Handläggare - Åsö grundskola

UTBILDNINGSNÄMNDEN
ÅSÖ GRUNDSKOLA
SID 1 (50)
2012-09-21
Margot Valegård
Rektor
Kvalitetsredovisning
2011-2012
Åsö Grundskola
SID 2 (50)
Kvalitetsredovisning
Inledning
Åsö grundskola är en skola med elever i år 7-9 som är lokalintegrerad i
skolbyggnaden Åsö utbildningscentrum. Vi utgör en av fem skolformer i samma
byggnad. De andra är Åsö vuxengymnasium, Bernadottegymnasiet, Språkcentrum
och Sifa (Stockholms intensivsvenska för akademiker).
Vårt huvudsakliga upptagningsområde är Björngårdsskolan och Storkyrkoskolan.
Dessutom söker många elever från Katarina Södra och Tullgård till oss. Även
elever från andra stadsdelar och andra kommuner söker till vår skola. Vi utgör ett
bra alternativ för elever som vill pröva något nytt efter sex-sju år på samma skola.
Läsåret 11-12 hade vi 485 elever fördelade på 21 klasser. I varje årskurs finns
profilklasser i matematik och idrottsledarskap.
Klasstorleken är normalt 23-24 elever/klass. Denna klasstorlek har varit en
framgångsfaktor för verksamheten.
Skolan är uppdelad i fyra arbetslag. Fyra av arbetslagen har vardera 115-140
elever och 9-12 lärare. Grundtanken med arbetslag är att en grupp lärare har
ansvaret för elevernas skoldag där det hela tiden finns en närhet för eleverna till
ansvariga och undervisande lärare. Dessutom utgör elevhälsoteamet tillsammans
med speciallärare och resurslärare ett arbetslag.
På Åsö startar och genomförs varje lektion enligt modellen Åsölektion. Formen
skapar en studiestruktur som stödjer eleverna i deras lärande, sociala utveckling
och skolgång. Eleverna ska känna till målen för lektionen/arbetsområdet samt det
ska finnas en respekt för arbetsro och studier.
Vi har ett väl utbyggt elevhälsoteam där skolledning, skolsköterska, skolkurator,
studie- och yrkesvägledare och specialpedagog ingår. Resultaten följs upp och
åtgärder sätts in utifrån ett årshjul.
Inför läsåret la vi en ny organisation med ambition att ge eleverna en mer
sammanhållande skoldag med längre arbetspass i de olika ämnena. Nytt var också
fördjupningspass där eleverna ska ha möjlighet att fördjupa sig i olika
arbetsområden. Dessa pass kan även vara styrda utifrån elevens behov.
Vid ett tillfälle i veckan har eleverna HSL, hela skolan läser. Elever och lärare
läser tyst tillsammans under trettio minuter. Att läsa tillsammans ger en god grund
för elevernas utveckling av läsning vilket gynnar alla ämnen på skolan. Under
detta pass träffas Änglar och elevråd. Efter HSL har alla elever på skolan
mentorstid, där mentorn och eleven följer upp elevernas studier och jobbar ihop
klassen och varannan vecka har man klassråd.
Det är många elever på Åsö som väljer att läsa ett tredje språk, C-språk, som kan
väljas både i år 8 och år 9. Skolan erbjuder också eleverna att läsa, engelska 5 och
matematik 1C på gymnasienivå, vilket är populärt på skolan.
SID 3 (50)
Under läsåret anordnades schemabrytande veckor så kallade ämnes- och
temaveckor där eleverna har möjlighet att fördjupa sig i olika ämnen. Här finns
även en möjlighet att lägga tonvikten på de ämnen där målen inte har uppnåtts.
På skolan finns elevråd med representanter från varje klass och ett antal
elevskyddsombud från varje årskurs.
Skolans ledning bestod höstterminen 2011 av rektor och tre biträdande rektorer
varav en biträdande på heltid, en biträdande på 40 % kombinerad med lärartjänst
och en biträdande på 40 % kombinerad med studie och yrkesvägledaretjänst.
Skolans operativa ledningsgrupp är sammansatt av skolledningen och
arbetslagsledare. Under vårterminen minskades skolledningen med en biträdande
rektor.
Skolans materiella förutsättningar är bra. Vi har en god organisation vad gäller
elevdatorer på skolan. Det finns en stor datasal med 24 datorer. Utöver detta har
varje arbetslag en mobil enhet bestående av 8-10 datorer som kan tas med in i
klassrummen. Dessa har trådlös uppkoppling vilket gör att eleverna har lätt att
komma åt sina arbeten på nätverket och de kan även lätt komma ut på internet.
Profilklasserna i matematik och ämneslaget i naturorienterande ämnen har egna
mobila dataenheter. Skolan är utrustad med 30 activboards i olika klassrum.
Pedagogisk personal har egna arbetsplatser med egna datorer, bärbara eller
stationära efter individuella önskemål.
Under våren har vi satsat på biblioteket och det har varit öppet mellan 9.00-15.00
varje dag.
Personalarbetsrummen är placerade i anslutning till elevernas skåphallar och
klassrum, vilket gör att det hela tiden finns en närhet till vuxna. Detta ökar
tryggheten för eleverna.
SID 4 (50)
Vår vision är:
Åsö, en skola för kunskap, med omtanke och tydlighet, där alla får lyckas.
Ledningsdeklaration
● Att alla elever ges möjlighet att lyckas med sina studier
● Att all personal utvecklas i sin yrkesroll
● Att alla arbetar mot verksamhetens mål utifrån skolans styrdokument
● Att alla arbetar med våra utvecklingsmål
● En bra arbetsmiljö för elever och personal
● En god samverkan mellan personal, elever och föräldrar
Utöver de nationella styrdokumenten har vi egna dokument på skolan, vår
personalhandbok som innehåller bland annat handlingsplaner och
likabehandlingsplan. Dessutom har vi ämnesplaneringar som vi lägger ut på
hemsidan.
Kvalitetsarbetet
Kvalitetsredovisningen är framtagen utifrån analys av en mängd olika resultat och
utvärderingar under läsåret.
Skolundersökning i år 8 för Stockholms skolor samt skolans egna elevenkäter med
frågor kring undervisningen, trygghet och trivsel som är framtagna i websurvey.
Synpunkter och analyser från, elever, vårdnadshavare och personal ligger till
grund för vår kvalitetsredovisning. Under våra olika konferenser har vi haft
diskussion kring resultaten av betyg, nationella prov och andra jämförelsetal.
Arbetet på skolan har under läsåret genomförts utifrån målen i arbetsplanen. Vi har
följt upp och utvärderat målen tillsammans med elever, personal och
vårdnadshavare på förvaltningsråden, föräldraföreningen .
Dessutom har vi följt upp utvecklingen på skolan med all personal under våra
medarbetarsamtal och lönesamtal.
Rektor tillsammans med biträdande rektor ansvarar för upprättande av
kvalitetsredovisningen utifrån ovan nämnda underlag.
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
Under läsåret kommer vi att fokusera på följande utvecklingsområden.









Utveckling av "Plan mot diskriminering och kränkande behandling"
Minska elevernas ogiltiga frånvaro
Implementering av den ny läroplan, Lgr 11 och ny skollag
Antal elever med godkända betyg i alla ämnen ska öka
Matematikresultatet ska förbättras
Ämnesveckor-projekt med utökat antal
Öka användandet av IT hos elever
Eleverna ska vara väl förtrogna med kunskapskrav/mål i respektive ämne
Ökad information mellan hem och skola
SID 5 (50)
Mål/Åtaganden
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Arbetet på skolan med likabehandling/kränkande behandling har under läsåret
framförallt skett i utifrån trygghetsgruppens arbete på skolan.
Under läsåret 2011-2012 har vi utarbetat en plan, enligt DO mall, mot
diskriminering och kränkande behandling. Planen har under vårterminen
förankrats i förvaltningsrådet, elevänglarna, hos elevskyddsombuden.
Trygghetsgruppens arbete sker genom ängelverksamheten och
antimobbningsarbetet på skolan.
Eleverna har utvärderat änglarnas arbete och Trygghetsgruppens arbete i skolans
elevenkät.
Eleverna åk 7-9, svarade följande på frågorna:
Trivs du i skolan?
41,8%
ja, alltid
52,6%
ja, oftast
14,3%
ibland
1,9%
nej
Känner du dig trygg i skolan?
50,4%
ja, alltid
43,4%
ja, ofta
4,3%
ibland
1,9%
nej
Känns det tryggt att gå på skolans toalett?
55,0%
ja
45%
nej
Upplever du att vi som jobbar i skolan lyssnar på dig och visar dig
respekt?
17,8%
ja, alltid
56,9%
ja, oftast
22, 6%
ibland
2,7%
nej
Har du förtroende för Änglarna i din klass?
34,0%
stort förtroende
31,8%
ganska stort
förtroende
14%
ganska litet förtroende
20,2%
litet förtroende
SID 6 (50)
De slutsatser man kan dra är att vi behöver informera återkommande kring
likabehandlingsplanen och medvetandegöra dess syfte och se till att det blir allas
angelägenhet, såväl vuxna som elever, att arbeta utifrån den. Resultatet av enkäten
visade att vi måste göra det tryggare att gå på toaletten. Vilket åtgärdades under
terminen med nya lås.
Trygghetsgruppen har under året diskuterat och kommit fram till vissa åtgärder för
att öka förtroendet för änglarnas arbete. De kommer att rösta fram nya änglar varje
år.
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
4%
3%
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
52 %
80 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan
77 %
95 %
2012
ÅTAGANDE:
Minska elevernas ogiltiga frånvaro
Förväntat resultat
Ogiltiga frånvaron ska högst uppgå till 3 %.
Arbetssätt
1. Nuvarande "Handlingsplan för elevers frånvaro" ska revideras så att den följer
nya skollagen.
2. Implementera handlingsplan i organisationen.
3. Elevhälsoteamet får ett utökat ansvar att följa upp och ge stöd åt elever med
mycket hög frånvaro.
4. Elever med sporadisk frånvaro och sena ankomster följs upp med
vårdnadshavare och skolledare.
Resursanvändning
1. Per Eftring och Johan Ekman ansvarar för att handlingsplan revideras.
2. Handlingsplan implementeras under första APT i december.
3. Ansvarig person i EHT utses att bevaka elever med hög frånvaro. Tillgång till
Skolwebben ges till utsedd person.
4. En timma per vecka avsätts för att följa upp med vårdnadshavare och elev
tillsammans med skolledare. Start vecka 46.
Uppföljning
1. Januari 2012 följs ogiltig frånvaro upp genom frånvaroutdrag från Skolwebben.
Jämförelse görs med januari 2011.
2. Juni 2012. Jämförelse med årsutfall 2011.
SID 7 (50)
Resultat
Under läsåret har vi reviderat vår "Handlingsplan för hantering av elevers
frånvaro" och förankrat den bland personalen. Vår administratör har även åtagit
sig uppgiften att varje morgon ringa till de föräldrar vars barn är frånvarande.
Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro
Skollagen 7 kap, 17§”…om en elev i grundskolan utan giltigt skäl uteblir från den
obligatoriska verksamheten, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare samma
dag informeras om att eleven varit frånvarande.”
Syfte: Att kartlägga elevernas frånvaro och ta reda på bakomliggande orsaker är
viktigt för att hjälpa eleverna till en god närvaro.
Mål: Åsö grundskola eftersträvar 100 % närvaro för att ge eleverna bästa
möjligheter att uppnå goda studieresultat.
