Skolans handlingsplan för misstanke om mobbning

Västerås Stads Skolverksamheter,
Lövängsskolan Fritids
Handlingsplan –
Förebygga
diskriminering Främja
likabehandling
Handlingsplan – Förebygga diskriminering - Främja
likabehandling
Datum: Februari 2013
Ansvariga: Fritidspersonalen
Övergripande mål och syfte
Vi på Lövängsskolan främjar vi likabehandling och förebygger diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling (bilaga 2) samt förstärker respekten för allas
lika värde. Det gäller kränkningar mellan elever såväl som mellan personal och
elever. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas
så att de har lika rättigheter och möjligheter (bilaga 3).
Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om
att ett barn eller en elev känner sig kränkt. Skolan ska utreda vad som har hänt och
vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Detta gäller även fritidshemmet.
Konkreta mål och insatser för 2013
Mål
Målet för oss på Lövängsskolan är att ha en väl fungerande verksamhet och
organisation där all personal är väl medvetna om diskrimineringsgrunderna. Där vi i
skolan inklusive fritids har ett främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Genom tidigt ingripande visar
vi barn på Lövängsskolan att vi har noll tolerans vad gäller mobbning. Alla barn och
vuxna ska känna sig trygga på Lövängsskolan. Alla ska få finnas på lika villkor utifrån
sin förmåga. Behandla andra som du själv vill bli behandlad!
Kartläggning och nuläges analys
Kartläggningen ska innehålla riskfaktorerna i skolan och hur dessa ska åtgärdas för
att skapa en trygg miljö socialt och inlärningsmässigt för barn, elever och personal.
Analys:

Alla klasser har idag egna utformade ordnings- och trivselregler utöver skolans
gemensamma trivselregler, som även gäller på fritids.

Skolans ordnings- och trivselregler har reviderats i elevrådet och uppföljning
sker två gånger per läsår.

Varje klass har tagit fram riskfaktorer som finns på skolan på klassråd. De har
sammanställts gemensamt av elevrådet. Riskfaktorer som kommit fram är att
det finns otrygga platser på skolan. Dessa är omklädningsrummen,
toaletterna, kapprummen samt gemensamma arbetsplatsen utanför
klassrummen där de äldsta eleverna går.

Vid samtal med kamratstödjare och enskilda elever framgår att
mobbningstendenser/kränkningar förekommer bland elever.
 Fritids har ett nära samarbete med skolan. Personalen på fritids arbetar både i
skolan/ klassen och på fritids. Vi har därmed fördelen att se eleverna under
hela dagen, och ser helheten. Enkätundersökningen som utfördes i början av
år 2012 med elever i åk 2 som vistas på fritids visar att de trivs mycket bra och
känner sig trygga på fritids. De allra flesta tycker inte att det finns några
otrygga platser.
Åtgärder för måluppfyllelse för fritids

En ökad vuxen närvaro vid de otrygga platserna på skolan. Vilka är de otrygga
platserna?

Vid tendenser till mobbning som framkommit via kamratstödjare och enskilda
elever; förebyggande arbete genom samtal både enskilt och i grupp samt
observationer.

Trygghetsteamet kontaktas alltid vid misstanke om mobbning.

Vi vuxna på skolan är goda förebilder.

Vuxna rastvärdar ser till att cirkulera på skolans område för att ha en överblick
över alla aktiviteter och för att synas för barnen.

Vi hjälper barnen att lösa konflikter om det behövs.

Vi lär barnen säga/göra förlåta och att förlåta. På samlingarna före
mellanmålet pratar vi ofta om hur man kan göra för att vara en bra kamrat och
ger barnen tips på hur man kan göra istället. Ibland låter vi barnen tala fritt om
vad de känner att de vill ta upp och vi diskuterar då kring detta.

Fritidstiden erbjuder barnen tid till avkoppling och reflektioner av skoldagen.

Vi uppmuntrar fri lek som leder till social kompetens.

Vi arbetar med konfliktlösningar genom att ta det ”här och nu” och inte sen.

Vi hälsar på varandra ordentligt vid dagens början och slut.
Resultat 2012

Kartläggningen med eleverna på fritids i åk 2 visar att eleverna trivs mycket
bra på fritids

Eleverna känner sig trygga under fritidsvistelsen

Under fritidsvistelsen anser barnen att de finns varierande aktiviteter och
möjligheter till skapande verksamhet
Hur vi mäter resultatet på vårt arbete

PN enkät för skolan/fritidshemmet, åk 2

Inför utvecklingssamtal har vi ett nära samarbete med klasslärarna om
eleverna vilket ger en helhet som lärarna sedan förmedlar till vårdnadshavarna

Genom samtal med barn och föräldrar

Observationer

Medarbetarenkäten
Förbättringar till nästa Handlingsplan - Förebygga diskriminering –
Främja likabehandling

Att tydligare förankra handlingsplanen hos föräldrar.

