Hare Kristus och Buddha som Messias?

UPPSALA UNIVERSITET
Teologiska institutionen
Religionsbeteendevetenskap C2, 15 hp
VT 2016
Handledare: Martha Middlemiss Lé Mon
Betygsbestämmande lärare: Anders Sjöborg
Hare Kristus och Buddha som
Messias?
– en kvalitativ innehållsanalys om hur hinduism och buddhism framställs i läroböcker för gymnasiet och årskurs 4-6
Julia Sunnerdahl
19920126-4026
[email protected]
Abstract
The aim of this paper is to examine how the religions Hinduism and Buddhism
compared to Christianity are portrayed and described, in a number of Swedish text
books. The research questions used in order to reach the aim of the study are: How
are Hinduism and Buddhism portrayed in comparison to Christianity in textbooks,
Are the religions described in relation to a Christian norm in the textbooks and in
what ways, and How can the portrayal of the religions be understood using theories
of religious change in a modern Swedish context?
The study is based on four Swedish text books used in Swedish primary school
and upper secondary school. All of the books are written in correlation with the
latest curriculum for the Swedish school system. The research method used in this
study is qualitative content analysis. The theoretical framework is based on Kumashiro’s theory about anti-oppressive pedagogy combined with studies of religious change in modern day Sweden.
The result of the study shows that the descriptions of the religions Hinduism and
Buddhism are different from how the authors describe Christianity. The authors
mostly point out and focus on the philosophical sides of Hinduism and Buddhism,
while the main focus in the texts about Christianity is on Christian history. Hinduism and Buddhism tend to be described through the lenses of stereotypes which are
also upheld by the fact that some of the authors gives a more nuanced picture of
Christianity. Most of the authors agree on that religion in the Western world and
especially in Sweden is a private matter. When the authors describe the religions in
their original countries the descriptions and portrayals vary and the religions are
described both as private and public.
Keywords: norm, school, Hinduism, School book, Christianity, religion and Buddhism.
2
Innehållsförteckning
Hare Kristus och Buddha som Messias? .............................................................................. 1
Kapitel 1 Inledning .............................................................................................................. 5
1. Inledning...................................................................................................................... 5
1.1. Syfte och mål ............................................................................................................ 6
1.2. Frågeställning ........................................................................................................... 6
1.3. Avgränsning ............................................................................................................. 6
1.4. Forskningsgenomgång ............................................................................................. 6
1.5. Material .................................................................................................................... 8
Kapitel 2 Teori ..................................................................................................................... 9
2.1. Kumashiro ................................................................................................................ 9
2.1.1. Undervisning om den andre .............................................................................. 9
2.1.2. Undervisning som förändrar elever och samhället ......................................... 10
2.2.
Casanova om religiös förändring .................................................................... 10
2.3.
Studier om religiös förändring i Sverige ......................................................... 10
2.4.
Arbetsmodell ................................................................................................... 12
Kapitel 3 Metod ................................................................................................................. 13
3.1 Kvalitativ innehållsanalys ....................................................................................... 13
3.2 Validitet ................................................................................................................... 14
3.3 Deduktiv ansats ....................................................................................................... 14
3.4 Insamling av material .............................................................................................. 15
3.5 Forskningsrelation ................................................................................................... 15
Kapitel 4 Resultat och Analys............................................................................................ 16
4.1. Resultat ................................................................................................................... 16
4.1.1. Buddhism ........................................................................................................ 16
4.1.1.1. En människa, tusen världar .................................................................... 16
4.1.1.2. PULS Religion 4-6 .................................................................................. 17
4.1.1.3. Religion 1 för gymnasiet ......................................................................... 17
4.1.1.4. Utkik 4-6 Religion ................................................................................... 18
4.1.2. Hinduism ........................................................................................................ 19
4.1.2.1. En människa, tusen världar .................................................................... 19
4.1.2.2. PULS Religion 4-6 .................................................................................. 19
4.1.2.3. Religion 1 för gymnasiet ......................................................................... 20
4.1.2.4. Utkik 4-6 Religion ................................................................................... 21
4.1.3. Kristendom ..................................................................................................... 21
4.1.3.1. En människa, tusen världar .................................................................... 21
4.1.3.2. PULS Religion 4-6 .................................................................................. 22
4.1.3.3. Religion 1 för gymnasiet ......................................................................... 22
4.1.3.4. Utkik 4-6 Religion ................................................................................... 23
4.2. Analys..................................................................................................................... 23
4.2.1. Undervisning om den andre ............................................................................ 24
4.2.2. Undervisning som förändrar elever och samhälle .......................................... 25
4.2.3. Religiös förändring ......................................................................................... 25
4.3. Slutsatser ................................................................................................................ 27
Kapitel 5 Diskussion .......................................................................................................... 28
5.1 Teoretisk reflektion ................................................................................................. 28
5.2 Metodisk reflektion ................................................................................................. 28
5.3 Empirisk reflektion .................................................................................................. 29
5.4 Bidrag ...................................................................................................................... 29
3
5.5 Avslutande reflektioner ........................................................................................... 29
Sammanfattning ................................................................................................................. 31
Referenser .......................................................................................................................... 32
Böcker ....................................................................................................................... 32
Elektroniska källor .................................................................................................... 32
Tidningsartiklar ........................................................................................................ 32
4
Kapitel 1 Inledning
1. Inledning
Den normkritiska pedagogiken är högst aktuell och omdebatterad i Sverige idag.
Undervisningen ska vara för alla och på lärarprogrammet i Uppsala är det här något som syns konstant under utbildningen. Det finns en tydlig linje på lärarutbildningen i Uppsala som innefattar att minoritetsgrupper ska inkluderas i undervisningen och lärare uppmanas ifrågasätta de normer som finns i vårt samhälle. Skolverkets plan för likabehandling är central i arbetet kring normkritisk pedagogik
och Skolverket formulerar detta på följande vis:
Arbetet för likabehandling är en del av skolans värdegrundsarbete som handlar
om att aktivt främja alla elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller
sexuell läggning (Skolverket 2016).
Sverige är ett av världens mest sekulära länder (Forskning och framsteg, 2004).
Svenskarna går inte i kyrkan eller anser sig tro på någon gud i särskilt stor utsträckning. Samtidigt trendar yogaklasser världen över, som har sitt ursprung i
buddhism och hinduism (Heelas & Woodhead 2005, 1). Svenska kyrkan har ett
högt medlemsantal, även om de som går i kyrkan på söndagarna är få. På grund av
det höga medlemsantalet fungerar kristendomen fortfarande som religiös norm i
Sverige.
Sekulariseringsteorin menar att modernitet innebär att religionen förlorar sin
position. Nutida forskare inom religionssociologi menar istället att religionens roll
snarare förändras än går förlorad. Även om kyrkan och staten är separerad i Sverige, så fungerar kristendomen som en källa för gemenskap för svenskar (Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson 2004).
Den här studien kommer att fokusera på om skillnaderna mellan beskrivningen
av hinduismen och buddhismen i relation till kristendomen återfinns i läroböckerna. Framställs dessa religioner som minoriteter i relation till en kristen norm i
läroböckerna? Kanske kan man få en tydligare uppfattning av varför bilden av
dessa religioner ser ut som den gör. Studien bidrar till en vidgad förståelse kring
religionens roll i det svenska samhället. Läroböckerna porträtterar detta och samspelar med de aktuella läroplanerna Lgr11 och Gy11. Läroplanerna är dokument
som är politiskt styrda och förändras över tid. Dessa reflekterar och belyser större
samhällsförändringar. Detta rör även synen på religion. Läroböcker speglar de
tendenser som finns i ett samhälle, samtidigt som de också upprätthåller dem eftersom de fungerar som verktyg i skolan. Skolan utbildar framtidens vuxna vilket
ökar vikten av innehållet i undervisningen. Genom att studera läroböckerna så kan
det bidra till den större teoretiska debatten om religionens förändrade roll i nutida
Sverige.
5
1.1. Syfte och mål
Syftet med det här arbetet är att, genom ett religionssociologiskt och didaktiskt perspektiv, undersöka läromedel för två olika åldersgrupper och hur de framställer religionerna hinduism och buddhism. Jag vill undersöka om dessa religioner beskrivs
annorlunda i relation till kristendomen. Särskilt fokus kommer att läggas vid om
dessa religioner utmålas som något exotiskt i relation till en svensk kristen norm.
Studiens mål är att belysa skillnaderna mellan hur hinduism och buddhism beskrivs i relation till kristendomen.
Studien kommer att bidra till en ökad förståelse för vilka normer rörande religion
som råder i samhället idag, samt vilken roll religionen har i det svenska samhället
idag. Fokus kommer därför att läggas vid huruvida religionen framställs som privat
eller offentlig i samhället.
1.2. Frågeställning
•
•
•
Hur framställs hinduism och buddhism i jämförelse med kristendomen i
läromedel?
Beskrivs religionerna i relation till en kristen norm i läroböckerna? På vilka
sätt?
Hur kan läroböckernas framställning av religionerna förstås med hjälp av
teorier om religiös förändring i svenska samhället idag?
1.3. Avgränsning
Jag kommer att undersöka fyra läroböcker utgivna av två förlag, Gleerups och Natur
& Kultur. Jag har valt att enbart undersöka böcker utgivna av två förlag på grund
av att de är två av de största förlagen i Sverige, vilket bidrar till att de troligtvis når
flest elever och används av många lärare. Dessa läroböcker innehåller både text och
bilder, men i min studie kommer endast texten att studeras. Det som kommer att
studeras är enbart den faktatext som beskriver religionerna. Jag kommer också endast att studera de kapitel som tituleras som Buddhism, Hinduism och Kristendom.
Detta för att kunna göra ett jämförbart urval då det resulterar i ett mer avgränsat
material.
Läroboksförfattarnas religiositet kommer inte att behandlas i min studie, vilket
gör att jag inte kommer dra några slutsatser om författarnas roll som påverkande
faktor. Detta på grund av att författarna i vissa fall anger deras religiösa bakgrund,
men i andra inte.
1.4. Forskningsgenomgång
Forskning kring normkritisk pedagogik och inkluderande undervisning är ständigt
aktuellt. Forskare har studerat hur en inkluderande undervisning kan gå till och
vilka dilemman som kan uppstå. Man har studerat hur samhällets mångfald behandlas i klassrummet, vad gäller funktionsnedsättning, sexualitet och religiositet.
6
Däremot saknas en del forskning kring hur hinduism och buddhism som minoritetsreligioner behandlas i klassrummet och i läroböcker. I avsnittet presenteras en
del av den tidigare forskning som gjorts kring det valda ämnet. De sökord som har
använts vid sökningen efter dessa är: norm, skola, hinduism, lärobok, kristen, religion och buddhism.