1. Frånvaron ska föras in i skolwebben dagligen av undervisande pedagog.
2. Pedagogen meddelar administratören, senast efter första lektionen, om eleven ej
är närvarande. Administratören ringer vårdnadshavaren och för statistik på
anmälda elever och samtal som rings. Återkopplar en gång per månad till hela
kollegiet via mejl.
3. Frånvaro kontrolleras regelbundet av mentor. Vid ogiltig frånvaro ska
vårdnadshavare kontaktas via telefon eller e-post som ska bekräftas av mottagaren.
Förslag på text i e-postmeddelandet: ” Kalle har varit ogiltigt frånvarande från
skolans lektioner idag. Var snäll och prata om detta hemma och återkom med svar.
Vänliga hälsningar…”
4. Vid upprepad hög frånvaro diskuteras elevens situation inom arbetslaget och
mentor bokar möte med vårdnadshavare och kontaktar EHT vid behov av stöd på
detta möte.
5. Om eleven har fortsatt hög frånvaro efter möte med vårdnadshavare gör mentor
en EHT-anmälan.
6. Blir elevens situation ohållbar måste andra individuella lösningar hittas, t.ex.
kontakter med preventionsenheten, socialtjänsten, BUP, annan form av skolgång
m.fl.
7. EHT går regelbundet igenom en sammanställning av hög ogiltig frånvaro samt
från administratören rapporterade upprepade sena ankomster.
SID 8 (50)
Under vår resultatdialog med alla arbetslagen fick vi fram följande
sammanfattning angående arbetet med elevernas närvaro/frånvaro:
Viktigt att hålla på Åsölektion och att vara noga med att lämna ner lapp till
administratören. Viktigt att låta dem sitta ute och vänta om de kommer sent. Ring
hem ofta och säg att vi inte accepterar att de kommer sent. Det ska finnas en pärm
med kontaktuppgifter i arbetsrummet.
Några få elever har väldigt hög frånvaro, men de eleverna har insatser.
För övrigt så är det hög närvaro i laget.
Administratörens arbete uppskattas. Jättebra att hon ringer hem.
Röda arbetslaget tycker att det är jättebra att administratören ringer hem.
Det svåra är elever som har hög giltig frånvaro. Om eleven är sjukanmäld ska
han/hon träffa skolläkaren. Detta ska in i en handlingsplan.
ÅTAGANDE:
Utveckling av "Plan mot diskriminering och kränkande behandling"
Förväntat resultat
Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska utvecklas så att det
framgår hur all personal främjar likabehandling i sitt dagliga arbete. Det ska även
framgå hur vi arbetar förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling
samt hur vi arbetar när diskriminering eller kränkande behandling har inträffat.
Arbetssätt
Med utgångspunkt från analys av nuvarande Likabehandlingsplan som genomförts
av personal på skolan ska arbetet att forma en ny Plan mot diskriminering och
kränkande behandling utformas. Arbetet tar sin utgångspunkt i Trygghetsgruppen
som kommer att utgöra navet i processen. Elever (elevråd), föräldrar
(föräldraförening och förvaltningsråd) och personal (arbetslag och LSVG)
kommer att utgöra remissinstanser i utformandet av planen.
Planen implementeras under vårterminen.
Resursanvändning
En dag avsätts för Trygghetsgruppen som planerar för upprättande och
implementering av plan.
Möte med förvaltningsrådet, elever och föräldrar i november 2011.
Uppföljning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas mot Skolverkets
checklista.
SID 9 (50)
Resultat
Under läsåret har vi arbetat fram en plan mot diskriminering och kränkande
behandling. Arbetet med planen utformades i sin helhet under vårterminen och
förankrades hos föräldrar, personal, änglagruppen och elevskyddsombuden.
Under hösten kommer den att förankras bland alla elever och personalen kommer
att använda den som ett levande dokument. Den kommer också att vid
Trygghetsgruppens möten varannan vecka vara en stående punkt.
I arbetslagens arbetsplaner finns målet att öka tryggheten bland eleverna.
Planen kommer att utvärderas varje vårtermin och kommer att presenteras varje
höststart.
Bedömning och analys
Vi är nöjda med att arbetet med "Planen mot diskriminering och kränkande
behandling" samt "Handlingsplanen för hantering av elevers frånvaro" har varit så
tillfredsställande och lett fram till ett bra arbetsmaterial att fortsätta att utveckla.
Vi är dock förvånade över Brukarenkätens resultat, när det gäller trygghetsfaktorn,
eftersom vi har arbetat med det målet under läsåret. Vi vet, dock, att det var en
klass som inte var seriösa när de fyllde i Brukarenkäten. Denna klass skulle tas
bort från statistiken, men så blev inte fallet.
Varje år genomför Åsö en egen enkät om trygghet och trivsel i skolan. Enkäten för
åk 8 gav resultatet att 94% av eleverna alltid och/eller oftast känner sig trygga i
skolan, jämfört med Brukarenkätens svar på 77%.
Frånvaron har sjunkit från 5% till 4%, vilket främst beror på den täta dagliga
kontakten med föräldrarna till de elever som inte kommer till skolan som
genomförts av lärarnas, administratörens och elevhälsoteamets uppföljning av
elever med hög frånvaro.
SID 10 (50)
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella
programmen
97 %
98 %
2012
Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid
vårterminens slut.
85 %
93 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 5)
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 8)
2012
60 %
82 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i engelska i år 6
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i matematik i år 6
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i svenska i år 6
2012
Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet
i engelska i år 9
98 %
97 %
2012
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i matematik i år 9
93 %
90 %
2012
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i svenska i år 9
99 %
97 %
2012
253 Poäng
243
Poäng
2012
Meritvärde i årskurs 9
SID 11 (50)
ÅTAGANDE:
Antal elever med godkända betyg i alla ämnen ska öka.
Förväntat resultat
Antalet elever utan betyg i alla ämnen ska halveras under läsåret.
Arbetssätt
Uppföljning av elever som riskerar att inte få betyg sker genom att en
sammanställning av antal "Handlingsplan i ämne" (Handlingsplan för ämne
upprättas för de elever som bedöms att inte nå kunskapskrav/mål) görs i november
2011 och i mars 2012. Sammanställningen används för att analysera hur resurser
ska fördelas på skolan samt som underlag för dialog med ämneslagen. Skolledning
ansvarar.
Uppföljning av elever som riskerar att inte få betyg sker i samarbete med
elevhälsoteamet.
Ämneslag får i uppdrag att hitta metoder, t.ex. genom diagnoser, för att följa upp,
analysera och förbättra resultat. Detta redovisas i ämneslagens arbetsplaner.
Uppföljning
1. Deluppföljning genom analys av terminsbetyg höst 2011.
2. Slutuppföljning genom slutbetyg juni 2012.
Vid uppföljningen ska hänsyn tas till fördelningen av betyg mellan pojkar och
flickor.
Aktivitet
Startdatum Slutdatum
Lärarobservation. Genomföra observation i klassrum av kollegor i
2011-09-01
arbetslaget och studera lärandeprocess och kommunikation.
Arbetslaget får i uppdrag att arbeta fram specifika frågeställningar inför
observationerna samt hitta former för hur feedback ges.
2012-06-01
Skapande skola. Två konstnärer kommer tillsammans med två lärare i 2012-01-16
svenska och so genomföra ett projekt kring miljö och återvinning i en
klass i årskurs sju. Elevernas arbeten kommer att resultera i en
utställning eventuellt på Kulturhuset.
2012-02-24
SID 12 (50)
Resultat
Andel elever med gymnasiebehörighet
2008
2009
2010
2011
2012
Alla
94%
98%
96%
96%
97%
Flickor
91%
96%
94%
96%
98%
Pojkar
92%
100%
99%
96%
96%
2008
2009
2010
2011
2012
Alla
77%
82%
82%
86%
85%
Flickor
93%
81%
81%
88%
86%
Pojkar
73%
83%
83%
84%
83%
2008
2009
2010
2011
2012
Alla
239
235
245
238
253
Flickor
256
236
247
246
261
Pojkar
225
234
243
231
245
Elever med fullständigt betyg
Meritvärde
Andel elever som uppnått kravnivån på Nationella prov i år 9 i matematik
2008
2009
2010
2011
2012
Alla
83%
93%
85%
75%
93%
Flickor
80%
89%
77%
68%
94%
Pojkar
86%
97%
94%
80%
93%
Andel elever som uppnått kravnivån på Nationella prov i år 9 i engelska
2008
2009
2010
2011
2012
Alla
92%
91%
96%
94%
98%
Flickor
91%
90%
95%
96%
96%
Pojkar
93%
94%
96%
93%
99%
Andel elever som uppnått kravnivån på Nationella prov i år 9 i svenska
2008
2009
2010
2011
2012
Alla
93%
94%
94%
94%
99%
Flickor
92%
95%
92%
96%
100%
Pojkar
95%
94%
96%
93%
99%
Andelen elever med fullständiga betyg ligger kvar på samma nivå som 2011. De
arbetssätt som beskrivs i arbetsplan 2012 har gett goda resultat. Fokus har bland
annat legat på elevens individuella utvecklingsplaner, uppföljning av betyg,
studiestöd och fördjupningspassen resurser. Elevhälsoteams arbete med att stötta
arbetslagen i deras arbete med eleverna, har varit en bidragande faktor till att
andelen elever med fullständiga betyg ökat.
Meritvärdet har ökat markant jämfört med 2011. Antalet elever med fullständiga
betyg ligger ungefär på samma värde som 2011, men antal elever med högre betyg
har ökat. Betygen VG och MVG har ökat.
SID 13 (50)
Resultaten i nationella proven har även de ökat markant, nära 20 % i matematik
och skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor har jämnats ut och ligger nu på
93 % och 94 %.
I ämnet engelska så har även det ökat och ligger på 98 %. Pojkarnas resultat har
stigit med 6 % från 2011.
Svenska NP är så nära 100 % man kan komma. Pojkar 99 % och flickor 100 %.
Resultat på Nationella proven visar ingen större skillnad mellan pojkar och flickor.
I slutbetyg i matematik och engelska skiljer sig inte resultaten nämnvärt, men i
svenska får fler flickor högre slutbetyg, men här har flickorna också något högre
resultat på Nationella proven.
De goda resultaten är frukten av ämneslagens arbete med att hitta metoder utifrån
elevernas förkunskaper och arbetet med olika lärstilar. Ämneslagen samt
arbetslagen har också analyserat föregående termins betyg, för att hitta metoder
för att fånga upp elever som riskerar att inte få betyg samt för att ge förutsättningar
även för de som har höga ambitioner.
Elevhälsoteamet besöker arbetslagen varje vecka, enligt ett rullande schema.
Under de besöken följer man upp de elever som inte når målen. Man diskuterar de
pedagogiska kartläggningar, som arbetslaget har genomfört och utifrån dessa
planerar man vilka åtgärder, som bör sättas in. All personal har under läsåret
utbildats i utformandet av pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram av
Skolstöd.
Arbetet med kompensatoriska hjälpmedel har lett till att samtliga datorer på skolan
bland annat har programvara som Talsyntes och stavningsprogram i svenska och
engelska. Skolan använder sig av Inläsningstjänst och beställer daisyskivor till all
litteratur för att tillgodose behov hos elever med stödbehov.
Alla klassrum är utrustade med Activboard vilket gör det möjligt att använda sig
av digitala läromedel och arbetssätt samt att skriva ut åhörarkopior till eleverna
som har dyslexi, så att de slipper anteckna. Eleverna har också möjlighet att få
lektionsanteckningarna utskrivna efter lektionen eller på USB.
