EU-MEDBORGARNAS AGENDA
Européerna
säger sin
mening
Rättsliga
frågor
Innehåll
02
EU-MEDBORGARNAS AGENDA
04 05 07 11 15
19 29 33 35 DET OFFENTLIGA SAMRÅDET OM EU-MEDBORGARSKAPET
Vem deltog?
Fri rörlighet i EU
Medborgare som privatpersoner
Medborgare som konsumenter
Medborgare som studenter och yrkesverksamma
Medborgare och demokrati
Information och hjälp när det gäller EU-rättigheter
EU-medborgarskapet och EU:s framtid
42 42 43 MEDBORGARDIALOGER
Debatten om Europas framtid
De första inblickarna
Europeiska kommissionen – generaldirektoratet för rättsliga frågor
http://ec.europa.eu/justice/citizen
ISBN 978-92-79-27186-1
doi: 10.2838/96415
© Europeiska unionen, 2013
Återgivning är tillåten om källan anges.
Printed in Belgium
Lyssna på medborgarna
Efter 20 år av EU-medborgarskap har mycket uppnåtts. Det är dags att reflektera
över var vi står och vad framtiden borde bära med sig. Medborgarna förväntar sig
konkreta resultat från EU, och de vill ha en stark röst i debatten om framtidens Europa.
Därför ägnar vi ett helt år åt de personer som är den centrala punkten i det europeiska
projektet – medborgarna. Europaåret för medborgarna 2013 är en möjlighet för oss
att lyssna och lära oss hur vi tillsammans kan bygga framtidens Europeiska union.
Europeiska kommissionen har redan börjat: 2012 bjöd vi in medborgare från hela
Europa att berätta för oss om deras erfarenheter av EU-rättigheterna – och deras
förväntningar inför framtiden. Nästan 12 000 privatpersoner och organisationer
svarade, vilket innebar att det var kommissionens största samråd någonsin.
Men vi nöjer oss inte med detta: vi har också inlett en serie stadshusmöten med
medborgare från alla samhällsgrupper i alla delar av Europeiska unionen – inte bara
i huvudstäderna, utan också i många medelstora städer. Vid varje möte berättar
hundratals medborgare för oss i kommissionen, men också parlamentsledamöter
och ledamöter i nationella och regionala regeringar, vad de förväntar sig.
Det är ett sant nöje att presentera de viktigaste resultaten från samrådet och de
första trenderna under dialogmötena. Kommissionen kommer att ta hänsyn till rapporterna när den utarbetar medborgarrapporten 2013 och Europas framtida arkitektur. Delta i debatten!
Viviane Reding
Vice ordförande för Europeiska kommissionen,
kommissionsledamot med ansvar för rättvisa,
grundläggande rättigheter och medborgarskap
1
EU-MEDBORGARNAS
AGENDA
2
Människor runtom i EU vill säga sin mening om EU-medborgarskapet och om hela
EU:s framtid. Två sammanhängande initiativ har möjliggjort detta. Den här broschyren sammanfattar:
• vad deltagarna berättade för Europeiska kommissionen under dess webbaserade
offentliga samråd om EU-medborgarskap, som genomfördes mellan den 9 maj
och den 27 september 2012 och
• medborgardialogen som lanserades av kommissionen 2012 för att på plats diskutera med medborgarna vilka farhågor de hyser och vilka förslag de har på hur
man kan förbättra EU.
Om du är medborgare i ett EU-land är du EU-medborgare. EU-medborgarskapet,
som infördes i EU-fördragen för 20 år sedan, ger dig särskilda rättigheter enligt
EU-lagstiftningen, däribland:
• rätten att fritt röra och uppehålla dig inom EU
• rätten att inte bli diskriminerad på grund av din nationalitet
• rätten att rösta i val till Europaparlamentet och kommunala val och själv ställa
upp som kandidat, oavsett var du bor i EU
• rätten att få hjälp av ett annat EU-lands ambassad eller konsulat utanför EU,
om ditt eget land inte är representerat, på samma villkor som en medborgare från
det EU-landet
• rätten att göra framställningar till Europaparlamentet, vända dig till Europeiska
ombudsmannen och kontakta EU-institutionerna samt
• rätten att, tillsammans med andra EU-medborgare, organisera eller stödja ett
medborgarinitiativ för att efterlysa ny EU-lagstiftning.
Dessa rättigheter är dina och du kan utnyttja dem varje dag. Europeiska kommissionen arbetar för att göra medborgarnas liv enklare.
2013 är Europaåret för medborgarna. Detta är en stor möjlighet att göra medborgarna till den centrala punkten på EU:s agenda. Med utgångspunkt i återkopplingen
från medborgarna som sammanfattas i denna broschyr kommer man i maj 2013
i en rapport om EU-medborgarskapet att presentera nya initiativ för att främja
EU-medborgarskap och övervinna de återstående hindren som medborgare ställs
inför när de utövar sina rättigheter runtom i EU.
Under det webbaserade offentliga samrådet uppgav medborgarna att de fäster
stor vikt vid sina EU-rättigheter – framför allt rätten till fri rörlighet och de politiska
rättigheterna. De efterlyser ett verkligt europeiskt område där de kan bo, arbeta,
förflytta sig, studera och handla utan att ställas inför byråkrati och utsättas för
diskriminering. Men de påpekade även att mycket arbete kvarstår. Problem dyker
upp, framför allt när det handlar om respekten för EU-rättigheterna på lokal nivå.
De kom också med förslag på hur man kan ta itu med dessa problem, och i den här
broschyren sammanfattas deras viktigaste kommentarer. Mer information om alla
dessa ämnen finns i den fullständiga rapporten om samrådet på:
http://ec.europa.eu/justice/report_eucitizenship_consultation.pdf
De viktigaste punkterna i medborgardialogerna presenteras i den andra halvan av
denna broschyr. Dessa dialoger kommer att fortgå under Europaåret för medborgarna, som mynnar ut i EU-valet 2014. De är en möjlighet för oss att lyssna och
lära oss hur vi tillsammans kan bygga upp framtidens Europeiska union.
3
DET OFFENTLIGA SAMRÅDET
OM EU-MEDBORGARSKAPET
4
Fördelning på nationalitet
bland respondenterna
Skala 0 %
18 %
Vem deltog?
Européerna vill säga sin mening om EU-medborgarskapet. Hela 11 598 personer
besvarade det webbaserade frågeformuläret. 98 % av dem svarade som privatpersoner. De övriga (2 %) svarade för organisationers eller föreningars räkning.
Kommissionen fick även 115 bidrag via ett särskilt e-postkonto. En tredjedel av dem
var från organisationer som är verksamma på området EU-medborgarskap.
