Grundvatten i Stockholms län

Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Grundvatten i Stockholms län
Allmänt om vattenförsörjning
Mer än en femtedel av landets befolkning bor i Stockholms län, vilket utgör endast
två procent av Sveriges totala yta. Denna befolkningstäthet innebär en hög belastning
på yt- och grundvattnet i länet. Drygt 90 % av länets befolkning försörjs med
dricksvatten från Mälaren. Resten av befolkningen får sitt dricksvatten genom lokala
vattenverk eller egna brunnar. Drygt 200 000 människor i Stockholms läns är helt
eller delvis beroende av grundvatten från egna eller gemensamma brunnar.
Denna centralisering av vattenförsörjningen innebär många fördelar, men samtidigt
också en hög sårbarhet i regionen. En trend i Stockholms län är att vattenförsörjning
baserad på ytvatten ökar, bl a genom expansion av Stockholm Vattens distributionsnät. För närvarande pågår en utbyggnad av systemet till Nynäshamn och
Strängnäs/Mariefred (via Ekerö). I samband med dessa utbyggnader och andra väcks
frågor om vilka grundvattentäkter längs de nya distributionsnäten som ska behållas
som reservvattentäkter.
Idag är reservkapaciteten i länet otillräcklig i händelse av att Mälaren skulle bli
obrukbar som dricksvattentäkt. I ett krisläge behövs fungerande reservvattentäkter
som snabbt kan tas i drift samt förbättrad beredskap för kompletterande uttag av
grundvatten samt uttag från sjöar och vattendrag t ex genom konstgjord grundvattenbildning.
För framtida vattenförsörjning (både reguljär försörjning och reservvatten) krävs att
potentiella dricksvattenförekomster identifieras och att en prioritering görs av vilka
som behöver utvecklas och skyddas för framtida vattenförsörjningsändamål. Dessa
utpekade drickvattenförekomster ska ges ett långsiktigt skydd, vilket är ett krav enligt
den nya vattenförvaltningsförordningen och uttrycks också i flera miljökvalitetsmål
som satts upp för Stockholms regionen.
De vattenrelaterade miljöproblemen i länet är av annan karaktär i tätorterna än i de
glesare befolkade delarna av regionen. I tätbebyggda områden och på hårt trafikerade
vägar medför olika föroreningar i dagvattnet försämrad vattenkvalitet och skador på
växt- och djurlivet. I tätorterna är dock vatten- och avloppsförsörjningen samordnad
vilket gör det lättare att effektivt rena avloppsvattnet. I områdena som ligger utanför
de storskaliga försörjningsnäten är man hänvisad till de lokala yt- och
grundvattenresurserna både som källa för dricksvatten och som recipient av utsläpp.
I kustbandet och skärgården utgör sänkta grundvattennivåer och saltvatteninträngning
de stora problemen. Därutöver finns det relikt saltvatten i stora delar av länet. Den
kartläggning och analys som har gjorts 2007 omfattar inte enskilda brunnar i
skärgården. Grundvattenförekomster saknas för dessa områden.
För att säkerställa dricksvattenförsörjningen behövs vattenskydd även för de
kommunala grund- och ytvattentäkterna utanför de regionala näten. Ett sådant skydd
har samtidigt ett regionalt värde för reservvattenförsörjningen.
26
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
För att yt- och grundvatten ska skyddas bättre behövs förutom regelrätta
skyddsåtgärder även tillsyn och upplysning riktad till konsumenter, industrier och
lantbruk, gällande bland annat konsumtionsmönster och produktanvändning i
samhället.
Grundvattenförekomster
I Stockholms län utgör isälvsavlagringar, främst grusåsar, med sina lager av sand
och grus de geologiska formationer som har störst förutsättningar att lagra grundvatten och ur vilka större mängder grundvatten kan utvinnas t ex genom pumpning ur
brunnar.
Grundvatten kan även utvinnas ur andra geologiska formationer än isälvsavlagringar,
t ex morän och berg, men de medger sällan större grundvattenuttag.
Grundvattenmagasin i dessa geologiska formationer har inte ingått i kartläggnings och
analysarbetet 2007.
Stockholms län har 133 potentiella grundvattenförekomster i sand och
grusavlagringar. Fem av dessa delas med Södermanlands och Uppsala län, varav tre
ligger till allra största delen utanför länsgränsen. Ett stort antal förekomster är små
och har mindre betydelse för vattenförsörjningen.
Det pågår för närvarande ett omfattande projekt inom Stockholms län att kartlägga
grundvattenförekomsterna och identifiera vilka som är viktiga för vattenförsörjningen
samt vilka områden som är behov av skyddsåtgärder. Utkast till rapport kommer att
finnas färdig i början av februari. Kartläggningen kommer att ge underlag till att
identifiera befintliga och framtida dricksvattenförekomster. För mer information
kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län.
Kemisk status nuläge
Kemisk status
Antal vattenförekomster
-God
13
-Uppnår ej god
6
-Ej klassad
114
Hittills har endast ett fåtal grundvattenförekomster analyserats. Data saknas för de
flesta av förekomsterna. Under våren kommer bilden att kompletteras med
expertbedömningar.
Växtbekämpningsmedel
Spår av växtbekämpningsmedel förekommer i tre av förekomsterna. Därutöver finns
enstaka kända problem i förekomster som ännu ej har klassats.
Nitrat
Samtliga 19 grundvattenförekomster ligger inom gränsen för god status.
27
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Höga nitrathalter är inget stort problem i Stockholms läns grundvattentäkter i jord.
Den enda grundvattentäkt som (oss veterligen) haft problem med nitrat är Norrby
(Söderby-Karl) på grund av gödselupplag. Problemen har åtgärdats och vattenverket
försetts men jonbytarfilter som dock inte används i dagsläget.
Sulfat
Samtliga 19 grundvattenförekomster ligger inom gränsen för god status, d.v.s > 100
mg/l. Problemen med sulfat i grundvattentäkter i jordlager föreligger inte i länet, även
om påverkan kan ses i vissa förekomster (värden som ligger mellan 50-100 mg/l).
Normalt har grundvattentäkterna i jordlagren sjunkande sulfathalter på grund av
minskningen av nedfall av försurande ämnen från atmosfären, men de finns enstaka
grundvattentäkter med ökande sulfathalter.