En bidragande orsak till att resultaten har jämnats ut mellan flickor och pojkar kan
också vara de klassrumsobservationer lärarna har gjort hos varandra. Där man har
uppmärksammat lärarens förmåga att se alla elever och ge alla elever hjälp utifrån
sina egna förutsättningar.
I skolans egen elevenkät, som genomförs varje år, utvärderar eleverna
undervisningen genom att svara på frågor om undervisningen hos lärarna på
individnivå. Resultatet diskuteras därefter på medarbetarsamtalen med lärarna.
Eftersom det inte går att redovisa enskilda resultat redovisas det totala resultatet .
På den övergripande frågan "Hur nöjd är du med undervisningen på Åsö?" ger
70 % av eleverna Åsö betyget 4-5 av 5 möjliga.
På frågan "Jag upplever att jag lär mig tillräckligt mycket i ämnet x" varierar
nöjdhetsgraden mellan 78 % -45 % för olika ämnen, vilket visar något lägre
resultat mot förra året.
På frågan " Är det bra arbetsklimat på lektionerna i ämnet x" varierar
nöjdhetsgraden mellan 92 % -55 % för olika ämnen. Det lägre värdet är sämre än
förra året vilket kan bero på att vi i ett av ämnena har haft ett flertal vikarier och
där märks en tydlig försämring.
SID 14 (50)
ÅTAGANDE:
Implementering av LGR 11 och ny skollag
Förväntat resultat
Lärare ska behärska läroplanen och processen med lokal pedagogisk planering så
att eleverna är väl förtrogna med kunskapskrav/mål.
Lärare ska ha kännedom om de viktigaste förändringarna i nya skollagen.
Lärare och personal från elevhälsoteamet ska kunna utforma ett åtgärdsprogram
utifrån gällande lagstiftning.
Arbetssätt
Implementeringsgruppen för LGR 11 har i uppdrag att forma arbetet med LGR 11.
Ämneslagen har i uppdrag att ta fram en lokal pedagogisk planering där syfte, mål,
undervisning och kunskapskrav ingår. Detta redovisas i ämneslagens arbetsplaner.
Arbetslagen har i uppdrag att, utifrån LGR 11, utarbeta arbetsområden där flera
ämnen ingår.
Utbildning av skolans personal kring åtgärdsprocessen genomförs med stöd av
Skolstöd.
Föreläsning kring bedömning och betyg med Torbjörn Hortlund.
Resursanvändning
Studiedagar, ämneskonferenser, arbetslagskonferenser, pedagogiska konferenser
och föreläsningar.
Utbildningsinsats från Skolstöd.
Inköp litteratur.
SID 15 (50)
Uppföljning
Ämneslagens arbetsplaner följs upp kontinuerligt av skolledningen vid
ämneskonferenser.
Arbetslagens arbetsplaner följs upp juni 2012.
I skolans elevenkät samt i brukarenkäten följs åtagandet upp genom frågan "Jag
vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena".
Aktivitet
Startdatum Slutdatum
Fortbildning för lärare, elevhälsoteam och skolledare på skolan kring
bedömning och betyg utifrån Lgr 11 med Torbjörn Hortlund
2012-01-24
2012-01-24
Fortbildning i åtgärdsprocessen. Personalen fortbildas i
åtgärdsprocessen utifrån den nya skollagen. Utbildningen som
kommer att genomföras av Skolstöd startas med en föreläsning och
därefter med konsultation i de olika arbetslagen
2012-02-15
2012-09-15
Resultat
Implementeringsgruppen, Lgr 11, har startat arbetet i ämneslagen, där har man
diskuterat och jobbat fram gemensamma pedagogiska planeringar, vilket ledde till
pedagogiska diskussioner och underlättade den enskilde lärarens arbete med Lgr
11.
Ämneslagen hade också i uppdrag att utforma matriser tillsammans med de
pedagogiska planeringarna. Föreläsningen med Torbjörn Hortlund gav en bra
insikt i hur man kan arbeta med formativ bedömning och skapa matriser som följer
elevens lärande.
Skolans lärare presenterar sina planeringar för eleverna och går igenom dem så att
alla blir förtrogna med att detta är ett redskap för eleverna att använda i sin
undervisning. Planeringarna läggs även ut på skolans hemsida så att föräldrar kan
ta del av dem.
Lärarna har även haft ett samarbete över ämnesgränserna med bedömningar och
tagit del av vad eleverna har presterat i ett ämne för att kunna tillgodoräkna det i
ett annat. Det måste synas att det finns beröringspunkter, som genomsyrar
undervisningen.
Man har även arbetat parallellt med ämnen som touchar varandra, så att eleverna
ser en röd tråd och kan använda kunskapen i ett ämne även i ett annat. Tex
energiarbete i SO och NO. Arbete om Krig och konflikter i svenska, SO och
engelska.
SID 16 (50)
ÅTAGANDE:
Matematikresultat ska förbättras
Förväntat resultat
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i år 9 ska uppgå till
90 % vårterminen 2012.
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i åk 9 ska uppgå till
95% vårterminen 2014.
Arbetssätt
Ämneslaget i matematik formulerar i sin ämnesarbetsplan en strategi för att höja
resultaten i matematik. Speciell hänsyn ska tas till att kartlägga förkunskaper i
nuvarande åk 7. Ett krav är att ett för Åsö grundskola gemensamt diagnosmaterial
tas fram. Lärarna i ämneslaget ska utifrån detta planera hur undervisningen
anpassas efter de förkunskaper eleverna har.
Resursanvändning
Ämneslagskonferenser och studiedagar.
Utbildningsförvaltningens lärarcoacher.
Uppföljning
1. Deluppföljning görs av ämneslaget.
2. Nationella prov vårterminen 2012.
3. Nationella prov vårterminen 2014.
Resultat
Under året har ämnesgruppen i matematik jobbat sig samman och konstruerat
muntliga och skriftliga fördiagnoser. Gruppen har arbetat fram olika metoder
såsom; problemlösningar enskilt och i grupp, laborationsmoment samt jobbat med
progression, t.ex. taluppfattning på olika nivåer och olika årskurser.
Mattegruppen har utvecklat sitt samarbete med gemensamma planeringar och
matriser i syfte att lära av varandra.
Utbildningsförvaltningens lärarcoacher har inte kommit till skolan, eftersom det
var svårt att hitta tider för detta.
I skolans egen enkät kom det fram att 86% av eleverna upplever att lärarna i
matematik regelbundet diskuterar mål och kunskapskrav/betygskriterier med dem.
SID 17 (50)
ÅTAGANDE:
Projekt med utökat antal ämnesveckor
Förväntat resultat
Förbättrat studieresultat, en lugnare arbetsmiljö och en jämnare arbetsbelastning
Arbetssätt
Fler antal ämnesveckor i gröna arbetslaget kommer att läggas ut under läsåret.
Resursanvändning
Arbetslagsmöten för planering och skolledartid för schemautveckling.
Uppföljning
1. Projektet utvärderas av arbetslaget i maj.
2. Ordinarie elevenkät i november 2011.
Resultat
Projektet med utökat antal ämnesveckor visar att de klasser och lärare som har
jobbat med projektet uppskattar det och vill gärna fortsätta att jobba på detta sätt.
Elever uttrycker att intensivstudier gör att kunskaperna sätter sig bättre och de
känner att de har bättre koll på vad de ska kunna samt att tiden används mer
effektivt, inte så många start och avslut under en dag.
Ämnesveckorna gör att man hinner bli mer intresserad och man går mer på djupet,
eftersom man bara har ett teoriskt ämne att fokusera på.
Utvärderingen som vi genomförde i alla klasser under läsåret 2011-2012 gav
följande resultat:
Projektklasserna
Hur viktiga tycker du att ämnesveckor är för ditt lärande?
Mycket viktiga
60%
Ganska viktiga
34,4%
Inte så viktiga
5,6%
Inte alls viktiga
0%
Åsöklasser med tre ämnesveckor/termin
Hur viktiga tycker du att ämnesveckor är för ditt lärande?
Mycket viktiga
36,4%
Ganska viktiga
42,6%
Inte så viktiga
17%
Inte alls viktiga
4%
Lärarna uttrycker att i och med att man bara har en klass och därför bara en
planering så minskar arbetsbördan och stressen att hela tiden starta upp en ny
lektion. Ämnesveckan gör det möjligt att jobba med alla kunskapskrav och
förmågor, Lgr 11.
SID 18 (50)
ÅTAGANDE:
Öka användandet av IT hos eleverna
Förväntat resultat
Antal inloggningar på datorerna ska öka med 50%.
Arbetssätt
En IKT-grupp bildas på skolan som har i uppdrag att arbeta fram en strategi för att
öka elevernas användande av IT i sitt dagliga arbete. Detta redovisas i en
handlingsplan.
Resursanvändning
Lärare och skolledare i IKT grupp.
Uppföljning
Mätning av antal inloggningar per elev görs kontinuerligt.
Resultat
En IKT-grupp startade under året bestående av skolledare och arbetslagsledare
samt lärare med IT-kompetens.
Gruppen såg till att åk 7 fick en introduktionskurs i dataanvändande och hur man
sparar på sitt konto.
Ämnena musik och bild har arbetat fram en projektbeskrivning hur de vill
tillsammans vill utveckla användandet av media i undervisningen.
Det vi har sett är att vissa datorer används för lite och vi behöver se över
tillgängligheten och användandet av elevdatorerna.
Bedömning och analys
Inom området kunskap och lärande/bedömning och betyg har vi under läsåret
arbetat med implementering av Lgr 11.
Målet har varit att ämneslagen tillsammans ska diskutera kunskapskraven och
tolka värdeorden i Lgr 11 samt skapa pedagogiska planeringar utifrån läroplanen.
Elevhälsoteamet har arbetat mer strukturerat tillsammans med arbetslagen kring
pedagogiska kartläggningar av elever i behov av stöd samt satt in riktade åtgärder
tidigt. Pedagogerna skriver en handlingsplan i ämnet för varje elev som inte når
målen. Sammanlagt har dessa åtgärder bidragit till att meritvärdet på skolan har
ökat.
Studie- och yrkesvägledaren har haft coachande samtal med elever i åk 9, inför
gymnasievalet, vilket har påverkat elevernas studiemotivation inför den sista i åk
9.
Skolledningen har fortsatt att tillsammans med arbetslagen och ämneslagen
kontinuerligt följa upp processer och resultat för att öka måluppfyllelsen, utifrån
ett årshjul.
Vi har bra resultat på nationella proven i svenska, engelska och matematik, vilket
är ett resultat av utvecklingsarbetet i ämneslagen. Nationella proven bedöms
tillsammans av lärarna i ämneslaget.
SID 19 (50)
Handlingsplanen för elevers frånvaro har reviderats under året och blivit tydligare
att följa. Föräldrarna kontaktas av administratören om de inte har rapporterats
sjuka. Dessa kontakter har varit värdefulla och fått föräldrarna att bli mer
noggranna med att sjukanmäla samt att få iväg barnen till skolan.
Längre tids frånvaro har följts upp av elevhälsoteamet.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
Periodens utfall Årsmål Period
54 %
80 %
2012
ÅTAGANDE:
Eleverna ska vara väl förtrogna med kunskapskrav/mål i respektive
ämne
Förväntat resultat
Andel som svarar ja på frågan "Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de
olika ämnena" ska öka till 80 % i brukarundersökningen 2012.