Den stora majoriteten av privatpersonerna var EU-medborgare som var bosatta
i EU (94 %). Många olika EU-nationaliteter var representerade. Polska medborgare
var den största gruppen (18 %), följt av fransmän, italienare och tyskar (8 % vardera).
Mönstret är i stort sett detsamma när det gäller deltagarnas bosättningsländer.
Det vanligaste bosättningslandet var Polen (15 %), följt av Frankrike och Tyskland
(8 % vardera).
Unga personer var välrepresenterade i undersökningen. 34 % av deltagarna var
18–30 år, tätt följt av åldersgruppen 31–45 år på 33 %. Av alla deltagare var 61 %
män, 35 % kvinnor och 4 % angav inte sitt kön.
Totalt skickade 301 organisationer in svar. Vissa av dem representerar särskilda
grupper, som arbetstagare, studenter, ungdomar eller personer med funktionshinder.
Några var språkrör för lokala eller nationella medlemsorganisationers frågor och
idéer.
Samrådet intresserade även EU-medborgare som bodde utanför EU (149 svar)
och icke EU-medborgare (154) som antingen bodde i EU (93, merparten av dem
i Storbritannien, Belgien eller Spanien) eller utanför EU (61).
5
Har du någonsin utnyttjat din rätt till fri rörlighet i EU?
Ålder
6
Ja
Nej
Summa
87 %
13 %
Under 18 år
78 %
22 %
18–30 år
91 %
9 %
31–45 år
90 %
10 %
46–65 år
83 %
17 %
Över 65 år
80 %
20 %
Har du någonsin bott i ett annat EU-land än det land du är medborgare i?
Kön
Ålder
Ja
Nej
Inget svar
Summa
48 %
49 %
3 %
Män
44 %
54 %
2 %
Kvinnor
55 %
43 %
2 %
Under 18 år
15 %
82 %
3 %
18–30 år
54 %
44 %
2 %
1 %
31–45 år
51 %
48 %
46–65 år
38 %
59 %
3 %
Över 65 år
48 %
50 %
2 %
Fri rörlighet i EU
Nästan nio av tio av deltagarna har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet inom EU
(87 %). Hälften av de personer som utnyttjar denna fria rörlighet gör det mer än
en gång om året. 3 % förflyttar sig från ett EU-land till ett annat varje vecka och
1 % varje dag.
De främsta anledningarna till att man reser inom EU är turism (87 %) och/eller
arbete (45 %, inklusive pendling). Men konsumenter (39 %), studenter (33 %),
patienter (4 %) och pensionärer (3 %) utnyttjar också denna rättighet. Släktbesök,
förhållanden och militärtjänst är några av de andra anledningarna till resor inom
EU. Yngre personer utnyttjar sin rätt till fri rörlighet mest – främst på grund av
volontärarbete, arbete, studier och praktik. Att studera utomlands var vanligare
bland kvinnor (61 %) än män (44 %). Äldre människor reser främst av familje- eller
egendomsrelaterade skäl. Alla EU-nationaliteter utnyttjar sin rätt till fri rörlighet
– men vissa gör det mer än andra. Belgiska, danska och franska deltagare reste
mest inom EU. Däremot hade 32 % av de österrikiska och tjeckiska deltagarna
aldrig utnyttjat sin EU-rätt till fri rörlighet.
”Ekonomiska motiv fick mig att flytta,
men jag hade också en genuin önskan
att uppleva andra länder och de
europeiska idealen.”
– Brittisk medborgare
”Nya människor och kanske andra
möjligheter och idéer om hur man kan
förbättra levnadsvillkoren.”
– Slovakisk medborgare
7
Nästan hälften av deltagarna bor i eller har bott i ett annat EU-land än sitt eget
(48 %). För kvinnor är siffran över hälften (55 %). De flesta personerna som hade
bott i ett annat EU-land hade gjort det under mindre än ett år (39 %) och en tredjedel
i mer än ett år (33 %). En mindre andel hade bott utanför sitt hemland under mer
än 5 år (17 %) eller över 10 år (14 %). Det var vanligare att de yngre deltagarna hade
bott i ett annat EU-land. En tredjedel av alla deltagare hade bott utanför det land
som de var medborgare i mer än en gång (32 %). Svaren på frågan om hur många
gånger deltagarna har bott utanför sitt hemland är enhetliga i hela EU. Men fler
fransmän (39 %), letter (34 %) och slovaker (32 %) uppger att de har bott i ett annat
EU-land vid mer än ett tillfälle.
8
Samtidigt som fri rörlighet är en stor förmån för EU-medborgarna rapporteras det
fortfarande om hinder: nästan en femtedel av alla deltagare rapporterade om
problem med att flytta till, eller bo i, ett annat EU-land. De som bor i ett annat
land är särskilt drabbade av dessa svårigheter (27 %). De problem som främst rapporterades var:
• långa eller otydliga administrativa förfaranden (62 %),
• lokal förvaltningspersonal kände inte till EU-rättigheterna (47 %) och
• medborgarna själva kände inte till tillräckligt mycket om sina EU-rättigheter (19 %).
”I vissa kommuner är processen för att få det
slutgiltiga dokumentet väldigt lång. Hela
processen är för lång och borde förkortas,
framför allt för EU-medborgare.”
– Italiensk medborgare
Man klagade specifikt på komplicerade byråkratiska förfaranden, däribland kostsamma krav på översättning. Förfaranden som rör civilstatus när man lever i ett
annat EU-land (äktenskap, skilsmässa, folkbokföring, födelseattester eller namnregistrering) orsakade särskilt stora problem. Ibland var man tvungen att lämna in
dokument som inte utfärdades i hemlandet. Erkännandet av examensbevis kan
också orsaka svårigheter. Dessutom förekom det ofta problem relaterade till dubbelbeskattning, olika behandling av inhemska studenter och studenter från andra
EU-länder vid tilldelning av studentbostäder och ojämlik tillgång till finansiering och
stipendier för inhemska studenter och studenter från andra EU-länder.
Bland dem som flyttar mellan EU-länder rapporterade endast en liten minoritet
(12 %) att de diskriminerades på grund av sin nationalitet. Detta stämmer överens
med deltagarnas åsikter om att andra EU-medborgare kommer till deras hemland. De flesta var positiva till detta. De förknippade fri rörlighet med kulturell
mångfald (70 %), ett annat perspektiv (56 %), skapande av en EU-identitet (55 %),
ömsesidig förståelse (54 %) och ekonomisk tillväxt (44 %). Några uppgav också
att EU-medborgarnas rörlighet bidrar till att lösa bristen på arbetskraft mellan
EU-länderna samt ger nya kunskaper och nya investeringsmöjligheter, medan
endast 27 % förknippade fri rörlighet med demografisk tillväxt. Mindre än en femtedel (18 %) ansåg att det skapar problem att människor från andra EU-länder
kommer till deras land. Man var främst orolig över att behöva dela begränsade
resurser, såsom utbildning och hälso- och sjukvård.
