Mål för föreläsningen
• G e en introduktion till inlärningspsykologi
• Lära ut grundläggande inlärningsprinciper
Inlärning
• Inlärningsteori i vardagen – prova att tillämpa
”inlärningstänk” på vardagsproblem
– grunden för förändring
Sara Widén Leg. Psykolog
Sektionen för psykologi, KI
ABC psykologi AB
[email protected]
1
Relevans för sjukgymnaster?
• Vill (liksom psykologer/beteendeterapeuter) förstå
och förändra beteende?
• Förändring sker enligt inlärningsprinciper
2
Vad är behaviorism?
M etodologisk behaviorism :
D e enda psykologiska processer som kan studeras strikt
vetenskapligt är individers observerbara beteenden
R adikal behaviorism :
A llt mänskligt fungerande (inkl tänkande och kännande)
är att betrakta som beteenden, som följer samma lagar
som yttre, observerbart beteende
3
Vilken kunskap har vi?
4
Inlärningsprinciper
• A lla organismer anpassar sig till sin omgivning.
• H abituering: anpassning till omgivningen
• A npassning till miljön sker genom inlärning.
• Respondent inlärning: att lära via association
• Inlärningsmekanism erna hör till det m est beforskade
och väldokumenterade inom psykologisk forskning.
• V alfritt om man tycker att det hjälper/räcker som
förklaringsmodell men vi kan inte förneka att
fenomenen äger rum (oavsett teoretisk inriktning).
• O perant inlärning: att lära via konsekvenser
• M odellinlärning: att lära via observation
5
• Språk: att lära via härledda relationer
6
Habituering/Utsläckning
• Minskad tendens att reagera på stimuli p.g.a.
upprepad exponering :
Respondent inlärning
Förklarar vårt kom plexa känsloliv!
Två olika relationer mellan stimulus och respons
• M edfödda
V issa känslor kom mer autom atiskt i vissa situationer.
(Tex rädsla vid fara, glädje av leende
R ea k ti o n e n s
s t yr k a
10 0
• Inlärda
G enom inlärning kan nya stimuli kopplas till en
automatisk reaktion (tex sexuell upphetsning av
specifika stimuli)
0
T id
7
8
Respondent inlärning
• A tt lära via association, ex 1: Pavlovs hundar
Respondent inlärning
• A tt lära via association, ex 1: Pavlovs hundar
OBS
OBR
OBS
OBR
Mat
Salivation
Mat
Salivation
NS
Klocka
9
10
Respondent inlärning
• A tt lära via association, ex 1: Pavlovs hundar
OBS
OBR
Mat
Salivation
Biologiskt förberedd inlärning
Respondent betingning är en kombination av
nedärvda faktorer och individens erfarenheter:
l
NS
l
Klocka
BS
BR
Klocka
Salivation
11
Vissa stimuli blir lättare betingade än andra
ex ormar, spindlar, höjder
Vissa responser utlöses lättare än andra
ex rädsla, illamående
12
Respondent inlärning
Respondent inlärning
• A tt lära via association, ex 2: specifik fobi
• A tt lära via association, ex 2: specifik fobi
OBS
OBR
OBS
OBR
Smärta
av bett
Rädsla
Smärta
av bett
Rädsla
NS
Hund
13
Respondent inlärning
• A tt lära via association, ex 2: specifik fobi
OBS
OBR
Smärta
av bett
Rädsla
14
Generalisering/diskriminering
Generalisering: ”tillräckligt” likt stimulus
Diskriminering: bara ett specifikt stimulus
Effektiviserar inlärningen!
NS
Hund
BS
BR
Hund
Rädsla
15
16
Respondent inlärning
Respondent inlärning
• A tt lära via association, ex 3: smärta
OBS
Smärta
av skada/
ansträngning
Inte bara rädsla!
- Respondent inlärning förklarar varför vi
gillar/ogillar olika personer eller sammanhang,
varför vi tänder på olika saker och varför våra
känslor för en person kan förändras.
