Kraft och rörelse
9A v. 37
Tisdag
Måndag
Likformig och olikformig rörelse.
Sträcka, tid och medelhastighet. Acceleration.
(s.168-171)
Kraft, dragningskraft, att mäta krafter.
Massa och tyngd
Kraft och motkraft.
(s 172-175)
Laboration acceleration (lutande plan).
Friktion med labb.
Tyngdpunkt, lodlinje, stödyta (med labb)
(s 176-180)
Fredag
Torsdag
Onsdag
Fritt fall och satellitbanor. Tröghet, centralrörelse, centripetalkraft, centrifugalkraft.
(s 182-189)
Förberedelser inför Gröna Lund
Repetition
Besök på Gröna Lund!
PROV
Gruppredovisningar av era uppgifter på Gröna Lund
Syfte:
Undervisningen i fysik ska syfta till att du utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och
nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. I arbetsområdet ”kraft och rörelse” lär
du dig:
hur kraft och rörelse hänger ihop
att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
att genomföra systematiska undersökningar
att använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
fysikaliska samband i naturen och samhället.
1
Centralt innehåll:
Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om
detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och
taljor.
Vad ska du kunna?
Du förstår och förklarar för området centrala begrepp, samt kan ge exempel på några
praktiska tillämpningar i vardagslivet: kraft, massa, tyngd, friktion, tyngdpunkt, stödyta,
lodlinje, rörelse, acceleration, retardation, fritt fall, kaströrelse, tröghet, centralrörelse
Du vet att krafter ritas som pilar i modeller, och kan ange vilken enhet kraft mäts i.
Du kan förklara skillnaden mellan massa och tyngd.
Du visar förståelse för hur föremåls tyngdpunkt och stödyta samverkar,
och kan avgöra föremåls tyngdpunkter med hjälp av bland annat lodlinjer.
Du kan ge exempel på olika slags rörelser, likformade och olikformade.
Du kan med hjälp av formler beräkna hastigheten på föremål i rörelse.
Du känner till hur föremål faller när de släpps från en höjd, och hur de då påverkas
av omgivande medium.
Du känner till hur vinkel, hastighet och gravitationskraft samverkar i en kaströrelse,
samt kan ge exempel på olika kaströrelser.
Du visar förståelse för vad som händer med lösa föremål i en kropp som bromsar.
Du visar förståelse för att centralrörelsens kraft är riktad inåt mot rörelsens centrum,
och hur det kan utnyttjas.
Du arbetar naturvetenskapligt genom att genomföra laborationer och redovisar dessa
med hjälp av rapporter.
Metoder och arbetssätt:
Studier i boken och genomgångar
Filmer som berör ämnet
Tivolifysik – vi besöker Gröna Lund
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande
och utvärdering.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Källa:
Spektrum Fysik, fjärde upplagan, utgivningsår 2013 s. 168-189
2
Kunskapskrav för betyget i ämnet fysik i slutet av årskurs 9:
E
C
A
Eleven kan genomföra undersökningar
Eleven kan genomföra undersökningar
Eleven kan genomföra undersökningar
utifrån givna planeringar och även bidra
utifrån givna planeringar och även
utifrån givna planeringar och även
till att formulera enkla
formulera enkla frågeställningar och
formulera enkla frågeställningar och
frågeställningar och planeringar som
planeringar som det efter någon
planeringar som det går att arbeta
det går att arbeta systematiskt utifrån.
bearbetning går att arbeta
systematiskt utifrån.
systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven
I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert och i huvudsak
I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert, ändamålsenligt
fungerande sätt.
utrustning på ett säkert och
och effektivt sätt.
ändamålsenligt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då enkla
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då
slutsatser med viss koppling till
frågeställningarna och drar då
välutvecklade slutsatser med god
fysikaliska modeller och teorier.
utvecklade slutsatser med relativt god
koppling till fysikaliska modeller och
koppling till fysikaliska modeller och
teorier.
Eleven för enkla resonemang kring
teorier.
resultatens rimlighet och bidrar till att
Eleven för välutvecklade resonemang
ge förslag på hur undersökningarna kan
Eleven för utvecklade resonemang kring
kring resultatens rimlighet i relation till
förbättras.
resultatens rimlighet och ger förslag på
möjliga felkällor och ger förslag på hur
hur undersökningarna kan förbättras.
undersökningarna kan förbättras och
Dessutom gör eleven enkla
visar på nya tänkbara frågeställningar
dokumentationer av undersökningarna
Dessutom gör eleven utvecklade
med tabeller, diagram, bilder och
dokumentationer av undersökningarna
skriftliga rapporter.
med tabeller, diagram, bilder och
Dessutom gör eleven välutvecklade
skriftliga rapporter.
dokumentationer av undersökningarna
Eleven har grundläggande kunskaper om
att undersöka.
med tabeller, diagram, bilder och
energi, materia, universums uppbyggnad
Eleven har goda kunskaper om energi,
och utveckling och andra fysikaliska
materia, universums uppbyggnad och
sammanhang och visar det genom att ge
utveckling och andra fysikaliska
Eleven har mycket goda kunskaper om
exempel och beskriva dessa med viss
sammanhang och visar det genom att
energi, materia, universums uppbyggnad
användning av fysikens begrepp,
förklara och visa på samband inom
och utveckling och andra fysikaliska
modeller och teorier.
dessa med relativt god användning av
sammanhang och visar det genom att
fysikens begrepp, modeller och teorier.
förklara och visa på samband inom
Eleven kan föra enkla och till viss del
skriftliga rapporter.
dessa och något generellt drag med god
underbyggda resonemang där
Eleven kan föra utvecklade och relativt
användning av fysikens begrepp,
företeelser i vardagslivet och samhället
väl underbyggda resonemang där
modeller och teorier.
kopplas ihop med krafter, rörelser,
företeelser i vardagslivet och samhället
hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och
kopplas ihop med krafter, rörelser,
Eleven kan föra välutvecklade och väl
visar då på enkelt identifierbara
hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och
underbyggda resonemang där
fysikaliska samband.
visar då på förhållandevis komplexa
företeelser i vardagslivet och samhället
fysikaliska samband.
kopplas ihop med krafter, rörelser,
Eleven kan ge exempel på och beskriva
hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och
några centrala naturvetenskapliga
Eleven kan förklara och visa på
visar då på komplexa fysikaliska
upptäckter och deras betydelse för
samband mellan några centrala
samband.
människors levnadsvillkor.
naturvetenskapliga upptäckter och deras
betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och generalisera
kring några centrala naturvetenskapliga
upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
3