MEDBORGARNAS IDÉER
Medborgarna kom med följande förslag:
• standardiserade format för utfärdande av europeiska dokument på alla
de officiella språken mellan EU-länderna
• ett gemensamt EU-identitetskort
• bättre stöd till medborgarna på ankomstorten
• utbildning av personalen på de lokala förvaltningarna
• ett webbaserat verktyg för att utbyta bästa praxis med EU-medborgare och
• bättre information om vem man ska kontakta när det uppstår problem.
”EU-medborgarnas
rörlighet kan förse
arbetsmarknaden med
erfarenhet, kunskap
och kompetens som
kan få företagen att
prestera bättre.”
– Cypriotisk medborgare
9
Bör barn och utsatta vuxna som är anklagade för ett brott ges skydd
(skyddsmekanismer som garanterar en rättvis rättegång) i varje
medlemsstat?
Ja
73
%
10
Inget svar
Nej
10 %
17 %
Medborgare som
privatpersoner
Problem med vårdnad av barn i ett annat EU-land rapporterades av 2 % av deltagarna. 57 % hade inte upplevt dessa problem, men en stor minoritet (41 %) svarade
inte. Problemen rörde ofta vilka nationella regler som ska tillämpas när föräldrarna
har olika nationaliteter. Ett annat problem är att en del EU-länder inte erkänner statusar
som erkänns av andra, som samkönade pars rättsliga status.
”Jag är skild och jag har tre
underbara barn, men det finns
inga gemensamma regler för
delad vårdnad. Det är förfärligt.”
– Italiensk medborgare
”När det gäller internationella par är det
väldigt svårt att få till stånd ett avtal på
grund av avstånd, språkliga svårigheter, vem
som ser till att avtalet verkställs etc.”
– Fransk medborgare
73 % stödde idén om att ge barn och utsatta vuxna skydd (skyddsmekanismer
för att garantera en rättvis rättegång) i varje medlemsstat. Bland dem som inte
höll med om detta var det främsta argumentet att alla individer bör behandlas
likvärdigt. Följaktligen ska rättigheter och skydd vara tillgängliga för alla och inte
bara för en viss grupp. Vissa ansåg även att det bör vara upp till varje land att bestämma i denna fråga.
”Inte bara barn och utsatta vuxna
utan alla EU-medborgare!”
– Nederländsk medborgare
”De flesta EU-länderna kanske
redan har sådana skyddsmekanismer men annars bör bästa
praxis harmoniseras.”
– Bulgarisk medborgare
11
71 % anser att människor som har utsatts för brott någonstans i EU bör ha rätt till
ekonomisk kompensation för den skada de har lidit, oavsett var de bor. Men åsikterna
gick isär om vem som ska betala – staten, förövaren eller privata försäkringar.
”Folk borde teckna egna försäkringar för
”normala” brott antingen hemma eller i ett
annat EU-land.”
– Brittisk medborgare
12
”Ja, alla offer borde
kompenseras för den
skada de har lidit
oberoende av var
brottet begicks och
vem förövaren var.”
– Portugisisk medborgare
”Vi är fortfarande långt från ett EU där alla
medlemsstater erbjuder tillräckligt skydd åt
misstänkta och åtalade. Vi upplever hundratals
fall varje år där EU-medborgare nekas tillgång
till tolk eller till rättslig rådgivning eller inte får
information om sina rättigheter. Dessa
rättigheter är särskilt viktiga när det inte är ditt
land. […] Vi hoppas att kommissionen kommer
att fortsätta samarbeta med parlamentet och
rådet för att fatta beslut om stränga direktiv om
de återstående åtgärderna och därmed
förstärka rättigheterna för de tusentals
personer som frihetsberövas i EU varje år.”
– Organisation
”Jag anser att alla EUmedborgare bör behandlas
likadant i alla medlemsstater.”
– Grekisk medborgare
MEDBORGARNAS IDÉER
Medan de flesta personerna var överens om att brottsoffer bör
behandlas likadant i EU och att de bör få någon form av kompensation
fanns det ingen verklig enhällighet om hur detta skulle gå till:
• Vissa ansåg att staten skulle vara ansvarig för att betala
kompensationen.
• Andra menade att kompensationen skulle komma från förövaren eller,
för mindre förseelser, från privata försäkringar.
13
Har du någonsin haft problem med att öppna ett bankkonto i ett annat EUland?
Ja
13 %
Inget svar
14
Nej
62
%
25 %
Medborgare som
konsumenter
Nästan en fjärdedel av alla deltagare (24 %) hade stött på problem när de handlade på nätet från ett annat EU-land. Till exempel är en del företag inte beredda
att skicka varor till vissa EU-länder eller acceptera utländska bank- eller kreditkort.
I andra fall är fraktkostnaderna helt enkelt för höga. Det förekommer också problem
med att åberopa garantier, på grund av de dithörande kostnaderna. Vissa webbplatser för försäljning på nätet kräver dessutom ett telefonnummer eller en postadress
i ett särskilt nationellt format. Därför är det omöjligt för personer i andra länder att
fylla i de obligatoriska uppgifterna.
15
”Många webbplatser erbjuder inte alternativet att skicka
varorna till mitt hemland.”
– Portugisisk medborgare
”Man kunde bara boka hotell med ett säkert
betalningssystem (med rabatt) via nationella
banker i destinationslandet.”
– Belgisk medborgare
Olika nationella skattesystem kan orsaka problem för personer som handlar i andra
EU-länder, framför allt när det gäller företag.
En av tio hade stött på problem när de öppnade ett bankkonto i ett annat EUland (13 %) eftersom bankerna krävde dokumentation och garantier som var svåra
och i vissa fall omöjliga för nyanlända personer att få tag på. Bland de personer som
hade bott i ett annat EU-land var detta problem särskilt vanligt (22 %).
Vissa banker kräver att potentiella kunder ska ha bott i landet under en viss tid och/
eller vill ha kreditupplysningar om dem. Det är ett problem för personer som behöver
ett bankkonto för att köpa eller förvalta egendom utomlands men som inte är intresserade av att folkbokföra sig i landet i fråga.
”Bankerna godkänner inte kreditupplysningar från alla länder,
accepterar inte egendom i andra
länder som säkerhet [och] ger inte
lån till förvärv av fastigheter
i andra länder.”
