Ögondagar 2010
Rapport från Ögondagarna 5-7 maj 2010 Örebro
Ögondagarna i år arrangerades av Ögonkliniken Örebro. För de som hade
möjlighet att komma lite tidigare på onsdag erbjöds rundvandring på
Ögonkliniken ,USÖ. Jag hann inte själv vara med på den men fick höra
efteråt att det varit mycket intressant! Däremot hann jag till minglet på
Örebro slott, jag gick min utbildning i Örebro i mitten på 80-talet och
slottet såg jag aldrig insidan på då, så det var verkligen roligt att komma
innanför murarna.
Studiedagarna inleddes med ett välkomnande av verksamhetschef Eva
Karlsson från Ögonkliniken USÖ. Hon gav en kort historik om
ögonkliniken och berättade b l a att den första kullen
oftalmologassistenter gick ut 1964 och att de var fem stycken. Därefter
tog överläkare Niklas Karlsson ögonkliniken USÖ över och berättade
om AMD igår, idag och imorgon. Han beskrev torr AMD i olika steg som
drusen, pigmenteringar, atrofier och geografisk atrofi. Det finns ingen
aktiv botande eller bromsande behandling idag utan det blir
synrehabiliterande åtgärder. Han beskrev sedan våt AMD , kärlnybildning
som i regel startar i choroidea. De nybildade kärlen ger svullnader,
blödningar, bindvävsinväxt och fibros. Den angiografiska indelningen är;
klassisk kärlnybildning (ovanpå pigmentepitelet), ockult kärlnybildning
(under pigmentepitelet), blandformer av klassiskt och ockult, RAP (retinal
angiomatös proliferation) och PCV som är kärlknoppar från choroidea som
läcker. Utredning vid misstänkt våt AMD är visus enligt ETDRS, färgfoto,
fluo, ICG och OCT. De behandlingsalternativ som finns är konventionell
laserbehandling, PDT och anti VEGF läkemedel.
Han gav oss sedan en kort historik om ögonsjukvården bl a första
fundusfotot 1886, första beskrivningen av våt AMD 1875. Vid de första
fluoresceinangiografierna blandade man fluoresceinet med kaffe som
patienten fick dricka. ICG gjorde man för första gången 1972 och på 80talet kom klassificeringarna på våt AMD (klassisk och ockult
kärlnybildning). Han berättade om anti VEGF läkemedel. De binder VEGF,
kärlnybildningen avstannar och läckaget från kärlen minskar. Ges som
injektionsbehandling (Macugen, Lucentis och Avastin). Lucentis är det
man rekommenderar i första hand. Sedan kom vi in på framtiden och om
nya läkemedel mot kärlnybildning som t ex Sirolimus (ges som injektion i
ögat och testning pågår) och SIRNA som hämmar bildning av VEGF
(testning pågår). Han nämnde även att man testar behandling för torr
AMD som t ex Brimonidine (Alphagan), neuroprotektion och intravitrenalt
implantat.
Lilian Pedersen från Degerfors berättade Ur ett patientperspektiv.
Hon blev drabbad först på ena ögat där hon fick PDT behandling, efter
några år drabbades hon på öga två och då blev det Lucentisinjektioner.
Hon beskrev det hela som en otäck upplevelse där hon upplevde smärta
och obehag (av både PDT och Lucentis). Hennes upplevelse var att det
gick alldeles för fort vid besöken på ögonmottagningen och att det var
dåligt med information om vad man gjorde på operation runt omkring
henne. Däremot kände hon sig ändå trygg när hon blev kallad. Det var
verkligen nyttigt att höra henne berätta, det går säkert alldeles för fort
många gånger utan att vi kontrollerar att all information gått fram och att
patienten känner sig trygg av vårt omhändertagande.
PKP, lameller, CXL (Crosslinking) av överläkare Helena Sönne och
Jes Mortensen Ögonkliniken USÖ. De berättade att
hornhinnetransplantation är den vanligaste transplantationen i Sverige,
det görs ca 500/år. Det är stor brist på hornhinnor p g a att det är dåligt
med donatorer. De som behöver transplanteras är i regel unga människor
med keratokonus, hornhinnegrumlingar och de med skador på cornea. De
beskrev även crosslinking som är en behandling där man använder B2
vitamin Riboflavin tillsammans med UV ljus. Denna behandling botar inte
utan får förändringarna att stanna upp.
