.
1077. Johannisson, T. 1968. Kring de nya orden. I: Nordiska språkfrågor 1966 och 1967. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk
språkvård 35.) Stockholm. S. 66–75.
1078. Karlgren, H. 1987. En efterkrigsrapsodi. [Rec. av Nyord i
svenskan från 40-tal till 80-tal (1986).] I: Språkvård 1987:2. S.
13–19.
1079. Kinnander, B. 1972. Ett nyord i närbild. [Finnas…med.] I:
Språkvård 1972:1. S. 3–12.
1080. Lindgren, B. 1986. Om nyord i svenskan. I: Språkvård 1986:4. S.
17–21.
1081. Lindmark, E. & B. Molde 1965. Nya ord. I: Språkvård 1965:2. S.
3–5.
1082. Ljunggren, K. G. 1945. De främmande orden i svenskan.
Synpunkter och ståndpunkter. (Lunds universitets årsskrift 41:3.)
Lund.
1083. Ljunggren, K. G. 1961. Något om nordiska nyord 1956–1960. I:
Nordiska språkfrågor 1959 och 1960. (Skrifter utgivna av
Nämnden för svensk språkvård 24.) Stockholm. S. 91–104.
1084. Ljunggren, K. G. 1963. Något om nordiska nyord 1961–62. I:
Nordiska språkfrågor 1961 och 1962. (Skrifter utgivna av
Nämnden för svensk språkvård 28.) Stockholm. S. 77–90.
1085. Ljunggren, K. G. 1966. Något om nordiska nyord 1963–1965. I:
Nordiska språkfrågor 1963–1965. (Skrifter utgivna av Nämnden
för svensk språkvård 33.) Stockholm. S. 74–88.
1086. Lund, H. 1994. ”Basplagg, hemmamän och damfotboll”. En
presentation av nyord i svenskan och en numerisk undersökning
av de skandinaviska språkens attityder till lånord. (MISS 5.)
Göteborg.
1087. Melin, L. 1993. Modeord under tjugo år. I: Språkvård 1993:2. S.
9–19.
1088. Moberg, L. 1990. Nyord – några kommentarer. I: Språkvård
1990:3. S. 10–11.
1089. Moberg, L. 1990. Några nyare ord i svenskan. I: Språkvård
1990:1. S. 24–26.
1090. Moberg, L. 1991. Några nyare ord i svenskan. I: Språkvård
1991:1. S. 28–31.
1091. Moberg, L. 1992. Några nyare ord i svenskan. I: Språkvård
1992:2. S. 21–24.
1092. Moberg, L. 1993. Några nyare ord i svenskan. I: Språkvård
1993:2. S. 23–28.
1093. Moberg, L. 1994. Några nyare ord i svenskan. I: Språkvård
1994:2. S. 18–26.
1094. Moberg, L. 1995. Några nyare ord i svenskan. I: Språkvård
1995:2. S. 16–20.
71
1095. Moberg, L. 1996. Några nyare ord i svenskan. I: Språkvård
1996:2. S. 13–17.
1096. Moberg, L. 1996. Om ankarbarn och teflonpolitiker. Något om
nyord och ordbildning i dagens svenska. I: Språkbruk 1996:4. S.
14–16.
1097. Moberg, L. 1997. Några nyare ord i svenskan. I: Språkvård
1997:2. S. 17–24.
1098. Moberg, L. 1998. Några nyare ord i svenskan. I: Språkvård
1998:2. S. 26–31.
1099. Moberg, L. 1999. Nya ord och uttryck under 1998. I: Språkvård
1999:1. S. 19–25.
1100. Molde, B. 1972. Nya ord i danskan – och svenskan. I: Språkvård
1972:4. S. 13–16.
1101. Nordenstreng, R. 1956. Svenska nyord. I: NS 36. S. 121–144.
1102. Reuter, M. 1992. Nya statsnamn. I: Språkbruk 1992:1. S. 3–7.
1103. Ålander, M. 1999. Nyord i svenskan sedan 1985. (MISS 27.)
Göteborg.
10.
Ordfrekvenser
1104. Allén, S. 1970. Nusvensk frekvensordbok 1 [Graford; homografkomponenter.] Stockholm. (Utgiven som nr 1 i serien Data
linguistica.)
1105. Allén, S. 1971. Nusvensk frekvensordbok 2 [Lemman.] Stockholm. (Utgiven som nr 4 i serien Data linguistica.)
72
1106. Allén, S. 1972. Tiotusen i topp. Ordfrekvenser i tidningstext.
Stockholm. (Utgiven som nr 6 i serien Data linguistica.)
1107. Allén, S. 1999 [1996]. Klassiker och klassiker. I: MiF. (MAS 25.)
Göteborg. S. 42–46.
1108. Allén, S. et al 1975. Nusvensk frekvensordbok 3 [Ordförbindelser.]
Stockholm. (Utgiven som nr 10 i serien Data linguistica.)
1109. Allén, S., S. Berg, J. Järborg, J. Löfström, B. Ralph & C. Sjögreen
1980. Nusvensk frekvensordbok 4 [Ordled; betydelser.]
Stockholm. (Utgiven som nr 14 i serien Data linguistica.)
1110. Allwood, M. S. 1947. Basic Swedish word list with English
equivalents, frequency grading and a statistical analysis. Rock
Island.
1111. Berg, R. G:son 1909. Döende lånord. I: SoS 9. S. 1–10.
1112. Bergman, G. 1965. [Anmälan av Engdahl, S. 1962. Studier i
nusvensk sakprosa. (Utan rubrik.)] I: Språkvård 1965:1. S. 15.
1113. Cederschiöld, G. 1893. Döda ord: några anteckningar och
reflexioner. Andra upplagan. Lund.
1114. Conon, L. 1973. Rubrikspråket på Dagens Nyheters förstasidor
I–II. (SPSU 8.) Uppsala. (Särsk. Initialord 1910–1970. S.
245–279.)
1115. Dahlgren, F. A. 1973 [1914–1916]. Glossarium öfver föråldrade
eller ovanliga ord och talesätt i svenska språket: från och med
1500-talets andra årtionde. Lund.
1116. Engdahl, S. 1962. Studier i nusvensk sakprosa. (Skrifter utgivna
av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 11.)
Uppsala. (Särsk. Ord och former. S. 72–168.)
1117. Eriksson, M. 1994. Vart tog va vägen? En diakron undersökning
av en pragmatisk partikels försvinnande. I: Hugskott och
hågkomster. En vänskrift till Karin Forsberg när måttbandet tog
slut. Uppsala. S. 9–15.
1118. Fries, I. 1977. ”Den ökade effektiviteten”. [Öka.] I: Otterbjörk, R.
& S. Sjöström (utg.). Provinsiellt och universellt. En vänskrift till
Karl-Hampus Dahlstedt 19 april 1977. Umeå. S. 220–229.
1119. Gellerstam, M. 1969. Jämförande vokabulärstudier i svensk
morgonpress 1965. Göteborg.
1120. Gellerstam, M. 1973. Etymologiska frekvenser i det centrala
ordförrådet. I: Hummelstedt, C. (red.). Svenskans beskrivning 7.
Åbo. (Utgiven som nr 23 i serien Folkmålsstudier.) S. 70–79.
1121. Gellerstam, M. 1979/1980. Uppleva som positivt. I: NS 59/60. S.
86–94.
1122. Gellerstam, M. 1989. Om svenskan i översättningar från
engelskan. I: Allén, S., M. Gellerstam & S-G. Malmgren. Orden
speglar samhället. Stockholm. S. 103–117.
1123. Gellerstam, M. 1989. Språkliga reflexer av samhällstrender. I:
Allén, S., M. Gellerstam & S-G. Malmgren. Orden speglar
samhället. Stockholm. S. 33–55.
73
1124. Gellerstam, M. 1999. Moment 22 – ett bevingat uttryck. I: Från
dataskärm och forskarpärm. Språkliga studier tillägnade Birgitta
Ernby i juni 1999. (MISS 25.) Göteborg. S. 27–32.
1125. Green, B. 1993. Ordporl och livsord. Statistiska funderingar kring
Harry Martinsons nominalsammansättningar. I: SoS 3 (n. f.). S.
5–34.
1126. Hedquist, R. 1977. Arbete eller sysselsättning? I: Otterbjörk, R. &
S. Sjöström (utg.) 1977. Provinsiellt och universellt. En vänskrift
till Karl-Hampus Dahlstedt 19 april 1977. Umeå. S. 1–6.
1127. Jacobsen, L. 1915. Om Ordenes Død m.m. I: ANF 31. S.
236–284.
1128. Janzén, A. 1964. Rec. av Dahlgren, F.A. 1961. Glossarium öfver
föråldrade eller ovanliga ord och talesätt i svenska språket från
och med 1500-talet. I: SS 36. S. 235–236.
1129. Johannesson, F. 1918. De med postposition sammansatta pronominella adverberna i modern svensk litteraturprosa. En statistisk
undersökning. I: SoS 18. S. 183–200.
1130. Johansson, M. 2000. Ord och uttryck går också i pension. I: Sett
och hört – en vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65årsdagen. Göteborg. S. 171–180.
1131. Jämtelid, K. 1996. Engelska lånord förr och nu. En jämförande
studie av tidningsartiklar från 1965 och 1995. (TeFa 15.)
Uppsala.
1132. Kotsinas, U-B. 1988. Ekenssnack från Sibirien till Flempan. Om
betydelseförändringar och orddöd i stockholmsslang. I: Ingemar
Olsson 25 augusti 1988. (MINS 28.) Stockholm. S. 199–213.
[Även i SSSP (n. s.) 22.]
1133. Lehti-Eklund, H. 1991. Om semantisk och syntaktisk förändring
hos grammatiska markörer. I: Malmgren, S-G. & B. Ralph (utg.).
Studier i svensk språkhistoria 2. (NG 14.) Göteborg. S. 130–137.
1134. Lindblad, G. 1973. Om språklig textkommentering på vetenskaplig nivå. I: NS 53. S. 5–62.
1135. Malmgren, S-G. 1989. Om övertalande ord i riksdagspartiernas
språk. I: Allén, S., M. Gellerstam & S-G. Malmgren. Orden
speglar samhället. Stockholm. S. 57–78.
1136. Malmgren, S-G. 1998. Från slapp ovana till olämpligt. Om
språkvårdens ord för negativ värdering av icke-standardspråk. I:
Form – innehåll – effekt. Stilistiska och retoriska studier
tillägnade Peter Cassirer på 65-årsdagen. Göteborg. S. 189–196.
1137. Molde, B. 1985. Hej och god dag. I: Språkvård 1985:2. S. 3–7.
1138. Myrman, M. B. 1992. Förenade possessiva och demonstrativa
pronomen i svensk skönlitteratur och i översättningar till svenska
från engelska. I: Hellberg, S., U-B. Kotsinas, P. Ledin & I. Lindell
(utg.). Svenskans beskrivning 19. Lund. S. 82–94.
1139. Nilsson, G. 1990. Varför finns det fler aktig-ord i skönlitterära
texter som är översatta till svenska än i texter som är skrivna på
74
1140.
1141.
1142.
1143.
1144.
1145.
11.
svenska? I: Andersson, E. & M. Sundman (utg.). Svenskans
beskrivning 17. Åbo. S. 233–244.
Ohlander, S. 1983. ”Förslag typ löntagarfonder” – om ett nytt
språkbruk i dagens svenska. I: Språkvård 1983:1. S. 21–30.
Soontak, J [a. H.] 1971. Some notes on the frequency distribution
of English loanwords in the Swedish press. I: Linguistica 4. Tartu.
S. 143–150.
Soontak, J. [a. H.] 1971. On the role of English loanwords in the
Swedish press. I: Linguistica 3. Tartu. S. 31–50.
Söderberg, B. 1983. Från rytters och cowboys till tjuvstrykers. Spluralen i svenskan. En studie i språklig interferens. (SSSP (n. s.)
16.) Stockholm.
Thelander, M. 1999. Prov på svenska. I: Svenska på prov. En
vänskrift till Birgitta Garme på 60-årsdagen den 24 november
1999. (FUMS 196.) Uppsala. S. 3–10.
Wedbjer Rambell, O. 1995. Engelska datatermer och svenska. Om
översättning av datorhandböcker. (TeFa 13.) Uppsala.
Lexikografiska aspekter
1146. Allén, S. 1966. En svensk fraseologisk ordbok. I: Språkvård
1966:4. S. 11–12.
1147. Allén, S. 1979/1980. Hur djupt går SAOB? I: NS 59/60. S.
119–129.
1148. Allén, S. 1999 [1992]. Något om NEO och somt om SAOL. I:
MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 78–88.
1149. Allén, S., Y. Cederholm, S. Johansson Kokkinakis, L. Rogström,
R. Rydstedt & L. Svensson 1996. Om svar anhålles. (Utgiven
som rapport nr. 1 i projektet OSA.) Göteborg.
1150. Berg, R. G:son 1905. Beriktiganden till Evald Ljunggrens
”Svenska Akademiens Ordbok”. I: SoS 5. S. 64–77.
1151. Cantell, I. 1994. Svenska ord och svensk ordforskning. [Anmälan
av Malmgren, S-G. 1994. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning,
ordböcker och orddatabaser.] I: Språkbruk 1994:3. S. 18–19.
75
1152. Cederholm, Y. 1996. A Historical Lexical Database of Swedish.
The OSA Project. I: Euralex ´96 Proceedings. Göteborg. S.
65–72.
1153. Cederholm, Y. & L. Rogström 2000. Gamla ord blir som nya.
OSA-databasen som källa och resurs. I: Gellerstam, M., K.
Jóhannesson, B. Ralph & L. Rogström (utg.). Nordiska studier i
lexikografi 5. Skrifter utgivna av Nordiska föreningen för
lexikografi 6. (MAS 27.) Göteborg. S. 66–79.
1154. Cederholm, Y., M. Grönroos, S. Mankner & L. Rogström 2000.
SAOB – en bok för hela folket. (Utgiven som rapport nr. 2 i
projektet OSA.) Göteborg.
1155. Cederschiöld, G. 1893. Några meddelanden om Svenska akademiens ordbok öfver svenska språket: föredrag vid femte
allmänna flickskolemötet i Lund den 14 juni 1893. Lund.
1156. Clausén, U. & E. Lyly 1995. Idiom och lexikografi. I: Språkvård
1995:1. S. 23–30.
1157. Collinder, B. 1978. Några lexikaliska grundbegrepp. I: NS 58. S.
5–11.
1158. Ekbo, S. & B. Loman 1971 [1965]. Vägledning till Svenska
Akademiens ordbok. Andra upplagan. (Skrifter utgivna av
Nämnden för svensk språkvård 32.) Stockholm.
1159. Eliasson, S. 1994. Rec. av Malmgren, S-G. 1994. Svensk
lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. I: SoS 4
(n. f.). S. 211–213.
1160. Eriksson, U. 1975. Om betydelse, betydelseanalys och betydelsebeskrivning. I: Kring en ordbok. Festskrift till Sven Ekbo 7
augusti 1975. Stockholm. S. 1–45.
1161. Eriksson, U. 1993. Koloss på lerfötter. I: Hansson, I., L. Svensson
& B. Ruthström (red.) 1993. Ord och lexikon. Festskrift till Hans
Jonsson 10 juni 1993. Stockholm. S. 16–33.
1162. Falck-Kjällqvist, B. 1987. Om Svenska Akademiens ordbok. I:
Språkbruk 1987:1. S. 16–20.
1163. Gellerstam, M. 1978. Välja sina ord. (RS 9.) Göteborg.
1164. Gellerstam, M. 1996. Rätt och fel i korpusen. I: LexicoNordica 3.
S. 35–47. (Särsk. Tillfälliga ordbildningar. S. 41–42.)
1165. Gullberg, I. E. 1966. On Dictionaries and Dictionary-Making. I:
SS 38. S. 1–12.
1166. Hannesdóttir, A. H. 2000. Funktioner som försvann: det
kontrastiva perspektivet i äldre svensk lexikografi. I: Gellerstam,
M., K. Jóhannesson, B. Ralph & L. Rogström (utg.). Nordiska
studier i lexikografi 5. Skrifter utgivna av Nordiska föreningen
för lexikografi 6. (MAS 27.) Göteborg. S. 3–17.
1167. Hast, S. 1983. Om SAOB:s material. I: NS 63. S. 159–192.
1168. Hertzen, von, C. 1989. Några konkreta råd om ordböcker. I:
Språkbruk 1989:2. S. 3–7.
76
1169. Jonsson, H. 1975. ”Passivum med intransitiv betydelse” och
genera verbi i svenskan. I: Kring en ordbok. Festskrift till Sven
Ekbo 7 augusti 1975. Stockholm. S. 73–105.
1170. Jonsson, H. 1981. Ekeblad och SAOB. I: NS 61. S. 134–138.
1171. Jonsson, H. 1983. Om historisk lexikografi av typ SAOB. I: NS
63. S. 127–158.
1172. Jonsson, H. 1988. Lexikografi och ordbestämning. I: Språkvård
1988:2. S. 11–16.
1173. Jonsson, H. 1992. De stora historiska ordböckernas särart. I:
Vatvedt Fjeld, R. (utg.). Nordiske studier i leksikografi. (Skrifter
utgitt av Nordisk forening for leksikografi 1.) Oslo. S. 231–234.
1174. Kjellmer, G. 1996. Idiomen, kollokationerna och lexikonet. I:
LexicoNordica 3. S. 79–90.
1175. Kram, K. 1998. ”…blott rent undantagsvis om kvinnor.” Om
representation av kvinnan i moderna ordböcker. I: SoS 8 (n. f.). S.
159–171.
1176. Körner, R. 1932. Artikeln emellertid i våra lexika. I: MS 26. S.
49–52.
1177. Levander, L. 1927. I vad mån beaktas uppsvenskt språkbruk vid
Svenska Akademiens ordboksarbete? I: NS 7. S. 30–42.
1178. Ljunggren, E. 1904. Svenska Akademiens Ordbok. Ett genmäle.
Lund.
1179. Loman, B. 1992. Rec. av Lundbladh, C-E. 1992. Handledning till
Svenska Akademiens ordbok. I: SoS 2 (n. f.). S. 193–194.
1180. Lundbladh, C-E. 1992. Handledning till Svenska Akademiens
ordbok. Stockholm.
1181. Lundbladh, C-E. 1994. Smärre bidrag. SAOB som vetenskaplig
ordbok. I: SoS 4 (n. f.). S. 189–195.
1182. Lundbladh, C-E. 1994. Svensk ordbok 1948. I: Garde, A. & P.
Jarvad (utg.). Nordiske studier i leksikografi II. (Skrifter udgivet
av Nordisk forening for leksikografi 2.) Köpenhamn. S. 166–172.
1183. Lundbladh, C-E. 1995. Avledningar i Svenska Akademiens
ordbok. I: Jónsson, J. H., G. Kvaran & A. Svavarsdóttir (utg.).
Nordiske studier i leksikografi 3. (Skrifter utgitt av Nordisk
forening for leksikografi 3.) Reykjavik. S. 265—273.
1184. Lundbladh, C-E. 1996. Värdering av SAOB:s korpus och
språkprovssamling. I: LexicoNordica 3. S. 91–103.
1185. Löfstedt, B. 1993. Smärre bidrag. Några addenda till SAOB. I:
SoS 3 (n. f.). S. 205–206.