Kjell Härenstam har granskat hur hinduism framställs i läroböcker i artikeln En
granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker
(2006). Studien avser undersöka hur ett antal läroböcker framställer hinduism och
islam. Slutsatsen i studien är främst att de flesta läroböcker har för avsikt att ge en
filosofisk och nyanserad bild av hinduismen, även om den bilden ofta präglas av
västerländska ögon. Hinduismen är inte lika omtalad i Sverige vilket också syns i
läroböckerna. Fördomar lyser igenom och detta beror troligtvis på att författarna
inte är medvetna om sina egna fördomar. Härenstams studie har som syfte att fungera som ett underlag till Skolverkets rapport I enlighet med skolans värdegrund?.
Studien Dilemmas of inclusive education av Michailakis och Reich undersöker
huruvida undervisningen för intellektuellt funktionsnedsatta barn är inkluderande
eller exkluderande (2008). Vad Michailakis och Reich kommer fram till är främst
att visionen ”En skola för alla” vanligtvis resulterar i att dessa barn hamnar i vanliga
klasser. Michailakis och Reich argumenterar i sin artikel för att en skola där alla
inkluderas fungerar som ett slags illusion och inte fungerar i praktiken (Michailakis
och Reich 2008). I denna studie diskuterar forskarna hur minoritetsgruppen intellektuellt funktionsnedsatta barn inkluderas eller exkluderas i skolan. Detta gör
också att dessa barn blir avvikande från normen där barnen inte förväntas ha några
funktionsnedsättningar av dessa slag.
Ytterligare en studie som undersöker normer i klassrummet är Engaging diversity in teaching religion and theology: an intercultural, de-colonial epistemic perspective av Michel Elias Andraos (2012). Han fokuserar på om individers koloniala
tillhörighet eller bakgrund påverkar maktstrukturen i klassrummet. I studien tar han
främst hänsyn till vilken etnicitet individerna har. Andraos tes är att de människor
som har ursprung i västvärlden alltid är priviligierade på grund av kolonialmakternas historia. Slutsatsen i studien är att kolonialmakternas historia fortfarande spelar
roll i dagens klassrum. Andraos menar att om man kan belysa elefanten i rummet,
alltså vem som är priviligierad och varför, så kan man lära av varandra och bredda
elevernas kunskaper om världen samtidigt som man motverkar fördomar. (Andraos
2012).
Kerstin von Brömssen och Christina Rodell Olgaç (2010) har gjort en studie,
Intercultural education in Sweden through the lenses of the national minorities and
of religious education, där de undersöker hur den interkulturella undervisningen i
Sverige har sett ut genom historien och hur den ser ut idag. De fokuserar dels på
Sveriges fem minoritetsnationaliteter samt hur skolsystemet har anpassat sig efter
den religiösa mångfald som idag finns i landet. Resultatet av studien visar att undervisningen tidigare inte har varit anpassad efter minoritetsgrupperna eller religiös
mångfald. Von Brömssen och Rodell Olgaç menar att medvetenheten kring olika
minoritetsgrupper och religiös mångfald ökar i Sverige, men även att undervisningen och hela samhället måste anpassas mer för att inte exkludera någon. De menar även att istället för att klassificera dessa grupper som minoriteter så bör man
istället inkludera dessa i hela samhället (von Brömssen & Rodell Olgaç 2010).
Vidare har Jonas Otterbeck (2005) studerat hur sju läroböcker för gymnasiet
framställer islam i artikeln What is reasonable on demand? Islam in Swedish text-
7
books. Han undersöker hur islam blir beskriven som ”den andre” eller något exotiskt. Syftet med studien är alltså att problematisera framställningen av islam i
svenska läroböcker för gymnasiet. Otterbeck drar slutsatserna att framställningarna
mestadels är problematiska. Han menar även att det finns svårigheter att beskriva
en religion i läroböcker då författaren behöver göra ett selektivt urval av vilken
kunskap som ska förmedlas till eleverna. Detta gör att en del information behöver
utelämnas, vilket kan bidra till att bilden av religionen blir stereotypisk (Otterbeck
2005). Otterbecks studie visar tydligt att det är viktigt att kritiskt granska läroböcker. Det bidrar till att bilderna av de religioner som framställs i läroböcker kan
bli bättre och mer rättvisa för dess utövare.
Dessa studier visar på att ett normkritiskt perspektiv inom skolans värld är högst
aktuellt. De visar även på att det behövs ytterligare forskning kring fler religiösa
minoritetsgrupper än enbart islam. Denna studie kan bidra till ytterligare förståelse
för hur hinduism och buddhism framställs i läroböcker och om en eventuell kristen
norm upprätthålls genom läromedlen.
1.5. Material
Den litteratur som granskas är fyra läroböcker utgivna av två förlag, Gleerups samt
Natur & Kultur. Dessa förlag är två av de större läroboksförlagen i Sverige och når
därför troligtvis ut till många elever. Jag har valt två läroböcker från vardera förlag
där en är ämnad för gymnasiet och en för årskurs 4-6. Orsaken till att jag har valt
läroböcker för två åldersgrupper är för att få en bredd i materialet.
De läroböcker jag använder är:
- En människa, tusen världar av Robert Tuveson utgiven av Gleerups 2015.
Läroboken är ämnad för gymnasieskolans högskoleförberedande program
och har som syfte att fördjupa kunskaperna och öka förståelsen för religion.
- PULS Religion 4-6 av Marianne Abrahamsson, Annica Rodell och Maria
Willebrand utgiven av Natur och Kultur. Läroboken är ämnad för årskurs 46 och har som syfte att beskriva världsreligionerna med hjälp av berättelser
och faktatexter.
- Religion 1 för gymnasiet av Katarina Lycken, Veronica Wirström och
Lennart Göth utgiven av Natur och Kultur. Läroboken är ämnad för gymnasiet och har som syfte att bredda, fördjupa och utveckla kunskaper om religioner och livsåskådningar i ett livsfrågeperspektiv.
- Utkik 4-6 Religion av Senait Bohlin utgiven av Gleerups. Läroboken är ämnad för årskurs 4-6 och har som syfte att ge en spännande, varierad och rolig
religionsundervisning.
Jag har valt fyra läroböcker för att det ska rymmas inom ramen för en kandidatuppsats, men också för att det räcker för en kvalitativ studie. Det bör tilläggas att det
empiriska materialet inte gör att studien är representativ för samtliga läroböcker
som används för gymnasiet och årskurs 4-6. Dock består urvalet av läroböcker utgivna av två stora förlag och ämnar ge en fördjupad förståelse för ämnet, snarare än
att ge en generaliserande bild.
8
Kapitel 2 Teori
2.1. Kumashiro
Lärare, skolforskare och politiker har länge undersökt och försökt utreda varför det
finns diskriminering i skolorna. Diskriminering kan handla om rasism, sexism,
klassrelaterad diskriminering, religionsrelaterad diskriminering, diskriminering
som rör funktionshinder etc. Kumashiro har utstuderat fyra kategorier av att kontextualisera och motarbeta diskriminering. Kumashiro använder termen Other och
Othering (översatt den andre och andrafiering) vilken syftar till de grupper som
ofta blir marginaliserade och ses som avvikande från en rådande norm. Kumashiros
fyra kategorier är undervisning för den andre, undervisning om den andre, undervisning som är kritisk mot privilegiering och andrafiering samt undervisning som
förändrar elever och samhället (Kumashiro 2002, 31-32). Nedan kommer två av
dessa kategorier förklaras; undervisning om den andre och undervisning som förändrar elever och samhället. Dessa två kommer att studeras och användas som
verktyg för att kunna kategorisera materialet. Jag använder endast två kategorier då
det är de som finns synliga i alla läroböcker. För att kunna göra en jämförande studie krävs att kategorierna återfinns i alla läroböckerna.
2.1.1. Undervisning om den andre
De forskare som väljer detta sätt går ifrån det individuella perspektivet och fokuserar istället på vad alla elever, privilegierade och marginaliserade, ska kunna om den
andre. Forskare menar att genom att undervisa om den andre får eleverna mer kunskap och därför mer förståelse för den andre, vilket i sin tur bör minska diskrimineringen. Vidare menar forskarna att antidiskriminerande undervisning är central för
att kunna utmana diskriminering i skolan (Kumashiro 2002, 39).
Två typer av kunskap kring diskriminering är identifierade. Den första är kunskap om det som samhället definierar som normalt, alltså det som är vanligast, och
som normativt, så som det borde vara. Att vara annorlunda ställs i motsats till normen. Kunskap av det här slaget, menar Kumashiro, leder ofta till missförstånd.
Den andra typen av kunskap uppmuntrar en snedvriden bild av den andre som
bygger på stereotyper och myter. Detta sker ofta genom historieböckers beskrivningar av olika rörelser, till exempel gayrörelsen, där människorna i rörelsen blir
stereotypiska för just den gruppen.
Dessa två typer av kunskap kring marginaliserade grupper återskapar förtrycket
och gör att de stereotypiska bilderna av olika grupper snarare blir endimensionella
och stereotypiska än mångfacetterade. Kumashiro menar att detta är problematiskt
för de som undervisar då dessa två kunskapstyper ofta finns dolda i läroplanerna,
vilket innebär att de oftast undervisas av lärare indirekt och ofta utan avsikt (Kumashiro 2002, 39-40).
I läroböcker för religion kan denna undervisningsform synas genom att man beskriver olika fenomen med hjälp av kristendomen. Det kan vara genom att man
9
beskriver olika religiösa fenomen med kristna glasögon, till exempel att säga att
den judiska högtiden pesach är som den kristna påsken etc.
2.1.2. Undervisning som förändrar elever och samhället
Forskare som väljer denna undervisningsform menar att diskriminering uppstår genom diskurs. Det språk som talas och skrivs är det som skapar strukturer i ett samhälle. Språk som talas tenderar att återskapa det som privilegierar den privilegierade
och det som marginaliserar den marginaliserade. De stereotyper som finns kring
den andre återskapas genom att språket om den andre fortsätter att vara stereotypiskt. När dessa uttalas i skolan blir elever olika behandlade av lärare och detta kan
även leda till psykisk ohälsa (Kumashiro 2002, 50).