Klorid
Tre grundvattenförekomster överskrider gränsvärdet för god status, d.v.s > 100 mg/l.
Salt grundvatten) är ett problem som är svårdefinierat eftersom det till övervägande
del, när det gäller relikt salt vatten isälvsmaterial liksom inträngning av
Östersjövatten, sker genom inducerad infiltration. Problemen med salt grundvatten
hanteras normalt genom att uttagen minskas om halterna når ca 100 mg/L. Två viktiga
grundvattentäkter Hammarby och Segersjö har halter kring 100 mg/L på grund av
tidigare saltupplag samt vägsalt (Hammarby). Tullinge vattentäkt får besvär med
halter uppemot 50 mg/L och däröver vid stora uttag (>100 L/s) från relikt salt
grundvatten. I Södertäljemagasinet går kloridhalten upp till 1000 mg/L vid stora uttag.
Grundvattnet används därför till badanläggningen Sydpolen.
28
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Kvantitativ status nuläge
Kvantitativ status
Antal vattenförekomster
-God
133
-Uppnår ej god
0
-Ej klassad
0
Kvantitativ status har bedömts av Sveriges Geologiska Undersökning till God status i
hela länet.
Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015?
Bedömning av risk har ej gjorts, men kommer att göras under våren. Flera
förekomster utsätts för hårt tryck från vägar och tätorter. Klorid utgör ett stort
problem i länet.
Riskklassning
Antal vattenförekomster
Ej i risk
0
I risk*
0
Ej klassad
133
29
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Grundvatten i Uppsala län
Sammanfattning
Uppsala län sträcker sig över ett flackt landskap med tydliga spår av inlandsisen. Den
dominerande jordarten är morän men inom slättområdena och i sprickdalarna är den
vanligaste jordarten lera. I länet finns två stora rullstensåsar som sträcker sig i nordsydlig riktning och de största grundvattentillgångarna finns i dessa stora isälvsavlagringar.
44 avgränsade grundvattenförekomster finns i länet, men antalet kommer att öka allt
eftersom karteringen av grundvattenförande geologiska formationer fortsätter. 24 av
dagens grundvattenförekomster används för dricksvattenförsörjning eller utgör
reservvattentäkter.
Den bedömning av kemisk status som genomförts avser nitrat, sulfat, klorid samt
bekämpningsmedel och generellt är den kemiska statusen för grundvattenförekomsterna i
Uppsala län god. Endast två förekomster där kemidata finns tillgängligt bedöms som ej god
status. I dessa två grundvattenförekomster överskrids gränsvärdet för bekämpningsmedel
och i en av dem även gränsvärdet för klorid. En stor del av Uppsalaåsen, från Björklinge till
Knivsta, har i denna statusklassning lämnats oklassad. Detta för att
grundvattenförhållandena är så varierande i det område som i dagsläget utgörs av en enda
stor grundvattenförekomst. Det finns problemområden med halter av bekämpningsmedel i
den del av Uppsalaåsen som är oklassad men en statusklassning kan ske först då
förekomsten karterats hydrogeologiskt och delats in i magasin.
De 44 grundvattenförekomster som har statusklassats utgörs av isälvsavlagringar och
tillgången på grundvatten är vanligen god. Samtliga förekomster har i en preliminär
klassning fått god kvantitativ status.
Nio av grundvattenförekomsterna riskerar att ej uppnå god status 2015. Förekomsterna
ligger i stor utsträckning i direkt anslutning till åkermark eller annan intensiv
markanvändning och de är ofta tagna i anspråk för bebyggelse, industrier och
kommunikation (vägar, järnvägar etc.). I den påverkansanalys som genomförts nationellt
bedöms fyra grundvattenförekomster i Uppsala län ha mycket stor potentiell
påverkansbelastning och riskerar därmed att ej uppnå god status 2015. Ytterligare fyra
grundvattenförekomster löper risk att ej nå god status då det uppmätts halter av
bekämpningsmedel och kloridhalter som ligger nära gränsvärdet eller som i vissa fall
överskridit detta. Det finns även risk att den grundvattenförekomst som ligger i närhet till
Dannemora gruvområde ej uppnår god status, eftersom där finns stora mängder
föroreningar och det föreligger risk att detta sprider sig till grundvattnet.
30
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Grundvatten i Uppsala län
Uppsala län sträcker sig över ett flackt landskap med tydliga spår av inlandsisen.
Berggrunden består till största del av urgranit och den vanligaste jordarten är morän.
Moränen är kalkhaltig, ofta sandig-moig och normalblockig. Inom slättområdena och i
sprickdalarna är den vanligaste jordarten lera. Lerskikten kan vara mycket mäktiga, i
Uppsala tätort ibland mer än 100 meter. I länet finns två stora rullstensåsar som sträcker sig
i nord-sydlig riktning. De största grundvattentillgångarna finns i dessa stora
isälvsavlagringar, som ger möjlighet till mycket stora vattenuttag. Rullstensåsarna har
mycket stor betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet.
Rester av bekämpningsmedel har konstaterats i ett antal kommunala vattentäkter i länet.
Man har även uppmätt halter av tungmetaller, nitrat, bakterier, klorerade lösningsmedel
samt naturligt förekommande ämnen så som radon och uran. Vidare finns problemet med
salt grundvatten. I Uppsala län finns saltvatten på många håll kvar i marken sedan Uppland
täcktes av havsvatten efter istiden. I kustkommunerna, särskilt sommartid, finns det risk för
överuttag och saltvatteninträngning. Saltpåverkan från saltvatteninträngning och påverkan
från vägsaltning finns även i andra delar av länet.
Kemisk status nuläge
Bedömningen av kemisk status avser nitrat, sulfat, klorid samt bekämpningsmedel
och generellt är den kemiska statusen för grundvattenförekomsterna i Uppsala län
god. Endast två förekomster där kemidata finns tillgängligt bedöms som ej god status.