1186. Löfstedt, B. 1997. Smärre bidrag. Addenda till SAOB från ett par
Linné-lärljungar. I: SoS 7 (n. f.). S. 165–167.
1187. Malmgren, S-G. 1988. Almqvist, Dalin och den svenska
definitionsordbokens födelse. I: Pettersson, G. (red.). Studier i
svensk språkhistoria. (LNS A 41.) Lund. S. 195–213.
1188. Malmgren, S-G. 1994. Sammansättningsmorfologi och lexikografi.
I: Garde, A. & P. Jarvad (utg.). Nordiske studier i leksikografi II.
77
1189.
1190.
1191.
1192.
1193.
1194.
1195.
1196.
1197.
1198.
1199.
1200.
1201.
(Skrifter udgivet av Nordisk forening for leksikografi 2.)
Köpenhamn. S. 179–184.
Malmgren, S-G. 1994. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning,
ordböcker och orddatabaser. Lund.
Nikula, K. 1994. Vart tog Svensson vägen? Om ordböcker och
proprier. I: Garde, A. & P. Jarvad (utg.). Nordiske studier i
leksikografi II. (Skrifter udgivet av Nordisk forening for leksikografi 2.) Köpenhamn. S. 218–226.
Norén, K. 1999. Mer än ekvivalenter. Om översättare, översättningar och ordböcker. I: Orava, E., P. Slotte & P. Westerberg
(utg.). Nordiska studier i lexikografi 4. (Skrifter utgivna av
Nordiska föreningen för lexikografi 5.) Helsingfors. S. 323–332.
Olofsson, A. 1991. Early Continuity: The First Century of
English-Swedish and Swedish-English Lexicography. I: MS 85. S.
19–25.
Ruthström, B. 1975. Om Svenska akademiens ordbok och lagens
termer. I: Kring en ordbok. Festskrift till Sven Ekbo 7 augusti
1975. Stockholm. S. 106–121.
Sköldberg, E. 2000. Lever idiomen i svenska ordböcker sitt eget
liv? I: Gellerstam, M., K. Jóhannesson, B. Ralph & L. Rogström
(utg.). Nordiska studier i lexikografi 5. Skrifter utgivna av
Nordiska föreningen för lexikografi 6. (MAS 27.) Göteborg. S.
344–356.
Slotte, P. 1993. Vägvisare till hundraåriga SAOB. [Rec. av
Lundbladh, C-E 1992. Handledning till Svenska Akademiens
ordbok.] I: Språkbruk 1993:1. S. 19–20.
Sundqvist, A. 1966. Gammalt och nytt inom lexikografien. I: NS
46. S. 5–26.
Svensson, L. 1992. Om SAOB:s material och en bibliografisk
databas. I: Vatvedt Fjeld, R. (utg.). Nordiske studier i leksikografi.
(Skrifter utgitt av Nordisk forening for leksikografi 1.) Oslo. S.
369–379.
Söderbergh, R. 1966. [Anmälan av Ekbo, S. & B. Loman 1966.
Vägledning till Svenska Akademiens ordbok. (Utan rubrik.)] I:
Språkvård 1966:3. S. 13–14.
Tauli, V. 1968. Introduction to a theory of language planning.
(SPSU 6.) Uppsala. (Särsk. Lexicology. S. 68–126.)
Thomsen, K. T. 1995. Rec. av Malmgren, S-G. 1994. Svensk
lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. I:
LexicoNordica 2. S. 287–299.
Vatvedt Fjeld, R. 1999. Leksikalsk beskrivelse av adjektiv. I:
Orava, E., P. Slotte & P. Westerberg (utg.). Nordiska studier i
lexikografi 4. (Skrifter utgivna av Nordiska föreningen för
lexikografi 5.) Helsingfors. S. 85–96.
78
12.
Studier med blandat lexikologiskt innehåll
1202. Ord och struktur: Studier i nyare svenska tillägnade Gun
Widmark. Uppsala 1980. [Uppsatserna publicerade i Nysvenska
studier vol. 59–60 (1979–80). (Artiklar ur denna specificeras.)]
1203. Abelin, Å., E. Gadelii & J. Löfström 1981. Modalitet i talspråk.
(RS 16.) Göteborg.
1204. Afzelius, N. 1935. Randanteckningar till Wallenberg och Bellman.
I: NS 15. S. 59–69. (Särsk. Wallenberg. S. 59–61.)
1205. Alfvegren, L. 1976. Journalistens språkfrågor. I: Alfvegren, L., L.
Conon, J. Danell, M. Gellerstam, K. Larsson & G. Tingbjörn.
Språket i spalterna. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter
8.) Uppsala. S. 9–31. (Särsk. Ordbildning. S. 22–24.)
1206. Allén, S. 1973. Stavning. I: Allén, S., Å. Thulstrup & N. Uthorn
1973. Tre uppsatser om stavning. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 5.) Uppsala. S. 46–55.
1207. Allén, S. 1978. Dator, fackspråk och allmänspråk. I: Språkvård
1978:4. S. 21–23.
1208. Allén, S. 1982. Om förändringar i svenskan sedan 1950. I:
Svenskans beskrivning 13. Helsingfors. S. 6–25.
1209. Allén, S. 1986. Inför tredje seklet. I: Allén, S., B. Loman & B.
Sigurd. Svenska Akademien och svenska språket. Tre studier.
Stockholm. S. 233–275.
1210. Allén, S. 1999 [1967]. Verbal allomorfi i modern svenska. I: MiF.
(MAS 25.) Göteborg. S. 637–660.
1211. Allén, S. 1999 [1984]. Översåtarnas språk – finns det?. I: MiF.
(MAS 25.) Göteborg. S. 214–221.
1212. Allén, S. 1999 [1989]. Språkfrågor. Om ordbruket i det här
landet. I: MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 136–142.
1213. Allwood, M. S. 1948. Svenska som lever. Stockholm.
79
1214. Andersson, L-G. 1984. Avhandlade adjektiv. [Rec. av Malmgren,
S-G. 1984. Adjektiviska funktioner i svenskan.] I: NS 64. S.
151–179.
1215. Aniansson, E. (red.) 1991. Eget språk och andras. Ett urval
artiklar ur Språklådan i Upsala Nya Tidning. (Ord och stil.
Språkvårdssamfundets skrifter 22.) Uppsala.
1216. Berendsohn, W. A. 1951. En jämförande studie i Strindbergs stil.
I: NS 31. S. 35–45.
1217. Berg, R. G:son 1903. Lexikaliska bidrag till finländskan i våra dar.
I: SoS 3. S. 123–138.
1218. Berg, R. G:son 1905. Stilistiska sträfvanden hos Tranér och
Adlerbeth. I: SoS 5. S. 205–233.
1219. Berg, R. G:son 1905. Ur Almquists ”Om svenska rim”. I: SoS 5.
S. 169–196.
1220. Berg, R. G:son 1912. Atterboms kritiska lärospån. I: SoS 12. S.
238–283.
1221. Berg, R. G:son 1916. Smärre bidrag 3. Ordhistoriska anmärkningar. [Ord A–S.] I: SoS 16. S. 146–148.
1222. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1912. Smärre bidrag 1. Ordhistoriska
notiser. [Ord A–S.] I: SoS 12. S. 124–131.
1223. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1912. Smärre bidrag 4. Ordhistoriska
anteckningar. [Ord A–V.] I: SoS 12. S. 195–198.
1224. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1914. Smärre bidrag 2. Ordhistoriska
data. [Ord A–Ö.] I: SoS 14. S. 271–273.
1225. Bergfors, E. O. 1974. Om språk och stil i tidningsledare
1868–1895. I: NS 54. S. 141–165.
1226. Bergman, G. 1946. Särsvenskt och samnordiskt. Ordlista till
tjänst för svenskar som i skrift och tal vänder sig till nordisk
publik. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 2.)
Stockholm.
1227. Bergman, G. 1948. Aktuella språkvårdsfrågor. (Skrifter utgivna
av Nämnden för svensk språkvård 5.) Stockholm.
1228. Bergman, G. 1950. Det lämpliga uttrycket. I: NS 30. S. 94–115.
1229. Bergman, G. 1951. Det lämpliga uttrycket. I: NS 31. S. 126–135.
1230. Bergman, G. 1955. Det lämpliga uttrycket. I: NS 35. S. 60–83.
1231. Bergman, G. 1957. Det lämpliga uttrycket. I: NS 37. S. 136–145.
1232. Bergman, G. 1959. Det lämpliga uttrycket. I: NS 39. S. 169–186.
1233. Bergman, G. 1959. Särskrivning och sammanskrivning. I:
Nordiska språkfrågor 1957 och 1958. (Skrifter utgivna av
Nämnden för svensk språkvård 21.) Stockholm. S. 27–31.
1234. Bergman, G. 1962. Rätt och fel i språket. (Skrifter utgivna av
Nämnden för svensk språkvård 26.) Stockholm.
1235. Bergman, G. 1965. [Anmälan av Engdahl, S. 1962. Studier i
nusvensk sakprosa. (Utan rubrik.)] I: Språkvård 1965:1. S. 15.
1236. Bergman, G. 1970. [Anmälan av Molde, B. & C.I. Ståhle 1970.
1900-talssvenska. (Utan rubrik.)] I: Språkvård 1970:2. S. 14–16.
80
1237. Bergman, G. 1980 [1968]. Kortfattad svensk språkhistoria.
Fjärde upplagan. Stockholm.
1238. Bergman, G. 1990 [1966]. Ord med historia. Femte upplagan
[sammanslagen med Nya ord med historia (1981)]. Stockholm.
1239. Bergman-Claeson, G. 1997. Rec. av Josephson, O. (red.) 1996.
Arbetarna tar ordet. Språk och kommunikation i tidig arbetarrörelse. I: SoS 7 (n. f.). S. 181–184.
1240. Björklund, L. 1989. Mobila ord på svenska och finska. I:
Språkbruk 1989:3. S. 13–14.
1241. Bojsen, E., C. Grünbaum, S. Løland, & M. Reuter (eds.) 1980.
Sprog i Norden. Årsskrift for de nordiske sprognaevn og Nordisk
sprogsekretariat. København.
1242. Bolander, M. 1974. De båda senaste upplagorna av Svenska
akademiens ordlista. En jämförelse och något om urskiljbara
tendenser i modern svenska. (Meddelanden från Institutionen för
nordiska språk vid Umeå universitet 9.) Umeå.
1243. Breivik, L.E. & E.H. Jahr (eds.) 1989. Language Change:
Contributions to the Study of its Causes. Berlin; New York.
1244. Campbell, L. 1992. Rec. av Breivik, L.E. & E.H. Jahr (eds.) 1989.
Language Change: Contributions to the Study of its Causes. I:
NJL 1992:1. S. 89–95.
1245. Cantell, I. 1994. Svenska ord och svensk ordforskning. [Anmälan
av Malmgren, S-G. 1994. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning,
ordböcker och orddatabaser.] I: Språkbruk 1994:3. S. 18–19.
1246. Cathey, J. 1982. Rec. av Jansson, V., B. Nordberg & M.
Thelander (utg.) 1980. Ord och struktur: Studier i nyare svenska
tillägnade Gun Widmark [Artiklar ur denna specificeras]. I: SS 54.
S. 78–80.
1247. Cathey, J. 1989. Rec. av Allén, S., B. Loman & B. Sigurd 1986:
Svenska Akademien och svenska språket. Tre studier. I: SS 61. S.
83–85.
1248. Cederschiöld, G. 1910. Om ordlekar och andra uppsatser i
språkliga och historiska ämnen. Stockholm.
1249. Cederschiöld, G. 1914. Fresta duger: jämte andra uppsatser.
Stockholm.
1250. Cederschiöld, G. 1917. Framtidssvenska. Stockholm. (Särsk.
Ordskattens tillökning. S. 30–148.)
1251. Cederschiöld, G. 1919. Den nya bibelsvenskan. I: SoS 19. S.
1–27.
1252. Cederschiöld, G. 1924 [1897]. Om svenskan som skriftspråk.
Femte upplagan. Lund.
1253. Christensen, L. 1997. Framtidsuttrycken i svenskans temporala
system. (LNS A 52.) Lund.
1254. Collberg, D. 1988. Rec. av Koopman, W. m.fl. (eds.) 1987.
Explanation and linguistic change. I: SL 42:1. S. 73–78.
1255. Collinder, B. 1954. En översättares tankar om svensk språkvård.
I: Språkvård. Redogörelser och studier utgivna till språk-
81
1256.
1257.
1258.
1259.
1260.
1261.
1262.
1263.
1264.
1265.
1266.
1267.
1268.
1269.
1270.
1271.
1272.
1273.
vårdsnämndens tioårsdag 1954. (Skrifter utgivna av Nämnden
för svensk språkvård 11.) Stockholm. S. 135–157.
Collinder, B. 1962. Tusen ord söker en författare. [Ord A–Ö.] I:
NS 42. S. 5–29.
Collinder, B. 1978. Några lexikaliska grundbegrepp. I: NS 58. S.
5–11.
Dahlstedt, K-H. 1970. Massmedierna och språket. (Skrifter
utgivna av Nämnden för svensk språkvård 41.) Stockholm.
(Särsk. Emotivt språk (s. 68–73) samt Nationalspråket i fara? (s.
81–86).)
Diderichsen, P. 1944. Anmälan av Ljunggren, K.G. 1939 samt
1942. Adjektivering av substantiv i svenskan samt Objekt och
adverbial. Studier i svensk syntax. I: ANF 59. S. 297–311.
Duekilde, A. 1994. Om datering av ordene i dansk. I: Garde, A. &
P. Jarvad (utg.). Nordiske studier i leksikografi II. (Skrifter
udgivet av Nordisk forening for leksikografi 2.) Köpenhamn. S.
53–60.
Dunås, R. 1970. Bättre svenska. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 2.) Uppsala.
Ekblom, E. 1924. Aktuella ord. Stockholm.
Ekblom, E. 1925. Aktuella ord än en gång. I: MS 19. S. 163.
Ekenvall, V. 1971. Det svenska ordförrådet. I: Ekenvall, V., B.
Holmberg & T. Johannisson. Svensk språk- och stilutveckling.
Stockholm. S. 1–40.
Ekerot, L-J. 1988. Så-konstruktionen i svenskan. (LNS A 42.)
Lund.
Ekwall, E. 1941. Nordiska ord belysta av engelska ortnamn. I:
MAS 3. Göteborg. S. 28–73.
Elert, C-C. 1970. Ljud och ord i svenskan 1. Stockholm.
Elert, C-C. 1979. Gustaf Cederschiölds ”Framtidssvenska” (1917)
och svenskan av idag. Program, prognos och utfall. I: Språkform
och språknorm. En bok till Bertil Molde på 60-årsdagen den 16
september 1979. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 67.)
Stockholm. S. 78–92.
Elert, C-C. 1981. Ljud och ord i svenskan 2. (Umeå studies in the
humanities 40.) Umeå.
Eliasson, S. 1994. Rec. av Malmgren, S-G. 1994. Svensk
lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. I: SoS 4
(n. f.). S. 211–213.
Ellegård, A. 1986. Några utgångspunkter [inför konferensen
Engelska i svenskan]. I: Språkvård 1986:1. S. 3–4.
Elmquist, A.L. 1916. Rec. av Cederschiöld, G. 1914. Fresta duger,
jämte andra uppsatser. I: SS 3. S. 281–282.
Elmquist, A.L. 1938/39. Rec. av Johnson, W.G. 1938: Continuing
Swedish. I: SS 15. S. 170–171.
82
1274. Engdahl, E. & K. Norén (utg.) 2000. Att använda SAG. 29
uppsatser om Svenska Akademiens grammatik. (MISS 33.)
Göteborg.
1275. Engdahl, S. 1962. Studier i nusvensk sakprosa. (Skrifter utgivna
av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 11.)
Uppsala. (Särsk. Ord och former. S. 72–168.)
1276. Eriksson, U. 1975. Om betydelse, betydelseanalys och betydelsebeskrivning. I: Kring en ordbok. Festskrift till Sven Ekbo 7
augusti 1975. Stockholm. S. 1–45.
1277. Falk, C. 1999. Om interna och externa förklaringar till språkförändringar. I: Haskå, I. & C. Sandqvist (red.). Alla tiders språk.
En vänskrift till Gertrud Pettersson november 1999. (LNS A 55.)
Lund. S. 88–95.
1278. Feuk, M. 1914. Frödings Corydon till Chloe. I: SoS 14. S.
235–243.
1279. Feuk, M. 1918. Bildspråket i Sensitiva amorosa. I: SoS 18. S.
169–182.
1280. Frick, N. & S. Malmström 1983 [1976]. Språkklyftan. Hur 700
ord förstås och missförstås. Fjärde upplagan [med tillägg av Olle
Josephson]. Stockholm.
1281. Fries, S. 1975. Svenska växtnamn i riksspråk och dialekt. (Umeå
Studies in the Humanities 5.) Umeå.
1282. Garlén, C. 1996. Om ord som man inte kan stava till. I: Språket
lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996.
(Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S.
59–69. (Särsk. Lånordens återgivning. S. 61–62.)
1283. Gellerstam, G. & M. Gellerstam 1977. Ord och fras i psalmboken.
Stockholm. (Utgiven som nr 11 i serien Data linguistica.)
1284. Gellerstam, M. 1972. En jämförelse mellan vokabulärerna i fem
svenska morgontidningar 1965. I: Cleve, L. (utg.). Svenskans
beskrivning 5. Stockholm. S. 35–45.
1285. Gellerstam, M. 1984. Om termer som inte vill dö. I: Språkvård
1984:1. S. 16–21.
1286. Gellerstam, M. 1986. Engelskinspirerad svenska i översättningar.
I: Språkvård 1986:1. S. 11–14.
1287. Gellerstam, M. 1987. SAOL för elfte gången. I: Språkbruk 1987:1.
S. 11–13.
1288. Gellerstam, M. 1987. Svenska Akademiens ordlista – elfte
upplagan. I: Språkvård 1987:2. S. 6–13.
1289. Gellerstam, M. 1989. Hur många ord finns det i svenskan? I:
Allén, S., M. Gellerstam & S-G. Malmgren. Orden speglar
samhället. Stockholm. S. 17–32.
1290. Gellerstam, M. 1989. Om svenskan i översättningar från
engelskan. I: Allén, S., M. Gellerstam & S-G. Malmgren. Orden
speglar samhället. Stockholm. S. 103–117.
83
1291. Gellerstam, M. 1989. Ordförrådet som samhällsspegel. I: Allén, S.,
M. Gellerstam & S-G. Malmgren. Orden speglar samhället.
Stockholm. S. 9–15.
1292. Gellerstam, M. 1989. Samhällets produktion av termer. I: Allén,
S., M. Gellerstam & S-G. Malmgren. Orden speglar samhället.
Stockholm. S. 79–101.
1293. Gellerstam, M. 1989. Språkliga reflexer av samhällstrender. I:
Allén, S., M. Gellerstam & S-G. Malmgren. Orden speglar
samhället. Stockholm. S. 33–55.
1294. Gellerstam, M. 1994. Ordförrådets härledning. I: Arv och lån i
svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas
perspektiv. Stockholm. S. 1–12.
1295. Gellerstam, M. 1996. Om lexikografen som vakthund. I: Språket
lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996.
(Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S.
70–76.
1296. Gellerstam, M. 1998. Rec. av Josephson, O. (utg.) 1997. Svenskan
i IT-samhället. I: SoS 8 (n. f.). S. 218–225.