Vidare menar Kumashiro att det bästa sättet att komma ifrån dessa stereotyper är
att sätta eleverna i ett slags kris med ett språk som de inte är vana vid (Kumashiro
2002, 53). Ett exempel kan vara att läroböcker i religion kan beskriva en religiös
ledare inom kristendomen genom att skriva att en präst har ungefär samma funktion
som en imam eller rabbin. Detta gäller även läraren i klassrummet. Istället för att
beskriva olika fenomen med hjälp av normen, i detta fallet den kristna prästen, så
kan läraren beskriva den privilegierade religionen med hjälp av den marginaliserade
för att få eleverna att ifrågasätta sig själva.
2.2. Casanova om religiös förändring
Detta avsnitt fungerar som en förenkling av Casanovas teori om religiös förändring.
José Casanova går emot den traditionella sekulariseringsteorin och menar att religionens roll i samhället inte minskar i samband med modernisering. Snarare att
rollen förändras. Religionen försvinner inte utan får istället nya skepnader och Casanova menar att dessa skepnader huvudsakligen rör sig mellan religionen som privat och religionen som offentlig. I västvärlden är religionen i huvudsak en privatsak
då det individualistiska tänkandet har bidragit till att religionen går hand i hand med
privatlivet (Casanova 1994, 40).
Casanova menar att den sociala verkligheten inte är tydligt tvådelad, vilket bidrar
till att när man delar upp världen i kategorier skapar man också begränsningar. Genom att dela upp religionen i privat och offentlig bidrar det till att sådant som inte
passar in i någon av kategorierna går förlorat (Casanova 1994, 43).
2.3. Studier om religiös förändring i Sverige
Casanova har gjort studier på länder som Spanien, Polen och Brasilien, men för
att förstå Casanova i en svensk kontext krävs studier som använder Casanova som
verktyg för att förklara religionens roll och funktion i Sverige.
Mia Lövheim och Marta Axner utförde studien Halal-TV: Negotiating the place
of religion in Swedish public discourse (2011) där de studerade den debatt som
följde tv-programmet Halal-TV som sändes i SVT 2008. Med hjälp av Casanovas
teori kring religion i den offentliga sfären konstaterar Lövheim och Axner att religionens roll i Sverige förändras i och med att den tog plats i den offentliga sfären.
Dock visar reaktionerna på programmet att det finns åsiktsskillnader kring vilken
form av religion som enligt normen får ta plats i det offentliga (Lövheim & Axner
2011).
10
Genom att undersöka vilka reaktioner som uppstod kring tv-programmet blir det
tydligt att religion i Sverige, enligt normen, är en privatsak. Samtidigt utmanas
denna norm på grund av att världen blir allt mer global och fler religioner tar plats
i Sverige. De religioner som syns i det offentliga tenderar att skapa debatt. Ett exempel på detta är debatten om kvinnor som bär hijab. Ett annat tydligt exempel är
de reaktioner som följde efter avsnittet då en kvinna hade vägrat att skaka hand med
en manlig reporter.
Ytterligare en studie som undersöker religionens roll i det moderna Sverige är
Religiös förändring i norra Europa – en studie av Sverige av Anders Bäckström,
Nina Edgardh Beckman och Per Pettersson (2004). Författarna menar att kyrkans
roll har förändrats under 1900-talet där den har gått från att ha haft en betydande
roll för välfärden (t.ex vård, skola, omsorg) till ”förvaltare av en specifikt religiös
samhällssfär […] och har därmed fått se sin auktoritet i samhället minska” (Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson 2004, 10). Vidare menar författarna att
denna auktoritetsminskning även gäller individens tros- och världsbildning. Idag
bygger individen upp dessa själv och samhället är allt mer individbaserat. Detta har
gjort att skillnaden mellan en privat och offentlig samhällssfär har blivit allt tydligare. Under 1900-talet har även religionens funktion, till stor del, flyttats från den
offentliga till den privata sfären (Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson 2004,
10).
Studien visar att traditionellt kyrkliga värderingar och trosåskådningar minskar,
men samtidigt att årliga högtider och livsriter så som bröllop, dop och begravning
upprätthålls av en stor del av befolkningen. Författarna menar att den kyrkliga avregleringen år 2000 kan betraktas som en allmän avreglering bland många andra så
som kollektivtrafik, sjukvård och äldreomsorg. Dessa avregleringar gör att avståndet mellan människan och staten ökar, och kyrkan har rört sig från det offentliga till
den frivilligt organiserade samhällssektorn (Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson 2004, 13).
Vidare menar författarna att ”religionens betydelse för människors relationer till
det kulturella minnet illustreras av folkmajoritetens livslånga relation till kyrkan,
som är typisk för norra Europa” (Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson 2004,
155). Detta innebär att människor har en individuell frihet att välja sin religiositet
samtidigt som religiositeten bidrar till en stark känsla av gemenskap. När kollektivet utsätts för kriser och katastrofer blir den religiösa normaliteten särskilt tydlig.
”Behovet av riter vid dessa tillfällen visar att en kultur aldrig kan privatiseras fullständigt” (Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson 2004, 155).
Det finns också en förändring i det svenska samhället idag i och med att fler religioner tar plats under samma tak. Gränserna mellan det offentliga och det privata
blir allt mer otydliga.
Religiösa traditioner begränsas genom statliga interventioner och etniska konflikter uppstår
genom religiösa rörelsers aktivitet. De sociala frågornas lokala och globala karaktär bidrar
till att göra religionen offentlig inom områden där den tidigare har varit osynlig (Bäckström,
Edgardh Beckman & Pettersson 2004, 155).
Detta är ett resultat av ett mångkulturellt samhälle som präglas av globalisering.
Den kristna kyrkans historiska roll i Sverige ifrågasätts samtidigt som det finns ett
förändrat sätt att förhålla sig till religion i Sverige. Samhället är ständigt i fas med
att anpassa sig efter de olika grupper som lever och kommer in i landet idag
(Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson 2004, 155).
11
Religionens funktion som skapare av gemenskap finns kvar, trots att tron har
blivit mer privatiserad och kyrkan har separerats från staten. Dock är fortfarande
utövandet och den trosrelaterade delen av religionen fortfarande en privatsak. Det
centrala som definierar denna religiösa förändring är att religionen rör sig från att
vara en stor del av samhället och staten, till att bli mer privatiserad men fortfarande
bidrar till en gemenskap. Det är detta som kommer att användas som verktyg i studien. Med detta som utgångspunkt kommer denna studie att fokusera på om de utvalda läroböckerna kan bidra till en inblick i religionens roll och funktion i Sverige
idag, men även hur andra religioner än kristendomen ses på i Sverige.
2.4. Arbetsmodell
De teorier som jag har valt att studera materialet utifrån kommer att användas för
att kunna kategorisera och analysera texten. Kumashiros två kategorier används för
att beskriva hur något framställs som avvikande ifrån den rådande normen. Teorin
om religiös förändring operationaliseras av mig till två kategorier; privat och offentlig religion.
- Privat religion innebär att religionen utspelar sig hos individen själv eller
inom familjen. Religiositeten yttras i hemmet.
- Offentlig religion innebär att religionen är synlig även utanför hemmet och
individen själv. I läroböckerna syns detta genom att exempelvis högtider
firas, särskilda kläder eller symboler bärs av de troende etc.
Begreppen används för att kunna urskilja vilken form av religion som fungerar som
norm i Sverige. Dessa kommer att fungera som verktyg för att kunna använda teorin
om religiös förändring i Sverige i studien. Genom att studera vilken/vilka religion/er som anses vara avvikande och hur den/de beskrivs i relation till dessa begrepp
kommer studien att kunna bidra till en ökad förståelse kring religionens roll i Sverige idag.
Jag kommer att presentera resultatet genom att placera vardera religion som huvudkategori och sedan presentera läroböckerna som underkategorier för att ge
struktur åt innehållet. Underkategorierna presenteras i bokstavsordning.
De analysfrågor jag ställer när jag analyserar materialet är:
- Hur framställs religionen utifrån Kumashiros två kategorier?
- Framställs religionen som privat eller offentlig?
- Beskriver man religionen i relation till en eventuell kristen norm?
12
Kapitel 3 Metod
3.1 Kvalitativ innehållsanalys
I denna studie kommer en kvalitativ innehållsanalytisk metod att användas. Innehållsanalys används för att kunna förklara vilka budskap och vilken information
som finns inbäddat i materialet. Metoden definieras som en forskningsteknik för att
kunna dra giltiga slutsatser kring texter, och/eller andra material, samt de kontexter
där dessa tar plats. Användandet av metoden gör att det går att beskriva och systematiskt analysera olika typer av material för att sedan kunna förklara mönster i
materialet. Vid en kvalitativ studie läggs fokus på analysen för den specifika studien, snarare än att ha som syfte att lägga fram objektiva slutsatser. (Nelson & H.
Woods 2011).
Vid studiet av läroböcker kommer innehållsanalysen vara fördelaktig då all information inte finns direkt utskriven, utan kräver tolkning av den som studerar. För
att kunna utläsa vad som är normativt i läroböckerna krävs att den som studerar kan
utläsa vad som finns mellan raderna.
Innehållsanalys är ett sätt att på ett ohindrat sätt kunna mäta och undersöka särskilda fenomen. Den gör att ett stort och ostrukturerat material kan studeras och
struktureras. Genom att koda och kategorisera materialets helhet, men också vad
som finns dolt i materialet kan studien bidra till ett svar på en större fråga. Metoden
är beroende av den som analyserar materialet, vilket gör att den inte kan klassas
som en rent objektiv metod. Eftersom den som studerar materialet har stor påverkan
krävs det att kodaren är särskilt noggrann vid valet av teoretiska ramar för att sedan
kunna tolka och analysera materialet. Detta är dock inget som är utmärkande för
innehållsanalys, utan gäller all form av textanalys. Nelson & H. Woods (2011, 112)
menar därför att budskap i en text inte upptäcks, utan snarare konstrueras genom
tolkning.
Materialet i den här studien består av fyra läroböcker och tolv kapitel totalt om
hinduism och buddhism. Genom att studera dessa och vad som finns dolt i materialet kan studien förhoppningsvis bidra till en ökad förståelse kring religioner i Sverige idag. Detta genomförs genom att använda teoretikerna Kumashiro och Casanova som fungerar som ett teoretiskt ramverk för att kunna strukturera materialet.
För att genomföra en innehållsanalys krävs kodning av materialet. Detta genomförs genom identifiering av meningsbärande enheter, som sedan kategoriseras in i
olika kategorier. Kategorierna kan exempelvis bestå av attityder, argument eller
upprepande mönster av idéer. I denna studie består kategorierna av religionerna
som studeras och underkategorierna består av läroböckerna som undersöks. På det
här sättet kan man synliggöra vad som är av vikt i studien och gör det lättare för
läsaren att urskilja centrala teman i det studerade materialet (Nelson & H.Woods,
2011, 112-114).