OBR
Rädsla
NS
Träning
BS
BR
Träning
Rädsla
17
18
John Watsons experiment med
”Albert B”
Lägg till disposition genom att klicka
John Watsons experiment med
”Albert B”
Lägg till disposition genom att klicka
19
20
Habituering/Utsläckning
Habituering/Utsläckning
• Relationen mellan BS och OBS upphör så att
den betingade reaktionen avtar och försvinner:
• Relationen mellan BS och OBS upphör så att
den betingade reaktionen avtar och försvinner:
H u r p a t ie n t en tr o r a tt
Å n g es tn i v å
H u r p a t ie n t en tr o r at t
Å n g es tn i v å
ån g e s t p ås la g e t k o m m er
10 0
ån g e s t p ås la g et k o m m er
1 00
at t u t v ec k l as
at t u t v ec k l as
Å n g e s t p ås l a g et s
Å n g es tp å s l ag e t s
Å n g es tp å s l ag e t s
u t ve c k li n g n ä r
u tv e ck l i n g v i d
f ly k t b e te en d e u t f ö r s
f o rt s a t t ex p o n e r i n g
0
u tv e ck l i n g v i d
f o rt s a t t ex p o n e r i n g
0
T id
T id
21
22
Operant inlärning
Operant inlärning
• A tt lära via konsekvenser:
A
(antecedent)
I närvaro av…
B
(beteende)
leder…
till…
C
(konsekvens)
Film
Skinners duva
Ex 1, Skinners duva:
A
”picka”
B
pickar på skylten
C
får mat
23
24
Operant inlärning
Operant inlärning
• A tt lära via konsekvenser:
A
(antecedent)
I närvaro av…
B
(beteende)
leder…
• A tt lära via konsekvenser:
till…
C
(konsekvens)
Ex 2, social fobi:
A
bjuden på fest
A
(antecedent)
I närvaro av…
B
(beteende)
leder…
till…
C
(konsekvens)
Ex 3, smärta:
B
tackar nej
C
slipper rädslan
A
träning,
oro för smärta
B
avstår
C
slipper oro & smärta
25
Etablerande omständigheter
• N ågot som står utanför A BC men påverkar samtliga
led. Ex:
- fysiologiska: hunger, trötthet
- sociala: (brist på) social kontakt
26
Modellinlärning
Vi är biologiskt förberedda att härma våra
primära vårdare. Beteendet ”att härma”
förstärks.
Genom observation kommer individen i kontakt
med förstärkaren.
- men även: värderingar, regler
Liksom generalisering effektiviserar detta
inlärning.
27
Operant inlärning
Förstärkare
• Förstärkare = belöning
Två sätt att öka ett beteende:
l
l
28
Positiv förstärkning ; ett beteende ökar om
konsekvensen av beteendet är att individen
tillförs något (som hen vill ha/gillar)
Negativ förstärkning; ett beteende ökar om
konsekvensen av beteendet är att individen
slipper något (som hen inte vill ha/ogillar)
29
• En förstärkare är något som ökar sannolikheten att
beteendet som föregick den ska inträffa igen.
- Positiva förstärkare; något individen vill ha
ex. m at, beröm, uppmärksamhet
- Negativa förstärkare; något individen vill undvika
ex. någons dåliga hum ör, obehagliga ljud, rädsla
30
Olika typer av förstärkare
Försvagning/bestraffning
• Primära eller obetingade –väsentliga behov som föda,
vätska, närhet, sexualitet
Ett beteende minskar (eller upphör) om
konsekvensen uppfattas som negativ av
individen. Beteendet bestraffas.