1297. Granlund, Å. 1962. Sammanskrivning och särskrivning i svenskt
reklamspråk. I: NS 42. S. 67–87.
1298. Grünbaum, C. 1975. Om att monopolisera ord. I: Språkvård
1975:2. S. 3–4.
1299. Grünbaum, C. 1985. [Anmälan av Språk i Norden 1985. (Utan
rubrik.)] I: Språkvård 1985:3. S. 24.
1300. Grünbaum, C. 1986. Hur vill vi ha det i det allmänna språkbruket? I: Språkvård 1986:1. S. 24–27.
1301. Gullberg, H. 1939. Berättarkonst och stil i Per Hallströms prosa.
Göteborg.
1302. Gullberg, H. 1968. Red Tops tidiga kåseristil. I: NS 48. S.
198–227.
1303. Gunnarsson, B-L. 1977. En metod för analys och beskrivning av
ordgruppers betydelseutveckling. I: Sten Malmström 30 oktober
1977. (MINS 2.) Stockholm. S. 61–70.
1304. Hallberg, P. 1943. Om Karlfeldts dikt Det förgångna. I: NS 23. S.
156–161.
1305. Hasselmo, N. 1979. Rec. av Jonsson, I. (red.) 1976. Vad händer
med svenska språket? I: SS 51. S. 58–61.
1306. Haugen, E. 1976. The Scandinavian Languages. An Introduction
to their History. London.
1307. Hedberg, J. 1966. Rec. av Bergman, G. 1966: Ord med historia. I:
MS 60. S. 403–406.
1308. Hedvall, R. 1912. Om stilen i Runebergs lyrik särskilt med
avseende på bildspråket. I: SoS 12. S. 151–175.
1309. Hellevik, A. 1971. Om påverknad på norsk frå andre nordiske
språk. I: Språk i Norden 1971. (Skrifter utgivna av Nämnden för
svensk språkvård 45.) Stockholm. S. 37–47.
84
1310. Hellquist, E. 1918. Om namn och titlar, slagord och svordomar.
Lund.
1311. Hellquist, E. 1929–1932. Det svenska ordförrådets ålder och
ursprung. 1–3. [1. Arvord. 2. Lånord. 3. Register.] Lund.
1312. Hellquist, E. 1980 [1920–1922]. Svensk etymologisk ordbok. 1–2.
Tredje upplagan. Lund.
1313. Henriksen, C. 1981. Rec. av Bojsen, E., C. Grünbaum, S. Løland
& M. Reuter. (utg.). Sprog i Norden 1980. I: SS 53. S. 469–471.
1314. Hesselman, B. 1919. Ortografiska reformer i språkhistorisk
belysning. I: SoS 19. S. 121–149.
1315. Hesselman, B. 1948–1953. Huvudlinjer i nordisk språkhistoria.
Uppsala; Stockholm.
1316. Hildeman, K-I. 1967. Rec. av Åkermalm, Å. 1966. Modern
svenska. I: SS 39. S. 395–398.
1317. Hillman, R. 1962. Gustaviansk retorik. Stilstudier i Svenska
Akademiens med stora priset belönade äreminnen 1786–1803.
Stockholm. (Särsk. Ordvalet. S. 77–84.)
1318. Holm, P. 1918. Viktor Rydberg som språkrensare. Göteborg.
1319. Holm, P. 1951. Nytt och gammalt i Svenska Akademiens ordlista.
(Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 8.)
Stockholm.
1320. Holmberg, A. 1937. Om verbalgenera. Ett bidrag till nysvensk
formlära. I: NS 17. S. 219–232.
1321. Holmberg, P. 1999. Det tropiska språket. Några tankar om
tropernas plats i språkvetenskapen. I: Från dataskärm och
forskarpärm. Språkliga studier tillägnade Birgitta Ernby i juni
1999. (MISS 25.) Göteborg. S. 60–67.
1322. Huldén, L. 1963. Ordstudier i Fredmans epistlar. (SNF 54.)
Helsingfors.
1323. Hylén, J.E. 1916. Skolgrammatiska strövtåg. I: SoS 16. S. 28–40.
(Särsk. 2. Kvinnlig tjänsteman i st. f. tjänstekvinna (s. 29–31); 4.
Ovanligt plurala substantivformer (s. 33–34); 5. Vacklande
verbformer (s. 34–35).)
1324. Hylén, J.E. 1920. Adjektiv utan obestämt neutrum singularis. I:
SoS 20. S. 55– 64.
1325. Häggqvist, A. 1933. Atterboms första ”Blommor”. I: NS 13. S.
1–53.
1326. Ideforss, H. 1928. De primära interjektionerna i nysvenskan 1.
Primära impulsioner och imperationer. Lund.
1327. Isakson, B. 1998. Floskler i näringslivet. I: Språkvård 1998:2. S.
31–32.
1328. Ivarsson, M. 1940. Fredmans epistlar 1940. I: NS 20. S. 1–27.
1329. Jacobsen, L. 1915. Om Ordenes Død m.m. I: ANF 31. S.
236–284.
1330. Jamrowska, J. 1996. Finskans inflytande på finlandssvenskan de
senaste 20 åren. I: Folia Scandinavics Posnaniensia 3. Poznań. S.
311–316.
85
1331. Janzén, A. 1941. Några ord med uddljudande fj. I: MAS 4.
Göteborg. S. 71–80. (Särsk. Pejorativt j. S. 71–73.)
1332. Jarvad, P. 1996. Elastikspring og mountainbike. Nypurisme i
Norden? I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den
27 mars 1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.)
Stockholm. S. 117—123.
1333. Johannisson, T. 1971. Tendenser i nusvensk språkutveckling. I:
Ekenvall, V., B. Holmberg & T. Johannisson. Svensk språk- och
stilutveckling. Stockholm. S. 41–57.
1334. Johannisson, T. 1975 [1950]. Från ”akademiskt bildad” till
”akademiker”. Kommentar till ett namnskifte. I: OoO. (MAS 14.)
Göteborg. S. 144–152.
1335. Johannisson, T. 1975 [1962]. Entwicklungstendenzen im heutigen
Schwedisch. I: OoO. (MAS 14.) Göteborg. S. 226–239.
1336. Johannisson, T. & G. Mattsson 1974. Svenska Akademiens
ordlista under hundra år. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 55.) Stockholm.
1337. Johansson, A-G. 1936. Stildrag hos Per Hallström. I: NS 16. S.
195–224.
1338. Johansson, M. 1998. Dotter, däka och dret – om ords olika status.
I: Form – innehåll – effekt. Stilistiska och retoriska studier
tillägnade Peter Cassirer på 65-årsdagen. Göteborg. S. 132–144.
1339. Johnson, W.G. 1938. Continuing Swedish. Minneapolis.
1340. Johnson, W.G. 1946 [1936]. Beginning Swedish. 4th edition.
Rock Island.
1341. Jonsson, H. 1991. Sfären ’estetiskt tilltalande’ i svenskan. I:
Gunnarsson, B-L., O. Hammermo, O. Josephson, C. Liberg, B.
Nordberg, M. Thelander & C. Östman (utg.). Svenskans
beskrivning 18. Lund. S. 181–188.
1342. Jonsson, I. 1976. Vad händer med svenska språket? Stockholm.
1343. Jonsson, Å. 1986. Hur vill vi ha det i etermediernas språk? I:
Språkvård 1986:1. S. 27–29.
1344. Josephson, O. 1990. Diskussionsskolan 1886. Språkbruksmiljö,
argumentation och stil i tidig arbetarrörelse. I: NS 70. S. 5–69.
1345. Josephson, O. 1996. Chronschoug på kommunalstämman. Hur
folket erövrade ett offentligt språk för hundra år sedan. I: Moberg,
L. & M. Westman (red.). Svenskan i tusen år. Glimtar ur svenska
språkets utveckling. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden
81.) Stockholm. S. 123–141.
1346. Josephson, O. (red.) 1996. Arbetarna tar ordet. Språk och
kommunikation i tidig arbetarrörelse. Stockholm.
1347. Josephson, O. (red.) 1997. Svenskan i IT-samhället. (Ord och stil.
Språkvårdssamfundets skrifter 28.) Uppsala.
1348. Järvi, O. 1994. ”Klicka på OK” – en undersökning om verbala
uttryck i datorernas grafiska användargränssnitt. I: Holmberg, A.
& K. Larsson (utg.). Svenskans beskrivning 20. Lund. S.
86
1349.
1350.
1351.
1352.
1353.
1354.
1355.
1356.
1357.
1358.
1359.
1360.
1361.
1362.
1363.
1364.
1365.
200–208. (Särsk. Datorskärmbeteckningarnas utveckling. S.
201–202.)
Karker, A. 1971. Om svensk og norsk indflydelse på moderne
dansk. I: Språk i Norden 1971. (Skrifter utgivna av Nämnden för
svensk språkvård 45.) Stockholm. S. 29–36.
Karlsson, F. & Å. Sahlquist 1974. Starka verb i förvandling. I: NS
54. S. 44–84. (Särsk. Semantisk differentiering. S. 77–79.)
Karlsson, O. 1998. Varför printa när du kan skriva ut? – om
Svenska datatermgruppens arbete. I: Språkvård 1998:4. S. 26–29.
Kinnander, B. 1939. Ordstudier i Strindbergs prosa. I: NS 19. S.
29–67.
Kock, A. 1908 [1896]. Om språkets förändring. Andra upplagan.
Göteborg.
Koopman, W. (ed.) 1987. Explanation and linguistic change.
(Current issues in linguistic theory 45.) Amsterdam.
Korlén, G. 1980. Der Ombudsmann – ein schwedischer Exportartikel. I: MS 74. S. 157–160.
Kotsinas, U-B. 1985. Invandrarsvenska och språkförändringar. I:
Allén, S., L-G. Andersson, J. Löfström, K. Nordenstam & B.
Ralph (utg.). Svenskans beskrivning 15. Göteborg. S. 276–290.
[Även i SSSP (n. s.) 22.]
Kristensson, G. 1977. Angloamerikanische Einflüsse in DDRZeitungstexten. (Stockholmer germanistische Forschungen 23.)
Stockholm.
Kukkonen, P. 1988. Tid, kultur och diakrona processer i ett
semantiskt fält. Hur blev (fri) konst (verklig) vetenskap? I:
Pettersson, G. (red.). Studier i svensk språkhistoria. (LNS A 41.)
Lund. S. 148–164.
Kukkonen, P. 1989. Från konst till vetenskap. Begreppet
vetenskap och dess språkliga uttryck i svenskan under 400 år.
(Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk
litteratur vid Helsingfors universitet, serie A nr 5.) Helsingfors.
Kökeritz, G. H. 1947. Om allittererande förbindelser i nusvenskan.
I: NS 27. S. 148–167.
Körner, R. 1934. Lexikaliskt strögods I. Ytterligare några aktuella
ord i engelskan. [Ord B–V.] I: MS 28. S. 179–183.
Lagerholm, P. 1999. Talspråk i skrift. Om muntlighetens utveckling i svensk sakprosa 1800–1997. (LNS A 54.) Lund.
Landén, L. 1949. Adjektivet i Fredmans epistlar. I: NS 29. S.
100–171.
Lange, S. 1990. Om ordval och synonymik i äldre och yngre
nysvenska texter. I: NS 70. S. 95–114.
Lange, S. & L. Melin 1999. Termer i text. Ett datorstött
övningsmaterial för termhantering. I: Orava, E., P. Slotte & P.
Westerberg (utg.). Nordiska studier i lexikografi 4. (Skrifter
utgivna av Nordiska föreningen för lexikografi 5.) Helsingfors. S.
239–247.
87
1366. Lange, S. & M. Röhl 1986. Furstligt och folkligt. Om Gyllenborgs Birger Jarl och Hallmans Skeppar Rolf. (MINS 21.)
Stockholm.
1367. Lass, R. 1997. Historical linguistics and language change.
(Cambridge studies in linguistics 81.) Cambridge.
1368. Lennermalm, L-O. 1966. Ordförråd och ordbildning. I: Språkvård
1966:2. S. 14–15.
1369. Lidén, E. 1941. Anteckningar till svensk och nordisk ordhistoria.
I: MAS 3. Göteborg. S. 74–106.
1370. Liljestrand, B. 1976. Strindbergs Mäster Olof-dramer. En studie i
1800-talets dramaspråk I. (Umeå Studies in the Humanities 10.)
Umeå. (Särsk. Ordförrådet (s. 90–128) samt Ord- och
böjningsformer (s. 129–142).)
1371. Liljestrand, B. 1980. Strindbergs Mäster Olof-dramer. En studie i
1800-talets dramaspråk II. (Umeå Studies in the Humanities 30.)
Umeå.
1372. Lindberg, A.O. 1961. Euphemism in recent swedish literature. I:
SS 33. S. 18–31.
1373. Lindblad, G. 1973. Om språklig textkommentering på vetenskaplig nivå. I: NS 53. S. 5–62.
1374. Lindblom, J. 1955. Om språket i den svenska bibelöversättningen
av 1917. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 13.)
Stockholm.
1375. Lindgren, B. 1989. Hur många ord finns det i svenskan? I:
Språkvård 1989:3. S. 46–48.
1376. Lindgren, B. 1990. 1980-talet i ordens spegel. I: Språkbruk
1990:4. S. 3–7.
1377. Lindqvist, A. 1952. Bidrag till svensk ordhistoria IV. I: MAS 8.
Göteborg. S. 108–120.
1378. Lindqvist, N. 1920. Språkliga konsekvenser av Fichtes ”Jag”. I:
SoS 20. S. 1–10.
1379. Lindstam, C. S. 1946. Nordisk rättstavning. (Skrifter utgivna av
Nämnden för svensk språkvård 1.) Stockholm.
1380. Ljung, M. 1986. Undersökningen Engelskan i Sverige. I:
Språkvård 1986:1. S. 5–10.
1381. Ljunggren, K.G. 1944. Almanackorna och det svenska
ordförrådet. Bidrag till svensk ordhistoria. (Vetenskaps-societeten
i Lund. Skrift nr 28.) Lund.
1382. Ljunggren, K.G. 1954. Från latinaboken till en nusvensk
handordbok. I: Språkvård. Redogörelser och studier utgivna till
språkvårdsnämndens tioårsdag 1954. (Skrifter utgivna av
Nämnden för svensk språkvård 11.) Stockholm. S. 212–233.
1383. Ljunggren, K.G. 1966. En svensk konstruktionsbok. I: Loman, B.
& B. Sigurd (utg.). Svenskans beskrivning 2. Lund. S. 4–9.
1384. Loman, B. 1986. ”En Inrättning, ägnad endast til Språkets
förbättring”. I: Allén, S., B. Loman & B. Sigurd. Svenska
88
1385.
1386.
1387.
1388.
1389.
1390.
1391.
1392.
1393.
1394.
1395.
1396.
1397.
1398.
1399.
1400.
Akademien och svenska språket. Tre studier. Stockholm. S.
1–141.
Lombard, A. 1948. Om svenska titlar, deras artikelsyntax och
användning. I: ANF 63. S. 140–157.
Londen, A-M. 1994. Grammatikens lundensiske ljus. [Anmälan av
Språkbruk, grammatik och språkförändring. En festskrift till Ulf
Teleman 13.1.1994. (Artiklar ur denna specificeras.)] I: Språkbruk
1994:4. S. 16–17.
Lundbladh, C-E. 1993. Verbens s-former. En följd och yttring av
svag objektsbetydelse. I: Hansson, I., L. Svensson & B. Ruthström
(red.). Ord och lexikon. Festskrift till Hans Jonsson 10 juni 1993.
Stockholm. S. 102–117.
Lundbladh, C-E. 1994. Svensk ordbok 1948. I: Garde, A. & P.
Jarvad (utg.). Nordiske studier i leksikografi II. (Skrifter udgivet
av Nordisk forening for leksikografi 2.) Köpenhamn. S. 166–172.
Lundin, K. 1999. Slumpen som motivering. Om kaosteorin och
”the actuation problem”. I: Haskå, I. & C. Sandqvist (red.). Alla
tiders språk. En vänskrift till Gertrud Pettersson november 1999.
(LNS A 55.) Lund. S. 161–169.
Löfström, P. 1988. Vinröd eller rödvin? I: Språkvård 1988:4. S.
21–23.
Malmberg, A. 1984. Språkmiljö i omvandling? Om urbanisering
och språkförändring. (FUMS 123.) Uppsala. (Särsk. Urbanisering
och språkförändring. S. 1–4.)
Malmgren, S-G. 1990 [1984]. Adjektiviska funktioner i svenskan.
(NG 13.) Göteborg.
Malmgren, S-G. 1981. Att definiera adjektiv. I: Elert, C-C. & S.
Fries (utg.). Svenskans beskrivning 12. (Umeå Studies in the
Humanities 37.) Umeå. S. 91–99.
Malmgren, S-G. 1994. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning,
ordböcker och orddatabaser. Lund.
Malmgren, S-G. 1997. Aktuella ord i svenskan 1996 – och 1896.
I: Nationalencyklopedin 21. Höganäs. S. 242–247.
Malmgren, S-G. 1998. Aktuella ord i svenskan 1997 – och 1897.
I: Nationalencyklopedin 22. Höganäs. S. 202–207
Malmgren, S-G. 1998. Från slapp ovana till olämpligt. Om
språkvårdens ord för negativ värdering av icke-standardspråk. I:
Form – innehåll – effekt. Stilistiska och retoriska studier
tillägnade Peter Cassirer på 65-årsdagen. Göteborg. S. 189–196.
Malmgren, S-G. 1999. Aktuella ord i svenskan 1998 – och 1898.
I: Nationalencyklopedin 23. Malmö. S. 244–247
Malmgren, S-G. 2000. Aktuella ord i svenskan 1999 – och 1910,
1920, 1930, 1940… I: Nationalencyklopedin 24. Malmö. S.
240–243
Malmstedt, A. 1930. Mer och mindre god svenska. I: MS 24. S.
49–76. (Särsk. Passivt verb med ackusativobjekt. S. 65–76.)
89
1401. Malmstedt, A. 1931. Mer och mindre god svenska. I: MS 25. S.
1–23. (Särsk. Passivt verb med ackusativobjekt. S. 22–23.)
1402. Malmstedt, A. 1933. Mer och mindre god svenska. I: MS 27. S.
41–52.
1403. Malmstedt, A. 1938. Mer och mindre god svenska. I: MS 32. S.
154–171; 261–270.
1404. Maslova-Lašanskaja, S. S. 1973. Švedskaja leksikologija. Moskva.
1405. Mattisson, A-C. 1993. Exonymer och endonymer. I: Nordiska
orter och ord. Festskrift till Bengt Pamp på 65-årsdagen den 3
november 1993. (Skrifter utgivna genom Dialekt- och
ortnamnsarkivet i Lund 7.) Lund. S. 158–160.
1406. Mitchell, S. 1982. Rec. av Stolpe, B. 1980. Adjö till Änglar.
Kåserier om ord. I: SS 54. S. 184–185.
1407. Mjöberg, Josua. 1901. Några iakttagelser om uttrycksfullhet och
ordknapphet i det poetiska språkbruket. I: SoS 1. S. 193–224.
1408. Mjöberg, Josua. 1913. Leopolds Eglé och Annett. I: SoS 13. S.
110–123.