Den största fördelen med att använda innehållsanalys i samband med studiet
kring religion är att den som studerar materialet tillåts tolka vad som finns ”mellan
raderna” i texten eller materialet. Denna fördel kan dock även vara en nackdel då
kodningen av materialet också kräver tolkning. Det gör att olika kodare troligtvis
13
skulle koda materialet på olika sätt. Reliabilitet avser graden av tillförlitlighet i en
studie.
Den här metoden används i denna studie då det jag letar efter i texterna inte säkert
uttrycks i texten, utan snarare kan finnas mellan raderna. Innehållsanalysen tillåter
den som genomför studien att tolka materialet själv och på så vis komma fram till
ett resultat.
3.2 Validitet
Validitet avser frågor om studiens giltighet. Att validera en studie innebär att man
kontrollerar att metoden mäter det den avser mäta. Det krävs att man konstant reflekterar kritiskt kring sitt eget arbete för att kunna avgöra om de vägar man väljer
är relevanta för det som man avser undersöka. Detta görs för att kunna staka ut vart
gränserna för den funna kunskapen går, men också för att kunna säkerställa att studiens frågeställningar blir besvarade (Malterud 2011, 217-219).
Enligt Malterud (2011) finns det olika kriterier för validitet och de som förekommer i den här studien kommer att presenteras nedan.
I denna studie finns intern validitet där man ifrågasätter relevansen av begrepp
och kartläggningsmetoder. Att ifrågasätta metodens och teoriernas funktion i relation till om frågeställningarna besvaras är centralt för detta kriterium (Malterud
2011, 27).
Ytterligare ett kriterium är korrespondens- och kriterievaliditet vilket innebär att
det man mäter måste kunna ställas mot något som anses vara standard. Om det inte
finns något att jämföra mätningen med så är det också svårt att avgöra vad som är
sant (Malterud 2011, 221). Det är dock svårt att avgöra vad som är sant i relation
till det valda ämnet då det är problematiskt att mäta normavvikelse. I denna studie
kommer en definition av norm att beskrivas, vilken också är det som avvikelserna
kommer att ställas emot.
Ett annat kriterium är kommunikativ validitet som bygger på författarens förmåga att kommunicera den kunskap som utvecklats. Om inte resultatet av studien
kan förmedlas på ett lämpligt sätt förblir kunskapen privat. Enligt Malterud (2011,
222) har forskarens litterära färdigheter större betydelse i en kvalitativ studie än i
en kvantitativ. Detta på grund av att ramverket för studien inte enbart består av att
presentera data, utan istället kunna beskriva vad som har hittats.
Slutligen innebär inte uppfyllandet av validitetskriterierna att en studie motsvarar ett slags sanning. Snarare speglar det en reflexivitet och medvetenhet kring studiens giltighet (Malterud 2011, 225).
3.3 Deduktiv ansats
I denna studie kommer en deduktivt tillvägagångssätt att användas. Ett deduktivt
tillvägagångssätt innebär att studien är teoridriven. Teorierna används för att kunna
strukturera materialet med hjälp av kategorier, begrepp och modeller. Inom dessa
teorier finns också givna namn på kategorier och begrepp vilka är viktiga att använda konsekvent för att teorin ska fungera (Malterud 211, 210).
14
3.4 Insamling av material
Det material som används i denna studie är fyra läroböcker där två är för gymnasiet
och två är för årskurs 4-6. Förlagen Gleerups och Natur & Kultur är utgivare av
böckerna där varje förlag har en bok för vardera åldersgrupp. Förlagen har valts ut
på grund av att de är två av de större förlagen i Sverige, vilket gör att de troligtvis
används i undervisningen i stor utsträckning. Materialet har samlats in genom att
jag har besökt förlagens hemsidor och därefter valt ut dessa böcker.
3.5 Forskningsrelation
Som blivande lärare anser jag att granskningen av läroböcker är av stor vikt. Detta
på grund av att läromedel används flitigt i undervisningen av många lärare, vilket
jag erfarit under mina praktikperioder på lärarprogrammet. Jag har inte heller upplevt att de lärare jag har stött på under dessa praktikperioder reflekterar kritiskt kring
vad som uttrycks och förmedlas i läroböckerna.
Inkluderingen av minoritetsgrupper och ifrågasättandet av normer är något som
jag tycker är väldigt viktigt när man arbetar som lärare. Överallt på skolorna finns
elever, lärare och annan personal som identifierar sig med dessa grupper. Att därför
undersöka vilka normer som finns och identifiera dem, tror jag, kan bidra till en
större förståelse för dessa människor.
Självklart kan min roll som heterosexuell, icketroende, vit medelklasskvinna i
Sverige ifrågasättas i relation till ämnet då jag placeras i den grupp som kallas för
norm i samhället. Mina tidigare erfarenheter kommer göra att jag tolkar vissa saker
i materialet som problematiska, men också att jag kanske inte kommer att se andra
saker. Däremot tror jag att min utbildning har gjort att jag har god förmåga att reflektera kritiskt kring det givna ämnet. Det krävs också att jag analyserar materialet
med hänsyn för de religioner och grupper som läroböckerna behandlar.
15
Kapitel 4 Resultat och Analys
4.1. Resultat
I detta kapitel presenteras ett urval av citat och tolkningar av materialet. De citat
som har valts ut är de som har relevans för studien. De texter som inte presenteras
i kapitlet har valts bort då de inte fyller något syfte för studien. Viss analys av
materialet förekommer i resultatdelen då den metod som används kräver tolkning
av materialet. I analyskapitlet redovisas en djupare analys av materialet. I kapitlet
presenteras vardera religion för sig och läroböckerna presenteras med hjälp av underrubriker. Det material som redovisas i detta kapitel är det som ligger till grund
för studien.
4.1.1. Buddhism
4.1.1.1. En människa, tusen världar
Kapitlet inleds med att Tuvesson (2015) skriver att det är svårt att definiera vem
som är buddhist.
Att definiera vem som är buddhist är ingen enkel uppgift. Väldigt förenklat kan man säga att
det är en person som tar sin tillflykt till de tre så kallade juvelerna: Buddha, hans lära
(dharma) och den av honom grundade buddhistiska församlingen (sangha) (Tuvesson 2015,
253).
I samma avsnitt som heter Bakgrund skriver författaren att buddhismen har blivit
allt mer populär i västvärlden, troligtvis på grund av att den kan uppfattas som mer
individualistisk i jämförelse med de andra världsreligionerna. Tuvesson skriver att
religionen därmed är lätt att kombinera med den privatreligiositet som är vanlig i
västvärlden. Religionen ses också som en fredlig religion, troligtvis på grund av att
man förknippar den med Dalai Lama, enligt Tuvesson (2015, 253). En annan orsak
kan vara att många ser buddhismen mer som en filosofi än en religion, vilket är
attraktivt för människor i ett sekulärt samhälle där en stressig vardag är ett faktum
(Tuvesson 2015, 253). I detta stycke inleder Tuvesson kapitlet med att referera till
västvärldens privatreligiositet, vilket gör att avsnittet uppfyller kriterierna för privat
religion. Tuvesson menar att religion i väst, inklusive Sverige, är en privatsak och
inte något som syns i det offentliga (Tuvesson 2015, 253). Samtidigt förklarar Tuvesson vad buddhismen är med hjälp av att skapa ett vi (västvärlden) och dem
(Asien) vilket gör att avsnittet även faller in i Kumashiros kategori Undervisning
om den andre.
I avsnittet Heliga rum och platser står följande:
Templen är väldigt viktiga i den religiösa utövningen. De fungerar främst som gudstjänstlokaler men också som samlingsplatser med salar där monaster undervisar (Tuvesson 2015,
279).
16
Här beskriver författaren att templen i de buddhistiska länderna fungerar som en
samlingsplats där buddhisterna möts i sin tro, vilket gör att religionen här beskrivs
som offentlig religion.
4.1.1.2. PULS Religion 4-6
Kapitlet om buddhismen inleds med en kort bakgrund av religionen där författarna
skriver att religionen är den viktigaste religionen i Sydostasien och att buddhismen
har mycket gemensamt med hinduismen, bland annat tron på återfödelse.
I avsnittet När ett barn föds beskriver författaren vad buddhister gör när ett barn
föds:
Många föräldrar vill ha sina nyfödda barn välsignade. Då kan de gå till ett tempel där en
munk läser upp heliga texter och stänker vatten på barnet. Det finns inte någon gemensam
ceremoni motsvarande barndop (Abrahamsson 2011, 154).
Abrahamsson förklarar hur välsignelsen går till och författaren beskriver att buddhismen inte har någon ceremoni som liknas vid det kristna dopet. Genom att författaren använder dopet som exempel förklaras buddhismen som något annorlunda,
vilket gör att citatet faller under Kumashiros begrepp Undervisning om den andre.
I avsnittet som heter Högtider och riter förklarar Abrahamsson (2011) att det
inte finns så många gemensamma högtider och riter. I övrigt handlar buddhismen
främst om att meditera och sökandet efter den rätta kunskapen (Abrahamsson 2011,
153). Detta gör att religionen i kapitlet framställs som privat religion.
4.1.1.3. Religion 1 för gymnasiet
Kapitlet om buddhismen startar med att författarna ger en introduktion till religionen där de skriver att flera av de asiatiska religionerna har en gemensam tro att
livet är cykliskt.
Författarna fortsätter med att skriva om den åttafaldiga vägen och därefter finns
ett avsnitt som heter Kretslopp och Karma. I detta avsnitt ger författarna förklaringar på begrepp som dharma och samsara. När författarna förklarar vad dessa
begrepp betyder skriver om människorna i vi-form, till exempel:
Eftersom vi vill finnas kvar och vara eviga inbillar vi oss gärna att vi har en oföränderlig
kärna, ett ”jag”. Men detta stämmer inte, säger Buddha. Den du är när du är fem år är en
annan än den du är när du är femton. Och vid femtio är du en annan igen. Kroppen förändras,
våra intryck förändras, vi får nya erfarenheter (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 168).
Författarna gör läsaren delaktig i exemplet och på så vis faller exemplet i Kumashiros kategori Undervisning som förändrar elever och samhälle. De låter även
läsaren tänka att det är ett slags universell sanning som alla människor uppfyller.
Vidare följer avsnitt om olika inriktningar där författarna förklarar bakgrunden
till varje inriktning och vad som är centralt. I avsnittet Vajrayana kopplar författarna ihop västvärlden med buddhismen för första gången. Dalai Lamas arbete för
fred och icke-våld är en av orsakerna till varför han är uppmärksammad i västvärlden.