I dessa två grundvattenförekomster överskrids gränsvärdet för bekämpningsmedel och
i en av dem även gränsvärdet för klorid. Gränsvärden har överskridits i ytterligare
några vattentäkter, men det har endast skett ett fåtal gånger. Dessa förekomster har
klassats som god status men med risk att ej nå god status 2015. En stor del av
Uppsalaåsen, från Björklinge till Knivsta, har i denna statusklassning lämnats
oklassad. Detta för att grundvattenförhållandena är så varierande i det område som i
dagsläget utgörs av en enda stor grundvattenförekomst. Statusklassning kommer att
ske då förekomsten karterats hydrogeologiskt och delats in i magasin.
Till följd av att tillgången på underlagsdata varit begränsad är denna statusbedömning
endast preliminär och kommer att uppdateras allt eftersom bedömningsunderlaget
kompletteras med utförligare kemidata. De data som ligger till grund för
grundvattenförekomsternas kemiska status härstammar från kommunernas
inrapportering av råvattenanalyser från kommunala vattentäkter till SGU. I de fall då
kemiprovtagning ej funnits tillgänglig har statusklassningen bedömts utifrån
potentiellt påverkanstryck.
Kemisk status
Antal vattenförekomster
God
41
Uppnår ej god
2
31
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Växtbekämpningsmedel
I två grundvattenförekomster har halter som överskridit gränsvärdet uppmätts, dessa
har därmed klassats som ej god status. Det finns även problemområden med
bekämpningsmedel i den del av Uppsalaåsen som är oklassad. Detta kommer att
utredas vidare då förekomsten karterats hydrogeologiskt och delats in i magasin.
Nitrat
För de förekomster där kemidata funnits tillgängliga har inga medelvärden för 2006
eller perioden 2001-2007 överskridit gränsvärdet för god status i länet.
Sulfat
För de förekomster där kemidata funnits tillgängliga är det endast i en täkt där
förhöjda halter av sulfat påträffats. Detta ansågs ej innebära risk för att förekomsten ej
ska uppnå god status.
Klorid
Företrädesvis under sommaren finns risk för överuttag och saltvatteninträngning.
Förhöjda kloridhalter finns i flera av länets täkter. Endast i en vattentäkt har
gränsvärdet under perioden 2001-2007 överstigits och grundvattenförekomsten
klassats som ej god status.
32
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Kvantitativ status nuläge
Kvantitativ status
Antal vattenförekomster
God
44
Uppnår ej god
0
Tillgången på grundvatten är ojämnt fördelad över länet. Karaktäristiskt för Uppsala
län är att tillgången till grundvatten är god i anslutning till de två stora åsarna, men
sämre i länets kust- och skärgårdsområden. De grundvattenförekomster som har
statusklassats utgörs av isälvsavlagringar och tillgången på grundvatten är vanligen
god. Samtliga förekomster har i en preliminär klassning fått god kvantitativ status.
Vattentjänster – samhällsekonomiska värden
Uppsala län har 44 grundvattenförekomster som är avgränsade isälvsavlagringar. Det
finns utöver detta även 16 preliminära grundvattenförekomster i berg och jord. Dessa
16 omfattas ej i denna statusklassning.
Av de 44 grundvattenförekomster som finns i länet i nuläget används 24 för
dricksvattenförsörjning eller utgör reservvattentäkter. Det naturliga grundvattnet
räcker inte alltid till för kommunernas vattenförsörjning och vattenförekomsternas
grundvattentillgångar kan ibland förstärkas genom konstgjord infiltration.
Grundvattenförekomsten tillförs då vatten via en ledning från en sjö eller vattendrag.
Exempelvis fylls Uppsalaåsen på med vatten från Fyrisån och Tämnarån för att inte
33
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
riskera att grundvattennivån sänks inne i Uppsala. Delar av länet försörjs även genom
dricksvatten från Mälaren och ytvattentäkten Östra Långsjön i Uppsala kommun.
Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015?
Stora delar av Uppsala läns grundvattentillgångar har en mycket hög påverkansbelastning.
Åsarna och andra grundvattenförande geologiska formationer ligger i stor utsträckning i
direkt anslutning till åkermark eller annan intensiv markanvändning och de är ofta tagna i
anspråk för bebyggelse, industrier och kommunikation (vägar, järnvägar etc.). I många fall
finns det även ett stort antal förorenade områden i tillrinningsområdet. Detta påverkanstryck
medför en stor risk för att föroreningar ska spridas till grundvattnet och att grundvattnet i
åsarna förorenas. Där det finns lerjordar utgör dessa ett gott skydd mot föroreningsspridning
till grundvattnet, men skyddet är inte fullständigt och det finns risk för att föroreningar så
småningom tränger igenom lerskiktet och med fördröjning når grundvattnet.
I den påverkansanalys som genomförts nationellt bedöms fyra grundvattenförekomster i
Uppsala län ha mycket stor potentiell påverkansbelastning och riskerar därmed att ej uppnå
god status 2015. I en av dessa förekomster har även halter av bekämpningsmedel som
överskridit gränsvärdet för god status uppmätts. Ytterligare fyra grundvattenförekomster
löper risk att ej nå god status då det uppmätts halter av bekämpningsmedel och kloridhalter
som ligger nära gränsvärdet eller som i vissa fall överskridit detta. Det finns även risk att
den grundvattenförekomst som ligger i närhet till Dannemora gruvområde ej uppnår god
status, eftersom där finns stora mängder föroreningar och det föreligger risk att detta sprider
sig till grundvattnet.
Två av de grundvattenförekomster som bedömts ligga i risk för att ej uppnå god status
ligger i den stora rullstensås, som brukar benämnas Enköpingsåsen, i sträckningen
mellan Tärnsjö och Heby. På grund av den hårda trafikbelastningen har saltning av
vägen skett i mycket stor omfattning och förhöjda salthalter har kunnat konstateras på
ett flertal ställen. Under perioden 2001-2007 har mätvärdena i vattentäkterna ej
överstigit det övre gränsvärdet för god status men grundvattenförekomsterna löper
risk att ej nå god status 2015.
