Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen
Josefin Bäckström
Doktorand, distriktssköterska
Psykiatri- vad är det?
Psykiatri- vad är det?
Definitioner
Psykiatri
- Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar och deras
behandling och botande, själsläkekonst.
- En gren inom den medicinska vetenskapen.
Psykologi
- Läran och vetenskapen om människans beteende,
tankar, känslor och samspel med andra människor.
Vad är sjukt- och vad är friskt?
Normalt och onormalt
• Sociala normer
• Statistisk norm
• Medicinsk norm
Sociala normer
• Ett sociologiskt begrepp för allmänt delade men många
gånger underförstådda regler och förväntningar som
gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället
i stort.
• Förändras över tid, kulturellt sammanhang och individens
kultur ( det mångkulturella samhället .)
Statistiska normer
Medicinska normer
Närvaro av vissa specifika symtom, och/eller förändring hos
individen som uttrycks genom
• Dysfunktionella beteenden och
• Avvikande upplevelser/känslor som skapar varaktigt/a
– Problem att ta hand om sig själv
– Problem i relationer till andra
– Lidande
Styrkor/svagheter med normsystem
• Sociala normer – delvis godtyckliga, även inom
gruppen
• Statistiska normer – fungerar på gruppnivå
• Medicinska normer – baserade på diagnostik
… samtliga kan förändras över tid!
Varför diagnostik?
dia = genom och gnosis = vetande
Urskilja, särskilja
Diagnostik möjliggör
•
•
•
•
•
•
Kommunikation med andra professionella
Uteslutande av andra sjukdomar
Utvärdering, att kunna följa ett sjukdomsförlopp
Stöd för behandling och prognos
Klinisk forskning
Utvärdering och revision av det diagnostiska systemet!
Klassifikationssystem
International Statistical Classification of Diseases and
Related Health Problems (ICD-10)
WHO, 1992
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders
(DSM-IV)
American Psychiatric Association, 1994
Diagnostic and Statistical Manual of
Mental Disorders, 4th ed (DSM-IV)
Axel I. Kliniska syndrom
Axel II. Personlighets- och utvecklingsstörning
Axel III. Somatiska sjukdomar av betydelse
Axel IV. Psykosociala problem (stress/påfrestning)
Axel V. Funktionsnivå
Alla diagnoser är baserade på symtombeskrivande kriterier
(ej hypoteser om etiologi)
Axel I: Kliniska syndrom
Symptom som personen uppvisar för närvarande
Sjukdomar som vanligen diagnostiseras i barndomen/ungdomen t ex
utvecklingsförsening, separationsångest, beteendestörningar
Kognitiva störningar, t ex demens
Psykiska störningar med somatisk grund, t ex hypotyroidism
Psykotiska syndrom, t ex schizofreni
Förstämningssyndrom, t ex depression
Ångestsyndrom, t ex paniksyndrom
Substansrelaterade störningar (alkohol och droger)
Somatoforma syndrom, t ex hypokondri
Axel II: Personlighetsstörning och
mental retardation
Varaktiga mönster i personens beteende, tankar, känslor:
Paranoid personlighetsstörning
Schizoid personlighetsstörning
Antisocial personlighetsstörning
Borderline personlighetsstörning
Fobisk personlighetsstörning
Tvångsmässig personlighetsstörning
Axel III: Somatisk sjukdom eller skada
Samtidig kroppslig ohälsa
Aktuella somatiska sjukdomstillstånd som är potentiellt relevanta för
förståelse av och behandling av personens psykiska störning
Till exempel:
Bröstcancer som lett till nedstämdhet och bedömts som maladaptiv
stressreaktion
Axel IV: Psykosociala problem
Påfrestande livssituation?
Psykosociala problem och övriga problem relaterade till
livsomständigheter som kan påverka diagnostik, behandling och
prognos vid psykiska störningar
Till exempel:
Problem i primärgruppen, t ex förlust av närstående
Problem med boendet
Ekonomiska problem
Axel V: Funktionsnivå
Bedömning av personens allmänna funktionsförmåga i form
av skattning på Global Assessment of Functioning scale
(GAF)
GAF beaktar psykiska symptom samt social och yrkesmässig funktion
Värdet anges på en skala mellan 1 (ingen funktion) och 100
(maximal funktion)
Diagnostik
• Anamnes
•
•
•
•
•
•
•
•
Samtal
Observation
Närstående
Journal
Strukturerad intervju (t ex SCID I och SCID II)
Självskattning av symtom (t ex MADRS, BDI)
Medicinskt: Status, undersökning, provtagning
Psykologtestning: Personlighetsbedömning (t ex SSP)
och begåvning (t ex WAIS)
• Socialt: Nätverk, boende, familj, livsfas etc
Anamnes
Aktuellt problem – symptom, besvär
Aktuell social situation – familj, arbete, fritid
Ursprungsfamilj - var växte du upp, hur var det i din familj?
Sjukdomar i familjen, ärftlighet?
Skolgång – hur gick det i skolan? Vidareutbildning?
Arbetsliv – vilka arbeten har du haft?
Hälsa, mediciner och tidigare/pågående behandlingar
Avgörande livshändelser och traumatiska upplevelser
Få en bild av personens utveckling och anpassning tidigt i livet och fram
till idag.