”När du har jobb är det okej, men
när du inte har det är det lite mer
problematiskt. Det borde inte vara
det, alla medborgare borde ha rätt
till ett bankkonto.”
– Grekisk medborgare
– Polsk medborgare
16
De flesta av deltagarna (60 %) hade inte stött på problem när de försökte köpa
egendom även om en betydande andel (37 %) inte svarade på denna fråga. En liten
minoritet (3 %) bekräftade att de hade stött på hinder. Vissa uppgav att de hade
blivit diskriminerade, på grund av nationalitet, när de försökte köpa egendom utomlands – framför allt i medlemsstaterna kring Medelhavet och i Östeuropa.
”Det är ett problem om man inte känner
till det lokala landets förfaranden och
det är svårt att hitta information om
dem. […] Notarier i vissa länder, inte i
andra, olika former av avgifter, skatter,
mystiska formulär som ska fyllas i etc.”
– Svensk medborgare
Ett annat hinder är svårigheten att teckna hypotekslån i det EU-land som fastigheten
ligger i, om man inte arbetar och är bosatt där. Bankerna vägrar ofta att godkänna
inkomster och andra förmåner som har betalats ut i ett annat EU-land. Medborgarna
upplever ibland också att det är svårt att teckna hypotekslån i hemlandet för en
fastighet utomlands och de stöter ofta på långdragna förfaranden, otydliga krav
och kommunikationsproblem på grund av olika språk.
MEDBORGARNAS IDÉER
• bättre information till och skydd för konsumenter som handlar på nätet
• förbättrade leveranstjänster i hela EU när man köper varor på nätet från
ett annat EU-land
• enklare att få gottgörelse, som att höja gränsen för det europeiska
småmålsförfarandet
• möjlighet att använda bank- eller kreditkort från alla EU-länder för att
handla på nätet.
17
Har du någonsin studerat eller studerar du just nu i ett annat EU-land?
Nej
67
%
18
%
Inget svar 2
Ja
31 %
Medborgare som studenter
och yrkesverksamma
Nästan en tredjedel av deltagarna studerade eller hade studerat i ett annat
EU-land (31 %). Andelen var avsevärt högre för kvinnor (40 %) än för män (25 %).
Ungefär hälften av personerna i åldersgruppen 18–30 år uppgav att de hade erfarenhet av att studera utomlands.
”Svårigheter i kommunikationen
mellan de två universiteten (Rom
och Stockholm) ledde till minimalt
ekonomiskt stöd och problem med
att samordna min studieplan.”
– Italiensk medborgare
På en fråga om effekterna av att studenter från andra EU-länder kom till deras
hemland var det vanligaste svarsalternativet kulturellt berikande (74 %) och en bit
längre ner kom mångspråkighet (65 %) och fler möjligheter att lära sig (39 %). Endast
5 % av deltagarna uppgav att studenter från andra EU-länder är en källa till hinder
för deras utbildning (främst på grund av att de måste dela befintliga resurser med
fler studenter).
19
Har du haft problem med att tillgodoräkna dig din studietid?
Nej
20
Ja
74
%
21 %
%
Inget svar 5
Flera deltagare ansåg att det finns många fördelar med att få ta del av olika ståndpunkter. Utbyten sågs ofta som en viktig och inspirerande del av utbildningen, som
gav en positiv erfarenhet och nya kunskaper (språk, öppenhet, mångkulturalism)
för både gäst- och värdstudenter.
”När vi bara har ett perspektiv på historia,
geografi eller världshändelser saknar vi
den fullständiga kunskapen som någon
från utlandet kan ge oss.”
”De låter oss uppleva en del av
deras kultur utanför deras eget
land medan de i sin tur upplever
en ny kultur.”
– Svensk medborgare
– Irländsk medborgare
21
Cirka en av fem nuvarande eller tidigare studenter rapporterade om problem med
att tillgodoräkna sig sin studietid i ett annat EU-land (21 %). De främsta problemen
var byråkrati (såsom krav på att tillhandahålla översättningar av officiella dokument)
och korta tidsfrister för att lämna in relevant information.
”Tidsfristen för att lämna in mina poäng
till mitt hemuniversitet stämde inte
överens med hur lång tid det tog att få
ut mina betyg i värdlandet.”
– Tysk medborgare
Har du någonsin sökt jobb i ett annat EU-land?
Inget svar
8 %
Ja
22
Nej
52
%
40
%
En betydande del av deltagarna hade sökt jobb i ett annat EU-land (40 %). Nästan
en fjärdedel (24 %) uppgav att de hade upplevt svårigheter när de försökte hitta
jobb i den offentliga sektorn i ett annat EU-land. Ibland berodde det på att de inte
var medborgare i landet i fråga eller inte hade bott där tillräckligt länge. Några tog
upp bristen på information och de otydliga rekryteringsförfarandena.
”Tjänsterna i den franska förvaltningen
tillsätts via prov som är mycket kulturellt
snedvridna och gynnar franska medborgare
samtidigt som de inte nödvändigtvis
återspeglar förmågan att utföra jobbet.”
– Brittisk medborgare
”Investeringar som krävs för att
åka på intervjuer, samordna
jobbsökandet med att hitta
bostad och skolor, barn som ska
anpassa sig till ett nytt språk etc.”
– Spansk medborgare
Det var vanligare att personerna i åldersgruppen 18–45 år hade sökt jobb i ett annat
EU-land (47 %) än personerna i åldersgruppen 46–65 (29 %) eller de personer som
var över 65 år (20 %).
23
Fick du arbetslöshetsersättning från ditt hemland medan du sökte jobb i ett
annat EU-land?
Nej
82
%
24
Ja
11 %
Inget svar
7 %
Mer än en tredjedel ansåg att administrativa problem kan hindra dem från att söka
jobb i ett annat EU-land. Andra faktorer som togs upp var:
• osäkerhet kring hur skatterna beräknades i det andra EU-landet och i deras
hemland och hur det påverkade deras ekonomiska situation
• de språkliga hindren
• oro over olika betalningsregler och riskerna för att få ett sämre betalt jobb hemma
om man arbetar utomlands under en period
• tillgång till social säkerhet och
• ge upp familj/vänner och det sociala nätverket.
”Jag har ett barn med funktionshinder och jag känner inte
till hälso-/sjukvårds- och utbildningsmöjligheterna.”
– Nederländsk medborgare
25
Lite drygt en tiondel av de personer som hade sökt jobb i ett annat EU-land hade
fått arbetslöshetsersättning från sitt hemland (11 %). Merparten (82 %) uppgav
dock att de inte hade fått det.