Arbetssätt
Ämneslagen formulerar Lokala Pedagogiska Planeringar som ytterligare tydliggör
för eleverna vad som förväntas av dem.
Resursanvändning
Ämneslagskonferenser samt studiedagar i augusti och i november. Allmänna råd
från Skolverket samt LGR 11 införskaffas. Skolledare och lärare deltar i
konferenser med inriktning betyg och bedömning.
Utbildningsförvaltningens utvecklingssamordnare inbjuds till skolan och
genomför föreläsning med inriktning LGR 11.
Uppföljning
Brukarundersökningen 2012 samt skolans egen elevenkät vår 2012.
SID 20 (50)
Resultat
Ansvar, förståelse och inflytande är ett område som kan utvecklas ytterligare.
I samband med Lgr 11 satte arbetet, med att jobba fram Pedagogiska planeringar
med matriser på skolan, igång. Lärarna har fokuserat på att tydliggöra dessa
matriser för eleverna med syfte att göra eleverna förtrogna med
kunskapskraven/målen.
På frågan i brukarenkäten, "Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen", är
resultatet något lägre än förra året.
Utvärderingen kring ansvar och inflytande i vår egen enkät gav följande resultat.
På frågan , läraren i ämnet x diskuterar regelbundet mål och betygskriterier med
oss, varierar nöjdhetsgraden från 86% till 50% vilket är något lägre än förra året.
På frågan "Vi får vara med och påverka hur vi ska arbeta i ämnet X" säger 73 %
att de är delaktiga.
Vårt arbete med skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner i
skolwebben har under läsåret varit en viktig del inom området ansvar och
inflytande.
Skolledningen har besökt lärare och elever i undervisningen under läsåret.
Återkoppling av besöken och elevernas feed-back till lärarna kring inflytande, via
elevenkäten, har diskuterats på medarbetarsamtal och i arbetslagen.
Vi kan se att denna process har varit viktig för att ge elevernas möjlighet till
ansvar och inflytande i skolan.
Genomgående ser vi att elevers ansvar och inflytande är ett viktigt område som
finns med i alla sammanhang och är i ständig utveckling på skolan.
Bedömning och analys
Vi ser att skolans meritvärde ökade under läsåret, men vi ser också att eleverna i
åk 8 upplever att de inte är lika förtrogna med målen och kunskapskraven, som
årets nior.
För att kunna behålla det höga meritvärdet krävs det en extra insats av lärarna att
tydliggöra målen och kunskapskraven samt få eleverna att använda sig av de
pedagogiska planeringarna som ett redskap.
SID 21 (50)
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Samarbete med socialtjänst, polis, fältassistent och nätverket
Söderandan.
Arbetssätt
Skolan har nätverksträffar en gång i månaden med polis, fältassistent och
Skånegläntan.
Vid behov kan vi använda polisen som samtalsledare tillsammans med elev och
förälder, i så kallade bekymrings- eller medlingssamtal.
Vi lägger ut datum för föräldravandringar på hemsidan.
Aktivitet
Startdatum Slutdatum
Introduktionsvecka år 7 på Örngården. En övernattning där en åk 7:a i 2011-09-12
taget är på Örngården. Här ute har vi ett samarbete med polis,
fältassistenter, svenska kyrkan och Bernadottegymnasiet. Under detta
dygn arbetar eleverna med värdegrundsfrågor i form av
samarbetsövningar, diskussioner och lekar.
2011-09-21
Resultat
Skolan har fortsatt det goda samarbetet med fältassistenter, polis och parklekarna i
närområdet, enligt ovan beskrivna arbetssätt.
Samarbetet mellan parklekarna, skolan och föräldrarna utökades under
vårterminen genom träffar, där föräldrar till elever som ofta besöker parklekarna,
bjöds in. Gemensamma regler diskuterades och formulerades under dessa möten.
Elevhälsoteamet har under året ofta samarbetat med socialtjänsten för att stödet till
elever och familjer i behov av detta ska bli så bra som möjligt.
Polisen har vid några tillfällen använts som samtalsledare tillsammans med elever
och vårdnadshavare i så kallade bekymrings- eller medlingssamtal.
Samverkan mellan våra elever och eleverna från Bernadottegymnasiet har varit
värdefulla inslag under läsåret. Framförallt under introduktionsveckorna för
årskurs 7.
Fältassistenten besöker skolan kontinuerligt. Hon träffar eleverna på rasterna samt
på fritiden. Dessutom deltar hon på våra föräldramöten där hon tillsammans med
vår kurator informerar om Örebro preventionsprogram, ÖPP (Effekt).
SID 22 (50)
ÅTAGANDE:
Ökad information mellan hem och skola
Förväntat resultat
En majoritet av vårdnadshavare ska använda Stockholms skolwebb för att
registrera och ta del av elevens frånvaro samt ta del av de skriftliga omdömena
inför utvecklingssamtalen.
Arbetssätt
Information till vårdnadshavare om möjligheter med verktyget. Inför
utvecklingssamtal uppmanas vårdnadshavare att ta del av skriftliga omdömen via
skolwebben. Mentorer mejlar inte omdömen till vårdnadshavare per automatik.
Resursanvändning
Information via hembrev.
Uppföljning
Antal vårdnadshavare som loggat in på skolwebben mäts efter höstterminens
utvecklingssamtal. Mätning görs även efter vårterminens utvecklingssamtal.
Resultat
Antalet föräldrar som använder sig av Skolwebben ökar hela tiden och vi har
märkt att om vi är tuffare och inte servar föräldrarna, så gör det att föräldrarna
måste gå in på Skolwebben för att kunna läsa omdömen, IUP samt anmäla
frånvaro mm. Antalet användare bland föräldrarna varierar i olika grupper
beroende på datavana och datortillgång i familjen eller på jobbet, men det ligger
mellan 99 % -60 %.
Under våren började vi med att bjuda in till utvecklingssamtal under en dag, detta
föll väl ut och föräldrarna kom och även lärarna uppskattade att hålla samtalen
under dagtid.
Vår skolassistent skriver ett gemensamt hembrev varje vecka med information till
föräldrarna och lägger ut detta på skolans hemsida och alla mentorer har
mailinglistor till sina föräldrar, med vilka de kan skicka ut korta påminnelser i
samband med hembrevet.
Inför skolstarten, på hösten, får föräldrar och elever ett informationshäfte där de
kan ta del av skolans verksamhet och policy samt hitta svar på de flesta frågor.
SID 23 (50)
NÄMNDMÅL:
2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
Bedömning och analys
Samarbetet i nätverket med socialtjänst, polis, fältassistent har utvecklats under
året och nätverksträffarna har lett till att föräldrarna har blivit mer delaktiga i vad
som händer deras barn under fritiden. Även föräldravandringarna har varit lyckade
under året och Åsös föräldrar har flitiga vandrare, vilket har medfört fler
vandrarpriser på Södermalm.
Föräldrarna har börjat använda Skolwebben mer frekvent, mycket på grund av att
vi påtalar vikten av att vara pålästa inför utvecklingssamtalen samt att använda
Skolwebben vid sjukanmälan.
Under året har vi haft ett Skapande skolaprojekt med två konstnärer. Projektet knöt
samman konst och miljö, Återskapat. Det hela utmynnade i en utställning på
Kulturhuset under våren.
Södermalms unika miljöer används ofta av skolans lärare i samband med historia,
svenska och bild. Stockholms museum och övriga kulturella aktiviteter utnyttjas så
ofta som möjligt.
Elever i åk 8 och åk 9 har under två veckor PRAO, vardera. De ska i största
möjliga mån själva kontakta företag och offentlig verksamhet för att ordna en
plats. Många gånger blir detta i närheten av skolan.
Under året tog vi emot många lärarstudenter. Utvärderingen av denna verksamhet
visar att studenterna är mycket nöjda och upplever tiden på Åsö som inspirerande.
De upplever att det goda samarbetet med skolans pedagoger har gett dem en bra
grund att bygga vidare på.
SID 24 (50)
Sammanfattande analys
Normer och värden
Trygghetsgruppens nya organisation har lett till ett mer ”decentraliserat”
arbetssätt. Den bärande tanken är att personalen som arbetar nära eleverna
involveras i större utsträckning i frågor som rör diskriminering och kränkande
behandling.
Under året har en ny Likabehandlingsplan upprättats av Trygghetsgruppen.
Verktyget som användes är Plan för skolan, DO. I detta verktyg skapades en plan
som både uppfyller kravet om Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering
och kränkande behandling.
Utgångspunkten har varit skolans årliga elevenkät där bland annat frågan om
elevers trygghet har besvarats. Vidare visar analysen att kunskap om hur
Trygghetsgruppen arbetar, med bland annat modellen med Änglar, måste, precis
som tidigare år, lyftas fram ytterligare så att eleverna blir mer medvetna om detta.
Arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer också
vara en del i vårt fortsatta arbete med värdegrundsfrågor. Med hjälp av planen
kommer vi att kunna konkretisera frågeställningar bland personal och elever för att
bli tydliga med vår gemensamma värdegrund.
Kunskap och Lärande/Bedömning och betyg
Satsningen för att få fler elever med fullständiga slutbetyg har varit lyckad.
Arbetslagen i samarbete med elevhälsoteamet har lyckats i större utsträckning av
fånga upp de elever som tidigare inte fått fullständiga betyg. Elevhälsoteamets
organisation, som innebär ett tätare samarbete med arbetslagen, ser vi som en
faktor som kommer att få än fler elever att få fullständiga betyg.
Resultaten för ämnesproven i matematik har ökat till 93 %. Under hösten 2011 har
en analys av resultat i förhållande till slutbetyg i matematik gjorts. Utifrån denna
analys har lärarna i matematik utvecklat nya arbetsformer vilket resulterade i de
högre resultaten.
Ämnesveckors betydelse för elevernas lärande har i utvärderingar varit mycket
positiva. Ytterligare fokus och satsning på denna arbetsform kommer under
kommande period.
Satsningen på implementering av LGR 11 har varit lyckad. En
implementeringsgrupp har arbetat med konkreta frågor för personalen och tid och
resurser har lagt till detta. Föreläsare Torbjörn Hortlund var här och inspirerade
personalen att arbeta med formativ bedömning och matriser.
Ansvar och inflytande
När det gäller elevens ansvar och inflytande över sin undervisningssituation har vi
sett att det är ett fortsatt utvecklingsmål inom alla områden. Vi kommer att ge
eleverna större möjligheter att ta ansvar genom elevledda utvecklingssamtal samt
kamrat- och självbedömningar under lektionerna.
SID 25 (50)
Samverkan
Vi har sett att antalet föräldrar som har kopplat på sig till Skolwebben har ökat och
Skolwebbens betydelse kommer under året att öka i och med införandet av
MOOF.
Samarbetet mellan, socialtjänsten, polisen och fältare har utvecklats under året och
vi ar bjudit in föräldrar till träffar, för att ta ett helhetsgrepp kring ungdomarnas
hela dag.
Prioriterade åtgärder för utveckling
Under läsåret kommer vi att fokusera på följande utvecklingsområden.







Kontinuerligt diskutera tolkningen av kunskapskraven i Lgr 11, för en
rättssäker bedömning.
Hitta metoder och arbetssätt för att utveckla kamratbedömning.
Bli förtrogna med det nya planeringsverktyget i Skolwebben.
Utveckla arbetet med elevaktiva utvecklingssamtal.
Utveckla arbetet med delaktighet kring Planen mot diskriminering och
kränkande behandling, för att öka tryggheten för eleverna.