Att inom arbetslagen kontinuerligt (minst en gång/månaden) delge varandra
om hur situationen i respektive klass/fritids ser ut.
Uppföljning och utvärdering av Handlingsplan- Förebygga
diskriminering – Främja likabehandling
Februari 2013



Vi diskuterar hur det är på fritids kontinuerligt.
Diskussion av enskilda barn har vi vid behov.
Handlingsplan- Förebygga diskriminering – Främja likabehandling finns
uppsatt på varje fritidsavdelning.
Skolans handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
Bilaga 1
1. Klasslärare eller annan berörd personal samtalar med barn/eleven då
misstanke om kränkningar förekommer.
2. Händelsen dokumenteras med namn på alla inblandade, plats, datum,
klockslag, vad som inträffat, hur konflikten blivit löst och eventuella åtgärder.
3. Klasslärare eller annan personal kontaktar vårdnadshavare till alla berörda
parter och informerar om händelsen.
4. Trygghetsteamet informeras. Dokumentation lämnas till Trygghetsteamet.
5. Om ytterligare åtgärder krävs ansvarar rektor för att göra en anmälan till andra
myndigheter som polisen eller socialtjänsten.
6. När en elev eller en personal känner sig kränkt av vår personal ska rektor
kontaktas omedelbart och händelsen dokumenteras med namn på alla
inblandade, plats, datum, klockslag, vad som inträffat, hur konflikten blivit löst
och eventuella åtgärder. Om ytterligare åtgärder krävs ansvarar rektor för att
göra en anmälan till andra myndigheter som polisen eller socialtjänsten.
Skolans handlingsplan för misstanke om mobbning av ett
barn eller en elev
Definition av mobbing:

Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad
negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller
försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Arbetsgång:
1. Vid misstänkt mobbing skall trygghetsteamet kontaktas direkt.
2. Trygghetsteamet diskuterar och tar ansvar för att ytterligare
bakgrundsinformation samlas in.
3. Samtal med den mobbade.
4. Samtal med den/de som mobbar.
5. Kontakt tas med vårdnadshavare till alla berörda parter.
6. Uppföljningssamtal sker enskilt med alla inblandade 2-3 dagar efter första
samtalet. Detta upprepas flera gånger.
7. Trygghetsteamet informerar klasslärare eller berörd personal när ärendet är
avslutat.
8. Trygghetsteamet/klasslärare informerar vårdnadshavare till alla berörda parter
när ärendet är avslutat.
9. Om ytterligare åtgärder krävs ansvarar rektor för att göra en anmälan till andra
myndigheter som polisen eller socialtjänsten.
Centrala begrepp
Bilaga 2
De begrepp som används kommer från både diskrimineringslagen och skollagen.
Diskriminering
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt av
skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön,
könsöverskridande identitet eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
eller ålder. Indirekt diskriminering kan vara att alla behandlas lika, som i praktiken
missgynnar en elev (kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell
läggning).
I skolan är det personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering i juridisk
bemärkelse.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet.
Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller
flera. Kränkningarna kan vara synliga eller handfasta eller dolda. De kan utföras
direkt i verksamheten eller via t ex telefon och Internet. Kränkande behandling kan
vara:




fysiskt (slag, knuffar)
verbalt (hot, ryktesspridning, nedsättande tilltal, förlöjliganden)
psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer)
texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden)
Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ
handling när någon eller några medvetet och med avsikt utsätter en annan person
skada eller obehag.
Trakasserier
Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. Det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning och ålder.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig
med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller
på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande.
Funktionshinder
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas att homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Trygg skola
Bilaga 3
Lövängsskolan är en arbetsplats för barn och vuxna. Vi tycker att det är mycket
viktigt att alla känner sig trygga hos oss. Alla ska få finnas på lika villkor utifrån sin
förmåga. Vi har nolltolerans mot all kränkande behandling.