”Jag fick arbetslöshetsersättning i Frankrike
men den drogs in eftersom jag sökte jobb i
Skottland. Jag hade inte stöd vare sig här
eller utomlands, som en icke-medborgare.
Det var väldigt hårt.”
– Fransk medborgare
Hur lång tid anser du att du ska få arbetslöshetsersättning från ditt
hemland?
Inget svar
15 %
Mer
32 %
26
6 månader
37
%
3 månader
16 %
Vissa ansåg att det var orättvist att de hade betalat skatt i ett EU-land och sedan
inte fick tillgång till sociala förmåner enbart på grund av att de hade flyttat till
ett annat EU-land. De som hade sökt jobb i ett annat EU-land fick också frågan hur
länge de ansåg att man skulle fortsätta att få arbetslöshetsersättning från hemlandet. Lite drygt en tredjedel uppgav att sex månader var lagom (37 %) och ungefär
lika många ansåg att man skulle få det under en längre tid (32 %). En liten minoritet
valde alternativet tre månader (16 %).
”Jag var arbetslös i mitt hemland.
Jag bestämde mig för att flytta till
ett annat EU-land eftersom jag hade
ekonomiskt stöd i form av arbetslöshetsersättning. Tyvärr var denna
förmån endast tillgänglig under tre
månader om jag bodde utanför mitt
hemland men jag hade tur och
hittade jobb under den tiden.”
– Spansk medborgare
27
Som EU-medborgare har du flera rättigheter genom vilka du kan göra din
röst hörd i EU. Vilken av följande rättigheter är det mest troligt att du
skulle utnyttja? Välj ett eller flera av följande alternativ:
Rösta i valen till Europaparlamentet
i ditt hemland
Skriva till EU-institutionerna och EUorganen för att ta upp en fråga
28
66 %
68 %
66 %
51 %
48 %
49 %
Underteckna eller organisera ett EU-medborgarskapsinitiativ
för att be Europeiska kommissionen att komma med
lagstiftningsförslag i en specifik fråga
52 %
Delta i valet till Europaparlamentet i ditt
hemland eller i de lokala valen när du
bor i ett annat EU-land
57 %
Lämna in ett ärende till Europeiska
ombudsmannen
48 %
49 %
39 %
47 %
44 %
41 %
41 %
37 %
Göra en framställning till Europaparlamentet
36 %
36 %
Delta i politiska partiers verksamhet
medan du bor i ett annat EU-land
30 %
20 %
24 %
Bosatta i landet
Inte bosatta i landet
Alla respondenters
Medborgare och
demokrati
De flesta personerna uppgav att det främsta sättet att uttrycka sina åsikter i EUfrågor är genom att rösta i valet till Europaparlamentet i deras hemland (66 %).
Över hälften ansåg att ett politiskt program för att förbättra EU-medborgarnas
vardag (58 %) eller förstärka EU-ekonomin (52 %) skulle motivera dem att rösta
i EU-valet. Nästan hälften skulle känna sig motiverade av ett program som syftar till
att komma till rätta med de sociala orättvisorna i EU (47 %) och ett program för att
ge EU en starkare röst på internationell nivå (46 %). En fjärdedel uppgav att de skulle
känna sig motiverade om en intressant kandidat ställde upp antingen som ledamot
av Europaparlamentet eller som ordförande för Europeiska kommissionen.
Medborgarna skulle oftast använda ett av följande sätt för att göra sin röst hörd i EU:
• rösta i valet till Europaparlamentet i deras hemland (66 %)
• underteckna eller organisera ett EU-medborgarskapsinitiativ för att be Europeiska
kommissionen att komma med lagstiftningsförslag i en specifik fråga (49 %)
• skriva till EU-institutionerna för att ta upp en fråga (49 %)
•d
elta i valen till Europaparlamentet i hemlandet eller i de lokala valen när de bor
i ett annat EU-land (47 %).
Andra sätt att påverka EU togs också upp:
• lämna in ett ärende till Europeiska ombudsmannen (41 %)
• göra en framställning till Europaparlamentet (36 %)
• delta i politiska partiers verksamhet när man bor i ett annat EU-land (24 %).
Grafen visar att medborgare som bodde i eller hade bott i ett annat EU-land (”bosatta
i landet”) oftare uppgav att de skulle utnyttja sin rätt att rösta i valen till Europa­
parlamentet eller i lokala val i ett annat EU-land (57 %) än personer som aldrig hade
bott utomlands (”icke bosatta i landet”).
29
Om du bor i ett annat EU-land,
anser du då att det är motiverat
att du får rösträtt i de lokala valen
i detta land?
Nej
Om du bor i ett annat EU-land,
anser du då att det är motiverat
att du förlorar din rösträtt i de
nationella valen i det land som du
är medborgare i?
18 %
Ja
30
Ja
72
Inget svar
%
10 %
Nej
31 %
62
%
Inget svar
7 %
En majoritet ansåg att de borde ha rösträtt i de nationella valen i det EU-land
som de bor i (72 %). De motiverade detta med anledningar som bättre integration,
icke-diskriminering mellan EU-medborgare och den demokratiska rättigheten att
delta i nationell politik som påverkar deras vardag. Många deltagare ansåg också
att skatteinbetalningar borde leda till rösträtt.
”Beskattning och representation går
hand i hand. Om du betalar skatt
i ett land måste du ha rätt att rösta
till landets parlament. Om du betalar
skatt i två länder har du två röster.”
– Brittisk medborgare
31
Mer än sex av tio (62 %) ansåg att det inte finns någon anledning till att de skulle
förlora sin rösträtt i de nationella valen i hemlandet bara för att de bodde i ett annat
EU-land. En betydande minoritet menade dock att detta kunde vara motiverat under
vissa omständigheter (31 %). Män och personer som aldrig hade bott i ett annat
EU-land var mer benägna att se anledningar till detta, medan personer som bodde
utanför EU i mindre utsträckning instämde i detta påstående. Vissa påpekade att
personer som flyttar till ett annat land alltjämt påverkas av många beslut som fattas i deras ursprungsländer, såsom lagstiftning om skatter, pensioner och social
trygghet. Modern kommunikation gör det dessutom enklare för dem att följa med
i utvecklingen ”på hemmaplan”.
”Det är bara motiverat om du får rösträtt i det nya
boendelandet – och det beror på hur länge du bor
där. Om det inte är längre än ett år anser jag inte
att det är motiverat att förlora rösträtten.”
– Tysk medborgare
Endast en liten minoritet av deltagarna hade upplevt praktiska nackdelar på grund
av sin nationalitet när de utnyttjade sina EU-rättigheter. En majoritet hade inte
upplevt detta (69 %) och knappt en fjärdedel svarade inte (23 %).