Riskklassning
Antal vattenförekomster
Ej i risk
35
I risk
9
34
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Grundvatten i Södermanlands län
Sammanfattning
Huvuddelen av berggrunden i Södermanlands län utgörs av sedimentgnejs och
gnejsgranit. Ur jordartssynpunkt har länet två karaktärer: Från de centrala delarna och
mot nordväst dominerar berg och morän i höjderna och finkorniga sediment i
sänkorna. Regionen från länets centrala del och sydost ut mot kusten karaktäriseras av
berg med lersediment i sänkor och dalgångar. Med avseende på grundvatten i
jordlager karaktäriseras Södermanlands län av relativt rikligt förekommande åsar, som
också ger goda möjligheter till stora vattenuttag. Exempel på åsar är Köpings-,
Strömsholms-, Badelunda- och Enköpingsåsarna. Det finns också flera mindre
isälvsavlagringar med stor betydelse ur grundvattensynpunkt, t.ex. Vingåkers- och
Katrineholmsåsarna. Vidare finns mäktiga isälvsavlagringar väster om Nyköping, ex
Larslundsmalmen, som försörjer Nyköping och Oxelösund med dricksvatten.
Förutsättningar för större grundvattenuttag ur länets urberg är mycket dåliga.
Generellt är den kemiska statusen för grundvattenförekomsterna i Södermanlands län
god samtidigt som tillgången till underlagsdata är dålig och påverkanstrycket högt.
Det totala antalet förekomster, inklusive de som kategoriserats Övrigt vatten, som helt
eller delvis ligger inom länet är 206. I 38 av dessa förekomster görs uttag av
dricksvatten inom länet och för 16 av dessa drickvattenförekomster finns
inrapporterad data som visar på god kemisk status i samtliga fall. Sammanlagt är det
14 eller 7 % av förekomsterna som ej uppnår god kemisk status, utifrån
förekomsternas riskbedömning. Den kvantitativa statusen bedöms som god för
samtliga förekomster.
I 38 av länets grundvattenförekomster finns uttag av dricksvatten och planer för
framtida kommunala vattentäkter finns i ytterligare två. Tre av
dricksvattenförekomsterna i länet fungerar samtidigt även som reserver, ytterligare två
fungerar enbart som reserv respektive säsongsanvänd täkt. Infiltration som
förstärkning av grundvattentillgången för dricksvattenbruk används för sju
förekomster i fyra av länets kommuner. I en dricksvattenförekomst i Vingåkers
kommun förekommer ofrivillig sjövatteninträngning och i Strängnäs kommun har
man tidvis problem med kvaliteten på det infiltrerade mälarvattnet. Dessa
förhållanden pekar på den viktiga kopplingen mellan status i och påverkan på de
ytvatten som används för infiltration och status för grundvattenförekomsterna som
infiltreras.
Sammanlagt är det 7 % av länets grundvattenförekomster som riskerar att inte nå god
status 2015, åtta av dessa är dricksvattenförekomster. De förekomster som har störst
betydelse ur dricksvattensynpunkt för en majoritet av länets befolkning är även bland
dem som löper störst risk att förorenas eller påverkas negativt. Detta är
bekymmersamt. Generellt är det åkermark, vägar, järnvägar och förorenade
markområden som har störst potentiell påverkan på grundvattnet.
35
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Grundvatten i Södermanlands län
Södermanlands län är småkuperat och genomkorsat av sprickdalar i nordvästsydostlig riktning. Huvuddelen av berggrunden utgörs av sedimentgnejs och
gnejsgranit. Ur jordartssynpunkt har länet två karaktärer; Från de centrala delarna och
mot nordväst dominerar berg och morän i höjderna och finkorniga sediment i
sänkorna. Regionen från länets centrala del och sydost ut mot kusten karaktäriseras av
berg med lersediment i sänkor och dalgångar. Moränen i länet ligger i svackor i
bergen och på bergssluttningarna och är vanligen urbergsdominerad och kalkfattig.
Med avseende på grundvatten i jordlager karaktäriseras Södermanlands län av relativt
rikligt förekommande åsar, som också ger goda möjligheter till stora vattenuttag.
Exempel på åsar är Köpings-, Strömsholms-, Badelunda- och Enköpingsåsarna. Det
finns också flera mindre isälvsavlagringar med stor betydelse ur grundvattensynpunkt,
t.ex. Vingåkers- och Katrineholmsåsarna. Vidare finns mäktiga isälvsavlagringar
väster om Nyköping, ex Larslundsmalmen, som försörjer Nyköping och Oxelösund
med dricksvatten. I övrigt domineras regionen av leror och moräner som ger
blygsamma grundvattenmängder i enskilda uttagspunkter. Måttlig årsnederbörd och
tämligen hög avdunstning gör att enskilda grävda brunnar tidvis kan drabbas av
vattenbrist. Förutsättningar för större grundvattenuttag ur länets urberg är mycket
dåliga. Berggrunden är överlag tät och sprickfattig men lyckade lokaliseringar av
bergborrade brunnar för kommunal vattenförsörjning finns på några mindre orter.
Kemisk status nuläge
36
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Kemisk status
Antal vattenförekomster
-God
192
-Uppnår ej god
14
Generellt är den kemiska statusen för grundvattenförekomsterna i Södermanlands län
god vad gäller vattenkvalitet samtidigt som tillgången till vattenkvalitetsdata är dålig
och påverkanstrycket högt. För ett stort antal av grundvattenförekomsterna inklusive
dricksvattenförekomsterna i Södermanlands län saknas råvattendata. Kemisk status
har för dessa förekomster därför bedömts utifrån den riskbedömning som gjorts. Det
totala antalet förekomster, inklusive de som kategoriserats Övrigt vatten, som helt
eller delvis ligger inom länet är 206. Fem av dessa förekomster ligger till övervägande
del i, och klassas av, angränsande län. En av dessa förekomster har av Västmanlands
län bedömts Ej uppnå god kemisk status, övriga fyra har bedömts ha God kemisk
status. Den kemiska statusen får ses som mest angelägen för länets 38
dricksvattenförekomster och för drygt hälften av dessa har klassningen av kemisk
status fått göras utifrån riskbedömning, inte utifrån analyserad vattenkvalitet.
Sammanlagt är det 14 eller 7 % av förekomsterna som ej uppnår god kemisk status.
Av dessa är det sex som är dricksvattenförekomster, samtliga sex har bedömts utifrån
riskbedömningen.