Psykiatriskt status
•
•
•
•
•
•
Utseende
Kontakt; formell, emotionell
Beteende; motorik, mimik
Emotionellt; sinnesstämning, suicidtankar
Ångest
Kognitivt; orientering, koncentrationsförmåga, begåvning,
tankestörningar (t ex tempo, kontinuitet, innehåll)
• Perceptionsstörningar
• Tal
• Sjukdomsinsikt
Diagnostisk process
Vetenskaplig modell
Problem och hypotes
Datainsamling
Tolkning
Replikering – Stämmer diagnosen?
Viktiga begrepp:
Reliabilitet – stämmer över viss tid, mellan bedömare
Validitet – meningsfullhet, avgränsar mot andra sjukdomar och mot det
normala
Etiologi och debut
Stress-sårbarhetsmodell, vulnerability
Saknas fullständig kunskap om orsaker och mekanismer bakom psykisk
sjukdom.
Multifaktoriellt
Genetik och miljöfaktorer
Debut
Psykisk sjukdom debuterar ofta tidigt.
75 % av alla med diagnos i ung vuxenålder har haft psykiska besvär
under barndomen.
(Newman et al,1996)
Prevalens för psykiatriska störningar i
befolkningen (barn)
Any psychiatric disorder
ADHD (8-10 år)
Separationsångest (8-10 år)
Specifik fobi (8-10 år)
Depression (8-10 år)
Trotssyndrom (8-10 år)
Lifetime (%) Punktprev (%)
49.7
7.0
1.4
1.1
1.8
0.1
2.5
Risken för att drabbas någon gång under barndomen är ungefär 50%
och hälften debuterar innan 14 års ålder.
Prevalens för psykiatrisk störning i
befolkningen (vuxna)
Kringlen et al, 2001(Oslo)
Major depression
Panic disorder
Social phobia
Generalized anxiety disorder
Simple phobia
Alcohol abuse/dependence
Drug abuse/dependence
Any axis I disorder
Lifetime (%)
17.8
4.5
13.7
4.5
14.4
22.7
3.4
52
Kessler et al, 1994 (NCS, USA)
Any axis I disorder
48
12 month (%)
7.3
2.6
7.9
1.9
11.1
10.6
0.9
33
29
Prevalens landsbygd (vuxna)
Kringlen et al, 2006 (rural)
Major depression
Panic disorder
Social phobia
Generalized anxiety disorder
Simple phobia
Alcohol abuse/dependence
Drug abuse/dependence
Any axis I disorder
Lifetime (%)
8.3
2.6
7.3
3.4
6.5
9.4
0.4
31
12 month (%)
3.7
1.2
5.0
1.1
5.0
3.1
0.0
17
Behandling
• Läkemedelsbehandling
• Individuell samtalsterapi
• Samtalsterapi i grupp
• Stödterapi, stödkontakt
Läkemedelsbehandling
Depression - antidepressiva (serotonin), ångestdämpande (GABA)
Ångestsjukdom - ångestdämpande, antidepressiva
Psykos - neuroleptika (dopamin), ångestdämpande
Sömnstörning – ångestdämpande/rogivande, antihistaminer (histamin)
Duration varierar men behandlingen ska följas upp vid regelbundet.
Samtalsterapi
Olika terapeutiska inriktningar
• Beteendeterapi
• Kognitiv terapi
• Kognitiv beteendeterapi
• Psykodynamisk terapi
• Psykoanalys
• Terapi på humanistisk grund, t ex kroppsterapi, bildterapi,
dansterapi
Övrigt
•
Hälsosam kost, exempelvis tryptofanrik kost (kött, hårdost, banan) vid risk
för nedstämdhet.
•
Lagom med motion och annan fysisk aktivitet.
•
Sömnen, viktig!
•
Identifiera personliga tecken på annalkande psykisk ohälsa, exempelvis
sömnrubbning, börjar arbeta mer/mindre, irritabilitet/vredesutbrott, tar allt
personligt, ökad gråtmildhet, drar sig undan etc.
•
Reflektera över vilka personer/saker/aktiviteter som ger glädje, lugn etc. Öka
dessa aktiviteter.
•
Reflektera över vilka personer/saker/aktiviteter som inger negativa känslor.
Hitta ett sätt att minska dessa aktiviteter.
•
Vid lindriga besvär hos en patient, rekommendera att de söker hjälp hos
husläkaren, svårare besvär - psykiatrin. Vi akuta besvär - eskortera till
psykiatriska akutmottagningen.
Prognos
Evidens
Bäst stöd i forskningen generellt har kognitiv beteendeterapi (KBT) och
psykofarmaka, samt kombinationen av KBT och psykofarmaka. Terapiernas
framgångar varierar betydligt mellan psykiska sjukdomar.
Ångestsjukdomar
Efter genomgången KBT-behandling för specifik fobi (t ex spindelfobi) eller
paniksyndrom är majoriteten besvärsfria. Andra ångestsyndrom är ofta mer
komplexa att behandla.
Schizofreni
25 % Helt och nästan helt återställda
50 % Kvarstående symtom som kräver behandling
25 % Bestående symtom och svåra funktionshinder
Sammanfattning
• Psykisk sjukdom och psykiska symtom är vanliga i
befolkningen!
• Orsaken är multifaktoriell.
• Det finns strukturerade metoder för att diagnostisera
psykisk sjukdom.
• Det finns en rad olika former av behandling.
• Prognosen varierar på grund av sjukdomens art,
tillgänglighet av adekvat behandling och individens övriga
förutsättningar (familj, ekonomi, begåvning,
personlighetsdrag).
Litteratur för kursen
• Kursbok
• SBU-rapporter
• Åhörarkopior