De främsta hindren för demokratiskt deltagande som togs upp var följande:
• förlorad rösträtt i ursprungslandet samtidigt som man inte fick rösträtt i det nya
boendelandet
• långa förfaranden för att få de dokument som behövs för att rösta
• brist på medvetenhet bland lokal förvaltningspersonal
• brist på information på andra språk än det lokala
• brist på information om rätten att rösta i val till Europaparlamentet medan man
bor i ett annat EU-land.
32
EU-medborgare som bor utanför EU nämnde också att det var svårt för dem att
rösta i valen till Europaparlamentet på grund av att de tekniska hjälpmedel som
krävdes inte hade ställts till deras förfogande av hemlandet.
MEDBORGARNAS IDÉER
Deltagarna kom med olika förslag på hur man kan överbrygga hindren för
medborgarnas demokratiska deltagande:
• avskaffa befintliga nationella regler som upphäver medborgarnas rätt
att rösta i sitt hemland när de bor utomlands
• tillhandahålla mer och bättre information om rösträtt
• utveckla e-röstning.
Information och hjälp när
det gäller EU-rättigheter
För att få den information de behöver om EU-rättigheter skulle hälften av deltagarna titta på tv (52 %) och använda sociala medier (49 %). I denna fråga förekom
det dock vissa nationella skillnader. Invånarna i 13 EU-länder var mest benägna att
svara ”tv”, från 42 % i Luxemburg till 64 % i Malta. Sociala medier var dock förstahandsvalet i 13 medlemsstater, från 34 % i Storbritannien till 68 % i Grekland. 34 %
var positiva till idén att införa ett diskussionsforum på webben (”Europedia”) för att
dela erfarenheter och diskutera EU-rättigheter med andra personer. En betydande
minoritet nämnde radio (28 %) och broschyrer (24 %). Mindre än en femtedel föredrog
planscher (17 %). En av tio uppgav att de inte behövde mer information (10 %).
33
Europeiska kommissionen driver en webbportal (Ditt Europa) som
innehåller information om dina rättigheter och om nationella regler och
förfaranden och som hjälper dig att utnyttja dina rättigheter på nationell
nivå. På vilka andra sätt skulle du vilja få den information du behöver om
dina EU-rättigheter?
TV
52 %
Sociala medier
49 %
Diskussionsforum på webben (”Europedia”) där du kan dela dina
erfarenheter och diskutera EU-rättigheter med andra personer
34 %
Radio
28 %
Broschyrer
24 %
Planscher
Jag behöver inte mer information
Annat
17 %
10 %
8 %
Mer än sex av tio välkomnade idén om en webbtjänst som kan informera dem om
huruvida ett problem bäst löses på lokal eller nationell nivå eller på EU-nivå (63 %).
Hälften var positiva till en förstärkt nationell kontaktpunkt som kan hjälpa medborgarna när de kommer till ett nytt EU-land (50 %). När de tillfrågades om de befintliga
hjälp- och informationscentrumen SOLVIT, Europa Direkts kontaktcentrum och Ditt
Europa – Rådgivning kände många inte till dem. Bristen på återkoppling efter att ha
skickat in frågor eller klagomål till dessa organ togs också upp. Några deltagare
uppgav att de kände sig vilsna när de ställdes inför problem som hängde samman
med EU-lagstiftningen och att de inte visste om de skulle ta upp dem med den lokala
förvaltningen, den nationella regeringen eller EU-institutionerna.
”Pressen bör informera mer om dessa
rättigheter för alla EU-medborgare
samt regelbundet uppdatera oss om
vilket arbete som görs på EU-nivå.”
34
– Spansk medborgare
”Det skulle vara bra med en
EU-tidning.”
– Österrikisk medborgare
”Det skulle vara bra med en
rådgivningsbyrå för EU-medborgare i medelstora och stora
europeiska städer som kan föra
EU:s administrativa och rättsliga
system närmare medborgarna.”
– Rumänsk medborgare
EU-medborgarskapet och
EU:s framtid
För nästan sju av tio av deltagarna i samrådet betyder EU-medborgarskapet först
och främst en känsla av att man tillhör EU (67 %). I denna fråga förekom det dock
vissa nationella skillnader. Samtidigt som 79 % av de grekiska deltagarna hade denna
åsikt gjorde endast 39 % av tjeckerna denna association. Lite mer än hälften av alla
deltagare förknippade EU-medborgarskapet med gemensamma värden och gemensam historia (51 %). Även här fanns det stora nationella variationer, från österrikarna,
fransmännen och rumänerna (alla på 64 %) till svenskarna (31 %). Några andra
vanliga alternativ är ytterligare rättigheter (43 %) deltagande i samhällslivet (40 %)
och deltagande i det politiska livet (26 %).
35
Vad betyder EU-medborgarskapet för dig? Vad förknippar du det med
(ett eller flera av följande alternativ):
73 %
En känsla av att tillhöra EU
65 %
67 %
56 %
Gemensamma värden och gemensam historia
50 %
51 %
46 %
Ytterligare rättigheter
43 %
43 %
44 %
Deltagande i samhällslivet
39 %
40 %
28 %
Deltagande i det politiska livet
25 %
26 %
9 %
Annat
13 %
12 %
Bosatta i landet
Inte bosatta i landet
Alla respondenter
På den sista frågan ombads deltagarna att med egna ord beskriva hur de vill att
EU ska utvecklas under den närmaste framtiden och i vilken sorts union de skulle
vilja bo 2020.
De huvudteman som togs upp av deltagarna var utveckling av den politiska och
ekonomiska integrationen, främjande av utvecklingen av en social union med en
gemensam socialpolitik, kampen mot diskriminering och orättvisor och inrättandet
av en välmående union. Många av organisationerna betonade vikten av EUmedborgarskap och behovet av att öka medvetenheten om och förstärka specifika rättigheter.
36
Av de deltagare som beskrev med egna ord hur de vill att EU ska utvecklas inom
den närmaste framtiden och hur unionen ska se ut 2020 föreställde sig en tredjedel
31 %, 3 286 svar) EU som en politisk union. Mer än en av tio skrev också om EU
som en social union (13 %, 1 360 svar) och en förstärkt, mer integrerad ekonomisk
union (13 %, 1 333 svar). Olika idéer togs upp om förstärkningen av en EU-identitet,
EU-rättigheter och mer fokus på medborgarna (12 %, 1 227 svar). Mindre än en av
tio kom med negativa kommentarer om EU (9 %, 929 svar), som till exempel att man
ville att unionen skulle återgå till att endast vara ett mellanstatligt samarbete.