Växtbekämpningsmedel
Växtbekämpningsmedel har påträffats i fem grundvattenförekomster i länet under
perioden 2001-2007. I samtliga fall rör det sig om enstaka mätvärden som inte
överskrider gränsen för god status. I åtminstone ett fall, i Katrineholms kommun, har
åtgärder för ett täktområde genomförts efter konstaterande av förorening genom
vattenkemisk analys. Växtbekämpningsmedel i grundvattnet är med dagens
kännedom överlag inget omfattande problem i länet, utan förekommer sporadiskt i
förekomster med jordbruksmark inom tillrinningsområdet. Bekämpningsmedel utgör
dock en allvarlig påverkansrisk för kvaliteten på dricksvatten och
grundvattenförekomsternas status.
Nitrat
I länets jordbruksområden förekommer förhöjda nitrathalter i grundvattnet,
exempelvis i enskilda brunnar i sedimentområdet norr om Hjälmaren. Även i enstaka
kommunala vattentäkter, exempelvis i Eskilstuna kommun, förekommer något
förhöjda värden. För de förekomster där kemidata finns tillgänglig har inga
medelvärden för 2006 eller perioden 2001-2007 överskridit övre gränsvärdet för god
status i länet. Läckage av nitrat till grundvatten från jordbruksmark är emellertid en
påtaglig påverkansrisk för länets grundvattenstatus.
Sulfat
Generellt är sulfat inget större problem i grundvattensammanhang i länet. Uppgifter
från Södermanlands läns luftvårdsförbund visar på en måttlig belastning på mark och
vatten av försurande ämnen från luften. Den kemiska sammansättningen i
grundvattnet i länet indikerar att vattnet generellt sett har god motståndskraft mot
antropogen försurning. Det område som har det mjukaste och jonsvagaste
grundvattnet ligger i länets centrala del och domineras av berg och tunnare
moräntäcke. För de förekomster där kemidata finns tillgänglig är det endast i en
37
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
enstaka täkt och vid enstaka tillfällen under perioden 2001-2007 där sulfathalten i
grundvattnet överstigit det övre gränsvärdet för god status i länet.
Klorid
I enskilda brunnar i kustkommunerna finns det företrädesvis under sommaren risk för
överuttag och saltvatteninträngning. Något förhöjda kloridhalter finns även i enstaka
täkter och enskilda brunnar i andra delar av länet, bland annat beroende på
vägsalthantering och djupt borrade bergbrunnar. Exempelvis har en förekomst i Trosa
kommun haft problem med förhöjda kloridhalter som troligtvis orsakats av ett
vägsaltupplag. Enligt tillgänglig kemidata är det endast ett enstaka värde för en
grundvattenförekomst i Gnesta kommun där kloridhalten överstigit det övre
gränsvärdet för god status under perioden 2001-2007 i länet.
Kvantitativ status nuläge
Kvantitativ status
Antal vattenförekomster
-God
206
-Uppnår ej god
-
Södermanlands län karaktäriseras av relativt rikligt förekommande isälvsavlagringar,
som också ger goda möjligheter till stora grundvattenuttag. För de
grundvattenmagasin i länet som i ett tidigt skede i kartläggningsarbetet pekades ut
som förekomster, har SGU bedömt den kvantitativa statusen som god. För de
ytterligare förekomster som avgränsats sedan dess har en preliminär kvantitativ
38
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
uppskattning gjorts av beredningssekretariatet vid Länsstyrelsen i Södermanlands län,
och även här är bedömningen att den kvantitativa statusen är god i samtliga fall.
Vattentjänster – samhällsekonomiska värden
Vattenanvändning
Helt eller delvis inom Södermanlands län finns sammanlagt 206
grundvattenförekomster. 38 av dessa förekomster används för uttag av dricksvatten
och planer för framtida kommunala vattentäkter finns i ytterligare två, bägge i
Nyköpings kommun. Intresse har också uttryckts av Nyköpings kommun för tänkbart
uttag av ytvatten i sjön Båvens sydligaste vik Tre av dricksvattenförekomsterna i länet
fungerar samtidigt också som reserver, två av dessa ligger i Trosa kommun. En av
dricksvattenförekomsterna fungerar enbart som reserv och ytterligare en är
säsongsanvänd, dessa ligger i Strängnäs respektive Flens kommun.
Infiltration
I länet används infiltration som förstärkning av grundvattentillgången för
dricksvattenbruk i sju förekomster. I Nyköpings kommun används konstgjord
infiltration i tre förekomster med vatten från sjöarna Skiren, Lillsjön och Yngaren.
Yngarens vatten infiltreras i Larslundsmalmens isälvsavlagring strax utanför
Nyköping och ur denna förekomst utvinns dricksvatten för både Nyköpings och
Oxelösunds samhällen. I Strängnäs kommun används infiltration från mälaren för två
förekomster i vilka det finns en ordinarie respektive en reservvattentäkt. I Gnesta
kommun infiltreras själva grundvattnet som försörjer Gnesta innan det distribueras.
Den grundvattenförekomst som huvudsakligen försörjer Eskilstuna samhälle
infiltreras med vatten från Hjälmaren/Eskilstunaån.
Sjövattenpåverkan
Ett stort uttag av grundvatten ur en förekomst kan resultera i ofrivillig
sjövatteninträngning i den täkt som används. Detta sker exempelvis i den täkt som
försörjer Vingåkers samhälle men än så länge har detta inte inneburit några problem. I
Strängnäs kommun har man tidvis problem med kvaliteten på det infiltrerade
mälarvattnet i den täkt som försörjer Strängnäs samhälle. Denna täkt kommer att
läggas ner 2009 och dricksvatten kommer istället att tas från Norsholms vattenverk i
Botkyrka kommun. Dessa förhållanden pekar på den viktiga och till viss del känsliga
koppling mellan status i och påverkan på de ytvatten som används för infiltration och
status för grundvattenförekomster som infiltreras, samt kvaliteten på det dricksvatten
som sedan distribueras.
Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015?