1409. Mjöberg, Josua. 1913. Strödda textförklaringar. [Bellman m.fl.] I:
SoS 13. S. 158–161.
1410. Mjöberg, Josua. 1924. Anmälan av Cederschiöld, G. 1917.
Framtidssvenska. I: ANF 40. S. 98–102.
1411. Mjöberg, Jöran. 1964. Kulturbild och språklig pastisch i Aksel
Lindströms vikingatidsromaner. I: NS 44. S. 165–183.
1412. Molde, B. 1971. Språkvården och språket. I: Språkvård 1971:4. S.
2–9.
1413. Molde, B. 1971. Tidningarnas och bokförlagens dirigering av
språket. I: Studier i dagens svenska. Andra upplagan. (Skrifter
utgivna av Svenska språknämnden 44.) Stockholm. S. 131–141.
1414. Molde, B. 1982. Vem råder över språket? I: Tankar om språket.
(Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 70.) Stockholm. S.
5–17.
1415. Molde, B. & C. I. Ståhle 1970. 1900-talssvenska. (Skrifter utgivna
av Nämnden för svensk språkvård 37.) Stockholm.
1416. Myrman, M. B. 1992. Förenade possessiva och demonstrativa
pronomen i svensk skönlitteratur och i översättningar till svenska
från engelska. I: Hellberg, S., U-B. Kotsinas, P. Ledin & I. Lindell
(utg.). Svenskans beskrivning 19. Lund. S. 82–94.
1417. Nordberg, B. 1968. Recensenter och läsare. Stil- och ordstudier i
några lyrikrecensioner. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets
skrifter 1.) Uppsala. (Särsk. Främmande ord. S. 119–121.)
1418. Nordberg, B. 1985. Det mångskiftande språket. Om variation i
nusvenskan. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 14.)
Uppsala.
1419. Nordberg, S. O:n 1966. Kommentar till ett par språkriktighetsfrågor. I: NS 46. S. 62–90.
1420. Nordfelt, A. 1933. Om förstummandet av finalt -e i de fransksvenska lånorden. I: NS 13. S. 128–160.
90
1421. Nordman, A-M. 1918. Tilltalsskicket i svenskan. I: SNF 9. (Särsk.
Yngre nysvenska tiden. S. 60–102.)
1422. Noreen, E. 1927. Smärre bidrag 6. Strödda kommentarier till
äldre svenska dikter. I: NS 7. S. 264–266.
1423. Norén, K. 1995. Rec. av Ord och lexikon. Festskrift till Hans
Jonsson 10 juni 1993. [Artiklar ur denna specificeras.] I:
LexicoNordica 2. S. 231–236.
1424. Norén, K. 1999. Mer än ekvivalenter. Om översättare, översättningar och ordböcker. I: Orava, E., P. Slotte & P. Westerberg
(utg.). Nordiska studier i lexikografi 4. (Skrifter utgivna av
Nordiska föreningen för lexikografi 5.) Helsingfors. S. 323–332.
1425. Norén, K. 2000. Internationella skinn. I: Sett och hört – en
vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen.
Göteborg. S. 258–261.
1426. Norrby, C. 1997. Kandidat Svensson, du eller ni – om
utvecklingen av tilltalsskicket i svenskan. I: Andersson, A-B., I.
Enström, R. Källström & K. Nauclér (utg.). Svenska som
andraspråk och andra språk. Festskrift till Gunnar Tingbjörn.
Göteborg. S. 319–328.
1427. Näslund, H. 1994. Några ord om väven. I: Hugskott och
hågkomster. En vänskrift till Karin Forsberg när måttbandet tog
slut. Uppsala. S. 41–44.
1428. Näslund, H. 1997. Från lungsot till tuberkulos. Begreppet
’tuberkulös lungsjukdom’ och dess utveckling – några tendenser.
(TeFa 19.) Uppsala.
1429. Näslund, H. 1999. Pengar som vetenskaplig term – en
syntagmatisk studie. (TeFa 27.) Uppsala.
1430. Oksaar, E. 1966. Språket och samhället. I: Språkvård 1966:4. S.
3–9.
1431. Olson, E. 1905. Några anmärkningar till R. G:son Bergs
”Lexikaliska bidrag till finländskan i våra dar”. I: SoS 5. S.
138–168.
1432. Olsson, N. W. 1946/47. Rec. av Söderbeck, M. Conversational
Swedish samt Ryden, E.R. 1946. Spoken Swedish. I: SS 19. S.
189–191.
1433. Palmgren, K. & J. Löfström 1978. Om språkliga innehållskategorier. (RS 8.) Göteborg.
1434. Pettersson, P. A. 1986. Dekor eller ödets redskap – några tankar
kring djursymboler i Knutsmässo marknad. I: Svenska i tid och
otid. Vänskrift till Gun Widmark från doktoranderna i Uppsala.
Uppsala. S. 168–175.
1435. Piltz, A. 1994. Svenskt och klassiskt. I: Arv och lån i svenskan.
Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv.
Stockholm. S. 26–38.
1436. Pitkänen, A. 1977. Semantiska aspekter på bruket av genitiv och
dess omskrivningar i nusvenska. I: NS 57. S. 105–122.
91
1437. Pitkänen, A. 1979. Binominala genitiviska hypotagmer i yngre
nysvenska. (Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i
Finland 484.) Helsingfors.
1438. Pitkänen, A. 1980. Om bruket av binominala genitiviska hypotagmer i nysvenskt bibelspråk. I: Xenia Thorsiana. En vänskrift
tillägnad Carl-Eric Thors på hans 60-årsdag den 8 juni 1980.
(Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk
litteratur vid Helsingfors universitet, serie B nr 5.) Helsingfors. S.
229–252.
1439. Ralph, B. 1994. Svenskt och nordiskt. I: Arv och lån i svenskan.
Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv.
Stockholm. S. 71–95.
1440. Reichenberg Carlström, M. 1995. Att på svenskarnas språk förstå
Sverige. (MISS 10.) Göteborg.
1441. Reuter, M. 1993. Du skall älska ditt modersmål. I: Språkbruk
1993:2. S. 8–14.
1442. Reuter, M. 1996. Språket lever! [Anmälan av Språket lever!
Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Artiklar ur
denna specificeras.)] I: Språkbruk 1996:2. S. 13.
1443. Ringbom, N-E. 1982. Om slappheter i skriven svenska. I:
Språkbruk 1982:2. S. 6–8.
1444. Risberg, B. 1921. Exegetiskt till Stagnelius. I: NS 1. S. 197–217.
1445. Risberg, B. 1931. Runebergs Älgskyttarne med förklaringar av
Einar Pontán. I: NS 11. S. 69–86. M
1446. Risberg, B. 1941. Bellmansexeges. I: NS 21. S. 175–190.
1447. Roelandts, K. 1983. Mekanismer i språkbruk, analogi och
språkförändring ur idiolektisk synpunkt. I: Språk och tradition.
Festskrift till Sven Benson. Göteborg. S. 193–201.
1448. Rogström, L. 1997. Särskrivet i går, ihopskrivet idag? I:
Andersson, A-B., I. Enström, R. Källström & K. Nauclér (utg.).
Svenska som andraspråk och andra språk. Festskrift till Gunnar
Tingbjörn. Göteborg. S. 369–377.
1449. Ryden, E. R. 1944. Spoken Swedish incl. a basic word list.
Minnesota.
1450. Saari, M. 1984. Några pragmatiska partiklar i svenskt talspråk. I:
Festskrift till Åke Granlund 28.4.1984. (SNF 65.) Helsingfors. S.
213–221.
1451. Santesson, L. 1999. ”förlåten mig kära Fruntimmer”. Några
1700-talsröster om kvinnor och språk. I: Haskå, I. & C. Sandqvist
(red.). Alla tiders språk. En vänskrift till Gertrud Pettersson
november 1999. (LNS A 55.) Lund. S. 43–49.
1452. Selander, E. 1972. Om att uttrycka sig exakt. I: Språkvård 1972:2.
S. 13–18.
1453. Selander, E. 1982. Termer i kamp för tillvaron – ett apropå till en
historisk begreppsoreda. I: Språkvård 1982:4. S. 25–27.
1454. Sigurd, B. 1972. Ord på gott och ont. I: Språkvård 1972:2. S.
3–13.
92
1455. Sigurd, B. 1986. Ordboken, ordlistan och några andra av Svenska
Akademiens språkliga insatser under 1900-talet. I: Allén, S., B.
Loman & B. Sigurd. Svenska Akademien och svenska språket.
Tre studier. Stockholm. S. 143–231.
1456. Slotte, P. 1993. Allsköns mak. I: Språkbruk 1993:4. S. 18–20.
1457. Stolpe, B. 1980. Adjö till Änglar. Kåserier om ord. Stockholm.
1458. Strand, H. 1985. Språk- och samhällsförändring. Några metodfunderingar. I: Allén, S., L-G. Andersson, J. Löfström, K.
Nordenstam & B. Ralph (utg.). Svenskans beskrivning 15.
Göteborg. S. 489–503.
1459. Strömquist, S. 1996. Sparsmakad och coollugn. Tradition och
förnyelse i språkvårdsperspektiv. I: Språket lever! Festskrift till
Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av
Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S. 256–262.
1460. Ståhle, C.I. 1970. Svenskt bibelspråk från 1500-tal till 1900-tal.
(Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 40.)
Stockholm. (Särsk. Normalupplagan 1883 och Nya testamentet
1917. S. 58–104.)
1461. Ståhle, C.I. 1982. Om Svenska Akademiens språkvårdande
verksamhet. I: Tankar om språket. (Skrifter utgivna av Svenska
språknämnden 70.) Stockholm. S. 34–42.
1462. Ståhle, C.I. 1982. Språkvård och språkvårdsnormer. I: Tankar om
språket. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 70.)
Stockholm. S. 18–33.
1463. Stålhammar, M. 1997. Metaforernas mönster i fackspråk och
allmänspråk. Stockholm.
1464. Stålhammar, M. 1997. Någonting vill bli sagt… Tranströmer på
engelska och på estniska: några kommentarer. I: Andersson, A-B.,
I. Enström, R. Källström & K. Nauclér (utg.). Svenska som
andraspråk och andra språk. Festskrift till Gunnar Tingbjörn.
Göteborg. S. 391–400.
1465. Sundman, M. 1980. Om verbets s- och sig-former i modern
svenska. I: Xenia Thorsiana. En vänskrift tillägnad Carl-Eric
Thors på hans 60-årsdag den 8 juni 1980. (Meddelanden från
Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid
Helsingfors universitet, serie B nr 5.) Helsingfors. S. 357–378.
1466. Sundquist, A. 1958. Något om presens konjunktiv i nysvenskan. I:
LNS 14. Lund. S. 72–80.
1467. Svahn, M. 1996. Hora och horbock, fladdermus och velourpenis.
En jämförelse mellan nedsättande ord på kvinnor och på män. I:
Ivars, A-M., A-M. Londen, L. Nyholm, M. Saari & M. Tandefelt
(utg.). Svenskans beskrivning 21. Lund. S. 257–264.
1468. Svanberg, N. 1921. Fröding och Heine. I: NS 1. S. 1–78.
1469. Svanberg, N. 1923. Vilhelm Ekelunds lyrik. I: NS 3. S. 148–156.
1470. Svartholm, K. 1977. Bestämda nominalfraser med attribut. I: Sten
Malmström 30 oktober 1977. (MINS 2.) Stockholm. S. 161–178.
93
1471. Svensson, A-M. 1998. Rec. av Lass, R. 1997. Historical linguistics
and language change. I: MS 92. S. 102–103.
1472. Svensson, J. 1994. Grammatik och språkförändring – om några
av språkets paradoxer. I: Språkbruk, grammatik och
språkförändring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994. Lund.
S. 349–358.
1473. Sylwan, O. [O. S.] 1918. Smärre bidrag 1. Fröding – Heine. I:
SoS 18. S. 164.
1474. Söderbeck, M. 1942. Conversational Swedish. Chicago.
1475. Söderberg, B. 1983. Från rytters och cowboys till tjuvstrykers. Spluralen i svenskan. En studie i språklig interferens. (SSSP (n. s.)
16.) Stockholm.
1476. Söderberg, B. 1994. Medeltida Literacy – ett nutida termproblem.
I: Språkbruk, grammatik och språkförändring. En festskrift till
Ulf Teleman 13.1.1994. Lund. S. 359–364.
1477. Söderbergh, H. 1925. [Anmälan av Ekblom, E. 1924. Aktuella
ord. (Utan rubrik.)] I: MS 19. S. 97.
1478. Tauli, V. 1968. Introduction to a theory of language planning.
(SPSU 6.) Uppsala. (Särsk. Lexicology. S. 68–126.)
1479. Teleman, U. 1969. Definita och indefinita attribut i nusvenskan.
(LNS B 7.) Lund.
1480. Teleman, U. 1972 [1970]. Om svenska ord. Lund.
1481. Teleman, U. 1984. Svenskan och språkvården under 40 år. I:
Språkvård 1984:4. S. 5–19. (Särskilt Svenskan under efterkrigstiden. S. 6–9.)
1482. Teleman, U. 1985. Historien och språkhistorien. I: Allén, S., L-G.
Andersson, J. Löfström, K. Nordenstam & B. Ralph (utg.).
Svenskans beskrivning 15. Göteborg. S. 64–91.
1483. Teleman, U. 1991. Om normföreställningars födelse. I: Malmgren,
S-G. & B. Ralph (utg.). Studier i svensk språkhistoria 2. (NG 14.)
Göteborg. S. 214–229.
1484. Teleman, U. 1993. Ett sanningens ord. I: Nordiska orter och ord.
Festskrift till Bengt Pamp på 65-årsdagen den 3 november 1993.
(Skrifter utgivna genom Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund 7.)
Lund. S. 201–204.
1485. Thelander, M. 1983. Från blåknut till brakknut. Om provinsiella
drag i flyttares språk. I: NS 63. S. 5–126. (Särsk. Språkets
förändring och den enskilde språkbrukarens roll. S. 8.)
1486. Thelander, M. 1985. Inte – lite(t) – mycket. Skriftspråklig
variation i historisk belysning. I: NS 65. S. 57–76.
1487. Thelander, M. 1987. Nu eller alltid? Perspektiv på 110 års
nusvenska. I: NS 67. S. 5–14.
1488. Thors, C-E. 1983. Kring översättningen av Nya Testamentet
1816. I: Struktur och variation. Festskrift till Bengt Loman
7.8.1983. (Meddelanden från Stiftelsens för Åbo akademi
forskningsinstitut nr 85.) Åbo. S. 83–88.
94
1489. Thors, C-E. 1977 [1970]. Svenskan förr och nu. Andra upplagan.
Helsingfors.
1490. Uthorn, N. 1973. Svenska eller svänska? I: Allén, S., Å. Thulstrup
& N. Uthorn. Tre uppsatser om stavning. (Ord och stil.
Språkvårdssamfundets skrifter 5.) Uppsala. S. 5–26.
1491. Wald, A. 1953. Rec. av Johnson, W. 1952. Beginning Swedish. I:
SS 25. S. 119–121.
1492. Wellander, E. 1917. Om den historiska betydelselärans utvecklingsmöjligheter. I: SoS 17. S. 201–236.
1493. Wellander, E. 1923. Syntaktiska strövtåg. I: NS 3. S. 1–51.
1494. Wellander, E. 1947. Vi gå eller Vi går?. (Skrifter utgivna av
Nämnden för svensk språkvård 3.) Stockholm.
1495. Wellander, E. 1954. Angående svenska språkets tillstånd och
behov. I: Språkvård. Redogörelser och studier utgivna till
språkvårdsnämndens tioårsdag 1954. (Skrifter utgivna av
Nämnden för svensk språkvård 11.) Stockholm. S. 248–282.
1496. Wellander, E. 1964. Språk och språkvård. Ett urval artiklar i
Svenska Dagbladet 1928–1963. (Skrifter utgivna av Nämnden för
svensk språkvård 30.) Stockholm.
1497. Wellander, E. 1965. Svenskans tillstånd och behov. I: Språkvård
1965:1. S. 8–13.
1498. Wellander, E. 1968. Betydelseutvecklingens mekanik. Återblick
och utblick. I: NS 48. S. 71–192.
1499. Wennerberg, J. 1952. Teknikens språkvårdsfrågor. (Skrifter
utgivna av Nämnden för svensk språkvård 9.) Stockholm.
1500. Wessén, E. 1953. Tradition och förnyelse inom språket. (Skrifter
utgivna av Nämnden för svensk språkvård 10.) Stockholm.
1501. Wessén, E. 1956. Stavningen av främmande ord i svenskan. I:
Nordiska språkfrågor 1955. (Skrifter utgivna av Nämnden för
svensk språkvård 16.) Stockholm. S. 12–19.
1502. Wessén, E. 1957. Språkriktighet och stil. (Skrifter utgivna av
Nämnden för svensk språkvård 18.) Stockholm.
1503. Wessén, E. 1966. Ordförråd och ordbildning. I: Språkvård 1966:1.
S. 10–15.
1504. Wessén, E. 1969 [1941]. Svensk språkhistoria I. Ljudlära och
ordböjningslära. Åttonde upplagan. Stockholm.
1505. Westerberg, A. 1981. ”Inom språket sker oupphörligt
ändringar”. En jämförelse mellan tredje och fjärde upplagan av
Erik Wellanders Riktig svenska. (Meddelanden från Institutionen
för nordiska språk vid Umeå universitet 20.) Umeå.
1506. Westerblad, C. A. 1918. Ett bidrag till den nordiska renässansens
stiluppfattning. I: SoS 18. S. 145–155.
1507. Westman, M. 1970. För en bättre svenska. I: Språkvård 1970:4. S.
5–7.
1508. Westman, M. 1975. Om modern danska – från svensk synpunkt.
I: Språkvård 1975:3. S. 9–11.
95
1509. Westman, M. 1986. Vad kan vi göra inom olika sfärer av
språkbruket? I: Språkvård 1986:1. S. 30–32.
1510. Westman, M. 1994. Språkets lustgård och djungel. (Skrifter
utgivna av Svenska språknämnden 79.) Stockholm.
1511. Westman, M. 1996. Har svenska språket en framtid? I: Moberg,
L. & M. Westman (red.). Svenskan i tusen år. Glimtar ur svenska
språkets utveckling. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden
81.) Stockholm. S. 182–194.
1512. Vetterlund, F. 1915. Den dunkla slutstrofen i Atterboms
”Vallmon”. En ordstudie. I: SoS 15. S. 189–192.
1513. Viberg, Å. 1980. Tre semantiska fält i svenskan och några andra
språk. Stockholm. (Utgiven som rapport nr. 7 i projektet Svenska
som målspråk.)
1514. Viberg, Å. 1981. Studier i kontrastiv lexikologi. Stockholm.
1515. Viberg, Å. 1996. Introducing the NJL Special Issue on Language
Contact and Language Change. I: NJL 1996:2. S. 95–97.
1516. Widmark, G. 2000 [1995]. ”Ers höggrevliga höga härlighet!”
Svenskt tilltalsskick genom tiderna. I: Boksvenska och talsvenska.
Ett urval uppsatser samlade till författarens 80-årsdag 31 juli
2000. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid
Uppsala universitet 50.) Uppsala. S. 57–66.
1517. Wieselgren, A-M. 1971. Carl-Johans-tidens prosa. (LNS 21.)
Lund. (Särsk. ”Nya” adjektiv. S. 245–246.)