När författarna sedan skriver om de män och kvinnor som lever i kloster faller
detta under Kumashiros Undervisning om den andre. Detta på grund av att de framställer detta som något som är ovanligt och krävande av de som lever där. Detta
visas i följande citat:
17
De som lever i kloster ska följa samma fem grundregler som gäller för alla vanliga buddhister. Men det finns också regler som bara gäller för munkar och nunnor: att helt avstå från sex,
inte äta efter klockan 12 på dagen, inte vara med om dans, musik eller teater, inte ligga i en
bekväm säng och inte äga pengar (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 176).
I Religion 1 för gymnasiet finns ett avsnitt som heter Buddhism i öst och väst där
författarna beskriver vilka skillnader som finns inom buddhismen världen över. Där
står bland annat:
För västerländska buddhister handlar det mer om en intellektuell övertygelse. Därför är riterna och traditionerna inte lika viktiga för dem som för asiatiska buddhister (Göth, Lycken
Rüter & Wirström 2012, 181).
Författarna beskriver här att fokus i västerlandet snarare ligger på den intellektuella
övertygelsen snarare än riter och traditioner, vilket gör att den västerländska buddhismen här beskrivs som privat religion.
4.1.1.4. Utkik 4-6 Religion
Kapitlet inleds med en kort inledning till buddhismen där det står att religionen är
stor i Asien och har växt fram ur hinduismen.
Vidare skriver författaren om heliga platser. Där står följande:
Inom buddhismen behöver man inte gå till en speciell byggnad för att meditera eller be. Ofta
har man ett altare med en eller flera statyer av Buddha eller bodhisattvor i sitt hem. Runt
altaret hänger man blommor i vaser och krukor. På golvet ligger det ofta kuddar som man
kan knäböja på (Bohlin 2015, 100).
Här beskriver författaren hur buddhismen fungerar i relation till religioner där man
har särskilda byggnader för bön. Bohlin (2015) beskriver hur buddhister gör i sitt
hem och hur det ser ut där. Detta gör att citatet faller under Kumashiros kategori
Undervisning om den andre, men också under privat religion då meditationen och
bönen sker i hemmet. Samtidigt beskriver författaren i nästa stycke att buddhister
kan vallfärda till stupor för att be eller offra. Det gör att Bohlin beskriver religionen
som offentlig religion.
I avsnittet Riter genom livet beskriver författaren vad som händer när ett barn
ska få sitt namn, samt hur giftermål och begravningar går till. Här framställer författaren riterna som något som alla buddhister gör och att riterna sker tillsammans
med andra människor, vilket innebär att religionen framställs som offentlig religion.
Författaren beskriver religionen som något främmande och som utövas på ett
speciellt sätt i Asien. Ett exempel är från beskrivningen av buddhismen i Tibet:
I tibetansk buddhism spelar boddhisattvorna en viktig roll. Den allra viktigaste heter Avolokitesvara. Han kallas också medlidandets boddhistattva och buddhister i Tibet tror att han
återföds i den andliga ledaren, laman. Utanför templet kan du njuta av de höga bergen och
utsikten (Bohlin 2015, 105).
Författaren beskriver att den viktigaste platsen för buddhister i Tibet är inne i templet, men om ”du” skulle åka på besök så kan du njuta av bergen och utsikten utanför
templet. Detta gör att citatet går in i Kumashiros kategori Undervisning om den
andre.
18
4.1.2. Hinduism
4.1.2.1. En människa, tusen världar
Kapitlet inleds med att författaren skriver att hinduismen är en religion med stor
mångfald vilket gör att det är tveksamt att det rör sig om en enda religion. Författaren skriver att hinduism som begrepp skapades av kolonisatörer på 1830-talet. I
detta avsnitt som heter Bakgrund står följande:
Det finns inte någon grundare och inte heller någon skrift som är helig för alla hinduer. Till
skillnad från judendomen, kristendomen och islam finns det inte någon trosbekännelse inom
hinduismen. Inte heller finns det någon central religiös organisation. Därför är det inte helt
enkelt att beskriva hinduismen (Tuvesson 2015, 219).
Att introducera hinduismen genom att säga vad den inte har i relation till de abrahamitiska religionerna faller citatet in under Kumashiros kategori Undervisning om
den andre. På grund av att religionen inte har de element, som de abrahamtiska
religionerna har, är hinduismen svår att förklara, enligt Tuvesson (2015).
I avsnittet Hindunationalism återfinns följande citat där författaren beskriver
hur och varför Indien förändras:
Indien av idag är en nation som förändras i rask takt, inte minst på grund av IT-boomen. Den
välbärgade medelklassen blir bara större och större. Utifrån en hinduisk förklaringsmodell är
detta kanske resultatet av god karma. Västerländsk kultur och västerländska värderingar får
allt större inflytande, inte minst på grund av att allt fler indier har tillgång till internet (Tuvesson 2015, 224).
Här förklarar författaren att Indiens framfart delvis beror på att västerländsk kultur
och västerländska värderingar får större inflytande. Västerlandet fungerar som förebild och därför går citatet under Kumashiros kategori Undervisning om den
andre.
4.1.2.2. PULS Religion 4-6
Kapitlet inleds genom att Abrahamsson (2011) skriver att hinduismen är den största
religionen i Indien och att religionen har funnits i flera tusen år.
I avsnittet Många gudar – en gud återfinns följande citat:
Gudarna har olika uppgifter och visar olika sidor av den högsta guden. Eftersom alla gudar
kommer från det högsta väsendet, spelar det egentligen ingen roll vilken gud man ber till. Så
brukar hinduer förklara för västerlänningar vad hinduism är och hur all gudar hör ihop (Abrahamsson 2011, 137).
Här förklaras relationen mellan de många gudarna och den högsta guden genom att
berätta hur hinduer brukar förklara det för västerlänningar. Det gör att citatet faller
under Kumashiros kategori Undervisning om den andre.
I samma avsnitt återfinns följande citat:
De flesta hinduiska hem har ett familjealtare. Där ber och offrar medlemmarna i familjen
varje morgon och kväll. Man tänder rökelse och lägger fram blommor, frukt eller mat åt
guden. Ibland önskar sig en person något speciellt. Då söker hon kanske upp ett altare eller
ett tempel som är uppfört åt en annan gud än den hon brukar be till (Abrahamsson 2011, 137).
Här beskrivs religionen som något som till vardags sker i hemmet med familjen.
Däremot finns följande citat längre fram i kapitlet:
19
Hinduismen har många gudar. Därför firar man också många högtider. En del högtider firas
i hemmet, andra i tempel avsedda för någon speciell gud eller gudinna (Abrahamsson 2011,
140).
I båda citaten beskrivs religionen som en gemenskap tillsammans med antingen
ens familj i hemmet eller i templet med andra människor. Därför faller citaten under begreppet offentlig religion.
4.1.2.3. Religion 1 för gymnasiet
Detta avsnitt inleds på precis samma sätt som avsnittet om buddhismen där författarna förklarar att flera av de asiatiska religionerna bygger på en gemensam världsbild, samt att tillvaron är cyklisk.
Avsnittet Den eviga lagen inleds med en förklaring av begreppet hinduism där
det står följande:
Begreppet hinduism kommer från det persiska ordet hindu, som ungefär betyder ”en som bor
vid floden Indus”. Från början handlade alltså ordet hindu om var man bodde, inte vad man
trodde. Men på 1800-talet började de brittiska kolonisatörerna använda ordet hinduism som
ett samlingsnamn för alla former av religion på den indiska halvön. En del forskare idag
menar att begreppet hinduism inte borde användas. Man borde hellre tala om olika indiska
religioner. Andra forskare menar tvärtom. Visserligen kan an vara hindu på väldigt många
olika sätt, säger de. Men trots allt finns det vissa grundläggande idéer som de allra flesta
hinduer håller fast vid (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 142).
Författarna förklarar vad hinduism är med hjälp av vad andra forskare säger att
hinduism är, inte vad hinduerna själva säger. Detta gör att citatet går under Kumashiros kategori Undervisning om den andre.
Ytterligare en del som faller in i Kumashiros Undervisning om den andre är följande två citat. Man beskriver här hinduismens religiösa ledare med hjälp av den
kristna prästen.
Högst upp i rangordningen står prästerna, som kallas brahminer (Göth, Lycken Rüter &
Wirström 2012, 144).
Pujan kan vara en enkel vördnadsbetygelse inför guden eller gudarna på husaltaret, eller en
rituell ceremoni i ett tempel, ledd av en tempelpräst (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012,
157).
Genom hela kapitlet om hinduismen inkluderas alla människor i samhället i religionen och alla förväntas indirekt ta del av riter och ceremonier. Detta gör att författarna beskriver religionen som offentlig religion. Religionen är en stor del av civilsamhället och staten.
Vidare visar författarna på förändring inom hinduismen där de traditionella systemen sakta men säkert förbises. Dock menar författarna att hur äktenskapet arrangeras fortfarande hänger kvar, men att det finns likheter med andra religioner.
Den indiska traditionen är att äktenskapet arrangeras av föräldrarna. Så är det inte bara inom
hinduismen utan också inom andra religioner i Indien, som islam, kristendomen och buddhismen (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 162).
Genom att dra likheter mellan andra religioner faller detta citat under Kumashiros
kategori Undervisning som förändrar elever och samhälle. Ytterligare ett citat som
befinner sig i kategorin Undervisning om den andre är:
Många västerlänningar går på yoga på gymmet, och i en svensk undersökning från 2008
trodde en tredjedel av de tillfrågade att människan återföds. Yoga betyder kanske inte samma
20
sak på gymmet som i jnana-yoga, och återfödelse kanske inte kopplas till samsara – men
begreppen finns där. Det som händer utanför hinduismen påverkar hinduismen i Indien.
Material om hinduismen sprids via internet, ofta på engelska. Och ofta är det medelklassmänniskor i västerländska storstäder som tolkar de hinduiska texterna och traditionerna. Det
gör de förstås utifrån sina egna erfarenheter (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 163).
Genom att beskriva hur västerlandet tolkar hinduismen visar man att det finns en
skillnad i västerländsk och indisk hinduism. Här berättar författarna hur den andre
gör i relation till hur västerlandet utövar hinduismen. Samtidigt visar författarna att
det finns en koppling mellan yoga på gymmet och yoga i Indien och hinduismen.
4.1.2.4. Utkik 4-6 Religion
Kapitlet inleds med en kort introduktion till hinduismen där författaren skriver att
religionen är en av världens äldsta religioner och framför allt finns i Indien.
