Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
för Landvetterskolans tidigaredel
Innehåll
1. Ställningstagande
………………………………………………3.
2. Mål …………………………………………………………………… 3.
3. Åtgärder för att nå målen …………………………………… 4.
4. Förebyggande arbete …………………………………............. 5.
5. Identifierande arbete ……………………………………………7.
6. Utredning …………………………………………………………… 8.
7. Kompetensutveckling …………………………………………. 11.
8. Utvärdering och arbete kring planens utformning … 12.
9. Utvärdering av själva arbetet ……………………………. 12.
1. Ställningstagande
Vi på Landvetterskolan tolererar inga former av kränkande behandling
eller diskriminering. Ytterst ansvariga för att kränkningar inte sker är alla vuxna
som jobbar på skolan.
Diskriminering och kränkande behandling kan se olika ut, det kan vara
direkt eller indirekt, utföras av en eller flera. Diskriminering och kränkande
behandling kan ge sig till uttryck på många olika sätt och det är mycket
viktigt att ha ögonen öppna och stoppa det i god tid.
Vad vi menar med diskriminering och kränkande behandling:
Med direkt diskriminering menar vi att en elev missgynnas genom
särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Med indirekt diskriminering menar vi att en elev missgynnas genom att
till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en
diskriminerande effekt i praktiken. Det kan t.ex. gälla förbud mot
huvudbonader eller liknande.
Kränkningarna är oftast ett utryck för makt och förtryck och kan utföras
av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan förkomma
vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De
kan ta sig uttryck genom:
Fysisk kränkning (slag och knuffar).
Verbal kränkning (elaka kommentarer) eller icke verbal kränkning
(utfrysning eller ryktesspridning.)
Text- och bildburen kränkning ( klotter, brev, lappar, e-post eller
sms) .
Det kan också handla om att sprida rasistiska eller homofobiska texter
eller bilder och märken med annat innehåll.
2. Mål
På Landvetterskolan ska ingen elev eller personal utsättas för
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla som
arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det
vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.
Kartläggning
Det är också mycket viktigt att personalen tillsammans med eleverna
går igenom och definierar vad som menas med kränkande
behandling. För att kontinuerligt få en fullständig bild av klimatet på
skolan skall samtliga elever, minst en gång per termin, svara på en
anonym enkät gemensam för hela skolan, dels en i samband med
utvecklingssamtalet. Denna enkät innehåller frågor om
kränkning/diskriminering grundat på kön, etninsk tillhörighet, religion,
funktionshinder och sexuell läggning. Kurator och rektor ansvarar för
förstnämnda utskick och för analys av resultatet. Det är viktigt att även
elever med läs och skrivsvårigheter eller annat hemspråk får hjälp av
en vuxen att svara på enkäten. Resultaten sammanställs av
samordnaren i trygghetsteamet och skall användas för att planera och
genomföra effektiva förebyggande åtgärder mot kränkande
behandling. Trygghetsteamet informerar personalen och
kamratstödjarna om enkäternas resultat.
3. Åtgärder för att nå målen
Förebyggande arbete i klasserna och på fritids.
Varje klass utarbetar regler för samvaro på raster och mot mobbning
Rastvärdar.
Vi vill att den som ser eller hör något som uppfattas som en
kränkning omedelbart berättar detta för en vuxen.
På skolan finns ett trygghetsteam som aktivt arbetar för att motverka
mobbning och som informerar övrig personal om var extra tillsyn
behöver förekomma där det finns risk för utsatthet.
Återkommande utbildning för all personal.
4.Förebyggande arbete
Aktivitet
Handlingsplan för att
motverka alla former
av kränkande
behandling
Så här gör vi
Ansvarig
Planen utvärderas i början av
Rektorerna
maj-juni och revideras under
höstterminen.
Föräldrarna får information om
planen och arbetet med den vid
föräldramöte på hösten. Planen Klassläraren
finns på skolans hemsida.
Elever informeras och tar del av Klassläraren
planen vid terminsstart.
Kompetensutveckling
av personalen
Kompetensutbildning av
Trygghetsteamet
Trygghetsteamet består av
Rektorerna
personal samt trygghetsteamet
sker kontinuerligt på
obligatoriska
kompetensutvecklingsdagar
under året.
