Att förändra ett liv
Vilket stödbehov har personer med ADHD som vill lämna en kriminell livsstil?
En förstudie (nov 2011–maj 2012) framtagen av
Riksförbundet Attention i samarbete med Kriminalvården.
Projektledare Suzanne Rosendahl
Intervjuansvarig Lars Sandberg
COMMUNICATO
Utgångsläge
2 % av normalbefolkningen har någon form av ADHD-problematik.
Av de 10 000 personer som årligen sitter i fängelse/häkte i Sverige
uppskattas 1800 ha ADHD (18 %).
Av dessa 1800 får 240 personer särskild hjälp (13,5%).
80 % av Kriminalvårdens klienter är intagna mindre än ett år och
hinner därmed inte genomgå en behandling som hinner avslutas i tid.
23 % av personer med alkohol- eller drogmissbruk uppfyller diagnoskriterierna för ADHD.
49 % av alla intagna har ett narkotikamissbruk.
COMMUNICATO
Norrtäljeprojektet
30 långtidsdömda klienter som uppfyllde diagnoskriterierna
valdes ut av Kriminalvården och medverkade frivilligt.
Det resulterade i att klienter som tidigare regelbundet hamnat i bråk,
utövat våld, blivit utsatta för våld, inte längre hamnade i dessa situationer.
Få sjukskrivningar eller arbetsvägran.
De intagna deltog med framgång (de flesta för första gången) i olika utbildningsprogram.
Personalen i kunskapscentret och på avdelningen beskrev en delvis ny värld.
ADHD-avdelningen har inte haft ett enda positivt drogtest sedan projektstarten.
COMMUNICATO
Norrtäljeprojektet
Utvärderingen av Norrtäljeprojektet 2010 visade att ”Den egentliga svagheten i projektet, ligger
inte i projektet, utan efter projekttiden då de intagna ska friges eller komma till annan anstalt”.
I flera fall fungerade detta inte alls vilket bla framgår i detta brev från en av projektets deltagare:
”Som du vet blev jag av med min medicin efter att jag var på X-anstalten. Direkt efter det att jag
blev av med medicinen tog jag ett återfall på amfetamin som varade en helg. Sedan blev det små
återfall när jag mådde som värst... Jag gjorde en del dumma saker mellan återfallen bland annat fyra
fall av misshandel och två försök till strypning, först på min bror och sedan på en kamrat... Men
också tre självmordsförsök. På grund av att jag inte orkade med mig själv och inte fick det stöd jag
behövde när jag behövde det, tog mina impulser över... Som du säkert vet sitter jag på psyk i X-stad
på grund av psykiskt dåligt mående då jag skurit mig i armen och en fjärde gång försökt ta mitt liv.”
COMMUNICATO
Vårdkedjor
”Just nu förefaller det som om Kriminalvården är den drivande parten i denna fråga och att
kommuner och landsting i en övergripande strukturell mening undviker att ta del i detta”.
(Ur utvärderingen av ADHD-projektet på Norrtäljeanstalten)
Kriminalvårdens klienter är också aktuella inom psykiatrisk öppen- och slutenvård,
LVU och LVM, beroendevård, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Försäkringskassan.
Här finns stora utmaningar för Kriminalvården och närliggande aktörer att bygga
hållbara vårdkedjor. Det är av största vikt att utveckla fungerande vårdkedjor
för samverkan mellan kriminalvård/frivård, psykiatri, beroendevård, socialtjänst,
försäkringskassa, arbetsförmedling med flera, inför och efter frigivning.
COMMUNICATO
Socioekonomiska vinster
Idag sitter 12 000 personer i Sverige inlåsta på fängelser, häkten och LVM. Var och en
av dessa kostar ca 3000 kr per dygn att hålla inlåst – 13 140 000 000 kr per år.
Norrtäljeprojektet kostar högt räknat 3 Mkr per år att driva. De 30 klienterna kostar samhället
årligen cirka 58 Mkr som följd av sin kriminalitet/missbruk/utanförskap om de inte rehabiliteras.
Om man i projektet endast lyckas med att rehabilitera 10 % (tre av klienterna) uppgår
samhällsvinsten första året till knappt 3 Mkr och vinsten på 20 års sikt till drygt 80 Mkr.
Om projektet misslyckas dramatiskt och den enda effekten blir att en enda av klienterna under fyra
års tid bryter med sitt utanförskap och därefter återgår till sin kriminella och missbrukande livsstil
räcker detta för att man socioekonomiskt ska passera break even – projektets kostnader är betalda.