I avsnittet Centrala tankar inom hinduismen beskriver författaren några centrala
begrepp samt hur hinduer ser på livet:
Hinduer tänker att återfödelsen är som ett hjul som bara snurrar vidare och vidare. Ibland
kallas det också för kretslopp. Hinduer tror att det man gör under sitt liv påverkar hur man
återföds. Det kallas för lagen om karma (Bohlin 2015, 76)
Citatet faller in under Kumashiros kategori Undervisning om den andre då den beskriver den andres syn på livet. Författaren distanserar sig från tanken genom att
skriva hinduer, och inkluderar då samtliga hinduer i hela världen.
Vidare finns ett avsnitt som heter Heliga handlingar där det följande citat återfinns:
Det vanligaste är att man har andakt i hemmet. Det kallas puja. I hemmet finns ett litet altare
med en gudastaty. När man har puja tvättar man först statyn och ger sedan guden blommor.
Man sjunger eller läser böner framför statyn. Ibland offrar man mat. Vissa hinduer målar ett
tecken i pannan när de ber. Olika gudar har olika tecken. På så sätt vill man visa vilken gud
man dyrkar. I Indien är det vanligt att man ser små altare längs med väggarna. Man kan också
se små altare som är inmurade i husväggarna inne i stora städer. Många stannar till och ber
framför sådana altare, det är en del av vardagen (Bohlin 2015, 84).
I texten beskriver författaren att de flesta pujas sker i hemmet, men att vissa målar
ett tecken i pannan och att man på så sätt vill visa vilken gud man dyrkar. Detta gör
att citatet går under offentlig religion i och med att man öppet visar sin religion för
andra. Även detta citat faller under Kumashiros kategori Undervisning om den
andre då författaren beskriver den andre genom att berätta vad de gör när de ber
etc.
Bohlin (2015, 86) skriver att ”I tioårsåldern går många pojkar på utbildning hos
en präst eller guru för att lära sig om religionen”. Genom att använda det kristna
ordet präst faller texten under Kumashiros kategori Undervisning om den andre.
Författaren använder kristna begrepp för att beskriva en hinduisk ledare.
4.1.3. Kristendom
4.1.3.1. En människa, tusen världar
Kapitlet inleds med att Tuvesson (2015) ger olika förslag på vem som är kristen och
varför. Vidare återfinns följande citat:
Men det finns samtidigt många svenskar som är medlemmar i kyrkan utan att för den skull
tro på det som trosbekännelsen uttrycker. Ändå betraktar de ofta kristendomen som en viktig
21
del i den egna identiteten. För dessa är kanske kyrkan och kristendomen snarare något som
man förknippar med traditioner som är viktiga för den etniska och kulturella identiteten (Tuvesson 2015, 134).
Citatet tolkas som att även om en person i Sverige inte är en aktivt troende person
så värderar hen ändå de kristna traditionerna högt för att stärka den etniska och
kulturella identiteten.
Därefter följer en noggrann redovisning av den kristna historien och hur kristendomen kom till Sverige, samt att kyrkan och staten länge var sammansvetsade.
I avsnittet Klädsel- och matregler återfinns ett citat om klädsel som tyder på att
det inte finns någon särskild klädsel inom kristendomen och därför kan man inte se
om en person är kristen eller inte. Här förklarar författaren dock att det finns särskilda regler för klädsel i kyrkorna. Därför faller citatet under offentlig religion.
I många kristna kyrkor får män inte ha på sig en huvudbonad. Precis som inom en del andra
religioner förekommer det inom vissa kyrkotraditioner, till exempel etiopisk-ortodoxa, att
man ska ta av sig skorna innan man går in i gudstjänstlokalen (Tuvesson 2015, 165).
De gånger som författaren beskriver religionen som Undervisning om den andre är
när han skriver om andra länder än Sverige, vilket gör att stora delar av kapitlet
kategoriseras i den kategorin.
4.1.3.2. PULS Religion 4-6
Kapitlet inleds genom att författaren ger en kort introduktion till kristendomen och
att det idag är en av de stora världsreligionerna. Abrahamsson (2011, 86) skriver att
”allt började med en man som hette Jesus som vandrade runt i landet Israel och
talade om Gud”.
Därefter följer en utförlig beskrivning av den kristna historien och hur kristendomen kom till Sverige, samt att staten och kyrkan separerades år 2000.
I avsnittet Att leva som kristen förklarar författaren hur kristna lever:
Att leva som kristen är att försöka leva som Jesus lärde ut när han levde. Jesus förklarade att
kärleken till Gud och människorna är att uppfylla Guds lag. Kristna försöker följa Jesus exempel. Jesus hjälpte människor som hade det svårt. Mycket av den hjälpverksamhet som
finns drivs av kristna kyrkor, både i Sverige och i andra länder (Abrahamsson 2011, 102).
Här beskriver författaren de kristna som en grupp och därmed den andre. Abrahamsson (2011) skriver även att hjälpverksamhet driven av kristna kyrkor finns
både i Sverige och andra länder vilket gör att citatet faller under rubriken Undervisning om den andre.
I avsnittet Högtider och riter beskriver författaren vilka som är de viktigaste ceremonierna inom kristendomen; dopet, konfirmationen, bröllopet, begravningen,
advent och jul samt påsk och pingst. Här beskrivs högtiderna som offentlig religion
då de firas utanför hemmet.
4.1.3.3. Religion 1 för gymnasiet
Kapitlet inleds med att författarna beskriver vad som knyter de tre abrahamitiska
religionerna samman. I exemplet nedan normaliserar författarna det som, enligt judar och muslimer, är ologiskt genom att säga att människan inte kan förstå det.
Jesus visar vem Gud är. Jesus är själv Gud, i mänsklig gestalt. Men hur är det möjligt, om
Gud är en? Judar och muslimer kritiserar kristendomen för att ha frångått monoteismen, tron
på en enda gud. Kristna menar att de bara har en annan syn på vad monoteismen innebär. De
22
använder begreppet treenigheten för att beskriva den. Med treenigheten menas att det bara
finns en enda gud, men i att det i den enda guden finns en evig gemenskap mellan Gud Fadern, Gud Sonen och Gud Anden.
Gud är alltså både en enda och tre. Det är inte logiskt. Det har heller kristendomen aldrig
hävdat. Vissa saker är inte logiska i mänsklig mening, säger man, de är obegripliga mysterier
(Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 79).
Författarna ger en djupare inblick i religionen genom att ge exempel på diskussioner
som förekommit bland kristna och kristendomen blir därmed en komplex religion.
Detta sätt att diskutera olika frågor, som skilsmässa, samkönat äktenskap och preventivmedel, gör att författarna ger en mångfacetterad bild av kristendomen. Kristendomen är inte enhetlig, utan det finns många olika sätt att vara kristen på.
I avsnittet som heter Är Sverige ett kristet land? skriver författarna om huruvida
Sverige är ett kristet land eller inte. Följande citat definierar författarnas syn på vad
religion i Sverige är och faller under privat religion.
Många svenskar bekänner sig till andra religioner än den kristna: islam, judendom, hinduism,
buddhism och sikhism till exempel. Hur många kan man inte veta, eftersom svensk lag inte
tillåter registrering av religiös tillhörighet. Det är en privatsak, inget som staten, eller någon
annan, får kräva uppgifter om (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 102-103).
4.1.3.4. Utkik 4-6 Religion
Kapitlet om kristendomen inleds med en kort introduktion där författaren skriver
att det är den religion i världen som har flest anhängare, att Bibeln är den heliga
skriften och att Jesus är en av de viktigaste personerna.
Vidare följer ett avsnitt som heter Centrala tankar inom Kristendomen. De centrala tankar som finns om människan som Guds avbild återges enligt följande:
Alla människor har lika stort värde för Gud, tänker de kristna. Därför är det också en viktig
uppgift för kristna att ta hand om skapelsen – alltså jorden och medmänniskorna. […] Kristna
anser att människan kan välja att göra det goda eller onda men att meningen är att människan
ska leva efter Guds vilja. En annan central tanke i den kristna tron är att livet inte är slut när
man dör (Bohlin 2015, 51).
Detta är den plats i kapitlet om kristendomen som författaren förklarar vilka idéer
om livet som finns inom religionen. Här refererar författaren till de troende som ”de
kristna”, vilket gör att citatet faller under Kumashiros kategori Undervisning om
den andre. Däremot kan uteblivandet av andra centrala tankar och istället ett stort
fokus på historien tolkas som att den kristna historien är en del av ”vår” historia.
Då tolkas detta istället som att den andre här inte är ”de kristna” och återfinns heller
inte i kapitlet.
4.2. Analys
Resultatkapitlet fungerar som en redovisning av kategorier med utvalda citat för att
illustrera det som är relevant för studiens syfte. Dessa citat och dess kategorisering
kommer att fungera som mål för analys utifrån de utvalda teorierna. De kategorier
som används i följande kapitel är Kumashiros två kategorier Undervisning om den
andre och Undervisning som förändrar elever och samhälle, samt kategorierna privat- och offentlig religion för att kunna ge en bild av religionens funktion i nutida
Sverige. Frågeställningarna som besvaras i detta avsnitt är:
• Hur framställs hinduism och buddhism i jämförelse med kristendomen i
läromedel?
23
•
•
Beskrivs religionerna i relation till en kristen norm i läroböckerna? På vilka
sätt?
Hur kan läroböckernas framställning av religionerna förstås med hjälp av
teorier om religiös förändring i svenska samhället idag?
4.2.1. Undervisning om den andre
För att kunna identifiera hur resultatet korrelerar med Kumashiros kategori Undervisning om den andre repeteras det centrala i vad som identifierar undervisningsformen. För att kunna identifiera vad som definierar den andre och vem denne är
krävs en motsats, alltså den som anses vara norm. I läroböckerna är det jämförelsen
mellan kapitlen som ger möjlighet att ställa två religioner mot varandra och därmed
avgöra vilken som är norm och vilken som är avvikande. Denna undervisningsform
identifieras ofta av stereotyper, vilka också är de som vanligtvis presenteras i läroböckerna (Kumashiro 2002).