Rektorerna
rektorer, fem pedagoger samt
skolans kurator. De har
regelbundna möten.
All personal, t.ex. städpersonal,
vaktmästare samt matpersonal
rapporterar till skolledningen
om de ser eller hör något
oroväckande.
Trygghetsteamet informerar
samtlig personal i arbetslaget om
någon/några behöver extra
tillsyn på rasterna. Vid större
ärenden informeras all personal.
Vuxennärvaro
Skolans rastvärdar är klädda i
gula västar så att de är lätta att
upptäcka.
Rastvärdarna jobbar aktivt med
att skapa kontakt och prata med
eleverna för att därigenom skapa
en god trivsel.
Alla pedagoger
Förebyggande arbete i År F-5
klassrummet
Fortlöpande under
året
F-klasserna lägger en väl genomtänkt
grund genom ett nära, öppet bemötande Klasslärare och
barn/ föräldrar. Man arbetar med
fritidspedagoger
dagsrutiner som ger barnen trygghet
t.ex. att vara ute på morgonen och möta
alla barn med att ta i hand.
Medvetet arbete med övningar i grupp
för att skapa vi-känsla och respekt
gentemot varandra oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion, annan
trosuppfattning, funktionshinder och
sexuell läggning
Genomgång av dagens arbete
varje morgon.
En gång i veckan lottar man lekkompis
inför rasten.
Platser byts i klassrummet för
att få en god relation med alla.
Vi sitter i blandade klasser i
bamba.
Tema t.ex. känslor, ibland över
klassgränserna.
Värderingsövningar.
Gemensamma friluftsdagar och
pysseldagar.
Massage.
Faddergrupper finns från F-5.
Dilemmafrågor.
Tjej och killsamtal
Klassråd och elevråd
Omedelbar konflikthantering.
Leksaker (bollar, hopprep,
rockringar mm) köps in till
varje klass i början av
hösttermien
Tjej-och killsamtal klassvis
Klassråd en gång/vecka
Elevråd en gång i månaden för
år 2-5.
Genomgång av trivselregler och
innehåll av likabehandlingsplan.
Regler mot mobbing klassvis
Rektorerna
Klassläraren/Kurator
Ansvarspedagoger
Tydliga
ordningsregler
Elevenkäter
Genomgång och utvärdering av Rektorerna
ordningsregler sker vid
höstterminsstart varje år.
Alla barn och föräldrar får
information om reglerna och
skriver på att de har tagit del av
dem. Reglerna ( anpassade för
barnen) anslås i klassrummen.
Alla elever svarar anonymt på
Rektorerna
en enkät en gång per termin om
trivseln på skolan.
Alla elever svarar på en icke
anonym enkät om trivseln på
skolan i samband med
utvecklingssamtalen
5. Identifierande arbete
Aktivitet
Ansvarig
Pedagoger som iakttar och hjälper barnen
under inne- och utevistelsen.
Alla vaktande pedagoger
Elevenkäter med frågor kring hur elever
trivs på skolan en gång per år.
Rektorerna /Kurator
Elevhälsoarbete kring skolmiljön som
skolsköterskan utför en gång per år.
Skolsköterskan
Elevrådet kartlägger var på skolgården det
kan finnas risk att vuxna inte kommer åt
trakasserier. Detta sätts upp i
personalrummet intill rastvaktsschemat.
Trygghetsteamet
6. Utredning
När ett barn kränker ett annat barn. Det kan vara personal, ett barn eller en
förälder som uppmärksammar kränkningen.
Aktivitet
Ansvarig
Vi tar vi reda på vad som hänt och hjälper barnen Klasslärare/fritidspedagog
att reda ut konflikten.
Klasslärare/fritidspedagog gör en första
bedömning huruvida det rör sig om kränkande
särbehandling.
Klasslärare/fritidspedagog
Om så kan vara fallet informeras trygghetsteamet Klasslärare/fritidspedagog
snarast möjligt.