Genomföra klassrumsobservationer av kollega, för att utveckla ledarskapet
i klassrummet.
Utöka antalet ämnesveckor
Kvalitetsredovisning upprättad av
Rektor Margot Valegård
Biträdande rektor Christina Lindgren
Bilagor






Årshjul systematiskt kvalitetsarbete
Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro vt-2012
Åsö Grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Åsölektion
Elev- och föräldrainfo 2011-2012
Flödesschema elevärende EHT
SID 26 (50)
Januari
uppföljning av
betyg
December
•Bedömning och betyg i ämneslag
och arbetslag
Februari
November
•Kontro
förvän
"
•Kontroll 2: Uppföljning
"Betygsvarning"
Vecka 44
Dialog kring arbetsplaner i
arbetslagen
Oktober
•Kontroll 1: Omdömen och
förväntad måluppfyllelse,
"betygsvarning"
Bedö
Juni
September
•Betyg och Slu
•Resultatdialog i
•Slutbetyg och Nationella prov
Augusti
•Betyg år 7 och 8
Juli
SID 27 (50)
Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro
Skollagen 7 kap, 17§”…om en elev i grundskolan utan giltigt skäl uteblir från den
obligatoriska verksamheten, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare samma dag
informeras om att eleven varit frånvarande.”
Syfte: Att kartlägga elevernas frånvaro och ta reda på bakomliggande orsaker är viktigt för
att hjälpa eleverna till en god närvaro.
Mål: Åsö grundskola eftersträvar 100% närvaro för att ge eleverna bästa möjligheter att
uppnå goda studieresultat.
1. Frånvaron ska föras in i skolwebben dagligen av undervisande pedagog.
2. Pedagogen meddelar administratören, senast efter första lektionen, om eleven ej
är närvarande. Administratören ringer vårdnadshavaren och för statistik på
anmälda elever och samtal som rings. Återkopplar en gång per månad till hela
kollegiet via mejl.
3. Frånvaro kontrolleras regelbundet av mentor. Vid ogiltig frånvaro ska
vårdnadshavare kontaktas via telefon eller e-post som ska bekräftas av
mottagaren. Förslag på text i e-postmeddelandet: ” Kalle har varit ogiltigt
frånvarande från skolans lektioner idag. Var snäll och prata om detta hemma och
återkom med svar. Vänliga hälsningar…”
4. Vid upprepad hög frånvaro diskuteras elevens situation inom arbetslaget och
mentor bokar möte med vårdnadshavare och kontaktar EHT vid behov av stöd på
detta möte.
5. Om eleven har fortsatt hög frånvaro efter möte med vårdnadshavare gör mentor
en EHT-anmälan.
6. Blir elevens situation ohållbar måste andra individuella lösningar hittas, t.ex.
kontakter med preventionsenheten, socialtjänsten, BUP, annan form av skolgång
m.fl.
7. EHT går regelbundet igenom en sammanställning av hög ogiltig frånvaro samt
från administratören rapporterade upprepade sena ankomster.
SID 28 (50)
Åsö Grundskolas plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Åsö Grundskola
Ansvariga för planen
Ansvarig för att planen utvärderas och revideras varje år är biträdande rektor i
samarbete med Trygghetsgruppen. Ytterst ansvarig för planen är rektor Margot
Valegård.
Vår vision
Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och
färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från
diskriminering, trakasserier och kränkningar.
Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar
umgängestonen.
Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering,
trakasserier eller kränkningar.
Planen gäller från
2012-03-01
Planen gäller till
2013-03-01
Elevernas delaktighet
Vi genomför en årlig elevenkät om trygghet och trivsel i skolan. Ansvariga vuxna
går igenom resultaten med elevskyddsombud,
Åsö Änglar (elevkamratstödjare) och övriga elever.
Elevskyddsombud och Åsö Änglar deltar i arbetet med att utvärdera och revidera
planen.
Alla elever informeras om utvärderingen och uppmanas säga till om de har förslag
på förbättringar.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna informeras om och diskuterar planen på Förvaltningsråd och i
Föräldraföreningen.
Planen ligger sedan på hemsidan. Föräldrar uppmanas att ta del av planen och
kontakta skolan om det är något de vill utveckla.
SID 29 (50)
Personalens delaktighet All personal informeras om planen vid varje läsårsstart.
All personal är med och utvärderar resultatet av elevenkäten och är delaktiga i
utvärdering och revidering av den nya planen.
Vi genomför en årlig personalenkät om trygghet och trivsel i skolan.
Förankring av planen Vi förankrar planen på lärarkonferenser, klassråd,
förvaltningsråd och möten med Föräldraföreningen. Planen publiceras på
hemsidan.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Utvärderingen har i huvudsak skett i trygghetsgruppen.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Trygghetsgruppen och biträdande rektor.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Förra året förändrade vi vårt arbete för
att kunna jobba effektivare. Arbetslaget har fått ett större ansvar för att själva ta
tag i och lösa mobbningsfall och annan kränkande behandling. Det är två personer
i varje arbetslag som har huvudansvar för detta, en för antimobbningsarbetet och
dokumentationen och en för ängelarbetet. Denna förändring är vi nöjda med. Dock
behöver vi utveckla våra rutiner för dokumentation. Vi behöver även utveckla vår
uppföljning och revidering tillsammans med personal, elever och föräldrar.
Årets plan ska utvärderas senast
2013-03-01
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
I augusti ser Trygghetsgruppen tillsammans med bitr rektor över enkätfrågorna
som sedan går ut efter höstlovet.
Elevenkäter genomförs efter höstlovet med alla elever.
Statistik över antal mobbningsfall tas fram av Trygghetsgruppen.
I januari utvärderas resultatet av enkäten i arbetslagen
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Christina Lindgren
SID 30 (50)
Främjande insatser
Namn
Kränkande behandling och diskriminering
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och
Ålder
Mål och uppföljning
All personal på skolan ska ha kännedom om vilka diskrimineringsgrunderna i
lagtexten är. Vidare ska all personal vara förtrogna med skyldigheter och arbetssätt
kring kränkande behandling.
Insats
Trygghetsgruppen informerar personalen vid läsårsstart.
Ansvarig
Christina Lindgren
Datum när det ska vara klart
2012-08-31
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------Namn
Kränkande behandling och diskriminering
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och
Ålder
Mål och uppföljning
Eleverna på skolan ska ha kännedom om diskrimineringsgrunderna och vara
förtrogna med begreppet kränkande behandling.
Insats
Introdagar med gemensamma och utarbetade moment i samband med skolstart där
diskrimineringsgrunder och kränkande behandling belyses. Mentorerna arbetar
med att skapa trivsel och trygghet i klasserna. Detta följs kontinuerligt på klassråd
och mentorstid.
Lärarna i samhällskunskap har ett uppdrag i LGR11 att jobba med diskriminering,
mänskliga rättigheter och barnens rättigheter. Förslagsvis i åk7.
Ansvarig
Christina Lindgren
Datum när det ska vara klart
2012-08-31
SID 31 (50)
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
ÅTERKOMMANDE MÖTEN
Vi har återkommande möten där vi tar upp fall av kränkande behandling och
diskriminering. Det är möten med arbetslaget, änglarna och elevskyddsombuden.
Trygghetsgruppen träffas en gång i månaden
ENKÄTER
Åsö enkäterna
Stockholms Stads "Brukarenkät"
Trivselenkäter i klasser vid behov (klassbarometer)
TRYGGHETSVANDRINGAR
Elevskyddsombuden, minst en gång om året.
INCIDENTRAPPORTER
Vi dokumenterar trakasserier och kränkande behandling i arbetslaget. Det finns en
pärm för detta i varje arbetslag. Trygghetsgruppsansvariga ansvarar för detta.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och
Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Enkäter (individuellt)
Möten (änglar och elevskyddsombud)
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Arbetslagsmöten, en stående punkt på arbetslagskonferenserna.
SID 32 (50)
Resultat och analys
En övervägande majoritet av eleverna säger att de trivs och känner sig trygga i
skolan. Dock är det många som inte känner sig trygga på skolans toaletter och
alltför många som inte har förtroende för änglarna i sin klass. (Se nedan)
5. Trivs du i skolan?
(1) Ja, alltid 155 41,8%
(2) Ja, oftast 195 52,6%
(3) Ibland 14 3,8%
(4) Nej 7 1,9%
7. Känner du dig trygg i skolan?
(1) Ja, alltid 187 50,4%
(2) Ja, oftast 161 43,4%
(3) Ibland 16 4,3%
(4) Nej 7 1,9%
10. Kännns det tryggt att gå på skolans toalett?
(1) Ja 204 55,0%
(2) Nej 167 45,0%
12. Upplever du att vi som jobbar på skolan lyssnar på dig och visar dig respekt?
(1) Ja, alltid 66 17,8%
(2) Ja, oftast 211 56,9%
(3) Ibland 84 22,6%
(4) Nej 10 2,7%
15. Har du förtroende för Änglarna i din klass?
Stort förtroende 126 34,0%
Ganska stort förtroende 118 31,8%
Ganska lite förtroende 52 14,0%
Litet förtroende 75 20,2%
SID 33 (50)
Förebyggande åtgärder
Namn
Trygga toalettbesök
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Eleverna måste känna sig trygga på toaletterna.
Åtgärd
Samtliga lås byts ut så att man måste ha en nyckel för att kunna öppna från
utsidan.
Motivera åtgärd
Många elever känner sig otrygga på toaletten.
Ansvarig
Christina Lindgren
Datum när det ska vara klart
2012-06-01
Rutiner för akuta situationer
Policy
På Åsö grundskola råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Som vuxen på Åsö grundskola måste du reagera och agera direkt när du bevittnar
en händelse på eller inom skolans område som kan vara trakasseri, annan
kränkande behandling, mobbning eller diskriminering. Du måste även agera om en
elev kommer och berättar för dig att den blivit utsatt eller att en kamrat blivit
utsatt. Några tecken på att en elev blivit utsatt för trakasseri, kränkande
behandling, mobbning, diskriminering, som du som vuxen måste vara
uppmärksam på, kan vara:
- Att eleven inte har kamrater i klassen, eller inte tas i försvar av de andra
- Att eleven är trött, blek eller håglös och lätt blir sjuk
- Att eleven inte vill gå till skolan och ofta kommer för sent till lektioner
- Att eleven undviker att vistas i t.ex. korridorer med andra elever
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Elever och föräldrar kan vända sig till all personal på skolan. Det kan vara
mentorn, kuratorn, skolsyster, en lärare i trygghetsgruppen, någon i skolledningen
eller vilken personal som helst som man känner förtroende för.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
När personal på skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för
trakasserier eller kränkande behandling av andra elever ska denne skyndsamt se
till att frågan utreds i ett enskilt samtal med den utsatte. Personalen i
trygghetsgruppen har ansvar för att detta sker i respektive arbetslag.
SID 34 (50)
När mobbning och trakasserier konstateras så jobbar vi efter följande modell:
Steg 1
Enskilt samtal med den/de som mobbar. Efter varje samtal beslutas om tid för
uppföljning. Föräldrarna informeras efter samtalet.
Steg 2
Om ingen positiv förändring skett kallas mobbande elev med föräldrar till samtal
med trygghetsgruppen och rektor.
Steg 3
Om inte mobbningen upphör leder detta till polisanmälan.
Polisanmälan kan även ske direkt om det är frågan om grova trakasserier eller
kränkande behandling eller om det är en elev som tidigare utsatt andra.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
När personal på skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för
diskriminering eller kränkande behandling av annan personal på skolan ska denne
skyndsamt se till att frågan utreds i ett enskilt samtal med den utsatte.