I kapitlen om hinduism respektive buddhism är Undervisning om den andre det
vanligaste sättet att beskriva religionen och de människor som praktiserar religionen. Samtliga läroboksförfattare framställer religionerna genom att beskriva dem
i det land där de är som störst, vilket gör att läsaren inte får veta om religionen finns
någon annanstans. I några fall jämför författarna hur hinduism eller buddhism syns
och praktiseras i västvärlden, vilket blir särskilt tydligt i citatet från Religion 1 för
gymnasiet (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 181). Där skriver författarna att
den västerländska buddhismen snarare handlar om intellektuell övertygelse än riter
och traditioner. Även i PULS Religion 4-6 (Abrahamsson 2011, 137) finns ett liknande citat ur kapitlet om hinduism där författarna beskriver hur hinduer brukar
förklara för västerlänningar vad hinduism är. Liknande citat finns i samtliga läroböcker i dessa kapitel. Genom att framställa religionen med hjälp av det som författarna menar är dess motsats: författarna skapar den andre som fungerar i motsats
till det normativa, alltså västvärlden. I läroboken En människa, tusen världar (Tuvesson 2015, 224) återfinns liknande tankegångar där författaren framställer Indiens framväxt som ett resultat av västvärldens kulturella inflytande.
I läroböckerna som är ämnade för årskurs 4-6 fokuserar författarna på riter och
filosofin inom religionen. När samma läroböcker framställer kristendomen är det
istället ett faktatungt avsnitt om den kristna historien, Jesus som historisk person
och hur kristendomen kom till Sverige. Kristendomens historia betraktas som en
del av västvärldens historia. Tuvesson (2015, 134) ger en bild av vem som är kristen
i Sverige genom att skriva att det inte bara behöver vara den som bekänner sin tro
genom trosbekännelsen, utan även den som anser att kristendomen är en del av den
etniska och kulturella identiteten. Kristendomen betraktas som norm då även en
person inte anser sig vara aktivt troende ändå har religionen som ett sätt att stärka
sin identitet.
Samtliga författare fokuserar på liknande företeelser när de beskriver de tre religionerna. Vid framställningen av kristendomen läggs ett stort fokus på historien
och vilka inriktningar som finns. I läroböckerna för gymnasiet blir framställningen
av kristendomen komplex och djupgående genom att man beskriver olika synsätt
som finns mellan de tre större inriktningarna katolska kyrkan, protestantiska kyrkan
och den ortodoxa kyrkan. Vid framställningen av hinduism och buddhism läggs
istället ett större fokus vid riter, högtider och levnadssätt. Utifrån Kumashiros kategori Undervisning om den andre visar detta fenomen att kristendomen beskrivs som
24
en mer komplex och längre utvecklad religion än de andra två och blir därmed privilegierad.
4.2.2. Undervisning som förändrar elever och samhälle
Det centrala i denna undervisningsform är att sätta eleverna i ett slags kris där de
ifrågasätter sina egna stereotyper och varför de finns. Kumashiro menar att denna
undervisningsform är den mest effektiva för att komma ifrån diskriminering i skolan (Kumashiro 2002).
I läroböckerna återfinns två citat som går under kategorin Undervisning som förändrar elever och samhälle. Det första är i kapitlet om buddhism i Religion 1 för
gymnasiet (Göth, Lycken Rüter & Wirström 2012, 168). Författarna inkluderar läsaren i texten genom att använda ordet vi och du. På sätt inkluderas läsaren i texten
och kommer närmare det som uttrycks. Genom att använda dessa ord så finns inte
den andre med i texten och läsaren får själv reflektera över sina stereotyper som
uppstår när hen läser texten.
Det andra citatet återfinns i samma bok, men i kapitlet om hinduism. Där beskriver författarna arrangerade äktenskap och menar att detta fenomen inte enbart förekommer inom hinduismen utan även inom islam, kristendom och buddhism (Göth,
Lycken Rüter & Wirström 2012, 157). Författarna visar att hinduismen inte är olik
andra religioner när det gäller denna aspekt. Kumashiro menar att detta sätt att undervisa gör att ingen religion varken marginaliseras eller privilegieras (Kumashiro
2002, 50).
4.2.3. Religiös förändring
Privat religion innebär att religionen utspelar sig hos individen själv eller inom familjen. Religiositeten yttras i hemmet. Offentlig religion innebär att religionen är
synlig även utanför hemmet och individen själv. I läroböckerna syns detta genom
att exempelvis högtider firas, särskilda kläder eller symboler bärs av de troende etc.
I läroböckerna beskrivs kristendomen och buddhismen huvudsakligen som privata religioner, medan hinduismen beskrivs som en religion som är synlig i hela
samhället och därmed som en offentlig religion. Eftersom kristendomen är majoritetsreligion i Sverige så fungerar den därmed som norm. I Sverige framställs religionen som en privatsak, vilket uttrycks explicit i Religion 1 för gymnasiet (Göth,
Lycken Rüter & Wirström 2012, 102-103). Detta är något som genomsyrar samtliga
kapitel om kristendomen när författarna beskriver kristendomen i Sverige. Författarna menar att religionen har förändrats. Denna förändring kan ses genom att några
av författarna beskriver kristendomens historia och till viss del livsriter (bröllop,
dop, konfirmation, begravning) i Sverige som offentlig, men att religionen nu är
privat och frånskild staten.
Buddhismen beskrivs också som en privat religion som fokuserar på individen
snarare än att verka i det offentliga. När buddhismen beskrivs i sina ursprungsländer
är den en offentlig religion som syns i samhället. Men trots att den har en sådan roll
i de länderna så skriver några av författarna att den är populär i västvärlden på grund
av sitt fokus på individen. Även här syns tydliga tendenser som visar på att religion
som är en privatsak accepteras i västvärlden, vilket kan vara en av orsakerna till att
religiösa uttryck ibland skapar debatt i Sverige. När religionen globaliseras, alltså
rör sig från sin ursprungsplats till fler platser i världen, förändras den. När buddhismen rör sig från sin ursprungsplats till Sverige förväntas den bli privat.
25
Hinduismen beskrivs huvudsakligen som offentlig och detta beror troligtvis på
att ingen av läroboksförfattarna beskriver hinduismen på någon annan plats än Indien. Religionen framställs som en tydlig del av vardagen för alla hinduer och den
är även konstant närvarande i samhället. Författarna lägger ett tydligt fokus på att
förklara riter och traditioner som en stor del av det religiösa utövandet. Många utav
dessa sker tillsammans med andra människor i templet, på gatan eller med familjen.
Här blir det tydligt att hinduismen är en stor del av livet i Indien.
Resultatet korrelerar med vad Lövheim & Axner (2011) såg i sin studie. I Sverige
är privatreligiositeten norm. Det kan vara därför som hinduismen inte beskrivs i en
svensk kontext i någon av läroböckerna, men även för att det är lättare att beskriva
religionen i sitt ursprungsland. Religionen i Sverige har genomgått en process från
offentlig statsreligion, till privat religion med bibehållen kristen norm, till att fler
religioner än kristendomen tar plats under samma tak.
Bäckström, Edgardh Beckman & Pettersson (2004) menar att kyrkans roll har
rört sig från en trosrelaterad funktion, till en mer identitetsskapande funktion. Även
detta syns i läroböckerna. Istället för att kristendomen i Sverige beskrivs som en
stor del av vardagen, betonas istället vikten av religionen som kulturell identitetsskapare för individen vilket delvis kan utläsas på grund av ett fokus på att beskriva
den kristna historien. Buddhismen fungerar med västvärldens privatreligiositet, enligt några av läroboksförfattarna, på grund av dess fokus på individen.
Läroböckernas framställning av kristendomen i Sverige som privat religion tyder
på den religiösa förändringen som tidigare nämnda forskare har sett tendenser på.
Alltså att kristendomen har rört sig från en trosrelaterad funktion till en mer identitetsskapande funktion och samtidigt bibehålls den kristna normen i form av traditioner och en bidragande känsla av tillhörighet.
Man kan förstå läroböckernas framställning av religionerna genom att hävda att
när de beskrivs i sina ursprungsländer så är de offentliga religioner, men när de
utövas i Sverige så blir de privata. Detta beror troligtvis på att den privata formen
av religion är norm i Sverige. Det är vanligt att författarna beskriver religionerna
som något avvikande och det beror på att religionerna beskrivs som offentliga, medan normen i Sverige är att religionen är en privatsak.
26
4.3. Slutsatser
I detta kapitel presenteras de slutsatser som studien resulterat i samt svaret på de
frågeställningar som jag arbetat med för att fylla studiens syfte.
Syftet med studien var att undersöka hur hinduism och buddhism framställs i
läroböcker i relation till kristendomen. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som metod.
Frågeställningarna som jag har arbetat med är:
• Hur framställs hinduism och buddhism i jämförelse med kristendomen i
läromedel?
• Beskrivs religionerna i relation till en kristen norm i läroböckerna? På vilka
sätt?
• Hur kan läroböckernas framställning av religionerna förstås med hjälp av
teorier om religiös förändring i svenska samhället idag?
Hinduism och buddhism tenderar att framställas genom stereotyper vilket gör att
religionerna blir endimensionella. Religionerna legitimeras ibland genom att beskriva hur västvärlden tolkar kärnan i religionerna. Detta sker exempelvis genom hänvisning till att yoga på gymmet blir allt vanligare samt att meditation är en del av
många västerlänningars vardag. När religionerna presenteras i sina ursprungsländer
läggs ett större fokus på riter och traditioner, men också att religionen är mer synlig
i samhället än vad den är i västvärlden. Några gånger väljer även författare att beskriva religiösa fenomen med hjälp av kristna termer, vilket gör att kristendomen
då fungerar som norm.
Kristendomen presenteras istället som en mångfacetterad religion med många
olika inriktningar med flera olika tolkningar. Samtliga läroböcker har en omfattande
del i kapitlen som berör den kristna historien. När författarna presenterar hinduism
och buddhism finns knappt någon historisk genomgång, utan istället fokuserar de
på det religiösa utövandet. Detta bidrar till att den kristna religionen blir privilegierad då läsaren förväntas ha kunskap om hur utövningen av kristendomen går till,
men även att fokus på den kristna historien bidrar till en ökad känsla av gemenskap.
Studien visar att författarna vanligtvis framställer hinduism och buddhism genom Kumashiros kategori Undervisning om den andre. Detsamma gäller när författarna beskriver kristendomen utanför Sverige. Ett fåtal exempel finns där författare beskriver religiösa fenomen genom kategorin Undervisning som förändrar elever och samhälle, men den tidigare nämnda kategorin är dominerande i samtliga
läroböcker.
Studien visar även att hinduismen beskrivs som en offentlig religion i Indien,
medan buddhismen framställs som en privat religion. Vissa av författarna konstaterar att buddhismens popularitet i västvärlden beror på dess fokus på individen,
vilket också indirekt definierar religionens roll i västvärlden som en privatsak.