l
Positiv försvagning ; ett beteende minskar om
konsekvensen av beteendet är att individen
tillförs något (som hen inte vill ha/ogillar)
l
Negativ försvagning; ett beteende minskar
om konsekvensen av beteendet är att individen
förlorar något (som hen vill ha/gillar)
• Betingade – inlärd association till primär förstärkare,
ex. beröm, ”clicker training”
• G eneraliserade – signalerar tillgång till en rad primära
förstärkare, ex. pengar
• Språkliga – ex. ha ”gjort rätt”
31
32
Försvagning/bestraffning
Förstärkningsscheman
Ett beteende minskar (eller upphör) om
konsekvensen uppfattas som negativ av
individen. Beteendet bestraffas.
l
Bestraffning/försvagning lär inte något nytt
beteende, kan bara stoppa ett existerande
beteende.
l
Negativa bieffekter!
Åter till Skinners duva.. .
33
34
Förstärkningsscheman
Permanent förstärkning: beteendet förstärks
varje gång
Intermittent förstärkning: beteendet förstärks
ibland
Operant utsläckning
Beteendet minskar/upphör när förstärkningen
uteblir
Ex 1, Skinners duva:
A
”picka”
B
pickar på skylten
C
får mat
OBS! Utsläckningskrevad
35
36
Inlärningsteori i vardagen
Shaping/formning
Successivt förstärka beteenden som närmar sig
ett målbeteende medan
Förstärkning av tidigare beteenden (steg) i
formningsproceduren upphör (utsläckning)
Lägg till disposition genom att klicka
Operant conditioning
Mer från Skinners duvor!
skinners duva
PingPong
37
38
Metod 1: Positiv förstärkning
Att påverka beteenden genom
beteendeanalys och
operant inlärning
Få ett beteende att öka genom att förstärka det.
• Belöning helt enkelt, fast inte alltid så enkelt...
• Ex. Beröm när någon gör något bra, att lyssna
på någon som berättar, chokladbelöning
• Svårighet: Hitta rätt förstärkare
39
40
Metod 2: Negativ förstärkning
Metod 3: Utsläckning
Skapa ett obehag som kan stoppas eller undvikas
genom att beteendet förändras.
Minska beteendet genom att inte ge någon positiv
konsekvens
• Ex. tjat, hot, tvång, traditionell lydnadsträning för
djur, m.m.
• Riskerar negativa sidoeffekter
• Ex. ge inte efter för tjat
• Funkar inte på väl inlärda, självförstärkande
beteenden
• Risk för ”utsläckningskrevad”
41
42
Metod 4:
Bestraffning/försvagning
Straffa den som utför beteendet.
• Favoriten genom tiderna trots att det sällan
fungerar.
• Kan avbryta ett beteende men resulterar sällan i
förbättring.
• Ex. gräla på barnet, klandra dig själv när du gör
misstag, avbryta någons berättelse
• Negativa sidoeffekter
Metod 5: Differentiell
förstärkning
Förstärk det önskvärda beteendet (även små steg)
och släck samtidigt ut det icke önskvärda
beteendet
• Jmf ”Catch them being good”
• Ex. börja gå när hunden in te drar i kopplet,
uppmärksamma positiv information men inte
negativ
43
Metod 6: Stimuluskontroll
44
Metod 7: Ändra motivationen
Eliminera motivationen för ett beteende.
Skapa en signal/antecedent (A) för beteendet för
att sätta det under (viljemässig) kontroll.
• Jmf EO, Etablerande omständigheter
• Den mest grundläggande och snällaste metoden
• Jmf. stimuluskontroll för oro
• Ex. Agenda för ett samtal/besök, särskild plats
för studier
45
Övning
Föreslå förändringsstrategier för ett
problembeteende hos dig själv eller någon i din
omgivning!
Ex:
Jag äter för mycket godis
Jag tjatar på mina barn
Jag kommer aldrig upp i tid på morgonen
Min kompis ringer och bara beklagar sig
Min sambo städar inte
osv...
47
av dem alla.
• Ex. ”Time-in” för barn, social samvaro för
ensamma patienter, m.m.
46