Då personal, föräldrar/vårdnadshavare eller
elever misstänker att kränkande särbehandling
förekommer tar de alltid kontakt med
trygghetsteamet som tar ansvar för ärendet
fortsättningsvis.
Klasslärare/fritidspedagog
Teamet tar reda på hur länge kränkningarna har Trygghetsteamet
pågått, var de brukar ske, hur det går till och
vem/vilka som sagt eller gjort vad.
Två medlemmar ur teamet har samtal (se nedan) Trygghetsteamet
med den/de utsatta och därefter samtal med
förövaren/förövarna. Dessa samtal sker enskilt, en
och en. De inblandade får då en möjlighet att ge
sin bild av händelsen. Samtalen dokumenteras och
samlas i en pärm på skolans expedition.
Uppgifterna i pärmen är konfidentiella.
Trygghetsteamet kontaktar båda hemmen.
Trygghetsteamet
Ansvarig person från trygghetsteamet
rapporterar över till klasslärare som
fortsättningsvis bevakar läget.
Trygghetsteamet
Båda parter erbjuds samtal med kurator och/ eller Klassläraren
skolpsykolog.
All dokumentation förvaras inne hos rektor.
Rektorerna
Om kränkningen fortsätter
Aktivitet
Ansvarig
Föräldrarna informeras och trygghetsteamet kopplas Klassläraren
in.
Trygghetsteamet kallar berörda föräldrar till samtal. Klasslärare och trygghetsteamet
Trygghetsteamet kallar berörda föräldrar och barn
till samtal.
Klasslärare och trygghetsteamet
Samtal och överenskommelser dokumenteras.
Klasslärare och trygghetsteamet
Åtgärdsprogram upprättas ( för det kränkande och
ev för det kränkta barnet).
Klasslärare och rektor eller bitr.rektor
Om kränkningen fortsätter
Aktivitet
Ansvarig
Elevvårdsteamet sammankallas ( det kränkande
barnet). Beslut om åtgärder fattas.
Rektorerna
Om kränkningen trots ovanstående
åtgärder fortsätter
Aktivitet
Ansvarig
Anmälan görs till sociala myndigheter
Rektorerna
När ett barn uppmärksammar en kränkning eller när ett barn upplever sig ha
blivit kränkt.
●
●
●
Barnet tar kontakt med den pedagog som är ute på gården, sin
ansvarspedagog, kamratstödjare eller en pedagog i trygghetsteamet.
Den som uppmärksammat kränkningen kan också göra en anonym
anmälan. Detta kan ske skriftligt via en brevlåda utanför
rektorsexpeditionen.
Efter detta vidtar samma utredningsprocedur som ovan beskrivs.
När en förälder uppmärksammar en kränkande behandling
●
Föräldrarna kontaktar sitt barns ansvarspedagoger eller någon pedagog i
trygghetsteamet. Efter detta vidtar samma utredningsprocedur som ovan
beskrivits.
När en vuxen kränker ett barn.
Aktivitet
Ansvarig
Rektorn kontaktas av den som uppmärksammat
kränkningen eller av det barn som upplever sig
blivit kränkt.
Rektorerna
Föräldrarna till det kränkta barnet kontaktas.
Rektorerna
Rektor utreder via samtal med berörda parter.
Samtalen dokumenteras.
Rektorerna
Rektorn beslutar om åtgärd och kontaktar vid
behov förvaltningschef.
Rektorerna
När ett barn kränker en vuxen.
Aktivitet
Ansvarig
Rektorn kontaktas av den som uppmärksammat
kränkningen eller av den som blivit kränkt.
Rektorerna
Den kränkte vuxne/vuxna ger sin version av
händelsen.
Rektorerna
Barnet som kränkt ger sin version av vad som
hänt.
Rektorerna
Barnets föräldrar informeras om vad som hänt.
Rektorerna
Berörda parter kommer i ett möte överens om
framtida förhållningssätt till varandra.
Rektorerna
Samtal och överenskommelse dokumenteras.
Rektorerna
När en vuxen kränker en vuxen.
Aktivitet
Ansvarig
Rektor kontaktas av den/de som uppmärksammat Rektorerna
kränkningen eller av den som upplever sig kränkt.