Skolledningen ska informeras och ansvarar för detta.
Rutiner för uppföljning
Normalt sker uppföljning en vecka efter samtalet. I elev-elev fall ansvarar de
trygghetsansvariga i arbetslaget och i elev-personal fall ansvarig rektor.
Rutiner för dokumentation
I varje arbetslag finns en pärm märkt "Trygghetsgruppen" där dokumentation
sparas.
Ansvarsförhållande
Den lärare som ansvarar för antimobbningsarbetet i arbetslaget ser till att enstaka
kränkningar och mobbning blir dokumenterat.
SID 35 (50)
Åsölektion
Syftet:
• Skapa en studiestruktur som stödjer eleverna i deras
lärande, sociala utveckling och skolgång.
• Eleverna ska känna till målen för
lektionen/arbetsområdet
• Det ska finnas en respekt för arbetsro och studier
1. Läraren står i dörren, hälsar positivt på eleverna och
kollar att allt material är med. Dörren låses vid
lektionsstart och elev som kommer sent släpps in av
läraren vid lämpligt tillfälle, normalt 10 minuter efter
lektionsstart.
2. Eleverna kommer in, samlas ihop. Tystnad,
koncentration och upprop, där man samtidigt möter
varje elevs blick. Lektionen har en tydlig startpunkt.
3. Lektionen startar. Målen för lektionen och
arbetsområdet presenteras och kommuniceras med
eleverna. Detta skrivs på tavlan.
4. Återkoppling av lektionen, målen och innehåll i slutet
av lektionen.
5. Läxan skrivs på tavlan och kommuniceras även
muntligt.
6. Lektionen avslutas med att eleverna ställer i ordning,
kollar bänkar, städar och ställer sig upp vid sin plats
innan de går ut. Läraren ansvarar för att klassrummet
är i ordning före nästa lektion.
SID 36 (50)
Åsö Grundskola
Åsö,
en skola för kunskap,
med omtanke och tydlighet,
där alla får lyckas.
Elev- och föräldrainformation
Läsåret 2012-2013
SID 37 (50)
Åsö Grundskolas ”Elev- och föräldrahäfte”
Tanken bakom detta häfte är att synliggöra och försöka förklara för er elever och
föräldrar hur vi på skolan arbetar och tänker, vilka olika begrepp vi använder oss av etc.,
dvs. helt enkelt ett försök att synliggöra vår verksamhet.
Har ni synpunkter och förbättringsförslag är jag mycket tacksam för dessa.
Margot Valegård
Rektor
[email protected]
--------------------------------------------------------------------Innehållsförteckning
Vision och ledningsdeklaration
Skolans organisation
Läsårstider
Åsö-ABC
Hur stöttar du ditt barn i skolarbetet?
sid. 3
sid. 4
sid. 4
sid. 6
sid. 16
Bilagor:
Elevhälsoplan
1
Åsös plan mot diskriminering (Elev- och föräldraversion)2
Regler för Åsö Grundskola
3
Skåpkontrakt
4
Idrottsundervisningen
Telefonlista och arbetslagsförteckning
6
Åsölektion
---------------------------------------------------------------------
Bilaga
5
7
Vision för Åsö Grundskola
Åsö, en skola för kunskap, med omtanke och tydlighet, där alla får lyckas.
Ledningsdeklaration
●
Att alla elever ges möjlighet att lyckas med sina studier
●
Att all personal utvecklas i sin yrkesroll
●
Att alla arbetar mot verksamhetens mål utifrån skolans styrdokument
●
Att alla arbetar med våra utvecklingsmål
●
En bra arbetsmiljö för elever och personal
●
En god samverkan mellan personal, elever och föräldrar
SID 38 (50)
Åsö Grundskola strävar hela tiden efter att utveckla elevernas lärande och trivsel. Under
läsåret 2012-2013 kommer skolan att arbeta med följande utvecklingsfrågor:

Fortsatt arbete kring elevernas lärande utifrån den nya läroplanen, Lgr 11.

Värdegrunden, etik och moral

IKT- frågor (Informations- och kommunikations teknologi). Viktigt är att
eleverna lär sig hantera de nya medierna i undervisningen.

Arbetsmiljö för eleverna
Skolans organisation
Margot Valegård
Rektor
Christina Lindgren
bitr. rektor
IT, trygghetsgruppen,
arbetsmiljö
Anna Nilsson Lindgren,
bitr.rektor/SYV
elevhälsa
Per Eftring
pedagog
Intagning av elever,
schema
Arbetslags- och klassorganisation
Skolan är indelad i mindre enheter och arbetslag, vilket gynnar både elever och lärare.
Skolan är dessutom lokalmässigt anpassad till arbetslagen, där varje arbetslag har sina
klassrum och personalarbetsrum i anslutning till elevernas skåphall.
Vår uppdelning är gjord i olika ”färgarbetslag”, det gröna, röda, lila och blå arbetslaget.
De klasser som ingår i respektive arbetslag är som följer:
Åsös
ABC för elever och föräldrar
Alkohol/Drogpolicy Elev
Vid misstanke om drogpåverkan hos en elev tas kontakt med elevens vårdnadshavare
som omedelbart måste komma till skolan och hämta eleven.
Vårdnadshavaren uppmanas att åka med eleven till Maria Ungdom för test. Om
vårdnadshavare ej kan komma kontaktas polisen, som tar med eleven till Maria Ungdom.
Skolan tar också en kontakt med socialtjänsten. Tid för ett uppföljande samtal bestäms
tillsammans med socialtjänsten, vårdnadshavare och elev.
SID 39 (50)
Vid misstanke om narkotikaförekomst på skolan tar skolledningen alltid kontakt med
ungdomsroteln. Det är skolledningens ansvar att se till att kontakt tas med berörda elevers
hem. Även mentorn informeras.
Antimobbningverksamhet / Trygghetsgruppen
Varje arbetslag har en speciellt utbildad person som ansvarar för anti-mobbningsarbetet.
Vi använder oss av en modifierad variant av den s k Farsta-modellen. Vi tar dock tidigt
kontakt med hemmet. Trygghetsgruppen träffas två gånger i månaden för genomgång av
situationen på skolan.
Se bilaga 2, Åsö Grundskolas plan för diskriminering och kränkande behandling.
All personal har alltid, i alla lägen, en skyldighet att ingripa mot mobbing och föra denna information
vidare till berörd personal.
Avgifter i skolans verksamhet
Allting i skolan ska vara helt avgiftsfritt för vårdnadshavare och elever. Endast ringa
kostnad för exempelvis matlåda accepteras för friluftsdagar och liknande.
Besök på skolan
Mentor ska skriftligen godkänna alla besök. Personer som vistas på skolan utan att ha
anmält sitt besök kan komma att polisanmälas. Personen ska ha en namnskylt.
Besök av vårdnadshavare
Vårdnadshavare som besöker sitt barn under en hel eller en del av skoldagen skall
anmäla detta på expeditionen och få en besöksbricka ”vårdnadshavare på besök”.
Vårdnadshavare på besök i skolan bjuder vi på lunch i matsalen.
Betyg
Betyg ges till eleverna varje termin från och med åk 7. Betyg ges i följande ämnen:
Biologi, engelska, fysik, geografi, hem- och konsumentkunskap, historia, idrott och hälsa,
kemi, matematik, musik, B-språk (Moderna språk steg 2), religion, samhällskunskap,
svenska/svenska som andra språk, bild, slöjd, teknik.
Elever som läser C-språk (Moderna språk steg 1) eller modersmål får även betyg i dessa
ämnen.
För åk 7, 8 & 9
Betygskalan är A-E, A är högsta betyg och E lägsta nivå för godkänt. Vid betygsberäkning
gäller följande: E= 10 p, D= 12,5 C=15p, B= 17,5 A= 20p
I anslutning till novemberlovet på höstterminen och påsklovet på vårterminen görs en
avstämning av betygsläget i åk 8 och 9 i varje ämne. Om det då finns farhågor att en elev
inte kommer att få betyg i ett ämne skickas en ”betygsvarning” hem till
vårdnadshavarna. Betygsvarningar kan även meddelas vid andra tillfällen.
För att komma in på ett nationellt program på gymnasieskolan, krävs det godkänt betyg
i matematik, svenska/svenska som andra språk och engelska samt fem eller nio ämnen
till beroende på program.
SID 40 (50)
Biblioteket
Skolans bibliotek är ett rum för självstudier, läsning, läxläsning och informationssökning.
Eleverna har möjlighet att skriva ut arbeten och kopiera material i biblioteket.
Alla elever får ett lånekort i åk 7 och det måste alltid vara med vid lån. Eleven ansvarar
för alla lån som registreras på kortet.
Eleven får låna tre böcker i taget. Lånetiden är normalt 4 veckor. Många fackböcker lånas
bara ut över dagen och ska inte tas med hem.
Om eleven tappar bort sitt kort, måste han/hon meddela biblioteket så att kortet kan
spärras. Nytt lånekort kostar 10 kr. Det första är gratis.
Eleverna får påminnelser via mentorerna om böckerna är försenade. Efter andra
påminnelsen skickas brev hem. Försvunnen eller förstörd bok ersätts.
Borttappade läromedel
Borttappade eller förstörda läromedel ersätts efter värde.
Elevinflytande
Formellt elevinflytande sker genom klassråd och elevråd. Klassrådet är klassens eget
forum där man kan ta upp angelägna frågor för klassen. Frågor från klassrådet förs
sedan vidare till elevrådet på skolan. Elevråd har möte med skolledningen en gång i
månaden. Elever deltar även i skolans förvaltningsråd.
Elevhälsa (Se bilaga 1, Utdrag ur Elevhälsoplan för Åsö Grundskola)
Elevskyddsombud
Från och med år 7 i grundskolan ska eleverna ges möjlighet att medverka i skolans
arbetsmiljöarbete genom elev-skyddsombud. Elevskyddsombuden ska företräda eleverna
i arbetsmiljöarbetet och verka för en bra arbetsmiljö på skolan.
Det gäller både den fysiska och den psykosociala miljön.
Elevskåp
Elevskåpen är skolans egendom som disponeras av eleverna under skoltiden. Varje elev
tar med ett hänglås till skolan för att låsa sitt skåp. Skolan förbehåller sig rätten att
bereda sig tillträde till skåpet, om det kan antas att där förvaras otillåtna föremål.
Frånvaroanmälan
Sjukdom eller annan giltig frånvaro ska anmälas till skolan. Sjukanmälan görs av
vårdnadshavare i första hand på skolwebben, http://skolwebb.stockholm.se
eller på telefon 50840490 före kl. 08.00 varje morgon. Om ert barn är sjukt i flera
dagar i rad, vill vi ändå att ni sjukanmäler henne/honom varje dag, eller på annat sätt
säkerställer med skolan att frånvaro-rapporteringen blir korrekt.
Förvaltningsrådet
Förvaltningsrådet är ett samarbetsorgan mellan skolan och hemmen. I förvaltningsrådet
ingår skolledning, arbetslagsledare, två vårdnadshavare och två elever/klass
SID 41 (50)
Hemsidan
Följande generella information ska finnas tillgänglig för elever och föräldrar på hemsidan:
Provschema, veckobrev, kalendarium och ämnesplaneringar innehållande mål och
betygskriterier.
Hemsidans adress: http://www2.asogrundskola.stockholm.se
Ny hemsida under konstruktion hösten 2012.