Vi hälsar på varandra

Vi arbetar medvetet för att skapa trivsel i barngrupper och arbetslag

Vi stärker vi-känslan på skolan genom gemensamma aktiviteter

Vi ser olikheter som en tillgång

Vi visar tydligt att vi inte tolererar kränkande beteenden

Våra rutiner för att upptäcka kränkningar ska vara allmänt kända

Vi hanterar konflikter så tidigt som möjligt
Ordnings- och trivselregler
Vi är rädda om varandra och vår skola!

För att alla ska trivas på vår skola är vi vänliga och trevliga mot varandra och
visar varandra respekt.

Vi är rädda om vår miljö. Vi plockar undan efter oss och håller rent och snyggt
omkring oss.

Vi uttrycker oss väl och vårdar vårt språk när vi talar med varandra.

Vi lyssnar aktivt på varandra och alla vuxna.

Vi medverkar till att skapa arbetsro och ett gott socialt klimat.

Vi är bra kamrater och låter alla vara med.

Vi går inomhus för att inte störa de som arbetar, pysslar eller leker.

Vi kommer i tid.

Mobiltelefoner ska vara avslagna under skol- och fritidstid. Särskild tillåtelse
kan ges av personal.

Snöbollskastning får inte förekomma.
Vad händer om vi bryter mot reglerna?

Vi samtalar med eleven.

Vid allvarliga eller upprepade händelser kontaktar vi vårdnadshavare.

Farliga eller störande föremål tar vi hand om.
Kamratövningar
Vi arbetar med kamratövningar i alla våra grupper. Detta innebär att vi genom olika
övningar utvecklar barnens sociala och emotionella förmågor. God social och
emotionell kompetens bidrar till varje individs möjligheter att lyckas i livet. Detta gör vi
i alla klasser under varje läsår.
Trygghetsteam
Trygghetsteamet består utav rektor, skolsköterska samt några ur personalen.
Trygghetsteamets uppgift är att arbeta med elevvård på olika sätt. Trygghetsteamet
träffas varannan vecka för att kartlägga, upptäcka och följa upp våra elevers sociala
situation på skolan. Trygghetsteamet kontaktas alltid vid alla former av misstänkt
mobbning.
Förebyggande/främjande arbete (aktiviteter)
Vid varje läsårsstart under första veckan arbetar vi gemensamt på skolan med temat
”Vi och vår skola”. I samband med temat genomförs över klassgränser (åk fsk kl – 2
samt åk 3-5), vardera en samarbetsdag.
Gemensamma storsamlingar genomförs spontant när klasser har något att visa eller
delge varandra.
Under höstterminen planerar och genomför de äldsta eleverna på skolan en
gemensam lekdag för skolans samtliga elever.
Övriga ansvarsuppdrag de äldsta eleverna på skolan har är att stötta och hjälpa till
kring arbetet med och genomförandet av de olika turneringar som anordnas under
skolans annorlunda skoldagar.
Fadderverksamhet
För att skapa en vi-känsla och trygghet med varandra över klassgränserna har vi på
skolan en fadderverksamhet där en yngre och en äldre klass har ett närmare
samarbete med varandra i det dagliga arbetet. Klasser som är kopplade till varandra
är förskoleklass och åk 2 samt åk 1 och åk 3. Åk 4-5 har ett nära samarbete med
varandra samt att dessa klasser har /får olika ansvarsuppdrag gentemot skolans
övriga klasser.
Kamratstödjare
Genom att stärka en grupp elever, kamratstödjarna, får vi personal hjälp med att
skapa trivsel och trygghet bland samtliga elever. Genom kamratstödjarna får vi
personal inblick i, och till viss del kontroll över vad som händer och sker bland
eleverna då vuxna inte finns i närheten.
Kamratstödjarna (en pojke och en flicka) utses av klassen. Kamratstödjare är elever
från åk 2 och uppåt. Gruppen träffas två gånger i månaden tillsammans med vuxna
från trygghetsteamet. Vid varje tillfälle diskuteras vad var och en har sett och hört
sedan sist. Om något hänt diskuteras olika lösningar fram. Gruppen gör också olika
övningar om kamratskap, mobbning mm.
Att vara kamratstödjare innebär:

att vara en bra kamrat och en förebild på skolan att vara uppmärksam på hur
kamraterna mår

att vara ett stöd om någon är ledsen

att ta med den som vill vara med i gemenskapen

att uppmärksamma den som är ensam

att ingripa när någon blir kränkt

att säga ifrån när någon är dum mot någon annan

att hämta vuxenhjälp när det behövs

att berätta för en vuxen om man tror att någon är mobbad eller har blivit utsatt
för kränkande behandling