1518. Wijk-Andersson, E. 1996. ((d)en) första (-) plats(en). I: Ivars, A-M.,
A-M. Londen, L. Nyholm, M. Saari & M. Tandefelt (utg.).
Svenskans beskrivning 21. Lund. S. 290–300.
1519. Wijk-Andersson, E. 1997. Begreppet grammatikalisering belyst
med svenska exempel. I: SoS 7 (n. f.). S. 19–35.
1520. Wikström, K. 1977. Begreppsfältet kroppsövning. Semantiska
studier i svenskt idrottsspråk. (Acta Universitatis Tamperensis A
83.) Tammerfors.
1521. Wikström, K. 1983. En språkvetenskaplig blick på principerna vid
översättningen av Nya Testamentet 1981. I: Struktur och
variation. Festskrift till Bengt Loman 7.8.1983. (Meddelanden
från Stiftelsens för Åbo akademi forskningsinstitut nr 85.) Åbo. S.
99–107.
1522. Wood, R. E. 1979. Rec. av Frick, N. & S. Malmström 1976.
Språkklyftan. Hur 700 ord förstås och missförstås. I: SS 51. S.
61–64.
1523. Åhlander, L. 1979. Tysk ordkunskap. Lund.
1524. Åkerblom, B. 1966. Finlandssvenskan och svenskan i Sverige
avspeglade i yngre nysvenska brev och dagböcker. I: ANF 81. S.
148–196.
1525. Åkermalm, Å. 1979 [1966]. Modern svenska. Tredje upplagan.
Lund.
96
1526. Ålander, A. T. 1956. Från ”kungarak” till ”bondblyg”. En
språklig-social undersökning om yrkestitlar i språkets tjänst. I: NS
36. S. 5–53.
1527. Åsberg, C. 1992. Språk och stil i en nysvensk bibel. I: SoS 2 (n.
f.). S. 5–32. (Särsk. Lexikala stilfaktorer. S. 22–24.)
1528. Åsberg, C. (red.) 1991. Språket i bibeln – bibeln i språket.
(Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 76.) Stockholm.
1529. Östergren, O. 1903. Brefstil och stridsstil från 1800-talets början. I.
Journalord. I: SoS 3. S. 156–221.
1530. Östergren, O. 1904. Brefstil och stridsstil från 1800-talets början.
II. Gamla och Nya skolan. I: SoS 4. S. 28–69.
1531. Östergren, O. 1908. Per Sprogvild och G. Cederschiöld,
Verbalabstrakterna. I: SoS 8. S. 137–163.
1532. Östergren, O. 1908. Språklig kommentar till skolupplagor. I: SoS
8. S. 109–121.
1533. Östergren, O. 1913. Möjligt och omöjligt i den språkliga utvecklingen. I: SoS 13. S. 203–212.
13.
Studier i särskilda författares ordförråd
1534. Afzelius, N. 1935. Randanteckningar till Wallenberg och Bellman.
I: NS 15. S. 59–69. (Särsk. Wallenberg. S. 59–61.)
97
1535. Afzelius, N. 1939. Notiser till Fredmans epistlar. 2. I: NS 19. S.
115–137. [Frilig, bläddrig m.fl.]
1536. Andersen, H. 1934. En Ordstudie i Vilhelm Ekelunds lyrik. [Sval.]
I: NS 14. S. 105–115.
1537. Andersson, Ture 1918. Sturzen-Beckers danismer. I: SoS 18. S.
54–74.
1538. Belfrage, S. 1906. Om attributiva bestämningars anslutning till
förleden i sammansatta substantiv. I: SoS 6. S. 101–116.
1539. Berendsohn, W. A. 1951. En jämförande studie i Strindbergs stil.
I: NS 31. S. 35–45.
1540. Berg, R. G:son 1901. Sinnesanalogier hos Almqvist. I: SoS 1. S.
49–81.
1541. Berg, R. G:son 1905. Epiteton ornans hos Vitalis. I: SoS 5. S.
121–137.
1542. Berg, R. G:son 1905. Stilistiska sträfvanden hos Tranér och
Adlerbeth. I: SoS 5. S. 205–233.
1543. Berg, R. G:son 1905. Ur Almquists ”Om svenska rim”. I: SoS 5.
S. 169–196.
1544. Berg, R. G:son 1911. Levertinska danismer. I: SoS 11. S.
245–282.
1545. Berg, R. G:son 1912. Atterboms kritiska lärospån. I: SoS 12. S.
238–283.
1546. Bergman, G. 1947. August Bondesons anteckningar om
västgötaknallarnas månsing. I: NS 27. S. 168–177.
1547. Bucht, T. 1935. Notiser till texten i Pelle Molins ”Sjul”. [Gimpa,
hurf.] I: NS 15. S. 204–208.
1548. Carlberg, T. 1962. Ulla Winblads ”lekande kval”. I: MAS 11.
Göteborg. S. 147–150.
1549. Celander, H. 1914. Några danismer hos Snoilsky. I: Svenska
studier tillägnade Gustaf Cederschiöld 25 juni 1914. Lund. S.
321–326.
1550. Feuk, M. 1913. Nybildade adjektiv (och adverb) hos Fröding. I:
SoS 13. S. 124–137.
1551. Feuk, M. 1914. Frödings Corydon till Chloe. I: SoS 14. S.
235–243.
1552. Feuk, M. 1918. Bildspråket i Sensitiva amorosa. [Ola Hansson.] I:
SoS 18. S. 169–182.
1553. Green, B. 1983. Nominalsammansättningar i Harry Martinsons
poesi. I: NS 63. S. 193–201.
1554. Green, B. 1993. Ordporl och livsord. Statistiska funderingar kring
Harry Martinsons nominalsammansättningar. I: SoS 3 (n. f.). S.
5–34.
1555. Gullberg, H. 1939. Berättarkonst och stil i Per Hallströms prosa.
Göteborg.
1556. Gullberg, H. 1968. Red Tops tidiga kåseristil. I: NS 48. S.
198–227.
98
1557. Gullberg, H. 1973. Red Top som ordskapare. I: NS 53. S.
106–110.
1558. Hallberg, P. 1943. Om Karlfeldts dikt Det förgångna. I: NS 23. S.
156–161.
1559. Hedvall, R. 1912. Om stilen i Runebergs lyrik särskilt med
avseende på bildspråket. I: SoS 12. S. 151–175.
1560. Hjelmqvist, T. 1934. Smärre bidrag 1. En anmärkning till
Kellgrens ”Mina löjen”. [Hospital, lycka.] I: NS 14. S. 116–118.
1561. Hylén, J. E. 1913. Danismer hos Gustav av Geijerstam. I: SoS 13.
S. 162–200.
1562. Häggqvist, A. 1933. Atterboms första ”Blommor”. I: NS 13. S.
1–53.
1563. Ivarsson, M. 1940. Fredmans epistlar 1940. I: NS 20. S. 1–27.
1564. Johansson, A-G. 1936. Stildrag hos Per Hallström. I: NS 16. S.
195–224.
1565. Jonsson, H. 1981. Ekeblad och SAOB. I: NS 61. S. 134–138.
1566. Kinnander, B. 1939. Ordstudier i Strindbergs prosa. I: NS 19. S.
29–67.
1567. Landén, L. 1949. Adjektivet i Fredmans epistlar. I: NS 29. S.
100–171.
1568. Liljestrand, B. 1976. Strindbergs Mäster Olof-dramer. En studie i
1800-talets dramaspråk I. (Umeå Studies in the Humanities 10.)
Umeå. (Särsk. Ordförrådet (s. 90–128) samt Ord- och
böjningsformer (s. 129–142).)
1569. Liljestrand, B. 1980. Strindbergs Mäster Olof-dramer. En studie i
1800-talets dramaspråk II. (Umeå Studies in the Humanities 30.)
Umeå.
1570. Lindqvist, N. 1920. Språkliga konsekvenser av Fichtes ”Jag”. I:
SoS 20. S. 1–10.
1571. Lindskog, E. 1911. Smärre bidrag 1. En misskänd språkform hos
Stagnelius. [Plur. hopp i bet. ’förhoppningar’.] I: SoS 11. S.
76–77.
1572. Ljunggren, E. 1911. Bidrag till belysning af Levertins ”danismer”. I: Festskrift till K.F. Söderwall på hans sjuttioårsdag den
1 januari 1912. Lund. S. 317–360.
1573. Malmgren, S-G. 1988. Almqvist, Dalin och den svenska
definitionsordbokens födelse. I: Pettersson, G. (red.). Studier i
svensk språkhistoria. (LNS A 41.) Lund. S. 195–213.
1574. Mjöberg, Josua. 1913. Leopolds Eglé och Annett. I: SoS 13. S.
110–123.
1575. Mjöberg, Josua. 1913. Strödda textförklaringar. [Bellman m.fl.] I:
SoS 13. S. 158–161.
1576. Mjöberg, Jöran. 1964. Kulturbild och språklig pastisch i Aksel
Lindströms vikingatidsromaner. I: NS 44. S. 165–183.
1577. Nordling, A. 1920. Om Frödings uttryck av typen sva´gtgyllne. I:
SNF 11. S. 1–32.
99
1578. Olin, U. 1945. Folkmålsord och arkaismer i Arvid Mörnes
diktning. I: SNF 31. S. 1–66.
1579. Olsson, H. 1916. Danismer hos Per Hallström. I: SoS 16. S.
91–131.
1580. Pettersson, C-G. 1956. Betydelsen av ordet vanna, speciellt hos
Erik Axel Karlfeldt. I: NS 36. S. 61–73.
1581. Pettersson, P.A. 1986. Dekor eller ödets redskap – några tankar
kring djursymboler i Knutsmässo marknad. [Hjalmar Bergman.] I:
Svenska i tid och otid. Vänskrift till Gun Widmark från
doktoranderna i Uppsala. Uppsala. S. 168–175.
1582. Risberg, B. 1921. Exegetiskt till Stagnelius. I: NS 1. S. 197–217.
1583. Risberg, B. 1931. Runebergs Älgskyttarne med förklaringar av
Einar Pontán. I: NS 11. S. 69–86.
1584. Risberg, B. 1941. Bellmansexeges. I: NS 21. S. 175–190.
1585. Rothman, S. 1911. Danismer i Oscar Levertins språk. I: SoS 11.
S. 36–71.
1586. Salberger, E. 1981. Norvagismer i Pär Lagerkvists rimord? I: NS
61. S. 139–145.
1587. Ståhl, H. 1956. Mål-roo eller roo-mål. I: NS 36. S. 157–164.
1588. Stålhammar, M.1997. Någonting vill bli sagt… Tranströmer på
engelska och på estniska: några kommentarer. I: Andersson, A-B.,
I. Enström, R. Källström & K. Nauclér (utg.). Svenska som
andraspråk och andra språk. Festskrift till Gunnar Tingbjörn.
Göteborg. S. 391–400.
1589. Svanberg, N. 1921. Fröding och Heine. I: NS 1. S. 1–78.
1590. Svanberg, N. 1923. Vilhelm Ekelunds lyrik. I: NS 3. S. 148–156.
1591. Svanberg, N. 1926. Smärre bidrag 8. Danismer i Frithiofs saga. I:
NS 6. S. 293–295.
1592. Sylwan, O. [O. S.] 1918. Smärre bidrag 1. Fröding – Heine. I:
SoS 18. S. 164.
1593. Vetterlund, F. 1915. Den dunkla slutstrofen i Atterboms
”Vallmon”. En ordstudie. I: SoS 15. S. 189–192.
1594. Östergren, O. 1913. Ett par uttryck i en dikt av fru Lenngren.
[Smälla någon på filten, skärpa lagen.] I: SoS 13. S. 145–154.
100
14.
Vissa ordböcker; lexikologiskt relevanta
studier med anknytning till enskilda ordböcker
1595. [P. W.] 1995. Svengelsk ordbok. [Anmälan av Seltén, B. 1993.
Ny svengelsk ordbok.] I: Språkbruk 1995:4. S. 21.
1596. [Utan angiven författare.] 1966. Svensk handordbok. [Anmälan
av nämnda bok (1966).] I: Språkvård 1966:2. S. 9.
1597. ATK-sanakirja 1999. [Finnish dictionary of information
technology.] Tionde upplagan. Helsinki.
1598. Ahldén, T. 1958 [1952]. Svensk-tyskt lexikon. Stockholm.
1599. Allén, S. 1973. Tionde upplagan av Svenska Akademiens ordlista.
I: Språkvård 1973:4. S. 3–8.
1600. Allwood, M.S. 1947. Basic Swedish word list with English
equivalents, frequency grading and a statistical analysis. Rock
Island.
101
1601. Auerbach, C., J. Holmberg & H. Reutercrona 1967 [1932]: Tysksvensk ordbok. Stockholm.
1602. Berg, S. 1911. Kompletteringar till de utkomna häftena af
Svenska Akademiens Ordbok. I: Festskrift till K.F. Söderwall på
hans sjuttioårsdag den 1 januari 1912. Lund. S. 275–298.
1603. Berg, Sture 1978. Olika lika ord. Svenskt homograflexikon.
Stockholm. (Utgiven som nr 12 i serien Data linguistica.)
1604. Bergman, G. 1978. [Anmälan av Gullberg, I. E. 1977. Svenskengelsk fackordbok (andra upplagan). (Utan rubrik.)] I: Språkvård
1978:1. S. 18.
1605. Bolander, M. 1974. De båda senaste upplagorna av Svenska
Akademiens ordlista. En jämförelse och något om urskiljbara
tendenser i modern svenska. (Meddelanden från Institutionen för
nordiska språk vid Umeå universitet 9.) Umeå.
1606. Bonniers svenska ordbok 1999 [1980]. Sjunde upplagan.
Stockholm.
1607. Cantell, I. & N. Martola 1996. Rec. av Nationalencyklopedins
ordbok 1–2 (1995–96). I: LexicoNordica 3. S. 209–221.
1608. Celander, T. 1944. [Anmälan av Ernolv, C., A.C. Petterson & M.
Ångström. Svensk-engelsk ordbok. (Utan rubrik.)] I: MS 38. S.
167–169.
1609. Celander, T. 1945. [Anmälan av Harlock, W. E. 1944. Svenskengelsk ordbok. (Utan rubrik.)] I: MS 39. S. 26–30.
1610. Clausén, U. 1991. Kring en ny fraseologisk ordbok. [Anmälan av
Wörterbuch der schwedischen Phraseologie in Sachgruppen
1989.] I: Språkvård 1991:2. S. 9–15.
1611. Clausén, U. 1991. Svensk konstruktionsordbok. I: Språkvård
1991:4. S. 20–24.
1612. Clausén, U. 1992. Konstruktioner och fraser i den nya
konstruktionsordboken. I: Språkbruk 1992:3. S. 3–6.
1613. Clausén, U. 1999. Om pragmatiska fraser i Svensk konstruktionsordbok. I: Orava, E., P. Slotte & P. Westerberg (utg.).
Nordiska studier i lexikografi 4. (Skrifter utgivna av Nordiska
föreningen för lexikografi 5.) Helsingfors. S. 27–35.
1614. Clausén, U. 2000. Funktion och attityd i Svensk konstruktionsordbok. I: Gellerstam, M., K. Jóhannesson, B. Ralph & L.
Rogström (utg.). Nordiska studier i lexikografi 5. Skrifter utgivna
av Nordiska föreningen för lexikografi 6. (MAS 27.) Göteborg. S.
80–93.
1615. Collin, A. & T. Streng 1989. Uusi ruotsi-suomi sanakirja.
Helsingissä.
1616. Collin, C. S. R. 1925. Tillägg och rättelser till Wenström-Harlocks
svensk-engelska ordbok. I: MS 19. S. 164–182.
1617. Collin, C. S. R. 1932. Än en gång några Addenda & Corrigenda
till Wenström-Harlocks svensk-engelska ordbok (skolupplaga). I:
MS 26. S. 35–45.
102
1618. Collin, C. S. R. 1939. [Anmälan av Hammar, T. 1939. Svenskfransk ordbok. (Utan rubrik.)] I: MS 33. S. 276–297.
1619. Collin, C. S. R. 1944. [Anmälan av Gabrielson, A., W. Harlock
m.fl. 1936. Svensk-engelsk ordbok. (Utan rubrik.)] I: MS 38. S.
21–33.
1620. Collinder, B. 1973. Svenska Akademiens ordlista och Skolordlistan. [Rec. av SAOL 10 samt Skolordlistan (1973).] I: NS 53. S.
200–205.
1621. Collinder, B. 1989 [1983]. Stora ordboken. Stockholm.
1622. Collinder, B. 1992 [1975]. Nya ordhandboken [T.o.m. tredje
upplagan 1979 Ordhandboken.]. Femte upplagan. Göteborg.
1623. Dalin, A. F. 1964 [1850–1853]. Ordbok öfver svenska språket.
1–2. Stockholm.
1624. Ekblom, E. 1932. Några tillägg till Wenström-Harlocks svenskengelska ordbok. I: MS 26. S. 230–233.
1625. Ekman, V.G. & K. Heurlin 1964. Fritzes nya parlörlexikon:
Svenskt-franskt. Stockholm.
1626. Ernolv, C., A. C. Petterson & M. Ångström 1961 [1942] Svenskengelsk ordbok. Andra upplagan. Stockholm.
1627. Freund, F. 1979. Rec. av Åhlander, L. 1979. Tysk ordkunskap. I:
MS 73. S. 411–414.
1628. Gadde, F. 1925. Några ytterligare tillägg till Wenström-Harlocks
svensk-engelska ordbok. I: MS 19. S. 221–229.
1629. Gellerstam, M. 1987. SAOL för elfte gången. I: Språkbruk 1987:1.
S. 11–13.
1630. Gellerstam, M. 1987. Svenska Akademiens ordlista – elfte
upplagan. I: Språkvård 1987:2. S. 6–13.
1631. Gellerstam, M. 1995. Rec. av Seltén, B. 1993. Ny svengelsk
ordbok (andra upplagan). I: LexicoNordica 2. S. 173–176.
1632. Graedler, A-L. 1992. Orientering om prosjektet ”Norsk
anglisismeordbok”. I: Vatvedt Fjeld, R. (utg.). Nordiske studier i
leksikografi. (Skrifter utgitt av Nordisk forening for leksikografi
1.) Oslo. S. 307–314.
1633. Graedler, A-L. & S. Johansson 1997. Anglisismeordboka.
Engelske lånord i norsk. Oslo.
1634. Gullberg, I. E. 2000 [1964]. Svensk-engelsk fackordbok. Tredje
upplagan. Stockholm.
1635. Hammar, T. & C.O. Koch 1993 [1936]. Svensk-fransk ordbok.
Tredje upplagan. Stockholm.
1636. Hansson, Å. 1959. Anmälan av Molde, B. & N. Ferlov 1958.
Dansk-svensk ordbok. I: ANF 74. S. 279–281.
1637. Hasselmo, N. 1962. Rec. av Wessén, E. 1961. Kortfattad
etymologisk ordbok. Våra ord, deras uttal och ursprung. I: SS 34.
S. 195–197.
1638. Hedberg, J. 1987. Rec. av Seltén, B. 1987. Svengelsk ordbok. I:
MS 81. S. 250–251.
103
1639. Hedberg, J. 1988. Rec. av Petti, V. m.fl. 1988. Stora svenskengelska ordboken. I: MS 82. S. 254–257.
1640. Hertzen, von C. [C.H.] 1984. Stora ordboken – ny ordbok av
Collinder. [Anmälan av Collinder, B. 1983. Stora ordboken.] I:
Språkbruk 1984:1. S. 18.