Hiss
Behöver du ha tillgång till hissnyckel kontaktar du skolsköterskan. Det är endast elev
med hissnyckel som får åka hiss.
Hela skolan läser (HSL)
Hela skolan läser. Detta är ett lektionspass då eleverna och lärarna har tyst läsning av
skönlitteratur. Denna tid används också till vissa andra skolövergripande aktiviteter som
ängel- och elevrådsverksamhet.
Individuella utvecklingsplaner (IUP)
Som en uppföljning av utvecklingssamtalet görs en IUP för varje elev. Denna ska ange
vilka mål eleven ska nå på lång och kort sikt och hur vi tillsammans, skolan-elevenhemmet, bör samverka för att dessa mål ska uppfyllas.
Internprao
Eleverna har internprao. Det innebär att hjälpa till att hålla snyggt på borden samt att
hjälpa till med diskhantering. På kalendariet finns angivet vilken klass som har internprao.
Klassrumsplacering
Det är läraren som bestämmer placeringen av eleverna i klassrummet. Denna placering
ska ske professionellt och med omtanke om varje elev och dennes studiesituation.
Konsekvensstege; Vad gör vi när elever inte följer regler?
Nedan följer utbildningsförvaltningens riktlinjer. Läs vidare i ”Trygghet och studiero i
skolan”.
1. Prata med eleverna och försöker få dem att ändra sitt beteende.
2. Läraren får visa ut eleven från lektionen resten av lektionen eller låta eleven
stanna kvar en timma i skolan efter skolans slut.
3. Om detta inte hjälper ska läraren kontakta elevens föräldrar.
4. Vid fortsatt olämpligt uppträdande anmäls detta till rektor och tas upp på
elevvårdskonferens. Åtgärdsprogram ska upprättas. Åtgärderna ska syfta till att
ge eleven stöd. Samverkan med andra samhälliga instanser ska ske.
5. I sista hand kan en elev kunna flyttas till en annan klass eller skola.
Ledighet
”Ledighet för enskilda angelägenheter”, finns reglerat i skolförordningen. Från skolans
sida anser vi att det är av stor vikt att elevernas extra ledigheter ska begränsas. Ledighet
innebär missad undervisning, vilket kan få konsekvenser för såväl kunskapsinhämtning
som betyg.
SID 42 (50)
Det är ni som vårdnadshavare som tar ansvar för att era barn följer ordinarie
planering under sin ledighet.
Ledighet ska sökas på speciell blankett som finns på skolans expedition eller på
hemsidan. Ledighetsansökan ska lämnas in senast två veckor före önskad ledighet. Var
ute i god tid.
Ledighet beviljas ej vid tidpunkt för nationella prov.
Lektionsstruktur/Åsölektion
Alla lektioner på Åsö Grundskola ska följa en och samma struktur, så kallad ”Åsölektion”
. Se bilaga 7.
Likabehandlingsplan
Se bilaga 2. Här kan man läsa om vårt trygghetsarbete och vårt förebyggande arbete mot
kränkningar.
Läromedel
Eleverna får låna läromedel som behövs för undervisningen. Det är deras skyldighet att
vara aktsamma om sina läromedel. Om en lärobok slarvas bort eller förstörs på annat
sätt blir eleven/föräldrarna ersättningsskyldiga till skolan. Borttappade eller förstörda
läromedel ersätts efter värde.
Mentor
Varje elev på skolan har en mentor vars uppgift är att:






Ansvara för den schemalagda mentorstiden
Ha överblick över elevens skolsituation
Informera elever och vårdnadshavare om vad som händer i klassen och på
skolan utöver vanlig undervisning
Finnas som länk mellan skolledning, elevhälsoteamet, undervisande lärare och
elev/vårdnadshavare
Kontrollera och informera om frånvaro, sen ankomst och anmärkningar
Erbjuda och genomföra utvecklingssamtal
Mentorstid
Syftet med denna tid är dels att stödja eleverna i deras studier, men också att jobba med
trygghets- och livskunskapsfrågor samt förbereda de elevaktiva utvecklingssamtalen.
Moderna Språk (C-språk)
Till åk 8 kan man välja att studera ytterligare ett modernt språk, franska, tyska eller
spanska.
Modermålsundervisning
Om man talar ett annat språk i hemmet förutom svenska har man som elev rätt till
modersmålsundervisning. För att språkutveckling ska bli så gynnsam som möjligt är det
viktigt att både det första språket och det andra språket utvecklas parallellt. Om
modersmålsundervisning är aktuellt ta kontakt med expeditionen. Undervisning bedrivs i
grupp och det kan innebära att undervisningen sker på annan skola.
Prao
Under höstterminen i åk 9 och vårterminen åk 8 har eleverna prao. Eleverna ordnar sina
praoplatser själva men kan vid svårigheter få hjälp av skolan. Det är viktigt att vara ute i
SID 43 (50)
god tid för detta eftersom skolan har ett krav på sig att upprätta kontakt med
praktikplatserna. Se läsårsdata för tider.
Prov och inlämningsarbeten
För att tillförsäkra en jämn arbetsbelastning för eleverna har vi på skolan beslutat att
eleverna ska ha högst två förberedda prov eller ett förberett prov och en större
inlämningsuppgift per vecka.
Prov är ett sätt att utvärdera kunskaper. Utöver prov fästs också mycket stor vikt vid
andra utvärderingsformer varför man ska komma ihåg att ett betyg på ett prov bara är
en del av den totala utvärdering som ligger bakom ett betyg.
Publicering av bilder på hemsidan
Personuppgiftslagen, PUL, kräver samtycke för publicering på Internet. Vi kan garantera
att vi använder oss av publicering på ett omdömesgillt sätt och i ett sammanhang, men
vi måste ändå be om ert samtycke för publicering. Därför vill vi att ni godkänner
publicering av ert barn på blanketten,PUL. Om ni inte samtycker kommer vi inte att
lägga ut igenkänningsbara foton på era barn via hemsidan.
Regler för Grundskolan
Se bilaga 3.
Skadegörelse/Klotter
Elev som avsiktligt förstör på skolan eller klottrar blir skadeståndsskyldig. I vissa fall kan
detta även bli föremål för polisanmälan. Detta avgörs av skolledningen. I vissa fall kan
elev få arbeta av skadegörelsen på lovtid. Detta sker efter överenskommelse mellan
skolledningen och hemmet.
För att motverka förstörelse har vi en ”Klotterbarometer”. Denna innebär att en vecka
utan skadegörelse får eleverna 1000 kr. att disponera för eleverna på bästa möjliga sätt.
Det är bättre att vi lägger pengar på det som är positivt och kul än att reparera dumheter.
Detta har visat sig vara en framgångsrik metod. Det som är intjänat en vecka försvinner
inte.
Skolk
Vid misstanke om skolk ska mentor omedelbart kontakta hemmet. Skolan ser allvarligt
på skolk och arbetar aktivt för att alla elever ska ha en hög närvaro.
Skolkort/Terminskort, SL
För att bli beviljad skolkort ska ditt barn gå i sin skolpliktsbevakande skola och ha en
skolväg på:


minst 4 km för elever i skolår 7–9.
Vårdnadshavarna har gemensam vårdnad, bor på olika adresser.
och eleven är mantalskriven på Södermalm.
Om ditt barn har valt en annan skola än den skolpliktsbevakande skolan får ni
själva betala resor till och från skolan.
På expeditionen finns särskild blankett för ansökan om skolkort.
SID 44 (50)
Skolresor och lägerskoleverksamhet
Klassresa
Klassresor där vårdnadshavarna måste ställa upp med pengar är inte förenligt med
skollagen.
Däremot får en klass kollektivt arbeta ihop, eller på annat sätt samla in pengar.
Klassresor är resor som initieras och arrangeras av vårdnadshavare och elever och är av
nöjeskaraktär. Vid dessa resor kan en dags ledighet beviljas. Eleverna söker ledigt för
denna typ av resa. Deltagandet är frivilligt.
Vårdnadshavarna ansvarar för insamling och hantering av reskassa. Under klassresor har
skolan inget ansvar. Lärarna har inte någon skyldighet att följa med på skolresa av
nöjeskaraktär och skolan har följaktligen inget ansvar för eleverna under denna tid.
Självklart kan lärare frivilligt välja att följa med på skolresa, men ansvaret för denna typ av
resa vilar på vårdnadshavare.
Lägerskola
Lägerskola är en aktivitet i skolans regi. Lägerskola är förlagd utanför skolans lokaler och
genomförs i studiesyfte. Ansvarig personal står för planering under skoltid.
Vårdnadshavare kan medverka. Lägerskola ska vara väl förankrad hos samtliga
barn/vårdnadshavare i klassen och planeras i god tid. Lägerskola med övernattning och
måltider bekostas av skolan. Lägerskola ska beviljas av rektor.
Skolwebben, htpp://skolwebb.stockholm.se
Samtliga skolor i Stockholm stad använder skolwebben för frånvaroregistrering och för
inskrivning av kunskapsomdömen inför utvecklingssamtal. Här kan ni även anmäla
sjukfrånvaro. Ni ansvarar själva för att hålla er informerade genom Skolwebben. För att
kunna logga in på ditt barn sida behöver du en e-legitimation, den får du via din bank.
Skolan kommer att anordna en utbildningskväll i samband med skolstarten.
Språkval/Moderna språk
På Åsö Grundskola erbjuds eleverna undervisning i tyska, franska spanska. Om du har
fullföljt dina studier under högstadiet och fortsätter på gymnasiet får du ett ökat antal
meritpoäng vilket kan vara viktigt vid eftergymnasiala utbildningar som har fler sökanden
än platser. Extra meritpoäng ges endast för högre kurser i engelska, matematik och
moderna språk. För mer information gå till Högskoleverkets sida: www.hsv.se eller:
www.studera.nu
Det finns möjlighet att under språkvalslektioner istället få förstärkning i
svenska/engelska. Detta rekommenderar vi enbart om det finns svårigheter att få betyg
i svenska eller engelska.
Telefon- och personallista för skolan
Se bilaga 6
Tobakspolicy
Rökning/snusning är inte tillåtet inom skolans område. Den som upptäcker
rökande/snusande elev under skoltid, meddelar skolsköterskan och elevens mentor.
Mentor tar kontakt med hemmet och berättar vad som hänt och informerar samtidigt
om att skolsköterskan kommer att ringa hem och erbjuda samtal och någon form av
rökavvänjning för eleven i samarbete med skolläkaren.
SID 45 (50)
Utvecklingssamtal
Varje elev har rätt till ett utvecklingssamtal/termin. Det är mentorn som genomför
detta samtal. Som ett underlag inför samtalet skriver respektive ämneslärare ner sina
skriftliga omdömen om eleven. Vårdnadshavare tar del av dessa omdömen på
skolwebben.
Tanken med utvecklingssamtal är att detta ska vara ett ”trepartssamtal” mellan lärare,
elev och vårdnadshavare där alla parter ska ta ett lika stort ansvar för genomförandet
av samtalet. Utvecklingssamtalet ska ge tydliga besked om elevens studieresultat i
förhållande till kravnivåer och mål i läroplaner och kursplaner. Det ska också ge en
tydlig bild av elevens sociala utveckling. Samtalet ska leda till att lärare, elev och
vårdnadshavare kommer överens om vad man kan göra för att stödja och utveckla
eleven i skolarbetet. Samtalet ska vara framåtsyftande.
Som ett resultat av utvecklingssamtalet ska man enas kring en Individuell
utvecklingsplan, en IUP.