Huvudteman som togs upp:
En politisk union
31 %
En social union
13 %
En förstärkt, mer integrerad ekonomisk union
13 %
Mot en europeisk identitet
Negativa kommentarer
12 %
9 %
”Att ha samma rättigheter
i olika länder och veta
vilka dina rättigheter är
i varje EU-land. Det gör
livet mycket enklare.”
”Ytterligare rättigheter och
ansvar.”
– Litauisk medborgare
– Spansk medborgare
”Möjligheten att påverka på internationell
nivå och vara ett föredöme i klimatpolitiken. Mångkulturalism och möjligheten att
lära sig många språk och utbyta åsikter.”
– Finsk medborgare
”Gemensamma värden, gemensamma
rättigheter.”
– Belgisk medborgare
”Vi stöder aktivt, tillsammans med de andra
civila samhällsorganisationerna, det nya
instrumentet EU-medborgarskapsinitiativet
som kan bidra med nya idéer till EU-politiken
i syfte att förverkliga den europeiska
demokratiska processen …”
– Organisation
Andra idéer som togs upp av deltagarna under rubriken Politisk union var politisk
integration (46 %), en federal union (29 %), främjande av demokrati (17 %) och
direkt medborgardeltagande (8 %).
37
Fördelning mellan underkategorierna för ”Politisk union”:
8 %
Ytterligare politisk integration
17 %
46 %
Federalt EU
Politisk
union
Främjande av demokrati
Förbättrande och underlättande av utvecklingen av direkt medborgardeltagande
29 %
”Innan jag dör
skulle jag vilja
uppleva Europas
förenta stater”.
Det förekom en viss variation som hängde samman med nationalitet bland dem som
ansåg att en politisk union var rätt väg framåt. De deltagare som oftast nämnde
ytterligare politisk integration var österrikare (96 %), spanjorer (84 %) och italienare
(80 %). De som var minst intresserade av en politisk union kom från Storbritannien
och Sverige (22 %), Ungern (21 %) samt Slovenien (20 %).
– Cypriotisk medborgare
38
En politisk union: åsikter uppdelade per nationalitet
96 %
84 % 80 %
68 % 67 % 67 % 66 % 66 % 65 %
AT
ES
IT
EL
DK
CZ
RO
CY
DE
60 % 58 % 56 %
55 %
BG
FR
FI
NL
48 %
BE
41 % 40 % 40 %
LU
IE
PT
34 % 31 %
29 % 27 % 26 % 26 %
22 % 22 % 21 % 20 %
PL
LV
SK
MT
LT
EE
UK
SE
HU
SI
Medborgarnas förslag om en ”Social union” omfattade önskemål om ett enhetligt
europeiskt hälso- och sjukvårds-, socialförsäkrings- och säkerhetssystem (44 %),
bekämpning av diskriminering samt bekämpning av orättvisor (28 respektive 27 %).
Fördelning mellan underkategorierna för ”Social union”:
Ett gemensamt, enhetligt europeiskt
hälso- och sjukvårds-, socialförsäkringsoch säkerhetssystem
28 %
Social
union
44 %
”2020 skulle jag vilja bo
i ett EU som är mer
harmoniserat när det
gäller administrativa
förfaranden och mer
konsekvent, framför allt
när det gäller att
tillhandahålla hälso- och
sjukvårdstjänster samt
erkänna examensbevis
och yrkeskvalifikationer.”
Bekämpning av diskriminering
Bekämpning av orättvisor
– Bulgarisk medborgare
27 %
Stödet för en social union var framför allt stort bland deltagarna från Danmark
(55 %), Bulgarien och Cypern (45 % vardera) och särskilt svagt bland medborgarna
från Storbritannien (8 %), Luxemburg och Lettland (6 % vardera).
39
En social union: åsikter uppdelade per nationalitet
55 %
DK
45 % 45 % 41 %
40 % 40 % 38 %
BG
CY
ES
EL
EE
IE
32 % 32 % 28 %
27 % 24 % 24 % 23 %
22 % 20 % 19 % 19 % 18 % 18 %
17 % 15 % 13 %
11 % 8 %
AT
RO
PT
SI
SE
DE
BE
LT
IT
FR
MT
FI
CZ
En absolut majoritet av deltagarna som tog upp en starkare ekonomisk union efterlyste ekonomisk integration (67 %) och inrättande av en finansiell och ekonomisk
union med överföring av suveräniteten till EU-nivå. Några fokuserade på en stark,
stabil finansiell union som grundar sina förfaranden på hållbar utveckling och
demokratiska värden och som arbetar för att skapa välfärd för sina medborgare
(23 %), medan en av tio skulle vilja att mer makt delegeras till EU för att kontrollera
den finansiella sektorn (10 %).
SK
NL
PL
HU
UK
6 %
6 % LU
LV
Fördelning av underkategorierna för ”Starkare, mer integrerad ekonomisk
union”
23 %
67 %
Ekonomisk
union
Ekonomisk integration
Ett välmående EU
Mer makt för att kontrollera
den finansiella sektorn
10 %
Stödet för en förstärkt, mer integrerad ekonomisk union var särskilt stort i svaren
från medborgare från Cypern (61 %), Lettland (46 %), Litauen (37 %) och Danmark
(36 %) och svagast bland deltagare från Storbritannien och Sverige (13 % vardera),
Ungern (12 %) samt Estland (mindre än 11 %).
40
En förstärkt, mer integrerad ekonomisk union: åsikter uppdelade per
nationalitet
61 %
46 %
CY
LV
37 % 36 % 35 % 34 %
30 % 29 % 28 % 28 % 27 % 27 % 26 %
25 % 23 % 21 %
18 % 17 % 17 % 16 % 16 % 15 % 15 %
13 % 13 % 12 % 11 %
LT
DK
MT
FI
NL
AT
RO
IT
ES
EL
LU
CZ
DE
BG
IE
PL
BE
SI
FR
SK
PT
UK
SE
HU
EE
”EU-medborgarskap bör vara den
verkliga grundläggande statusen för
medborgare från medlemsstaterna …”
– Polsk medborgare
”Det finns ett brådskande behov av att
vidta åtgärder och fastställa en seriös och
engagerad politik för ekonomisk tillväxt.”
– Portugisisk medborgare
”Gemensamma värden med avseende på rättvisa.
Frihandel mellan länder men begränsa globaliseringen
för att skydda miljön. Produkter borde inte behöva
transporteras runt i världen under tillverkningen.
Det är skadligt på många olika sätt.”
– Brittisk medborgare
”Medborgarna bör ha makt att
direkt utse kommissionsordföranden […].”
– Spansk medborgare
”Ett mer demokratiskt EU och direktval
till Europeiska kommissionen.”
Finansiell integration och politiskt stöd.