Riskbedömningen för grundvattenförekomsterna i Södermanlands län ger anledning
till viss oro när det gäller länets dricksvattenkvalitet samt möjligheterna att nå god
status. Sammantaget riskerar 15 eller 7 % av grundvattenförekomsterna att inte nå god
kemisk status 2015. För 192 av länets 206 grundvattenförekomster har SGU utfört en
riskbedömning, för övriga 14 har en preliminär riskbedömning gjorts av
beredningssekretariatet vid Länsstyrelsen i Södermanlands län. Sammantaget är det
åtta eller 21 % av länets 38 dricksvattenförekomster som bedöms ha en mycket stor
påverkansbelastning. Bland dessa finns de förekomster som försörjer Eskilstuna,
Katrineholm, Nyköping, Oxelösund och Stjärnhov med dricksvatten. De förekomster i
39
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
länet som har störst betydelse ur dricksvattensynpunkt är alltså även bland dem som
löper störst risk att förorenas eller påverkas negativt. Generellt är det åkermark, vägar,
järnvägar och förorenade markområden som har störst potentiell påverkan.
Påverkanssituationen är dock unik för varje förekomst. Åkermark innebär även en
rådande påverkan genom näringsämnen och föroreningar. Av de fem
dricksvattenförekomster där växtbekämpningsmedel har konstaterats under perioden
2001-2007 i länet är tre förekomster som bedöms ha mycket stor potentiell
påverkansbelastning. Ytterligare 34 % av de analyserade dricksvattenförekomsterna
bedöms ha stor potentiell påverkansbelastning, för dessa är dock bedömningen att det
inte är någon risk att de inte når god kemisk status 2015. Men det innebär samtidigt
att det sammanlagt är över hälften av dricksvattenförekomsterna som bedöms ha en
stor eller mycket stor potentiell påverkansbelastning.
När det gäller kvantitativ status bedöms samtliga grundvattenförekomster i dagsläget
uppnå god status till 2015, utifrån den bedömning som SGU gjort för kvantitativ
status i dagsläget.
40
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Riskklassning
Antal vattenförekomster
Ej i risk
I risk*
191
15
Av länets 206 grundvattenförekomster är det 15 eller 7 % av förekomsterna som
riskerar att inte uppnå god status 2015. De förekomster i länet som har störst
betydelse ur dricksvattensynpunkt är bland dem som löper störst risk att förorenas
eller påverkas negativt, vilket är bekymmersamt. Riskbedömning inklusive
påverkansanalys har gjorts av SGU där faktorer som markanvändning, vägnät och
förorenade markområden har vägts in för varje förekomst. Analysen ger en generell
bild av den potentiella påverkansbelastningen. Ytterligare resurser hade kunnat ge en
mer utförlig nulägesanalys av exempelvis länets dricksvattenförekomster.
41
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Grundvatten i Örebro län
Sammanfattning
Örebro län kan delas upp i tre naturtyper. Slättbygden med bördiga jordar bestående
av gamla havsbottnar med lättvittrade sedimentära berggrunder. Mellanbygden är ett
småkuperat landskap på relativt svårvittrade berg- och jordarter, men där läget under
Högsta Kustlinjen bidrar till förekomster av leror och finkorniga jordar. Längst i norr
ligger skogsbygden, med relativt svårvittrade berg- och jordarter och där läget över
Högsta Kustlinjen medför försurningskänslighet.
Grundvatten i Örebro län
I länet finns flertalet grusåsar som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Många av dessa
åsar har god tillgång på grundvatten. I dagsläget finns det inom Örebro län 97 GVF
(grundvattenförekomster) samt 16 GVF utan geografisk avgränsning (övrigt vatten)
inom Norra Östersjöns avrinningsområde.
I Örebro län klassar SGU 17 vattentäkter med uttag. Ytterligare 17 GVF är inlagda
med vattenuttag med motivering att de sammanfaller geografiskt med vattentäkter
kända av Länsstyrelsen eller med vattenskyddsområde. Dessa vattenuttag ska
kontrolleras.
Dricksvattenförsörjningen i mindre samhällen består huvudsakligen av enbart
grundvatten. För de större samhällena behöver oftast grundvattentillgången förstärkas
med infiltrerat ytvatten.
De flesta kommunala vattentäkter i länet har vattenskyddsområde, där ett flertal är
instiftade under 1990-talets senare hälft. Några av de befintliga
vattenskyddsområdena är dock gamla och kan behöva omarbetas med både
avgränsningar och föreskrifter för att ge tillräckligt skydd åt vattentäkten. Ett antal
mindre kommunala vattentäkter, främst i länets norra delar, saknar
vattenskyddsområde.
De flesta vattenskyddsområdena är bebyggda och genomkorsas av vägar, i några fall
även järnvägar. 18 GVF riskerar att inte uppnå god status till år 2015 på grund av hög
potentiell föroreningsbelastning. I sex av dessa finns vattentäkter, varav en uppnår
inte god kemisk status. Förutom vägar och järnvägar riskerar också industri och
markanvändning att förorena grundvattnet.
De flesta av dagens vattentäkter saknar reservvattentäkter, som snabbt kan tas i drift
och ge tillräckligt med vatten under längre perioder. Örebro stad planerar för en ny
vattentäkt, men övrig framtida vattenförsörjning är okänd. För att trygga den framtida
vattenförsörjningen krävs att lämpliga grundvattenförekomster identifieras och
skyddas för framtida vattenförsörjningsändamål.
Majoriteten av GVF i Örebro län saknar vattenkemidata. De analysresultat som finns
kommer från kommunala vattenverk och visar på att länet generellt har god kvalitet
på grundvattnet som används till dricksvatten. En GVF uppnår inte god status
42
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
eftersom analysresultat visar på halter av bekämpningsmedel över gränsvärdet.
Ytterligare några GVF har halter över detektionsgränsen av bekämpningsmedel, dock
ligger halterna under gränsvärdet. I en GVF med kommunal vattentäkt finns enligt
DGV förhöjda halter av sulfat. Inom länet finns två GVF vars vatten används till
försäljning på flaska.
Den kvantitativa statusen för länets GVF bedöms preliminärt av SGU till att vara god.
Denna statusbedömning ligger också till grund för kvantitativ status 2015.
Kemisk status nuläge
Kemisk status
Antal vattenförekomster
-God
90
-Uppnår ej god
14
För majoriteten av grundvattenförekomsterna i Örebro län saknas vattenkemidata.