COMMUNICATO
ADHD och kriminalitet
Obehandlad ADHD är en riskfaktor för skolmisslyckanden, svårigheter på
arbetsmarknaden, relationsproblem, missbruk, för tidig död och kriminalitet.
Särskilt hög är risken för varaktig kriminalitetsutveckling vid samtidig
utveckling/förekomst av Trotssyndrom och Uppförandestörning.
Hos barn med ADHD uppskattas 27 % uppfylla kriterierna för
Uppförandestörning jämfört med 2 % av barn utan ADHD.
Uppförandestörning är också ett av diagnoskriterierna för Antisocial personlighetsstörning
som kännetecknas av ett genomgående mönster av normbrytande beteenden.
COMMUNICATO
Ej att förväxla med personlighetsstörningar
Antisocial personlighetsstörning
Borderline
Narcissistisk personlighetsstörning
Ca 2% av normalbefolkningen
Ca 60% av manliga interner
Överskrider rådande normer
Bedrägligt beteende
Impulsiv och aggressiv
Nonchalerar egen/andras säkerhet
Ansvarslös, brist på ångerkänslor
0,5-2% av normalbefolkningen
20-30% av interner
Vill undvika separationer
Instabil, impulsiv
Identitetsstörning/tomhetskänsla
Suicidal och självdestruktiv
Inadekvat vrede, tillfällig paranoia
Ca 1 % av normalbefolkningen
Högre än populationen i övrigt
Grandios självbild
Kräver övermått av beundran
Förväntar sig särbehandling
Utnyttjar andra
Empatistörd, avundsjuk, arrogant
Psykopati
En kombination av Antisocial, Narcissist och Borderline
Diagnosticeras efter en poängskala över 20 olika karaktärsdrag kallad PCL-R
Uppnås minst 26 poäng av maximala 40 klassificeras man som psykopat i Sverige
COMMUNICATO
Bra att känna till om ADHD
Exekutiva funktioner
Förmågan att organisera och planera det man gör. Att kunna stoppa impulser och
att hålla fokus på det man ska göra, och inte släppa fram tankar som stör och avleder
uppmärksamheten. Även förmågan att hantera känslor, besvikelse, raseriutbrott, mm.
Förmågan att avgöra vad som är privat och personligt.
TIPS! Korta verbala instruktioner. Upprepa ofta. Visualisera gärna instruktionen.
Uppmuntra, stötta och ge beröm när personen gör rätt.
COMMUNICATO
Bra att känna till om ADHD
Belöningssystemet
Personer med ADHD har svårt att mobilisera motivation inifrån. Motivationen
Måste istället komma utifrån i form av snabba belöningar från utomstående.
Belöningssystemet är mer svårväckt och de behöver mer action och fart för att få
samma kick. Att ha städat hemma ger inte samma känsla av välbefinnande
som hos andra utan är bara grått och tråkigt. Behöver större stimulans för att
känna välbehag och har ofta svårt att sätta igång med ”tråkiga” uppgifter.
TIPS! Ge tät, regelbunden och positiv feedback. Straffa inte när det går dåligt
utan uppmuntra när det går bra. Hjälp personen att hitta något den tycker är kul.
COMMUNICATO
Bra att känna till om ADHD
Reglering av energi
Personer med ADHD har svårt att reglera och rikta energin. Svårt att uthärda något som
är tråkigt och kan lätt bli överfokuserad när något är roligt (glömma bort att äta, sova, vila).
Att hitta en aktivitet som man är bra på, där man får vara stjärnan, betyder oerhört mycket för
självkänslan, särskilt som många unga med ADHD ofta har haft det ganska kämpigt i skolan.
TIPS! Hjälp till att sätta gränser. Ta många pauser om uppgiften är tråkig. Stötta en hälsosam livsstil.
Livsstilsfaktorer som träning, kost och sömn är ofta mångbottnat positiv för personer med ADHD.
Besvär som rastlöshet, dålig sömn, inre oro och nedstämdhet är vanliga, och även om dåliga
livsstilsvanor inte kan orsaka ADHD kan de påverka hur stora besvär de får av sitt funktionshinder.
COMMUNICATO
Bra att känna till om ADHD
Kom ihåg!
Särbehandla inte! Ändra inte på uppsatta regler bara för att någon har ADHD.
Var däremot beredd på att det kan krävas mer stöttning och att personen
kan göra fel eller glömma bort vad som gällde innan framgång nås.
Det finns olika funktionsnedsättningar och ADHD är bara ett av dem. Är man en grupp på
30 personer så kanske en har ADHD, en har diabetes och en har astma. Man jobbar utifrån
individen och ser till varje persons styrkor och stödbehov snarare än att tänka diagnoser.