1641. Holm, P. 1951. Nytt och gammalt i Svenska Akademiens ordlista.
(Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 8.)
Stockholm.
1642. Ivan, N. 1932. Ännu några tillägg till Wenström-Harlock: Svenskengelsk ordbok. I: MS 26. S. 106–109.
1643. Johannisson, T. & G. Mattsson 1974. Svenska Akademiens
ordlista under hundra år. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 55.) Stockholm.
1644. Karlsson, G. (utg.) 1982–1987. Stora svensk-finska ordboken.
1–3. Helsinki.
1645. Kijanen, P. 1916. Rysk-svensk ordbok. Stockholm.
1646. Korlén, G. 1954. [Anmälan av Ahldén, T. 1952. Svensk-tyskt
lexikon. (Utan rubrik.)] I: MS 48. S. 117–123.
1647. Korlén, G. 1978. Rec. av Svensk-tysk ordbok (1978). I: MS 72. S.
293–296.
1648. Kylander, B-M. 1990. Rec. av Wahlman, B. m.fl. 1989. Franska
ordboken. I: MS 84. S. 84–86.
1649. Kärre, K. 1978 [1935]. Engelsk-svensk ordbok. Tredje upplagan.
Nacka.
1650. Körner, R. 1933. [Anmälan av Auerbach, C., J. Holmberg, & H.
Reutercrona 1932. Tysk-svensk ordbok. (Utan rubrik.)] I: MS 27.
S. 184–198.
1651. Lindroth, H. 1921. Anmälan av Östergren, O. 1915 ff. Nusvensk
ordbok. h. 1–12. I: ANF 37. S. 176–184.
1652. Lundbladh, C-E. 1995. Rec. av Bonniers svenska ordbok 1994
(sjätte upplagan). I: LexicoNordica 2. S. 189–191.
1653. Martola, N. 1996. Nationalencyklopedins ordbok. [Anmälan av
nämnda bok (1996).] I: Språkbruk 1996:1. S. 26–28.
1654. Mattsson, B-E. 1995. Dataordbok på åtta språk. [Rec. av ATKsanakirja (’Dataordboken’) 1994 (sjunde upplagan).] I: LexicoNordica 2. S. 211–218. (Särsk. Svenska termer. S. 215–217.)
1655. Melin, C. 1985. Finlandssvenska ord och ordbetydelser i Stora
svensk-finska ordboken [Karlsson, G.]. I: Språkbruk 1985:1. S.
11–13.
1656. Mellbourn, G. 1981. Andra gången gillt. Prismas svensk-tyska
ordbok renoverad. I: MS 75. S. 357–361.
1657. Molde, B. 1992 [1958]. Norstedts dansk-svenska ordbok. [Tidigare utg. med titeln Dansk-svensk ordbok.] Tredje upplagan.
Stockholm.
1658. Modern engelsk-svensk ordbok 1987 [1964]. [Utarbetad av
Danielsson, B. m.fl.] Stockholm; Kungälv.
1659. Nationalencyklopedins ordbok 1995–96. Höganäs.
104
1660. Nordberg, B. 1975. [Anmälan av Collinder, B. 1975.
Ordhandboken. (Utan rubrik.)] I: Språkvård 1975:3. S. 13–14.
1661. Nordén, M. & K. Rossenbeck 1991. Rec. av Schottmann, H. & R.
Petersson 1989. Wörterbuch der schwedischen Phraseologie in
Sachgruppen. I: MS 85. S. 206–208.
1662. Noreen, E. 1928. Några anmärkningar till Söderwalls ordbok
(med supplement), bokstaven A. I: ANF 44. S. 251–252.
1663. Ohlander, S. 1996. Rec. av Stenström, I. 1995. Interlingua-svensk
ordbok. 25.000 internationella ord. I: LexicoNordica 3. S.
279–285.
1664. Ohlander, S. 1987. ”Ord, ord, hemskt mycke ord”. Kring en
svensk definitionsordbok. I: MS 81. S. 193–208.
1665. Oldin, C. 1919. [Anmälan av Lundquist, J. 1918. Svensk-rysk
ordbok; Kijanen, P. & J. Lundquist 1916. Rysk-svensk ordbok.
(Utan rubrik.)] I: MS 13. S. 75–79.
1666. Pauli, I. 1925. En moderniserad parlör. [Rec. av Fritzes svenskfranska parlörlexikon.] I: MS 19. S. 150–152.
1667. Pettersson, P. A. 1980. En svensk ordbok. [Rec. av Bonniers
svenska ordbok.] I: Språkvård 1980:4. S. 21–26.
1668. Petti, V. 1966. Rec. av Gullberg, I. 1964. Svensk-engelsk
fackordbok. I: MS 60. S. 58–63.
1669. Petti, V. 1988. Stora svensk-engelska ordboken. Solna.
1670. Prismas svensk-tyska ordbok 1992 [1974]. Tredje upplagan.
Stockholm.
1671. Reuter, M. 1999. Rec. av SAOL 12. I: LexicoNordica 6. S.
211–226.
1672. Reuter, M. [M. R.] 1982. Stora svensk-finska ordboken.
[Anmälan av nämnda bok. A–J.] I: Språkbruk 1982:2. S. 13.
1673. Reuter, M. [M. R.] 1985. Stora svensk-finska ordboken k–r.
[Anmälan av nämnda bok (1985).] I: Språkbruk 1985:1. S. 18.
1674. Rossenbeck, K. 1992. Rec. av Schreiter, G. & A. Stedje 1991:
Svensk-tysk ordlista över högskoletermer. I: MS 86. S. 91–93.
1675. Sager, O. 1983. Rec. av Frykman, E. & G. Kjellmer 1983.
Engelsk ordbok. I: MS 77. S. 391.
1676. Sandqvist, C. 1987. Några synpunkter på den nya upplagan av
SAOL. I: Språkvård 1987:3. S. 5–14.
1677. Schlyter, B. 1966. Rec. av Ekman, V.G. & K. Heurlin 1964.
Fritzes nya parlörlexikon: Svenskt-franskt. I: MS 60. S. 81–82.
1678. Schottmann, H. 1989. Wörterbuch der schwedischen
Phraseologie in Sachgruppen. (Münstersche Beiträge zur
deutschen und nordischen philologie 6.) Münster.
1679. Schreiter, G. 1991. Svensk-tysk ordlista över högskoletermer.
Lund.
1680. Seltén, B. 1965. Rec. av Danielsson, B. (ed.) 1964. Modern
engelsk-svensk ordbok. I: MS 59. S. 361–365.
1681. Seltén, B. 1987. Svengelsk ordbok. Stockholm.
1682. Seltén, B. 1993. Ny svengelsk ordbok. Lund.
105
1683. Stenström, I. 1995. Interlingua-svensk ordbok. 25.000 internationella ord. Lund.
1684. Sund, N. 1965 [1953]. Svensk-franskt lexikon. Andra upplagan.
Stockholm.
1685. Svartholm, K. 1987. Svensk ordbok. [Rec. av Svensk ordbok
(1986).] I: Språkvård 1987:4. S. 3–12.
1686. Svenska Akademiens ordbok 1898– (vol. 1–32). Lund.
1687. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket 1998. Tolfte
upplagan. Stockholm.
1688. Svensson, L. 1998. Rec. av Norstedts plusordbok 1997. I:
LexicoNordica 5. S. 233–237.
1689. Söderbergh, H. 1936. [Anmälan av Kärre, K. m.fl. 1935. Engelsksvensk ordbok. (Utan rubrik.)] I: MS 30. S. 85–95.
1690. Tamm, F. 1890–1905. Etymologisk svensk ordbok. Uppsala.
1691. Tiisala, S. 1987. Det är lätt att säga tulipanaros. [Rec. av Svensk
ordbok (1986) och Stora svensk-finska ordboken (1987).] I:
Språkbruk 1987:1. S. 21–25.
1692. Wahlman, B. 1993 [1989]. Franska ordboken. Stockholm.
1693. Wenström, E.O. 1943 [1904]. Svensk-engelsk ordbok. Andra
upplagan. Stockholm.
1694. Wessén, E. 1998 [1961]. Kortfattad etymologisk ordbok. Våra
ord, deras uttal och ursprung. Andra upplagan. Stockholm.
1695. Westman-Ostrogorsky, C. 1954. [Anmälan av Sund, N. 1953.
Svensk-franskt lexikon. (Utan rubrik.)] I: MS 48. S. 361–365.
1696. Widmark, G. 1988. Svensk ordbok. [Rec. av Svensk ordbok.] I:
NS 68. S. 165–173.
1697. Vising, J. 1993 [1936]. Fransk-svensk ordbok. Tredje upplagan.
Stockholm.
1698. Öfverberg, W. 1969. Anteckningar till Vising, Fransk-svensk
ordbok (tredje uppl.). I: MS 63. S. 372–377.
1699. Östergren, O. 1981 [1915–72] Nusvensk ordbok 1–5. Stockholm.
106
15.
Recensioner och anmälningar
15.1. Recensioner
1700. Allén, S. 1966. En svensk fraseologisk ordbok. I: Språkvård
1966:4. S. 11–12.
1701. Allén, S. 1973. Tionde upplagan av Svenska Akademiens ordlista.
I: Språkvård 1973:4. S. 3–8.
1702. Andersson, L-G. 1984. Avhandlade adjektiv. [Rec. av Malmgren,
S-G. 1984. Adjektiviska funktioner i svenskan.] I: NS 64. S.
151–179.
1703. Andersson, L-G. 1986. Rec. av Eifring, H. 1985. Høy eller stein?
Narkotikaslang i Norge. I: NJL 1986:2. S. 199–202.
1704. Arestad, S. 1950. Rec. av Stene, A. 1945. English Loan-Words in
Modern Norwegian. A Study of Linguistic Borrowing in the
Process. I: SS 22. S. 91–92.
1705. Bergman, G. 1948. Rec. av Körner, R. 1948. Studier över
syntaktisk nybildning i svenskan. I: ANF 63. S. 238–255.
1706. Bergman-Claeson, G. 1997. Rec. av Josephson, O. (red.) 1996.
Arbetarna tar ordet. Språk och kommunikation i tidig arbetarrörelse. I: SoS 7 (n. f.). S. 181–184.
1707. Campbell, L. 1992. Rec. av Breivik, L. E. & E. H. Jahr (eds.)
1989. Language Change: Contributions to the Study of its Causes.
I: NJL 1992:1. S. 89–95.
1708. Cantell, I. & N. Martola 1996. Rec. av Nationalencyklopedins
ordbok 1–2 (1995–96). I: LexicoNordica 3. S. 209–221.
1709. Carstensen, B. 1989. Rec. av Chrystal, J-A. 1988. Engelskan i
svensk dagspress. I: MS 83. S. 368.
1710. Cathey, J. 1982. Rec. av Jansson, V., B. Nordberg & M.
Thelander (utg.) 1980. Ord och struktur: Studier i nyare svenska
tillägnade Gun Widmark [Artiklar ur denna specificeras]. I: SS 54.
S. 78–80.
1711. Cathey, J. 1989. Rec. av Allén, S., B. Loman & B. Sigurd 1986.
Svenska Akademien och svenska språket. Tre studier. I: SS 61. S.
83–85.
107
1712. Collberg, D. 1988. Rec. av Koopman, W. m.fl. (eds.) 1987.
Explanation and linguistic change. I: SL 42:1. S. 73–78.
1713. Eliasson, S. 1994. Rec. av Malmgren, S-G. 1994. Svensk
lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. I: SoS 4
(n. f.). S. 211–213.
1714. Elmquist, A. L. 1916. Rec. av Cederschiöld, G. 1914. Fresta
duger, jämte andra uppsatser. I: SS 3. S. 281–282.
1715. Elmquist, A. L. 1938/39. Rec. av Johnson, W. G. 1938.
Continuing Swedish. I: SS 15. S. 170–171.
1716. Franzen, G. 1965. Rec. av Söderbergh, R. 1964. Suffixet -mässig
i svenskan. I: SS 37. S. 279–280.
1717. Freund, F. 1979. Rec. av Åhlander, L. 1979. Tysk ordkunskap. I:
MS 73. S. 411–414.
1718. Gellerstam, M. 1997. Rec. av Bergh, G. 1996. Kejsare, huliganer
och pappenheimare. En utflykt bland ord och uttryck bildade på
personnamn. I: LexicoNordica 4. S. 171–173.
1719. Gellerstam, M. 1995. Rec. av Seltén, B. 1993. Ny svengelsk
ordbok (andra upplagan). I: LexicoNordica 2. S. 173–176.
1720. Gellerstam, M. 1998. Rec. av Josephson, O. (utg.) 1997. Svenskan
i IT-samhället. I: SoS 8 (n. f.). S. 218–225.
1721. Gunnarsson, B-L. 1988. Ospecifikt om det specifika språket. [Rec.
av Laurén, C. & M. Nordman 1987. Från kunskapens frukt till
Babels torn. En bok om fackspråk.] I: NS 68. S. 175–187.
1722. Hasselmo, N. 1962. Rec. av Wessén, E. 1961. Kortfattad
etymologisk ordbok. Våra ord, deras uttal och ursprung. I: SS 34.
S. 195–197.
1723. Hasselmo, N. 1979. Rec. av Jonsson, I. (ed.) 1976. Vad händer
med svenska språket? I: SS 51. S. 58–61.
1724. Hedberg, J. 1966. Rec. av Bergman, G. 1966. Ord med historia. I:
MS 60. S. 403–406.
1725. Hedberg, J. 1987. Rec. av Seltén, B. 1987. Svengelsk ordbok. I:
MS 81. S. 250–251.
1726. Hedberg, J. 1988. Rec. av Ljung, M. 1988. Skinheads, hackers &
lama ankor. I: MS 82. S. 257–260.
1727. Hedberg, J. 1988. Rec. av Petti, V. m.fl. 1988. Stora svenskengelska ordboken. I: MS 82. S. 254–257.
1728. Henriksen, C. 1981. Rec. av Bojsen, E., C. Grünbaum, S. Løland
& M. Reuter. (utg.). Sprog i Norden 1980. I: SS 53. S. 469–471.
1729. Hildeman, K-I. 1967. Rec. av Åkermalm, Å. 1966. Modern
svenska. I: SS 39. S. 395–398.
1730. Janzén, A. 1952. Rec. av Körner, R. 1948. Studier över syntaktisk
nybildning i svenskan. 1. De prepositionella passivbildningarna
med hänsyn tagen till motsvarande bildningar i danskan, norskan
och engelskan. I: SS 24. S. 168–174.
1731. Janzén, A. 1964. Rec. av Dahlgren, F. A. 1961. Glossarium öfver
föråldrade eller ovanliga ord och talesätt i svenska språket från
och med 1500-talet. I: SS 36. S. 235–236.
108
1732. Karlgren, H. 1987. En efterkrigsrapsodi. [Rec. av Nyord i svenskan från 40-tal till 80-tal (1986).] I: Språkvård 1987:2. S. 13–19.
1733. Korlén, G. 1978. Rec. av Svensk-tysk ordbok (1978). I: MS 72. S.
293–296.
1734. Kylander, B-M. 1990. Rec. av Wahlman, B. m.fl. 1989. Franska
ordboken. I: MS 84. S. 84–86.
1735. Lagman, E. 1966. Om suffixet -mässig och dess öden. [Rec. av
Söderbergh, R. 1964. Suffixet -mässig i svenskan.] I: ANF 81. S.
293–302.
1736. Loman, B. 1975. Rec. av Nilsson, S. 1974. Terminologi och
nomenklatur. Studier över begrepp och deras uttryck inom
matematik, naturvetenskap och teknik. I: ANF 90. S. 214–225.
1737. Loman, B. 1992. Rec. av Lundbladh, C-E. 1992. Handledning till
Svenska Akademiens ordbok. I: SoS 2 (n. f.). S. 193–194.
1738. Lundbladh, C-E. 1995. Rec. av Bonniers svenska ordbok 1994
(sjätte upplagan). I: LexicoNordica 2. S. 189–191.
1739. Malmgren, S-G. 1992. Från Min moder haver bedit till Min mor
har bett. Synpunkter på Carin Östmans avhandling ”Den korta
svenskan”. I: SoS 2 (n. s.). S. 147–160.
1740. Mattsson, B-E. 1995. Dataordbok på åtta språk. [Rec. av ATKsanakirja (’Dataordboken’) 1994 (sjunde upplagan).] I:
LexicoNordica 2. S. 211–218. (Särsk. Svenska termer. S.
215–217.)
1741. Melander, B. & H. Näslund 1992. Rec. av Nordman, M. 1992.
Svenskt fackspråk. I: SoS 2 (n. f.). S. 195–197.
1742. Mellbourn, G. 1981. Andra gången gillt. Prismas svensk-tyska
ordbok renoverad. I: MS 75. S. 357–361.
1743. Mitchell, S. 1982. Rec. av Stolpe, B. 1980: Adjö till Änglar.
Kåserier om ord. I: SS 54. S. 184–185.
1744. Nilsson, K. 1977. Rec. av Hasselmo, N. 1974. Amerikasvenska:
En bok om språkutvecklingen i Svensk-Amerika. I: SS 49. S.
263–265.
1745. Nordén, M. & K. Rossenbeck 1991. Rec. av Schottmann, H. & R.
Petersson 1989. Wörterbuch der schwedischen Phraseologie in
Sachgruppen. I: MS 85. S. 206–208.
1746. Norén, K. 1995. Rec. av Ord och lexikon. Festskrift till Hans
Jonsson 10 juni 1993. [Artiklar ur denna specificeras.] I:
LexicoNordica 2. S. 231–236.
1747. Ohlander, S. 1996. Rec. av Stenström, I. 1995. Interlingua-svensk
ordbok. 25.000 internationella ord. I: LexicoNordica 3. S.
279–285.
1748. Ohlander, S. 1999. Rec. av Graedler, A-L. & S. Johansson 1997.
Anglisismeordboka. Engelske lånord i norsk. I: LexicoNordica 6.
S. 193–204.
1749. Olsson, N. W. 1946/47. Rec. av Söderbeck, M., Conversational
Swedish samt Ryden, E. R. 1946. Spoken Swedish. I: SS 19. S.
189–191.
109
1750. Pettersson, P.A. 1980. En svensk ordbok. [Rec. av Bonniers
svenska ordbok.] I: Språkvård 1980:4. S. 21–26.
1751. Petti, V. 1966. Rec. av Gullberg, I. 1964. Svensk-engelsk
fackordbok. I: MS 60. S. 58–63.
1752. Reuter, M. 1999. Rec. av SAOL 12. I: LexicoNordica 6. S.
211–226.
1753. Rossenbeck, K. 1992. Rec. av Schreiter, G. & A. Stedje 1991.
Svensk-tysk ordlista över högskoletermer. I: MS 86. S. 91–93.
1754. Rudskoger, A. 1963. Rec. av Copley, J. 1961. Shift of Meaning. I:
MS 57. S. 339–342.
1755. Ryden, E. R. 1949. Rec. av Allwood, M.S. & A. Wald 1949.
Svenska som lever. I: SS 21. S. 58–59.
1756. Sager, O. 1983. Rec. av Frykman, E. & G. Kjellmer 1983.
Engelsk ordbok. I: MS 77. S. 391.