Den vattenkemidata som finns är analysdata från kommunala vattentäkter som i de
flesta fall är rapportade till DGV. I några vattentäkter används infiltration av ytvatten
och det är då osäkert om det analyserade vattnet är grundvatten eller råvatten.
Analysresultat visar att de kommunala vattentäkterna har god kvalitet på vattnet. I
några GVF finns bekämpningsmedel över detektionsgränsen, men endast i en GVF
finns halter över gränsvärdet. I en GVF med en kommunal vattentäkt finns enligt
DGV höga halter av sulfat.
43
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Den kemiska statusen i GVF som saknar vattenkemidata har utgått från den
potentiella föroreningsbelastningen. GVF med låg potentiell föroreningsbelastning har
preliminärt bedömts ha god kemisk status och GVF med hög potentiell
föoreningsbelastning har preliminärt bedömts att inte uppnå god kemisk status. I de
GVF som SGU har klassat att ha vattentäkt, men som saknar vattenkemidata, är den
kemiska statusen preliminärt bedömd som god trots högt påverkanstryck.
Motiveringen är att inga större problem med råvattenkvalitén är kända inom länet.
Växtbekämpningsmedel
I länet är totalt ett 100-tal prover i 25 GVF analyserade med avseende på
bekämpningsmedel någon gång från slutet av 1990-talet och framåt. Ett fåtal prover
har halter över detektionsgränsen, men de flesta GVF saknar helt detekterbara halter
av växtbekämpningsmedel. Prover från en GVF har halter över gränsvärdet.
Nitrat
Inga GVF med vattenkemidata i Örebro län har förhöjda halter av nitrat.
Sulfat
En GVF i länet har enligt DGV halter som överstiger gränsvärdet.
Klorid
Inga brunnar med vattenkemidata i Örebro län har förhöjda halter av klorid.
Kvantitativ status nuläge
44
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Kvantitativ status
Antal vattenförekomster
-God
97
-Uppnår ej god
-
Tillgången på grundvatten är vanligen god i Örebro län. Utifrån tillgängliga data och
utförda sammanställningar av SGU bedöms alla förekomster i Örebro län ha god
kvantitativ status. Klassningen är preliminär.
Vattentjänster – samhällsekonomiska värden
I Örebro län finns 113 GVF eller övrigt vatten inom Norra Östersjöns vattendistrikt.
Enligt SGU har 17 av dessa GVF vattentäkter med uttag >10 kbm per dygn eller som
försörjer >50 personer. Ytterligare 17 GVF är inlagda med vattenuttag med
motivering att de sammanfaller geografiskt med vattentäkter kända av Länsstyrelsen
eller med vattenskyddsområde. Dessa vattenuttag ska kontrolleras. Flera vattentäkter
är geografiskt kopplade till GVF utan exakt geografisk avgränsning, dvs ”övrigt
vatten”. I en GVF finns det två vattentäkter. De flesta vattentäkterna inom länet är av
mindre karaktär och använder enbart grundvatten. Länets största vattentäkter, som
också producerar majoriteten av Örebros dricksvatten, använder infiltrerat ytvatten.
En vattentäkt använder enbart ytvatten.
Endast en reservvattentäkt är inrapporterad till VISS och även denna är osäker.
Utvecklingen går mot att mindre vattentäkter läggs ner och fler områden försörjs med
vatten från ett fåtal större vattentäkter. Dessa nedlagda vattentäkter blir i ett fåtal fall
reservvattentäkter. I de flesta fall läggs täkten ner helt och även eventuella
vattenskyddsområde tas bort.
Örebro stad planerar en ny vattentäkt, då de befintliga är centralt placerade och har
mycket högt påverkanstryck av vägar, järnvägar och industri. I övrigt är inga framtida
vattentäkter kända. Inga framtida vattentäkter är rapporterade till VISS.
Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015?
Den kemiska riskbedömningen bygger på en nationell beräkning av potentiell
föroreningsbelastning där andelen potentiella grundvattenförorenare är beräknad för
varje GVF. Cirka 19 % (18 av 97 GVF) av länets GVF har en mycket hög potentiell
föroreningsbelastning, dvs riskerar att inte uppnå god kemisk status 2015. Den
potentiella föroreningsbelastningen är unik för varje område men främst är det
järnvägar, vägar och industri, men även markanvändning som är potentiella
grundvattenförorenare inom länet. Ställen med lättgenomträngliga jordlager, såsom
grusåsar och sandavlagringar, är särskilt utsatta eftersom föroreningarna lätt
transporteras igenom dessa jordlager och når grundvattnet. Där det finns lerjordar
mellan grundvattenskiktet och ovanliggande jordlager kan dessa utgöra ett skydd mot
eventuella föroreningar. Skyddet är inte fullständigt och det finns risk att föroreningar
med tiden tränger igenom lerskiktet och når grundvattnet.
Riskklassning
Antal vattenförekomster
Ej i risk
79
I risk
18
45
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
GVF med hög potentiell föroreningsbelastning är lokaliserade i Örebro, Kumla,
Lekeberg, Lindesberg och Ljusnarsbergs kommun. I sex av dem finns vattentäkter,
varav en har enligt DGV problem med höga sulfathalter. I övriga är vattenkemin god
trots ett högt påverkanstryck.
Den kvantitativa riskbedömningen bygger på sammanställningen av dagens
kvantitativa status utförd av SGU. I den bedöms att alla förekomster i Örebro län har
god kvantitativ status. Klassningen är preliminär.
I den sammanlagda statusen gäller att både den kemiska och den kvantitativa statusen
ska bedömas som god för att uppnå god vattenstatus 2015.
46
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Grundvatten i Västmanlands län
Sammanfattning
De stora grundvattentillgångarna i länet finns i grusåsarna och den kommunala
vattenförsörjningen baserar sig huvudsakligen på vatten från dessa. De största
grundvattentillgångarna finns i Badelundaåsen, Kungsörsåsen, Strömsholmsåsen och
Ängelsbergsåsen. Just nu finns det 54 grundvattenförekomster definierade för länet
inom rapporteringssystemet VISS. 45 stycken är potentiella grundvattenförekomster
och 9 stycken är ”övriga vatten”.