COMMUNICATO
Varför jobbar alla inte lika?
Omedvetet är man antingen en behandlingsvårdare eller en säkerhetsvårdare
Idealet är att en kriminalvårdare har total balans mellan behandling och säkerhet - dvs är
snäll men principfast, prestigelös men tuff, verbal men fysisk, tålmodig men bestämd, etc
Om Behandling och Säkerhet utgör varsitt ben så väger alla vårdare lite mer på något av dem
Arbetsmiljön, typ av klientgrupp, påverkar också (bred erfarenhet leder ofta till större ödmjukhet)
Behandlingsvårdaren är mer personlig och får bättre kontakt men är samtidigt lättare att manipulera
Säkerhetsvårdaren är bättre på hot och våld, har större medvetenhet och upprätthåller rutiner bra
COMMUNICATO
Hinder för återanpassning
Olika förutsättningar för medicin och behandling i olika landsting
Svårt att överblicka vilken hjälp man kan få (jobbigt att be om hjälp)
Svårt och jobbigt att ta alla myndighetskontakter man förväntas ta
Varje kontaktperson jobbar endast med sin specifika del
Obehagligt att försöka smälta in i en icke kriminell miljö
Svårt att hitta nya vänner med sunda värderingar
Många strategier är fel - öppna samtal och konsekvenspedagogik
COMMUNICATO
Hinder för återanpassning
Att vara frihetsberövad blir ett sätt att leva
(Peter sitter häktad och har vant sig)
Dålig kommunikation mellan myndigheter/frivilligorganisationer
(Anna får ingen övervakare)
Dålig kommunikation med klienten
(Janne fick ingen lägenhet)
Hundra kontaktpersoner men ingen att fråga
(Lisa avvisades från anstalten)
Okunskap och fyrkantiga rutiner leder till dåliga beslut
(Erik blev av med medicinen då han flyttade till familjehem)
COMMUNICATO
Varför lockar en kriminell livsstil?
Sälja droger
Arbeta lagligt
Arbeta med polarna
Snabba pengar
Jag kan branschen
Mina erfarenheter är viktiga
Mitt rykte är viktigt
Framgångsrik om jag själv vill
Varierande arbetstider
Arbeta med arbetskamrater
Lön en gång i månaden
Jag måste lära mig något nytt
Obetald praktik första 6 månaderna
Min belastningsregister ligger mig i fatet
Karriär på sikt inom företaget
Fasta arbetstider (tidiga morgnar)
Gå omkring i skyddsväst
Vara rädd för polisen
Gör min familj besviken
Undviker konflikter med andra kriminella
Slipper vara rädd för att åka i fängelse
Kan försörja och ta hand om min familj
COMMUNICATO
Goda råd
Lyssna på personen, men var beredd på att denne är impulsiv och kan ändra uppfattning snabbt
Var inte rädd för att styra och vägleda
Förklara att det är okej att göra fel, att misslyckas
Betona att man kan ställa vilka frågor som helst
”Be the bigger person” - hjälp till att lösa konflikter om något går fel
Lova inget du inte kan hålla och leverera det du sagt (förtroende förtjänar man)
Frångå inte dina normala regler, sänk bara förväntningarna och prova alternativa sätt att lära ut dom
COMMUNICATO
Goda råd
Träna på ditt eget överseende, man behöver inte uppskatta någon till 100 %
Träna på att inte ”förbättra allt” hela tiden (uppskatta det som är bra)
Tänk samma pedagogik som används till barn, ”du får avgöra själv”
Gör det tydligt att du vill deras bästa (men bli inte besviken om de sviker dig)
Var beredd på att du kan bli lurad
Våga skämta, ju mer du ger av dig själv desto mer får du tillbaka
Uppmuntra en hälsosam livsstil, för att prestera bra måste man må bra
COMMUNICATO
Attention Fri-projektet
Förstudien utmynnade i ett projekt där bland annat Kriminalvården,
RFS (Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare), KRAMI, ABF, Hjälpmedelsinstitutet,
Stockholms Stad och SKL kommer att medverka i eller följa projektet.
Se filmen ”Utbrott – En film om ADHD och kriminalitet” på youtube
Kontakta projektet
Olle Hård, projektledare
Telefon: 08 - 120 488 16
E-post: [email protected]
COMMUNICATO
Kontakta mig
Lars Sandberg, journalist/skådespelare
Telefon: 0708 25 01 02
E-post: [email protected]