1757. Sandqvist, C. 1987. Några synpunkter på den nya upplagan av
SAOL. I: Språkvård 1987:3. S. 5–14.
1758. Schlyter, B. 1966. Rec. av Ekman, V.G. & K. Heurlin 1964.
Fritzes nya parlörlexikon: Svenskt-franskt. I: MS 60. S. 81–82.
1759. Seltén, B. 1965. Rec. av Danielsson, B. (ed.) 1964. Modern
engelsk-svensk ordbok. I: MS 59. S. 361–365.
1760. Slotte, P. 1993. Vägvisare till hundraåriga SAOB. [Rec. av
Lundbladh, C-E. 1992. Handledning till Svenska Akademiens
ordbok.] I: Språkbruk 1993:1. S. 19–20.
1761. Svartholm, K. 1987. Svensk ordbok. [Rec. av Svensk ordbok
(1986).] I: Språkvård 1987:4. S. 3–12.
1762. Svensson, A-M. 1998. Rec. av Lass, R. 1997. Historical linguistics
and language change. I: MS 92. S. 102–103.
1763. Svensson, L. 1998. Rec. av Norstedts plusordbok 1997. I:
LexicoNordica 5. S. 233–237.
1764. Tandefelt, M. 1993. Invandrade ord. [Rec. av Edlund, L-E. & B.
Hene 1992. Lånord i svenskan. Om språkförändring i tid och
rum.] I: Språkbruk 1993:2. S. 18–20.
1765. Thomsen, K. T. 1995. Rec. av Malmgren, S-G. 1994. Svensk
lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. I:
LexicoNordica 2. S. 287–299.
1766. Tiisala, S. 1987. Det är lätt att säga tulipanaros. [Rec. av Svensk
ordbok (1986) och Stora svensk-finska ordboken (1987).] I:
Språkbruk 1987:1. S. 21–25.
1767. Wahlgren, E. 1956. Rec. av Långström, T. 1955. Svenska
fordonstermer. I: SS 28. S. 119–120.
1768. Wahlgren, E. 1948. Rec. av Allwood, M.S. & I. Wilhelmsen 1948.
Basic Swedish Word List. I: SS 20. S. 55–61.
1769. Wald, A. 1953. Rec. av Johnson, W. 1952. Beginning Swedish. I:
SS 25. S. 119–121.
1770. Widmark, G. 1988. Svensk ordbok. [Rec. av Svensk ordbok.] I:
NS 68. S. 165–173.
110
1771. Wood, R. E. 1979. Rec. av Frick, N. & S. Malmström 1976.
Språkklyftan. Hur 700 ord förstås och missförstås. I: SS 51. S.
61–64.
15.2. Anmälningar
1772. [Utan angiven författare.] 1966. Svensk handordbok. [Anmälan
av nämnda bok (1966).] I: Språkvård 1966:2. S. 9.
1773. [Utan angiven författare.] 1968. Svensk ordbildning. [Anmälan av
Söderbergh, R. 1967. Svensk ordbildning.] I: Språkvård 1968:2.
S. 15.
1774. Bergman, G. 1965. [Anmälan av Engdahl, S. 1962. Studier i
nusvensk sakprosa. (Utan rubrik.)] I: Språkvård 1965:1. S. 15.
111
1775. Bergman, G. 1968. [Anmälan av Ellegård, A. & A. Eriksson
1966. De internationella orden. (Utan rubrik.)] I: Språkvård
1968:1. S. 14–15.
1776. Bergman, G. 1970. [Anmälan av Molde, B. & C.I. Ståhle 1970.
1900-talssvenska. (Utan rubrik.)] I: Språkvård 1970:2. S. 14–16.
1777. Bergman, G. 1978. [Anmälan av Gullberg, I.E. 1977. Svenskengelsk fackordbok (andra upplagan). (Utan rubrik.)] I: Språkvård
1978:1. S. 18.
1778. Cantell, I. 1994. Svenska ord och svensk ordforskning. [Anmälan
av Malmgren, S-G. 1994. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning,
ordböcker och orddatabaser.] I: Språkbruk 1994:3. S. 18–19.
1779. Cederschiöld, G. 1905. Anmälan av Hjelmqvist, T. 1903. Förnamn
och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan.
Onomatologiska bidrag. I: ANF 21. S. 86–89.
1780. Celander, T. 1944. [Anmälan av Ernolv, C., A.C. Petterson & M.
Ångström. Svensk-engelsk ordbok. (Utan rubrik.)] I: MS 38. S.
167–169.
1781. Celander, T. 1945. [Anmälan av Harlock, W.E. 1944. Svenskengelsk ordbok. (Utan rubrik.)] I: MS 39. S. 26–30.
1782. Clausén, U. 1991. Kring en ny fraseologisk ordbok. [Anmälan av
Wörterbuch der schwedischen Phraseologie in Sachgruppen
1989.] I: Språkvård 1991:2. S. 9–15.
1783. Collin, C.S.R. 1939. [Anmälan av Hammar, T. 1939. Svenskfransk ordbok. (Utan rubrik.)] I: MS 33. S. 276–297.
1784. Collin, C.S.R. 1944. [Anmälan av Gabrielson, A., W. Harlock m.fl.
1936. Svensk-engelsk ordbok. (Utan rubrik.)] I: MS 38. S. 21–33.
1785. Diderichsen, P. 1944. Anmälan av Ljunggren, K.G. 1939 samt
1942. Adjektivering av substantiv i svenskan samt Objekt och
adverbial. Studier i svensk syntax. I: ANF 59. S. 297–311.
1786. Grünbaum, C. 1985. [Anmälan av Språk i Norden 1985. (Utan
rubrik.)] I: Språkvård 1985:3. S. 24.
1787. Hansson, Å. 1959. Anmälan av Molde, B. & N. Ferlov 1958.
Dansk-svensk ordbok. I: ANF 74. S. 279–281.
1788. Hertzen, von C. [C.H.] 1984. Stora ordboken – ny ordbok av
Collinder. [Anmälan av Collinder, B. 1983. Stora ordboken.] I:
Språkbruk 1984:1. S. 18.
1789. Hertzen, von C. [C. v! H.] 1986. Nyord. [Anmälan av Nyord i
svenskan från 40-tal till 80-tal 1986.] I: Språkbruk 1986:2. S.
24–25.
1790. Janus, L. E. 1991. Brief notice on Larsson, I. 1988. Tätmjölk,
tätgräs, surmjölk och skyr: En datorstödd ordgeografisk studie
över nordiska ord rörande äldre tiders mjölkhushållning. I: SS 63.
S. 138.
1791. Johannisson, T. 1945. Anmälan av Hulthén, L. 1944. Studier i
jämförande nunordisk syntax. I: ANF 60. S. 121–128.
1792. Korlén, G. 1954. [Anmälan av Ahldén, T. 1952. Svensk-tyskt
lexikon. (Utan rubrik.)] I: MS 48. S. 117–123.
112
1793. Kristensen, M. 1903. Anmälan av Hjelmqvist, T. 1901. Bibliska
personers namn med sekundär användning i Nysvenskan. I: ANF
19. S. 261–262.
1794. Körner, R. 1933. [Anmälan av Auerbach, C., J. Holmberg, & H.
Reutercrona 1932. Tysk-svensk ordbok. (Utan rubrik.)] I: MS 27.
S. 184–198.
1795. Lindroth, H. 1921. Anmälan av Östergren, O. 1915 ff.. Nusvensk
ordbok. h. 1–12. I: ANF 37. S. 176–184.
1796. Ljunggren, K. G. 1939/40. Anmälan av Johannisson, T. 1939.
Verbal och postverbal partikelkomposition i de germanska
språken. I: ANF 55. S. 287–296.
1797. Ljunggren, K. G. 1945. Anmälan av Wessén, E. 1943. Svensk
språkhistoria. II. Ordbildningslära. I: ANF 60. S. 133–136.
1798. Londen, A-M. 1994. Grammatikens lundensiske ljus. [Anmälan av
Språkbruk, grammatik och språkförändring. En festskrift till Ulf
Teleman 13.1.1994. (Artiklar ur denna specificeras.)] I: Språkbruk
1994:4. S. 16–17.
1799. Löfström, P. 1989. Den läckra donutkakan. [Anmälan av
Chrystal, J. 1988. Engelskan i svensk dagspress.] I: Språkvård
1989:2. S. 23–28.
1800. Martola, N. 1996. Nationalencyklopedins ordbok. [Anmälan av
nämnda bok (1995).] I: Språkbruk 1996:1. S. 26–28.
1801. Mjöberg, Josua. 1924. Anmälan av Cederschiöld, G. 1917.
Framtidssvenska. I: ANF 40. S. 98–102.
1802. Nordberg, B. 1975. [Anmälan av Collinder, B. 1975.
Ordhandboken. (Utan rubrik.)] I: Språkvård 1975:3. S. 13–14.
1803. Oldin, C. 1919. [Anmälan av Lundquist, J. 1918. Svensk-rysk
ordbok; Kijanen, P. & J. Lundquist 1916. Rysk-svensk ordbok.
(Utan rubrik.)] I: MS 13. S. 75–79.
1804. Pettersson, P. A.1982. [Anmälan av Thorell, O. (1981). Svensk
ordbildningslära. (Utan rubrik.)] I: Språkvård 1982:3. S. 26–29.
1805. Reuter, M. 1996. Språket lever! [Anmälan av Språket lever!
Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Artiklar ur
denna specificeras.)] I: Språkbruk 1996:2. S. 13.
1806. Reuter, M. [M. R.] 1982. Stora svensk-finska ordboken.
[Anmälan av nämnda bok. A–J.] I: Språkbruk 1982:2. S. 13.
1807. Reuter, M. [M. R.] 1985. Stora svensk-finska ordboken k–r.
[Anmälan av nämnda bok.] I: Språkbruk 1985:1. S. 18.
1808. Santesson, C. G. 1923. [Anmälan av Nyrop, K. 1922. Italienske
ord i dansk. (Utan rubrik.)] I: MS 17. S. 15–20.
1809. Söderbergh, H. 1925. [Anmälan av Ekblom, E. 1924. Aktuella
ord. (Utan rubrik.)] I: MS 19. S. 97.
1810. Söderbergh, H. 1936. [Anmälan av Kärre, K. m.fl. 1935. Engelsksvensk ordbok. (Utan rubrik.)] I: MS 30. S. 85–95.
1811. Söderbergh, R. 1966. [Anmälan av Ekbo, S. & B. Loman 1966.
Vägledning till Svenska Akademiens ordbok. (Utan rubrik.)] I:
Språkvård 1966:3. S. 13–14.
113
1812. Theander, C. 1954. [Anmälan av Björck, G. 1953. Djäknar och
helikoptrar. (Utan rubrik.)] I: MS 48. S. 159–160.
1813. Westman-Ostrogorsky, C. 1954. [Anmälan av Sund, N. 1953.
Svensk-franskt lexikon. (Utan rubrik.)] I: MS 48. S. 361–365.
Författarregister
Abelin, Å. + 1203
Abenius, M. !234, 325
Abrahamson, E. !163, 690, 779
Afzelius, N. !780, 1204, 1534, 1535
Ahlbäck, O. !781, 782
Ahldén, T. !1598
Ahlenius, I. !235, 636
Ahlgren, P. !17, 492, 637, 783
Alanen, K. !326
Alfvegren, L. !236, 784, 1205
Allén, S. !18, 95, 96, 97, 164, 204, 237, 238, 327, 328, 329, 330, 331,
332, 493, 494, 495, 638, 785, 786, 787, 788, 789, 1104, 1105,
1106, 1107, 1108, 1146, 1147, 1148, 1206, 1207, 1208, 1209,
1210, 1211, 1212, 1599, 1700, 1701 + 165, 1109, 1149
Allwood, M. S. !1110, 1213, 1600
Andersen, H. !239, 790, 1536
Andersson, E. !240, 333
Andersson, L-G. !691, 1214, 1702, 1703
Andersson, Thorsten!496
Andersson, Ture !1, 166, 1537
Aniansson, E. (red.) !1215
Anward, J. + 334
114
Arestad, S. !98, 1704
Arill, D. !791
Arnstad, M. !335
Asklund, N-E. !336, 497
Auerbach, C. !+ 1601
Beckman, N. !205, 337, 338
Belanner, I. !19
Belfrage, S. !206, 207, 241, 339, 498, 499, 792, 1538
Benson, A. P. !20
Berendsohn, W. A. !1216, 1539
Berg, R. G:son !2, 3, 99, 167, 168, 169, 170, 208, 500, 501, 692, 694,
1111, 1150, 1217, 1218, 1219, 1220, 1221, 1540, 1541, 1542,
1543, 1544, 1545
Berg, R. G:son [R. G. B.] !4, 100, 209, 210, 340, 341, 342, 502, 693,
793, 794, 795, 796, 797, 798, 1222, 1223, 1224
Berg, S. 1602
Berg, Sture !503, 1603 + 165, 1109
Berger, V. !695
Bergfors, E. O. !1225
Bergh, G. !21, 171, 211, 504
Berglund, L. !150, 212
Bergman, G. !5, 84, 101, 102, 144, 343, 639, 696, 697, 698, 699, 700,
701, 702, 703, 704, 705, 1112, 1226, 1227, 1228, 1229, 1230,
1231, 1232, 1233, 1234, 1235, 1236, 1237, 1238, 1546, 1604,
1705, 1774, 1775, 1776, 1777 + 103
Bergman, J. !88
Bergman-Claeson, G. !505, 799, 1239, 1706
Bergquist, I. !506
Bergroth, H. !507, 800
Bergsten, N. !22
Björck, G. !89
Björklund, L. !1240
Björkman, E. !801, 802
Björnström, E. !344
Bloomfield, L. !242, 706
Bojsen, E. !+ 1241
Bolander, M. !1242, 1605
Borgstam, S. !508, 803
Breivik, L. E. !+ 1243
Bucht, T. !804, 805, 806, 1547
Byrman, G. !509, 510, 707, 708
Campbell, L. !1244, 1707
Cantell, I. !243, 1151, 1245, 1778 + 1607, 1708
Carlberg, T. !345, 1548
Carstensen, B. !23, 1709
Caspari, H. !104
Cathey, J. !1246, 1247, 1710, 1711
115
Cederholm, Y. !1152 + 1109, 1153, 1154
Cederschiöld, G. !105, 172, 173, 174, 511, 709, 1113, 1155, 1248, 1249,
1250, 1251, 1252, 1779
Cederschiöld, W. !807
Celander, H. !6, 7, 8, 145, 175, 346, 1549
Celander, T. !1074, 1608, 1609, 1780, 1781
Christensen, L. !808, 1253
Chrystal, J[-A]. !24, 25, 26, 106 + 347, 348, 809
Clausén, U. !90, 91, 107, 349, 350, 351, 352, 353, 354, 355, 1610, 1611,
1612, 1613, 1614, 1782 + 356, 1156
Collberg, D. !1254, 1712
Collin, A. !+ 1615
Collin, C. S. R. !810, 811, 1616, 1617, 1618, 1619, 1783, 1784
Collinder, B. !1157, 1255, 1256, 1257, 1620, 1621, 1622
Conon, L. !244, 245, 512, 1114
Copley, J. !513
Dahlén, E. !68, 812
Dahlgren, F. A. !1115
Dahlstedt, K-H. !710, 813, 1258 + 103
Dalin, A. F. !1623
Danell, J. !246, 514
Danielsson, E. !711
Diderichsen, P. !357, 1259, 1785
Duekilde, A. !1260
Dunås, R. !176, 1261
Döbling, S. !+ 358
Eaker, B. !814
Edlund, A-C. !815
Edlund, L-E. !69, 108, 712 + 109
Ehrenberg-Sundin, B. !27, 640
Ehrling, S. !515, 516, 816, 817
Eifring, H. !713
Einarsson, J. !714
Ejder, B. !247, 517, 818, 819, 820, 821, 822
Ejerhed, E. !359
Ekberg, L. !177, 360, 361, 518, 519, 823 + 824
Ekblom, E. !1262, 1263, 1624
Ekbo, S. !362, 520, 825, 826, 827, 828, 829 + 1158
Ekenvall, V. !1264
Ekerot, L-J. !363, 1265
Ekman, V. G. !+ 1625
Ekwall, E. !521, 830, 1266
Ekvall, U. + 348, 809
Elert, C-C. !178, 248, 1267, 1268, 1269
Eliasson, S. !249, 250, 1159, 1270, 1713
Ellegård, A. !1271 + 110
Elmevik, L. !522, 831
116
Elmquist, A. L. !364, 365, 366, 367, 715, 832, 833, 1272, 1273, 1714,
1715
Engdahl, E. !+ 1274
Engdahl, S. !1116, 1275
Englund, H. !523, 834
Engwall, G. !70
Eriksson, M. !524, 525, 835, 836, 837, 1117 + 347
Eriksson, U. !1160, 1161, 1276
Ernby, B. !526, 527, 716, 838
Ernolv, C. !+ 1626
Ewerth, S. !251
Falck-Kjällqvist, B. !151, 528, 839, 1162
Falk, C. !1277
Faust, M. !252
Feuk, M. !253, 1278, 1279, 1550, 1551, 1552
Flygare, N. !529, 840
Franzen, G. !179, 1716
Freund, F. !1627, 1717
Frick, N. !+ 1280
Fridell, S. !530, 841
Fridrichsen, A. !368, 369
Fries, I. !370, 531, 842, 1118
Fries, S. !111, 717, 843, 1281
Gadde, F. !1628
Gadelii, E. + 1203
Garlén, C. !1282
Geete, R. !213
Gellerstam !180, 532, 1718
Gellerstam, G. !+ 371, 718, 1283
Gellerstam, M. 28, 29, 254, 255, 372, 533, 844, 845, 846, 847, 1119,
1120, 1121, 1122, 1123, 1124, 1163, 1164, 1284, 1285, 1286,
1287, 1288, 1289, 1290, 1291, 1292, 1293, 1294, 1295, 1296,
1629, 1630, 1631, 1719, 1720 + 371, 718, 1283
Gjerdman, O. !373, 719
Graedler, A-L. !112, 113, 534, 1632 + 114, 1633
Granlund, Å. !641, 1297
Green, B. !214, 215, 1125, 1553, 1554
Groundstroem, A. !71, 374
Grünbaum, C. !9, 256, 257, 375, 535, 848, 1298, 1299, 1300, 1786 +
1241
Grönroos, M. !+ 1154
Gullberg, H. !258, 1301, 1302, 1555, 1556, 1557
Gullberg, I. E. !642, 1165, 1634
Gunnarsson, B-L. !536, 537, 644, 645, 849, 1303, 1721 + 30, 643, 720
Götlind, J. !721
Hadenius, P. !31, 259
Hallberg, G. !850
117
Hallberg, P. !1304, 1558
Hallén, K. !72, 722
Hallström, P. !216
Hammar, T. !+ 1635
Hammarberg, B. !376
Hannesdóttir, A. H. !1166
Hansson, Å. !1636, 1787
Harstad, F. !377, 538
Haskå, I. !260