37 av sammanlagt 42 grundvattenförekomster som har bedömts är klassade som god
status. Det finns dock en osäkerhet i bedömningen eftersom analyser i form av
mätningar endast finns för 10 grundvattenförekomster.
Totalt finns det 25 kommunala grundvattentäkter i länet där vattenkemin har
rapporterats till SGU:s grundvattendatabas. 3 av dessa är reservvattentäkter.
Grundvattenbildningen förstärks med konstgjord infiltration för 8 grundvattentäkter.
Flera grundvattentäkter är belägna i grundvattenförekomster i kategorin ”övriga
vatten”.
Utifrån bedömning av risk och påverkan med nuvarande bedömningsgrunder finns det
en bra chans att nå god grundvattenstatus 2015.
Grundvatten i Västmanlands län
Ur landskapssynpunkt är Västmanlands län varierat. I söder och sydost förekommer
det öppna jordbruksdominerade mälarlandskapet. Mot nordväst dominerar barrskogen
den vågiga bergskullterrängen. Mellan Mälarslätten och Bergslagen ligger
skogslåglandet som en bred övergångszon. Karakteristiska former är förutom de vida
lerslätterna med uppstickande bergsryggar, även rullstensåsar, ändmoräner och
nedskurna meanderlopp. Större delen av berggrunden består av bergarter som granit,
gnejsgranit och gabbro. I nordvästra delen finns bildningar av vulkaniskt och
sedimentärt ursprung. Morän är den dominerande jordarten framför allt i de norra och
nordvästra delarna av länet. Större delen av länet har legat under högsta kustlinjen,
vilket medfört att det finkorninga bättre buffrade materialet svallats ut och avlagrats i
dalgångarna. Mark ovan högsta kustlinjen är bland de känsligaste för försurning.
Genom hela länet sträcker sig i nordsydlig riktning flera stråk av ryggformade
isälvsavlagringar av den typ som kallas rullstensåsar.
De stora grundvattentillgångarna i länet finns i grusåsarna och den kommunala
vattenförsörjningen baserar sig huvudsakligen på vatten från dessa. De största
grundvattentillgångarna finns i Badelundaåsen, Kungsörsåsen, Strömsholmsåsen och
Ängelsbergsåsen. Just nu finns det 54 grundvattenförekomster definierade för länet i
rapporteringssystemet VISS. 45 stycken är potentiella grundvattenförekomster och 9
stycken är ”övriga vatten”. 44 av de 45 förekomsterna har klassats med avseende på
kvantitet och 42 med avseende på kemi. En grundvattenförekomst saknar helt
klassning och kommer att föras över till kategorin ”övriga vatten”.
47
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Kemisk status nuläge
Utifrån de parametrar som ligger till grund för den kemiska statusklassningen ser
läget generellt bra ut för länet. Klassningen innehåller dock en del osäkerheter och
måste betraktas som preliminär. Av de 42 bedömda grundvattenförekomsterna finns
underlag i form av faktiska mätningar endast för 10 förekomster. Mätningarna är
gjorda i vatten från kommunernas råvattentäkter och kan inte anses fullt ut
representera en hel grundvattenförekomst. Endast 1 av de vattenförekomster där det
finns mätunderlag uppnår ej god status. För de 32 förekomster som helt saknar
mätunderlag har en bedömning gjorts utifrån en nationell påverkansbedömning där
den potentiella föroreningsbelastningen har analyserats. Sammantaget är det 5
grundvattenförekomster som ej uppnår god kemisk status.
Kemisk status
Antal vattenförekomster
God
37
Uppnår ej god
5
Växtbekämpningsmedel
Av de 10 grundvattenförekomster där mätdata finns uppvisar 6 stycken mätbara
koncentrationer av växtbekämpningsmedel. En av dessa 6 har värden över
gränsvärdet för god status.
48
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Nitrat
Samtliga 10 grundvattenförekomster med mätningar ligger klart inom gränsen för god
status.
Sulfat
Samtliga 10 grundvattenförekomster med mätningar ligger klart inom gränsen för god
status.
Klorid
Samtliga 10 grundvattenförekomster med mätningar ligger klart inom gränsen för god
status.
Kvantitativ status nuläge
Kvantitativ status
Antal vattenförekomster
God
44
Uppnår ej god
0
Vattentjänster – samhällsekonomiska värden
Totalt i länet finns 25 större kommunala grundvattentäkter där uppgifter om
vattenkemi har rapporterats till DGV, som är grundvattendatabasen på SGU. I en
grundvattenförekomst kan det förekomma flera vattentäkter. 3 av de 26
grundvattentäkterna är reservvattentäkter. Ingen kännedom finns om framtida
49
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
vattentäkter. För 8 av de 23 ordinarie vattentäkterna är grundvattenbildningen
förstärkt med konstgjord infiltration. Flera grundvattentäkter är belägna i
grundvattenförekomster i kategorin ”övriga vatten”.
Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015?
Denna klassning bygger endast på en bedömning av kvantitativ status samt en kemisk
status som bygger på fyra kemiska parametrar. Med den avgränsningen finns det goda
chanser att nå god vattenstatus 2015. Frågan om god vattenkvalitet bör dock handla
om att bedöma betydligt fler föroreningar, t.ex. metaller. En nationell
påverkansbedömning har gjorts där den potentiella föroreningsbelastningen har
analyserats utifrån en mängd verksamheter som skulle kunna påverka
vattenkvaliteten. I länet består de potentiella föroreningsriskerna främst av effekter
från vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter. Beroende på den
samlade potentiella föroreningsbelastningen har grundvattenförekomsterna delats in i
4 olika påverkansklasser. 7 av länets grundvattenförekomster hamnar i den högsta
klassen. 2 av dessa 7 är trots detta klassade som god kemisk status, eftersom kemiska
analyser visar att vattnet håller god kemisk status när man endast bedömer de aktuella
4 kemiska parametrarna.
Riskklassning
Antal vattenförekomster
Ej i risk
35
I risk*
7
50
Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt
Januari 2008
Grundvatten i Dalarnas län
Kvantitativ status nuläge
Mer information kan fås av Länsstyrelsen i Dalarnas län.
51