Ökad rörlighet för sociala rättigheter
och främjande av arbetskraftens
rörlighet. Mindre byråkrati inom alla
områden, färre restriktioner. En
fortlöpande kamp mot den organiserade brottsligheten, genom harmonisering av straffrättsliga åtgärder och en
organisatorisk förstärkning av de
befintliga institutionerna (Eurojust,
Europol, Frontex och Cepol).”
– Belgisk medborgare
41
MEDBORGARDIALOGER
Debatten om
Europas framtid
Som en del av den mer omfattade ”Debatten om Europas framtid” arrangerar
Europeiska kommissionen ”Medborgardialoger” runtom i EU samt på nätet.
Kommissionens vice ordförande Viviane Reding, med ansvar för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap, och många andra kommissionsledamöter
åker till små och stora städer i hela EU för att lyssna på medborgarna.
42
Dialogerna är öppna forum för 200–500 medborgare från alla samhällsgrupper. Vid många tillfällen deltar även nationella eller regionala regeringar eller
parla­­mentsledamöter.
Europeiska kommissionens vice
ordförande Viviane Reding arrangerar
”Medborgardialoger” runtom i EU.
EU-medborgarskapet måste vara
”mer än bara ett begrepp”, påpekar
hon. ”Det måste bli verklighet för våra
500 miljoner medborgare.”
Och ”när vi bygger vårt nya Europa
måste vi ha medborgarna med oss.”
Avsikten med dessa dialoger är inte att ersätta formella samråd och beslutsprocesser utan att främja ett verkligt europeiskt offentligt utrymme där medborgarna
kan dela sina idéer om EU-medborgarskap och om EU:s framtid.
De första inblickarna
De tre första medborgardialogerna i Cádiz (Spanien, 27 september 2012), Graz
(Österrike, 5 november 2012) och Berlin (Tyskland, 10 november 2012) gav värdefulla inblickar i medborgarnas syn på EU-rättigheter, unionspolitik och EU:s styrning och mängder av idéer kom upp.
Den ekonomiska krisen togs ofta upp under dessa dialoger. Medborgarna var oroliga
för dess direkta konsekvenser på företag och privatpersoner – framför allt unga
människor. Många av dem betonade bankernas ansvar och efterlyste striktare övervakning samt ett ekonomiskt bidrag från sektorn till återhämtning. Samtidigt fanns
det ett enhälligt stöd för ståndpunkten att mer investeringar i forskning och utbildning är grundläggande för hållbar tillväxt. Deltagarna betonade behovet av förstärkta EU-insatser för att främja sysselsättning, framför allt genom att underlätta
arbetstagares och studenters rörlighet inom Europeiska unionen.
Debatt med medborgare i Cadiz:
Hur kan Spanien och EU ta sig ur
den ekonomiska krisen?
43
Deltagarna tog också upp flera olika områden där de anser att mer behöver göras
på EU-nivå för att förstärka de rättigheter de åtnjuter i egenskap av EU-medborgare
i vardagen. Ämnena omfattade bland annat fri rörlighet, rösträtt, det europeiska
medborgarinitiativet, situationen för utsatta personer, språklig mångfald och
jämställdhet mellan kvinnor och män.
Konkreta förslag som framkom under dessa diskussioner var bland annat:
• europeiska identitetskort för att undvika administrativa problem när man bor
i en annan medlemsstat,
• insatser för att hjälpa människor med funktionshinder att överbrygga de olika
svårigheter som de ställs inför och
• åtgärder för att lösa de skattemässiga problem som uppstår i gränsöverskridande
situationer.
Dessa medborgardialoger bekräftade också behovet av bättre information om
EU-rättigheter. Människor vill ha mer information om sina rättigheter men också
om hur de kan utnyttja dem i praktiken och vem de ska vända sig till om de anser
att deras rättigheter inte respekteras.
László Andor, kommissionsledamot
med ansvar för sysselsättning,
socialpolitik och inkludering, under
en medborgardialog i Neapel, Italien.
Ett annat återkommande tema var EU-medborgarnas deltagande i det demokratiska livet i EU. Diskussionerna handlade främst om hur man kan bekämpa politisk
uppgivenhet och främja fullständig integration av medborgare som bor i ett annat
EU-land. Vissa efterlyste att dessa personer skulle ha rösträtt i de nationella valen.
Dagmar Roth-Behrendt,
ledamot av Europaparlamentet,
tillsammans med kommissionens vice ordförande Reding vid
medborgardialogen i Berlin.
44
Medborgardialogen bekräftade behovet av offentliga utrymmen där EU:s framtid
kan diskuteras. Deltagarna engagerade sig i omfattande diskussioner om det europeiska projektets framtid. Framför allt efterlyste de ökad insyn i EU:s beslutsprocesser
och främjande av en förstärkt europeisk identitet. EU-medborgarskapet måste
vara för den politiska unionen vad euron är för den monetära unionen. Det betonades att nomineringen av kandidater till ordförandeskapet för kommissionen av
de europeiska politiska partierna i valet 2014 redan skulle vara ett steg mot en
mer politisk union med fler demokratiska institutioner. Deltagarna diskuterade även
långsiktiga mål som ett mer federalt Europa och efterlyste en direktvald kommissionsordförande samt utökade lagstiftningsbefogenheter för Europaparlamentet.
Du kan titta på medborgardialogerna om Debatten om EU:s framtid på
http://ec.europa.eu/european-debate/. De kommer att införlivas i kommissionens
politiska arbete.
”Hur kan vi nå ut till vanliga
medborgare som inte utnyttjar
sin rätt till fri rörlighet och
anser att de inte berörs av
EU-initiativen?”
– Österrikisk medborgare, Graz
”Vi vill inte ha ett EU med två
olika hastigheter. Vi vill vara i
ett EU på samma nivå.” – Spansk medborgare, Cádiz
”Borde det genomföras fler
medborgardialoger som denna?”
92,1 % ja, 7,9 % nej.
– Deltagarundersökning, Berlin, Tyskland
Syftet med Europaåret för
medborgarna är att:
• öka medborgarnas medvetenhet om sina EU-rättigheter, framför allt rätten att fritt röra
och uppehålla sig inom EU
• öka medborgarnas medvetenhet om hur de kan dra nytta av EU-rättigheterna och unionens
politik
• främja deras aktiva deltagande i EU:s beslutsfattande och
• främja en bred debatt om konsekvenserna av och potentialen hos EU-rättigheterna, framför
allt rätten till fri rörlighet, EU-medborgarskap och hela EU:s utveckling.
För att delta,
besök webbplatsen för
Europaåret för medborgarna på:
europa.eu/citizens-2013
DS-31-12-272-SV-C