Hasselmo, N. !646, 723, 724, 725, 1305, 1637, 1722, 1723
Hasselrot, B. !181
Hast, S. !261, 378, 851, 852, 1167
Haugen, E. !1306
Hedberg, G. A. !379, 853
Hedberg, J. !32, 33, 34, 35, 36, 87, 115, 726, 854, 855, 856, 857, 1307,
1638, 1639, 1724, 1725, 1726, 1727
Hedquist, R. !262, 380, 858, 1126
Hedvall, R. !1308, 1559
Heidner, J. !73
Heinertz, N. O. !539, 859
Hellberg, L. !381
Hellberg, S. !116, 263, 540, 860
Hellevik, A. !37, 1309
Hellichius, S. !647
Hellquist, E. !117, 118, 119, 264, 265, 541, 727, 728, 861, 862, 863,
1310, 1311, 1312
Hene, B. + 109
Henriksen, C. !1313, 1728
Hertzen, C. von. [C. H.] !1640, 1788
Hertzen, C. von [C. v! H.] !1075, 1789
Hertzen, C. von !1168
Hesselman, B. !1314, 1315
Hesselman, B. [B. H.] !182, 183, 864
Heurlin, K. + 1625
Hildeman, K-I. !1316, 1729
Hillman, R. !38, 74, 1076, 1317
Himanen, R. !542
Hjelmqvist, T.!865
Hjelmqvist, T. !543, 544, 545, 546, 547, 548, 549, 550, 551, 552, 866,
867, 868, 869, 870, 871, 872, 873, 874, 875, 876, 1560
Holm, G. !266, 877, 878, 879, 880
Holm, P. !382, 1318, 1319, 1641
Holm, P. [P. H.] !383
Holmberg, A. !1320
Holmberg, J. !+ 1601
Holmberg, P. !1321
Holmkvist, E. !39, 648
118
Holmberg, J. +1601
Hoppe, O. !881
Huldén, L. !1322
Hulthén, L. !384
Hummelstedt, C. !882
Huss, G. !40, 729
Hylén, J. E. !10, 11, 267, 385, 386, 387, 388, 389, 883, 1323, 1324, 1561
Häggqvist, A. !1325, 1562
Härenstam, C. !390
Ideforss, H. !268, 730, 1326
Ingers, I. !75, 731
Inghult, G. !41, 184
Isaacsson, A. !884
Isakson, B. !1327
Isaksson, S. !885
Ivan, N. !391, 886, 1642
Ivarsson, M. !1328, 1563
Jacobowsky, C. V. !887
Jacobsen, L. !1127, 1329
Jacobsson, G. !120, 269
Jahr, E. H. !+ 1243
Jamrowska, J. !732, 1330
Janus, L. E. !733, 1790
Janzén, A. !392, 888, 1128, 1331, 1730, 1731
Jarl Kerzar, A. H. !734
Jarvad, P. !42, 1332
Johannesson, F. !217, 1129
Johannisson, T. !152, 185, 218, 219, 270, 271, 272, 393, 394, 553, 889,
890, 891, 892, 893, 1077, 1333, 1334, 1335, 1791, + 1336, 1643
Johansson, A-G. !1337, 1564
Johansson, J. V. !894
Johansson, K. G. !554, 895
Johansson, M. !273, 1130, 1338
Johansson, S. !+ 114, 1633
Johansson Kokkinakis, S. + 1149
Johnson, W. G. !1339, 1340
Jonsson, H. !395, 735, 896, 897, 1169, 1170, 1171, 1172, 1173, 1341,
1565
Jonsson, I. !1342
Jonsson, Å. !274, 1343
Josefsson, G. !275, 649
Josephson, O. !396, 555, 898, 1344, 1345, 1346, 1347
Jämtelid, K. !43, 1131
Järborg, J. + 165, 1109
Järvi, O. !1348
Kallstenius, G. !899, 900
Karker, A. !1349
119
Karlgren, H. !276, 1078, 1732
Karlsson, F. !+ 556, 1350
Karlsson, G. !397, 1644
Karlsson, O. !650, 1351
Kijanen, P. !1645
Kinnander, B. !398, 901, 902, 1079, 1352, 1566
Kiparsky, V. !67
Kirri, A. !557, 903
Kjellman, N. !220, 399
Kjellmer, G. !277, 400, 558, 904, 905, 1174
Koch, C. O. !+ 1635
Kock, A. !401, 906, 907, 908, 1353
Koiranen, S. !651
Koopman, W. !1354
Korlén, A. !559, 909
Korlén, G. !560, 910, 911, 1355, 1646, 1647, 1733, 1792
Kornhall, D. !912
Kotsinas, U-B. !44, 278, 561, 736, 737, 738, 739, 740, 741, 742, 743,
1132, 1356
Kousgård Sørensen, J. !913
Kram, K. !1175
Kristensen, M. !562, 1793
Kristensson, G. !1357
Kukkonen, P. !563, 564, 914, 1358, 1359
Kvist Darnell, U. !565, 915
Kylander, B-M. !1648, 1734
Kärre, K. !1649
Kökeritz, G. H. !1360
Körner, R. !402, 403, 404, 916, 1176, 1361, 1650, 1794
Lagerholm, P. !1362
Lagervall, M. !566
Lagman, E. !186, 1735
Landén, L. !1363, 1567
Lange, S. !1364 + 1365, 1366
Langenfelt, G. !121, 148, 652, 917
Larsson, I. !744
Larsson, K. !405
Lass, R. !1367
Laurén, C. !279, 918 + 653
Ledin, P. !406, 567, 919
Lehti-Eklund, H. !568, 569, 570, 1133
Lengmark, S. !571, 920
Lennermalm, L-O. !280, 1368
Levander, L. !921, 1177
Lidén, E. !572, 654, 745, 922, 923, 924, 925, 1369
Liljestrand, B. !281, 1370, 1371, 1568, 1569
Lindberg, A. O. !1372
120
Lindberg, E. !407
Lindblad, G. !573, 1134, 1373
Lindblom, J. !746, 1374
Lindén, O. !408
Lindfors Viklund, M. !409, 747
Lindgren, B. !122, 282, 1080, 1375, 1376
Lindmark, E & B. Molde !1081
Lindqvist, A. !187, 574, 926, 927, 928, 929, 930, 1377
Lindqvist, N. !410, 1378, 1570
Lindroth, H. !283, 411, 931, 932, 933, 934, 1651, 1795
Lindskog, E. !575, 935, 1571
Lindstam, C. S. !1379
Lindstedt, I. !748
Linell, P. + 334
Ljung, M. !45, 46, 1380
Ljunggren, E. !12, 936, 937, 938, 1178, 1572
Ljunggren, K. G. !123, 188, 284, 412, 413, 414, 576, 939, 940, 941, 942,
943, 1082, 1083, 1084, 1085, 1381, 1382, 1383, 1796, 1797
Ljunggren, T. !944
Loman, B. !189, 655, 1179, 1384, 1736, 1737 + 1158
Lombard, A. !415, 1385
Londen, A-M. !1386, 1798
Lund, H. !124, 1086
Lundbladh, C-E. !190, 285, 416, 945, 946, 1180, 1181, 1182, 1183,
1184, 1387, 1388, 1652, 1738
Lundin, K. !1389
Lyly, E. !417, 418, 419 + 356, 1156
Lyngfelt, B. !221
Låftman, E. !47, 420, 421, 947, 948, 949
Långström, T. !656
Läffler, F. !286, 950
Löfstedt, B. !951, 1185, 1186
Löfström, J. +165, 1109, 1203, 1433
Löfström, P !48, 1799
Löfström, P. !1390
Løland, S. !+ 1241
Malmberg, A. !1391
Malmgren, S-G. !153, 222, 223, 287, 288, 422, 577, 657, 1135, 1136,
1187, 1188, 1189, 1392, 1393, 1394, 1395, 1396, 1397, 1398,
1399, 1573, 1739
Malmstedt, A. !423, 424, 1400, 1401, 1402, 1403
Malmstedt, A. [A. M.] !952
Malmström, M. !425, 578, 953
Malmström, S. !+ 1280
Mankner, S. !+ 1154
Mannberg, G-A. !49
Martola, N. !1653, 1800 + 1607, 1708
121
Maslova-Lašanskaja, S. S. !1404
Mattisson, A-C. !579, 954, 1405
Mattsson, B-E. !658, 659, 660, 1654, 1740
Mattsson, G. !955 + 1336, 1643
Melander, B. !50, 661 + 662, 1741
Melin, C. !749, 1655
Melin, L. !51, 426, 580, 1087 + 1365
Mellbourn, G. !1656, 1742
Mikkola, J. J. !149
Mitchell, S. !1406, 1743
Mjöberg, Josua !154, 1407, 1408, 1409, 1410, 1574, 1575, 1801
Mjöberg, Jöran !1411, 1576
Moberg, L. !52, 155, 289, 581, 956, 1088, 1089, 1090, 1091, 1092,
1093, 1094, 1095, 1096, 1097, 1098, 1099
Modéer, I. !957
Molde, B. !85, 125, 126, 290, 291, 292, 293, 427, 428, 429, 750, 958,
959, 960, 961, 962, 963, 1100, 1137, 1412, 1413, 1414, 1657 +
1415
Molde, B. [B. M.] !964
Munthe, Å. W:son !294, 430, 431, 432, 433, 434, 582, 583, 584, 965,
966, 967
Myrman, M. B. !1138, 1416
Naumann, H-P. !435, 436
Nikula, K. !585, 1190
Nilsson, G. !191, 192, 193, 194, 1139
Nilsson, K. !751, 1744
Nilsson, M. P:n !968
Nilsson, S. !53, 586, 663, 969
Nilsson, T. K. !437, 970
Nordberg, B. !295, 438, 664, 1417, 1418, 1660, 1802
Nordberg, S. O:n !1419
Nordén, M. !+ 439, 1661, 1745
Nordenstreng, R. !1101
Nordfelt, A. !76, 77, 78, 79, 80, 81, 82, 195, 440, 441, 752, 971, 1420
Nordling, A. !296, 972, 1577
Nordman, A-M. !1421
Nordman, M. !587, 665, 666 + 653
Noreen, A. !588, 973
Noreen, E. !974, 1422, 1662
Norén, K. !54, 224, 442, 443, 444, 445, 589, 590, 591, 592, 593, 594,
975, 976, 977, 1191, 1423, 1424, 1425, 1746 + 1274
Norrby, C. !753, 1426
Nyman, H. !127, 196, 667, 978
Nyström, G. !446
Näslund, H. !595, 596, 668, 669, 1427, 1428, 1429 + 662, 1741
Ohlander, S. !128, 129, 447, 448, 597, 598, 979, 980, 1140, 1663, 1664,
1747, 1748
122
Oksaar, E. !1430
Oldin, C. !1665, 1803
Olin, U. !754, 1578
Olofsson, A. !599, 981, 1192 + 110
Olson, E. !755, 982, 1431
Olsson, B. !983
Olsson, H. !13, 1579
Olsson, N. W. !1432, 1749
Orrling Wellander, A. !756
Palm, H. !55, 670
Palmér, J. !449
Palmgren, K. !+ 1433
Pauli, I. !1666
Persson, I. !450
Persson, P. !451
Petterson, A-C. !+ 1626
Petterson, G. !671
Pettersson, B. !86, 130, 147, 197, 600, 984
Pettersson, C-G. !601, 985, 1580
Pettersson, G. !602, 603, 986, 987
Pettersson, P. A.!297, 1804
Pettersson, P. A. !1667, 1750
Pettersson, P.A. !1434, 1581
Petti, V. !672, 1668, 1669, 1751
Pihlström, S. !452, 453, 988
Piltz, A. !1435
Pipping, R. !454, 604, 757, 989
Pipping, R. [R. P.] !990, 991
Pitkänen, A. !758, 1436, 1437, 1438
Platzack, C. !+ 824
Raab, H. !298, 992
Ralph, B. !455, 1439 + 165, 1109
Reichenberg Carlström, M. !1440
Reuter, M. !299, 605, 993, 1102, 1441, 1442, 1671, 1752, 1805 + 1241
Reuter, M. [M. R.] !1672, 1673, 1806, 1807
Reutercrona, H. + 1601
Rignell, H. !456
Ringbom, N-E. !1443
Risberg, B. !994, 995, 1444, 1445, 1446, 1582, 1583, 1584
Roelandts, K. !1447
Rogström, L. !457, 606, 996, 1448 + 1149, 1153, 1154
Rossenbeck, K. !458, 1674, 1753 + 439, 1661, 1745
Rostvik, A. !997
Rothman, S. !14, 1585
Rudskoger, A. !607, 1754
Ruthström, B. !673, 998, 1193
Ryden, E. R. !1449, 1755
123
Rydén, M. !674
Rydstedt, R. +1149
Röhl, M. !+ 1366
Röjder, C. !999
Saari, M. !1450
Sager, O. !1675, 1756
Sahlgren, J. !225, 459, 1000, 1001
Sahlquist, Å. !+ 556, 1130
Salberger, E. !146, 460, 461, 1002, 1003, 1004, 1005, 1586
Sandqvist, C. !1676, 1757
Santesson, C. G. !131, 1808
Santesson, L. !462, 1451
Schagerström, A. !92, 156, 226, 463
Schlyter, B. !83, 675, 676, 1677, 1758
Schottmann, H. !464, 1678
Schreiter, G. !1679
Schwartz, E. !465
Selander, E. !132, 300, 608, 677, 1452, 1453
Seltén, B. !56, 57, 1680, 1681, 1682, 1759
Sigurd, B. !58, 227, 301, 302, 466, 1006, 1007, 1008, 1454, 1455 + 759
Sinclaire, T. !+ 759
Sjögreen, C. + 165, 1109
Sjöros, B. !1009
Skolander, B. !+ 643
Sköldberg, E. !467, 468, 469, 470, 1194
Slotte, P. !760, 1195, 1456, 1760
Soontak, J [a. H.] !59, 1141
Soontak, J. [a. H.] !60, 1142
Sorvali, I. !303, 471
Steinmo, M. !+ 358
Steng, T. !+ 1615
Stenhagen, A. !1010, 1011
Stenström, I. !133, 1683
Stolpe, B. !1457
Strand, H. !1458
Streng, T. !+1615
Strömberg, E. !609
Strömquist, S. !304, 1012, 1459
Sturtevant, A. M. !610
Ståhl, H. !1013, 1587
Ståhle, C. I. !761, 762, 1460, 1461, 1462 +103, 1415
Stålhammar, M.! 611, 1463, 1464, 1588
Sund, N. !1684
Sundgren, E. !612, 1014
Sundman, M. !1465
Sundquist, A. !1466
Sundqvist, A. !305, 306, 1015, 1016, 1017, 1018, 1019, 1196
124
Sundström, M-P. !1020
Svahn, M. !613, 763, 1467
Svanberg, N. !15, 1468, 1469, 1589, 1590, 1591
Svanlund, J. !61, 614, 615, 616
Svartengren, T. H. !472, 1021
Svartholm, K. !1470, 1685, 1761
Svensson, A-M. !1471, 1762
Svensson, J. !1472
Svensson, L. !228, 473, 1197, 1688, 1763, +1149
Sylwan, O. [O. S.] !1473, 1592
Söderbeck, M. !1474
Söderberg, B. !134, 307, 474, 1143, 1475, 1476
Söderbergh, H. !1477, 1689, 1809, 1810
Söderbergh, R. !62, 198, 199, 308, 475, 1198, 1811
Sørensen, K. !135, 136
Tamm, F. !137, 157, 158, 159, 200, 201, 229, 309, 310, 311, 312, 313,
476, 1022, 1023, 1690
Tandefelt, M. !138, 1764
Tauli, V. !1199, 1478
Tegnér, E. !160, 314
Teleman, U. !764, 1479, 1480, 1481, 1482, 1483, 1484
Terner, E. !617, 1024, 1025, 1026, 1027
Theander, C. !93, 1812
Thelander, M. !618, 1028, 1144, 1485, 1486, 1487
Thomsen, K. T. !315, 1200, 1765
Thorell, O. !316
Thors, C-E. !63, 678, 765, 766, 767, 1029, 1030, 1488, 1489
Thulstrup, Å. !139
Thunell, K. !477
Tiisala, S. !619, 1031, 1691, 1766
Tilander, G. !478, 620, 768, 769, 1032, 1033, 1034
Tingbjörn, G. !64, 679, 680
Toporowska-Gronostaj, M. !479
Törnqvist, N. !143, 161, 681
Törnudd-Jalovaara, E. !480
Ulrich, A. !682, 770
Uppström, A. !683
Uthorn, N. !1490
Utterström, G. !317
Wahlgren, E. !684, 1767, 1768
Wahlman, B. !1692
Wald, A. !1491, 1769
Vatvedt Fjeld, R. !1201
Wedbjer Rambell, O. !65, 685, 1145
Wellander, E. !318, 621, 1492, 1493, 1494, 1495, 1496, 1497, 1498
Vendelfelt, E. !230
Wennerberg, J. !231, 686, 1499
125
Wenström, E. O. !1693
Wessén, E. !140, 319, 320, 1035, 1036, 1500, 1501, 1502, 1503,
1694
Westberg, B. !162, 1037
Westerberg, A. !1505
Westerblad, C. A. !1506
Westman, M. !66, 622, 687, 1038, 1507, 1508, 1509, 1510, 1511
Westman-Ostrogorsky, C. !1695, 1813
Westum Lindmark, A. !771, 1039
Vetterlund, F. !1512, 1593
Wiberg, A. !623, 1040
Viberg, Å. !624, 1041, 1513, 1514, 1515
Vide, S-B. !772, 1042
Widmark, G. !141, 321, 481, 482, 483, 625, 626, 627, 628, 773,
1044, 1045, 1046, 1047, 1048, 1049, 1050, 1051, 1516,
1770
Wieselgren, A-M. !1517
Wieselgren, P. !1052
Wijk-Andersson, E. !484, 629, 1053, 1054, 1518, 1519
Wikström, F. !688
Wikström, K. !630, 631, 774, 1055, 1520, 1521
Wiktorsson, P-A. !485, 632, 1056
Vilkuna, K. !1057
Wirsén, C. !689
Vising, J. !1697
von Friesen, O. !1058
Wood, R. E. !1522, 1771
Zillén, E. !202
Åhlander, L. !1523
Åkerblom, B. !1524
Åkerlund, A. !94, 142
Åkermalm, Å. !203, 232, 322, 486, 487, 1525
Ålander, A. T. !1526
Ålander, M. !1103
Ångström, M. !+ 1626
Åsberg, C. !775, 776, 1527, 1528
Öfverberg, W. !1698
Öhman, K. !+ 30, 720
Östergren, O. !488, 489, 490, 491, 633, 1059, 1060, 1061, 1529,
1531, 1532, 1533, 1594, 1699
Östergren, O. [O. Ö–n]! !1062
1504,
1043,
1696,
1530,
[Diverse författare.] !634
[P. W.] !16, 1595
[Utan angiven författare.] !233, 778, 1063, 1064, 1065, 1066, 1067,
1068, 1069, 1070, 1071, 1596, 1772, 1773
126
ATK-sanakirja!635, 1597
Bonniers svenska ordbok!1606
Modern engelsk-svensk ordbok!1658
Nationalencyklopedins ordbok!1659
Nyord i svenskan från 40-tal till 80-tal !1072
Nyordsboken !1073
Ord och struktur: Studier i nyare svenska tillägnade Gun Widmark 1202
Prismas svensk-tyska ordbok !1670
Svenska Akademiens ordbok !1686
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket !1687
Appendix
Rättelser
S. 6. Nummer 90 och 91 är samma verk.
S. 17. Nummer 252 hör hemma under 1.2. Engelska lånord.
S. 98. Nummer 1538 hör hemma under 3. Lexikal syntax.