Under läsåret 2012-2013 börjar Åsö att genomföra elevaktiva utvecklings- samtal.
Veckobrev
Varje vecka skriver skolan ett veckobrev. Här får ni information om det som händer i
skolan. Veckobreven läggs ut på hemsidan.
Värdeföremål, pengar
Vi föreslår att eleverna inte ska medföra större summor pengar eller andra dyrbara
föremål till skolan. Skolan kan tyvärr inte ersätta den som drabbas av stölder eller
förstörelse i skolan.
Åtgärdsprogram
Se definition i Elevhälsoplan, Bilaga 1
Åtgärdsprogram för ämne
Se definition i Elevhälsoplanen, Bilaga 1
Ämnesveckor
Ca tre veckor/termin har vi ämnesveckor. Under dessa veckor får eleverna ett särskilt
schema som i huvudsak består utav ett ämne. Tanken är att skapa ett utrymme för ett
större djup och en större effektivitet i lärandet. Det gröna arbetslaget jobbar vidare
med en modell, där huvuddelen av undervisningen sker i ämnesveckor.
SID 46 (50)
Hur stöttar du som förälder ditt barn i skolarbetet?
Nedanstående punkter kan vara en hjälp för dig som förälder i samarbetet med skolan.
 Närvaro, är A och O för ett gott studieresultat är närvaro. Du som förälder/
vårdnadshavare är ansvarig för att ditt barn kommer till skolan.
 Förstärk skolans auktoritet
Prata med barnet om skolan – fråga hur det har varit. Delta i aktiviteter som
skolan/klassföräldrar inbjuder till. Besök ditt barn i skolan, tillbringa en dag eller några
timmar i skolan och följ arbetet. Visa att du tycker att skolan är viktig! Om du tycker att
det inte fungerar i skolan, kontakta skolledningen! Inga barn blir bättre elever av att höra
föräldrar klaga på skolan. Däremot kan vi säkert hjälpas åt att förbättra skolan.
 Hjälp ditt barn att planera skolarbetet
Ta reda på om ditt barn har läxor eller prov. Köp en kalender till ditt barn och hjälp till
med tidsplanering så att det finns tid för både skolarbete och fritid. Stöd ditt barn vid
hemarbete och uppmuntra om uppgifterna är svåra. Köp mappar att förvara material i.
 Håll kontakt med skolan om hur det går för ditt barn
Under utvecklingssamtalen får du reda på vad ditt barn kan och om det är något ditt barn
behöver arbeta extra med. Ta gärna kontakt med mentorn mellan utvecklingssamtalen om
du vill veta hur det går eller om det är något du undrar över eller som bekymrar dig.
 Håll kontakt med andra föräldrar
Det finns ett stort värde i att lära känna föräldrarna till ditt barns kamrater. Ett fungerande
kontaktnät mellan föräldrar är mycket värt, ibland är det ju andra föräldrar man behöver
prata med.
 Lägg dig i – men var konstruktiv
I skolan ser vi gärna att du engagerar dig. Du får gärna komma med förslag och idéer på
hur saker kan förbättras.
Elevhälsoplan
Syftet med Elevhälsoteamets arbete på Åsö Grundskola är att se till att
eleverna har en god lärandemiljö, utvecklas på ett positivt sätt som individer
och att de får chansen att lyckas med sina studier.
Elevhälsoteam
I skolans elevhälsoteam ingår följande personer:
Rektor
Studievägledare
Skolsköterska
Specialpedagog
Kurator
Elevhälsoteamet samarbetar med andra externa stödfunktioner vid behov, såsom,
socialförvaltning, barn- och ungdomspsykiatri, polis, fältassistent mfl.
Begreppet elevhälsa
Elevhälsa handlar om att främja hälsa hos alla elever men ha fokus på elever som är i
behov av särskilt stöd. Elevhälsa omfattar olika områden i skolan och kan vara direkt
riktat till elever men också indirekt via personal och föräldrar.
Nedan följer en konkret beskrivning av de olika professionernas arbetssätt:
SID 47 (50)
Skolkurator
Skolkuratorn bidrar som skolans socialarbetare med social och psykosocial kompetens
inom elevhälsans arbete.
Skolkuratorn arbetar med:
 skolsocial kartläggning/utredning av enskild elev
 flerpartsamtal elev – föräldrar – lärare – nätverk
 stödsamtal och psykosocialt behandlingsarbete med enskild elev
 arbete med elever i grupp, klassarbete, gruppsamtal
 konsultation till skolpersonal
 samverkan skola – socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri – habilitering
 samverkan skola, socialtjänst, fritid och polis
 krishantering
Skolsköterska och skolläkare
Skolhälsovården (skolsköterska och skolläkare) ägnar sig i första hand åt förebyggande
hälsovård.
Skolhälsovårdens mål är (skollagen kap.14)
 att följa elevernas utveckling
 att bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga utveckling
 att verka för sunda levnadsvanor hos dem
 att främst vara förebyggande och bedrivas i enlighet med FN:s barnkonvention
om barns rättigheter
 att innefatta olycksfallsvård samt enklare sjukvård
Arbetsuppgifter
 erbjuda och utföra regelbundna hälsokontroller, enl. skolöverläkarens direktiv och
föreskrifter
 erbjuda och utföra vaccinationer enligt det nationella vaccinationsprogrammet
 följa upp och kontrollera elever med medicinska eller socioemotionella problem
 ge hälsoupplysning till elever i ämnen såsom sex och samlevnad, aborter, ANT,
kost/motion, livsstil, olycksfallsvård, pubertetsutveckling m.m
 arbeta för en god arbetsmiljö för eleverna
 deltaga i arbete mot mobbing, trakasserier, våld och vandalism
Psykolog
Psykologisk kompetens och utredningar av olika slag köps in vid behov.
Studie- och yrkesvägledare
Samverkar med specialpedagoger samt skolkurator i olika elevärenden. Ansvar för
gymnasieinformation, vägledning inför gymnasievalet och ansökan till gymnasieskolan.
Samordnar praoverksamheten i årskurs 8 och 9 samt anordnar praktikplats vid anpassad
studiegång.
Specialpedagogisk organisation.
Specialpedagogen har det övergripande ansvaret för det specialpedagogiska arbetet och
stödet på skolan. Detta är ett samordningsuppdrag på skolan kring bland annat
kartläggning, medverkan vid upprättande av åtgärdsprogram och
handledning/konsultation mot personalen.
Målet med den specialpedagogiska organisationen är att utifrån ett inkluderande
förhållningssätt samla och koncentrera resurserna för att kunna ge maximalt stöd till så
många som möjligt utifrån de förutsättningar vi har.
SID 48 (50)
Åtgärdsprogram
”Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, dennes vårdnadshavare eller på annat
sätt har framkommit att eleven behöver särskilda åtgärder, skall rektor se till att ett
åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid
utarbetandet av programmet”. (Grundskoleförordningen 5 kap. 1 §)
Barn och ungdomar är olika. De behöver olika tid att lära. Åtgärdsprogram upprättas om
en elev behöver särskilda stödåtgärder för att klara av de kunskapsmål som finns i
läroplanen.
Regler för Åsö Grundskola
Du går på Åsö Grundskola för att skaffa dig goda kunskaper. Det kommer att leda till att
du får bra betyg och därmed större möjligheter att komma in på och klara av den
gymnasieutbildning du väljer.
Om du och alla andra på skolan följer vår gemensamma värdegrund och våra regler, får
vi de allra bästa förutsättningarna för en bra studiemiljö.







Jag behandlar andra såsom jag själv vill bli behandlad, dvs. med vänlighet och
respekt.
Jag är på rätt plats, i rätt tid och med rätt utrustning.
Jag tar ansvar för min utbildning. Jag stör inte andra och har respekt för andras
arbete.
Jag håller skolan ren och snygg.
Jag bryr mig om när någon far illa och kontaktar ängel eller någon vuxen.
Jag har rätt att få den hjälp jag behöver för mitt lärande.
Jag följer de anvisningar jag får av skolans personal.
Detaljregler







Läraren bestämmer placeringen i klassrummet.
Väskor och ytterkläder förvaras på anvisad plats.
Inget godis, glass, läsk etc. inne i skolan.
I matsalen använder jag bricka för att hjälpa till att hålla snyggt på borden.
Inga ytterkläder eller huvudbonader på i klassrummet, aulan eller matsalen.
Mobiltelefoner används ej under lektionstid, om inte undervisande pedagog
godkänner det som ett hjälpmedel. Skolan frånsäger sig allt ansvar och utredning
av stulna mobiler eller andra värdesaker, utan hänvisar detta till polisen.
Fotografering är förbjuden på skolans område.
SID 49 (50)
Konsekvensstege, Vad gör vi när elever inte följer regler?
(Nedanstående är ur Utbildningsförvaltningens riktlinjer för
”Trygghet och studiero i skolan”.)
1. Pratar med eleverna och försöker få dem att ändra sitt beteende.
2. Läraren får visa ut eleven från lektionen resten av lektionen eller låta eleven
stanna kvar en timma i skolan efter skolans slut.
3. Om detta inte hjälper ska läraren kontakta elevens föräldrar.
4. Vid fortsatt olämpligt uppträdande anmäls detta till rektor och tas upp på
elevvårdskonferens. Åtgärdsprogram ska upprättas. Åtgärderna ska syfta till att
ge eleven stöd. Samverkan med andra samhälliga instanser ska ske.
5. I sista hand kan en elev kunna flyttas till en annan skola.
SKÅPKONTRAKT
11-12
 Som elev på Åsö grundskola får du låna ett skåp som får användas till förvaring av
böcker och andra för skolarbetet nödvändiga hjälpmedel. Dessutom kan du självklart
förvara ytterkläder, ”gympagrejor” och annat du behöver för ditt skolarbete.
 Om du målar, klottrar eller på annat sätt förstör ditt skåp blir du ersättningsskyldig.
Det är heller inte tillåtet med dekaler etc på skåpet. Eleven ansvarar för att skåpet
hålls snyggt och klotterfritt.
 Bryter någon sig in i skåpet, ersätter skolan inte det förstörda hänglåset eller det som
stjäls.
 Vi kan, vid behov, kontrollera innehållet i skåpet och kontaktar då vårdnadshavare.
Idrottsundervisningen
För att kunna delta aktivt i undervisning ska du ha med idrottskläder, handduk och skor.
I omklädningsrummet finns det skåp att låna för att förvara kläder i under lektionen. Du
ansvar själv för att ta med dig hänglås.
SID 50 (50)
Insatser
utanför
skolan
BUP
SOC.
HAB.
LÄK.
Undervisningen anpassas
efter elevens behov.
IUP upprättas i samband
med utvecklingssamtal.
Ansvarig: Mentor
Tillräcklig
insats
Arbetslaget kartlägger
och dokumenterar elevens
behov, använd mallen för
pedagogisk
utredning/kartläggningg.
Ev handlingsplan i ämne
upprättas.
Tillräcklig
insats
Utredning inom skolan
EHT samverkar och
föreslår åtgärder
Ev ÅP upprättas, följs upp
och utvärderas av
lärare/EHT tillsammans med
elev och vårdnadshavare
Pedagogisk
Medicinsk/psykiatrisk
Tillräcklig
insats
Psykologisk
Skolsocial
Nytt ÅP upprättas/revideras, följs
upp och utvärderas av lärare/EHT
tillsammans med elev och
vårdnadshavare
Studieoch yrkesvägledning
eller
vidare insatser
Tillräcklig
insats