Detta visar att läroböcker i religion framställer den religiösa normen i Sverige
som en privatsak. Författarna beskriver Sverige som ett land som fortfarande
präglas av kristna värderingar, men som också förändras på grund av den ständigt
pågående globaliseringen.
27
Kapitel 5 Diskussion
5.1 Teoretisk reflektion
De teorier som har använts i denna studie har fungerat relativt bra. Kumashiro är en
förespråkare av normkritisk pedagogik. Jag har under undersökningen upptäckt att
den typen av glasögon är av stor vikt vid granskningen av läroböcker då de flesta
av läroböckerna tenderar att beskriva religionerna som något annorlunda, även om
författarna inte skriver det explicit. Det är snarare något som finns dolt i texten. För
att något ska kunna anses vara annorlunda krävs något som anses vara ”normalt”.
Jag tror att Kumashiros teori kan bidra till ett normkritiskt synsätt även vid studiet
av läromedel och särskilt vid studiet av framställningen av religioner.
Genom att ha utgått från Bäckström m.fl. har det blivit tydligare vilken förståelse
för religionerna som privata eller offentliga som återfinns i läroböckerna. Denna
teori har fungerat väl vid undersökningen, även om det inte har varit särskilt ofta
som det har gått att utläsa religiös förändring. Men genom att ha operationaliserat
religiös förändring till begreppen privat och offentlig har det blivit enklare att mäta
detta.
Genom att ha kombinerat Kumashiro med svenska studier om religiös förändring
har det blivit lättare att utläsa vad som fungerar som norm. Jag tror att detta kan
bidra till att bilden av religionens förändrade roll i Sverige blir tydligare. Den religionssociologiska diskursen kring religionens förändrade roll i samhället är ständigt
aktuell. Med hjälp av teorier kring vad som är norm i samhället kan man också säga
något om den religiösa normen. Denna studie har bidragit till att läroböckerna kan
visa att den religiösa normen i Sverige är att religion är och ska förbli en privatsak.
5.2 Metodisk reflektion
I studien har en kvalitativ innehållsanalys genomförts. I denna metod krävs att den
som kodar materialet också tolkar texterna. Det har fungerat förhållandevis bra,
men det är också tolkningen som gör att det är svårt att säkra reliabiliteten i studien.
Studien är beroende av min tolkning och för att kunna göra samma studie igen,
krävs det att någon annan tolkar texterna precis som jag. Innehållsanalysens fördelar har dock varit att den har lämnat en viss frihet åt mig som har kodat texterna.
Metoden valdes för att uppfylla studiens syfte; att studera vilken framställning av
religionerna som finns i läroböckerna. För syftet har metoden fungerat väl, även om
jag har upptäckt att det hade varit fördelaktigt att använda en metod som har en
tydligare styrning.
Det hade varit intressant att kombinera denna analys med diskursanalys där det
blir tydligare vilka meningsbärande enheter som finns. Vid diskursanalysen läggs
istället större fokus vid språket och inte vad som finns dolt i texten. Det är möjligt
att detta hade bidragit till att studien hade fått en högre grad av reliabilitet, då ord
och språk är något som finns explicit i texten.
28
Det är möjligt att det går att kritisera och ifrågasätta hur jag har hanterat och
tolkat materialet, även om jag strävat efter att vara konsekvent under arbetets gång
samt motiverat mina val. Man skulle även kunna ifrågasätta min forskningsrelation
till ämnet som avgörande faktor av de texter som valts ut. Det är det som är relativt
vanskligt med en kvalitativ metod, då jag som tolkar texten har en stor påverkan för
hur resultatet blir. Dock tycker jag att metoden har fungerat väl för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
5.3 Empirisk reflektion
Resultatet korrelerar väl med vad tidigare forskare har kommit fram till inom ämnet.
De studier som presenterades i avsnittet 1.4 Forskningsgenomgång var överens om
att minoritetsgrupper i samhället får särskild behandling av olika slag. De är också
överens om att förändring krävs för att inkludera minoritetsgrupperna mer i samhället. Samtidigt saknas forskning kring religionerna hinduism och buddhism i Sverige. Denna studie bidrar till en ökat förståelse för vilken roll dessa minoritetsreligioner har i Sverige idag. Till stor del bekräftar denna studie vad tidigare forskare
har menat om att samhällets syn på minoritetsgrupper behöver förändras. Samtidigt
har studien visat att religionerna ofta beskrivs utifrån stereotyper. Otterbeck (2005)
menar att det är problematiskt att beskriva religioner i läroböcker då det krävs att
författaren gör ett selektivt urval av vilken kunskap som ska förmedlas.
Vikten av att granska läroböcker har blivit tydligare efter att ha genomfört denna
studie. Oavsett i vilken grad läroboken används så är den ett viktigt verktyg i undervisningen. Läroböcker speglar de samhällsnormer som finns i samhället samtidigt
som de också upprätthåller dem. De upprätthåller normerna genom att vara en del
av undervisningen för kommande generationer.
I denna studie har läroböcker för två olika åldersgrupper studerats för att få en
bredd i materialet. För vidare studier hade det varit intressant att se studier på samtliga åldersgrupper och även en kvantitativ studie för att kunna dra generella slutsatser. Eftersom denna studie pekar på att det fortfarande finns tydliga stereotyper
kring religioner, legitimeras granskningen av läroböcker ännu mer. För vidare
forskning så hade det även varit intressant med studier kring judendom och islam
som också fokuserar på normer, stereotyper och religionens roll som privat eller
offentlig i samhället.
5.4 Bidrag
Denna studie har bidragit till en ökad förståelse för läroböckernas framställning av
hinduism, buddhism och kristendom. Det har visat sig att religionerna ofta framställs genom stereotyper, men även att läroboksförfattarna verkar vara överens om
att religion i väst är en privatsak. Genom att ha använt delar av Casanovas teori om
privat och offentlig religion så har förståelsen för religionens roll i Sverige ökat.
5.5 Avslutande reflektioner
Givetvis kan man ifrågasätta relevansen av granskningen av läroböcker då dessa
används på skilda sätt av olika lärare. Därför är det av stor vikt att inte dra slutsatser
29
om själva undervisningen i relation till studiet av läroböckerna. Men på grund av
att läroböcker används av många lärare, men också elever, och är en stor källa till
kunskap så är också granskningen av stor vikt.
För framtida studier så hade det varit intressant att se en kvantitativ diskursanalytisk studie med utgångspunkt i religionerna hinduism och buddhism. Genom att
göra detta hade man kunnat dra mer generella slutsatser om hur religionerna ses på
i Sverige idag, men också hur läroböcker tenderar att framställa religionerna. Det
hade även varit spännande att se en intervjubaserad studie där man intervjuar lärare
och/eller elever om deras syn på hinduism och buddhism.
30
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys undersöka framställningen av hinduism och buddhism i jämförelse med kristendomen i
svenska läroböcker. Fokus har legat vid att studera religionerna med ett normkritiska glasögon med hjälp av Kumashiros teori om normkritisk pedagogik. Fokus
har även varit att studera om religionerna framställs som privata eller offentliga,
med hjälp av svenska studier om religiös förändring för att kunna bidra till en ökad
förståelse för religionens roll i Sverige idag.
Resultatet i studien visar att framställningen av religionerna hinduism och
buddhism skiljer sig från framställningen av kristendomen. Mestadels framhävs
hinduismens och buddhismens filosofiska sidor och hur de fungerar, medan i texterna om kristendomen läggs istället ett betydligt större fokus vid den kristna historien. Hinduism och buddhism tenderar att beskrivas genom stereotyper som också
upprätthålls genom att några av författarna ger en mer nyanserad bild av kristendomen. De flesta författare är även överens om att religion i västvärlden och framför
allt i Sverige är en privatsak. När författarna sedan beskriver religionerna i sina
ursprungsländer varierar framställningarna och religionerna beskrivs som både privata och offentliga.
31
Referenser
Böcker
Abrahamsson, M. (2011). Religion. Grundbok. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Andraos, M. E. (2012). Engaging diversity in teaching religion and theology: An intercultural,
De-colonial epistemic perspective. Teaching Theology & Religion, 15(1), 3-15.
Bohlin, S. (2015). Re: religion. 4-6. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
von Brömssen, K., Rodell Olgaç, C. (2010). Intercultural education in sweden through the lences
of the national minorities and of religious education. Intercultural Education, 21(2)
Bäckström, A., Edgardh Beckman, N. & Pettersson, P. (2004). Religiös förändring i norra
Europa: en studie av Sverige : "från statskyrka till fri folkkyrka" : slutrapport. Uppsala: Diakonivetenskapliga institutet, Uppsala.
Casanova, J. (1994). Public religions in the modern world. Chicago: University of Chicago Press.
Göth, L., Lycken Rüter, K. & Wirström, V. (2012). Religion: för gymnasiet. 1. (1. uppl.) Stock
holm: Natur & kultur.
Heelas, P. & Woodhead, L. (2005). The spiritual revolution: why religion is giving way to spiritua
lity. Malden, Mass.: Blackwell.
Kumashiro, K.K. (2002). Troubling education: queer activism and antioppressive pedagogy. New
York: RoutledgeFalmer.
Lövheim, Mia & Axner, Marta (2011) Halal-tv: Negotiating the Place of Religion in Swedish Pub
lic Discourse. Nordic Journal of Religion and Society, 24(1), pp. 57-74.
Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Otterbeck, J. (2005). What is reasonable to demand? islam in swedish textbooks. Journal of
Ethnic and Migration Studies, 31(4)
Rose, G. (2001). Visual methodologies: an introduction to the interpretation
of visual materials. London: Sage Publications Ltd.
Sverige. Skolverket. (2006). I enlighet med skolans värdegrund?: En granskning av hur etnisk till
hörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läro
böcker. Stockholm: Skolverket.
Stausberg, M. & Engler, S. (red.) (2011). The Routledge handbook of research methods in the
study of religion. Abingdon, Oxon: Routledge.
Tuveson, R. (2015). En människa, tusen världar: religionskunskap. 1. (1. uppl.) Stockholm:
Gleerups.
Elektroniska källor
Skolverkets Likabehandlingsplan (2016) http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/pla
nering-och-vardag/likabehandlingsarbete/likabehandlingsplan-1.201854 (2016-03-16)
Tidningsartiklar
Pettersson, Per (2004) Hur sekulariserad är svensson? I: Forskning och framsteg. Stockholm: Säll
skapet for forskningsinformation. Tillgänglig via http://fof.se/tidning/2004/7/hur-sekulariseradar-svensson#overlay=tidning/2004/7/hur-sekulariserad-ar-svensson (2016-03-03)
32