Fackliga representanter kontaktas.
Rektorn utreder via samtal med berörda parter.
Samtalen dokumenteras.
Rektorerna
Rektorn beslutar om åtgärder och kontaktar vid
behov förvaltningschef.
Rektorerna
Om någon vuxen upplever sig ha blivit kränkt av Rektorerna
rektorn kontaktas förvaltningschefen som utreder
händelsen.
7. Kompetensutveckling
Det är mycket viktigt att all personal regelbundet får möjlighet till
kompetensutveckling. I samband med revidering av
likabehandlingsplanen bör en behovsprövning ske där personalen
kartlägger behovet av kompetensutveckling. Behovet kan variera
beroende på hur många nyanställda man har. Det är också viktigt att alla
yrkeskategorier får del av kompetensutvecklingen. Det gäller lärare,
förskollärare, fritidspedagoger, assistenter, samt personal inom städ.
Kompetensutvecklingen kan läggas upp på många olika sätt. Det
viktigaste är att så många som möjligt får ta del av den.
Personal som ingår i trygghetsteamet bör få regelbunden utbildning riktat
till deras specifika uppdrag.
Kompetensutvecklingsplan läsåret 12/13
Gemensam genomgång kring den senaste forskningen kring
konflikthantering för all personal.
Fortsatt kompetensutveckling för all personal kring den nya Läroplanens
allmänna mål del 1 och 2 d.v.s Skolans värdegrund och uppdrag samt
normer och värden.
Via Trygghetsteamet håller vi oss uppdaterade kring utbudet av
föreläsningar för att kunna erbjuda det som är aktuellt för oss.
8. Utvärdering och arbete kring planens utformning
Elevmedverkan
Det är viktigt att barnen på så många olika sätt som möjligt involveras i
arbetet mot kränkande särbehandling och likabehandlande av alla på
skolan.
Detta kan ske på många sätt, såsom diskussioner och enkäter.
Diskussioner kan ske under vilken tid som helst, men samlingar, klassråd,
kompissamtal eller klasstödjarsamtal är särskilt lämpliga.
Regelbundna elevenkäter med frågor kring hur elever trivs på skolan och i
samband med det hur likabehandlingsplanen fungerar.
Personalmedverkan
Samtliga arbetslag, elevhälsoteamet samt trygghetsteamet deltar i
utformandet av likabehandlingsplanen. Samtliga arbetslag samt
trygghetsteamet är med och utvärderar planen i början av juni. Planen
revideras inför terminsstart i augusti då även en utvärdering kring själva
arbetet sker.
Föräldramedverkan
Det är av stor vikt att även föräldrarna involveras på ett aktivt sätt i arbetet för
likabehandling. Detta sker främst genom att föräldrarna är väl insatta i de
rutiner som skolan har i dessa frågor.
Broschyr om arbetet för likabehandling och mot kränkande särbehandling
delas ut till förskoleklasserna och alla nya elever.
Föräldrarna ska vara medvetna om skolans sätt att arbeta och ge sitt
samtycke genom att underteckna att de tagit del av skriften. Planen finns på
skolans hemsida och diskuteras med brukarrådet.
Skolan har som mål att ha en kontinuerlig samverkan mellan hem och skola i
dessa frågor. Allt material redovisas en gång per år i skolans
kvalitetsredovisning som finns på kommunens hemsida.
9. Utvärdering av själva arbetet
Hur vet vi att arbetet fungerar?
Elevenkäten som görs i alla klasser en gång per år visar oss hur barnen mår
och hur det ser ut i de olika klasserna. Resultatet lämnas över till
trygghetsteamet som gör en första bedömning. Klasslärare informeras och
tillsammans med kamratstödjarnas vuxenansvarige ser man över om
ytterligare åtgärder behövs. Därefter informeras elevhälsoteamet om den
aktuella situationen. Elevhälsoteamet bedömer därefter om specifika
åtgärder behöver sättas in. Föräldrar informeras allmänt om situationen. Där
det även framgå tydligt att enskilt samtal föreligger om det egna barnet är
inblandat i någon typ av konflikt eller utsatthet.
11