Därefter var det dags för överläkare Jan-Olof Carlsson ögonkliniken
USÖ att berätta om Makulakirurgi. Han beskrev först indelningen av
gula fläcken med foveola i mitten, fovea och sedan makula. Foveola
,”mittpunkten”, har en retinal tjocklek på ca 0,25 mm. Symtomen vid
makulasjukdomar är synnedsättning, centralskotom och metamorfopsi.
Han berättade om makulapucker, en fibrotisk vävnad ovanpå makula som
täcker och derangerar makula. Orsak till makula pucker kan vara
glaskroppsavlossning (de flesta som har en makula pucker har bakre
glaskroppsavlossning). Man kan ocksp ibland se en ruptur ute i någon
kant på retina hos dessa patienter.
Makulablödningar, uppkommer oftast hos patienter med känd AMD. Det är
viktigt att ta reda på var blödningen sitter, preretinalt, intraretinalt,
subretinalt eller i choroidea. De subretinala skall åtgärdas med operation
inom två veckor, helst 4-5 dagar. Han poängterade att det är viktigt att
inte vänta för länge. Vid operation är målet att flytta blodet – ej ta bortgenom att spruta in ett ämne som löser upp koaglet.
Makulahål vars orsaker är ideopatiska eller traumatiska. 3,3/1000 drabbas
varje år. Genomsnittsålder är 65-70 år och ca 65% är kvinnor.
Riskanalys glaukom med ögonsjuksköterska Anne-Marie Svensson
och vårdutvecklare Maria Hallén USÖ. De berättade att USÖ år 2007
hade ca 2000 glaukompatienter med ca 5000 besök (totalt det året hade
ögonkliniken ca 30000 besök). Anledningen till analysen var att en
glaukompatient fick vänta för länge och p g a det fick en bestående
synskada. Det fanns flera avvikelserapporter på glaukomprocessen och
kösituationen var inte acceptabel.
De nya rutiner som framtogs var att sekreterare skötte all
patientadministration och man tog fram nya vårdprogram för glaukom.
Man skapade även nya mottagningsformer såsom en OHT mottagning,
utökning av allmän sköterskemottagning och en stormottagning. Man
poängterade att det var av stor vikt att analysteamet är tvärprofessionellt,
man menade att det annars ej varit genomförbart. Det är också viktigt att
uppdraget är förankrat hos verksamhetschef och hos personalen och att
man skall hämta in synpunkter från berörd personal.
Dagen sista föreläsning var Rent hus av professor Marie-Louise
Danielsson-Tham, Örebro universitet. Hon hade lagt upp sin
föreläsning i två avsnitt, Tummen i ögat och Döden i grytan. Tummen i
ögat; vi har massor av bakterier i ögat och smink kan faktiskt göra dig
sjuk. Hon gav en historik 12000 år tillbaka i tiden om sminkets
användning. På faraonernas tid fanns det sminköser som vandrade
omkring och sminkade dåtidens människor. Man använde olika mineraler
utblandade med vatten eller olja, detta förvarades i vassrör eller glasrör
om man var rik. Faraonerna hade sminkpinnar av guld. Hon berättade
vidare om tips att tänka på vid ögoninfektioner såsom att byta örngott
varje dag, byta handduk varje dag, inga gemensamma handdukar, inga
gosefiltar, engångsnäsdukar, ingen ögonmakeup, tvätta händerna före
medicinering, inget smink eller medicin i badrummet (p g a alla
kolibakterier från toaletten).
Del två, ”Döden i grytan”… Vi fick lära oss att bl annat se upp med
importerade kryddor såsom t ex limeblad, de är inte sköljda med lika rent
vatten som vi har här hemma – det är alltså viktigt att man sköljer
ordentligt för att få bort proteinberikningen (maskar etc). Hon nämnde
vinterkräksjukan som är den vanligaste matsmittan. I det akuta skedet
finns 100 miljoner viruspartiklar per gram avföring och det behövs endast
10 viruspartiklar för att bli smittad, vissa försök har visat att enbart 1
partikel räcker. Vi fick också höra om en riktikt otäck mask, Anisakiasis,
som brukar finnas i magtarmkanalen hos t ex valar. Denna mask äter hål
på tarmslemhinnan så det är mycket olyckligt om man som människa får i
sig den. Det är alltså inte så bra att äta t e x rå fisk om den inte varit fryst
innan.
Vid pennan dag 1
Ann-Sofie Stenbacka
Ögonmottagningen
Avesta
