Kognitiv Psykologi
•
•
•
•
•
•
Inlärning
Minne
Beslutsfattande
Intelligens
Känslor
Perception
Minnessystem
Minne
Procedurellt
Deklarativt
Korttid
Perceptuellt
Långtid
Semantiskt
Episodiskt
Minnets struktur
• Explicita & Implicita test
• Sensoriskt, korttidsminne, långtidsminne
• Minnessystem är kopplad till olika
hjärnregioner
• Inkodning, glömska, & återgivning
Korttidsminnet
•
•
•
•
7 +/-2 enheter
Chunking expertminne
Fonologiska fel ej visuella fel
Längd av ord påverkar korttidsminnet
Inkodning i långtidsminnet
• Tid
• Nivå i processande
– Ytligt och djupt
•
•
•
•
Genering
Utförandeeffekten
Organisation
Material
– Bilder / ord
– Konkret / abstrakt
– Ordfrekvens
Överensstämmelse mellan
inlärning och återgivning
• Kontext (miljö)
• Droger och minne
• Känslor (upplevd känsla och materialets
känsla)
Glömska
• Interferens (ej sönderfall)
• Avtar över tid
• Kan beskrivas som en potensfunktion
Seriepositions effekter
Von Restorff effekten
• Ett material som avviker från
det övriga materialet ger bättre
återgivning
• Sker även vid första
seriepositionen
• Ger bättre återgivning än
kontroll där alla ord avviker
• Avvikandet ordet behöver
inte vara emotionellt laddat
Udda
material
Demonstration Von
Restorff
Minnestekniker
1) Materialet praktiseras upprepat
2) Material integreras i ett existerande ramverk
3) Ramverket ger ledtrådar för återgivandet
1) Loci metoden
2) Peg-metoden
3) Berättelsemetoden
Minnet som en konstruktiv process:
Falska minnen
• Exempel lär dig en lista bestående av
associat till ett ord
• Falsk återgivning av associerade ordet
• Debatt om ”förträngda” eller implanterade
minnen
Demonstration falska
minnen
Beslutsfattande problemlösning
och logik
Deskriptiv modell:
Hur man löser problem
Normativ modell:
Hur man borde lösa problem
Studera hur den deskriptiva modellen skiljer sig
från den normativa modellen
Sensmoral:
Människor är inte rationella
Systematiska fel (ej slumpmässiga)
Sverker Sikström 2017-07-14
Induktion
FINN REGELN
Hitta regeln på följande talserie
2
4
6
Regeln är att talen ska stå i ökande ordning!
Konfirmeringsbias
Tendens att söka efter information som
stämmer med hypotesen
samt ignorera information som inte stämmer
Sannolikhetsbedömningar
Baseline
VEM ÄR FREDRIK?
Tänk dig en slumpmässigt person dragen från den svenska
populationen:
Han är man, heter Fredrik, har glasögon, är kort, talar tyst, och
läser mycket. Vad är mest sannolikt att han är en bibliotekarie eller
en bonde?
Svar: Bonde
Därför att bönder är mycket vanligare!
Problem att ta hänsyn till representativitet eller base-line
i kombination med representativitet heuristik
Representation
• Täck schackbrädet med
dominobrickorna
• Rysk by, få bönderna
gifta!
Funktionell fixering
Problem:
Någon knackar på dörren i vill ha
tag på en brädbit som är 1m * 2m.
Hur ska man få tag på den?
Beslutsfattande under risk: Inramning
BOTA CANCER:
Bröstcancer försakar 800 dödsfall per år. Två forskningsprogram mot
bröstcancer har förslagits. Vilket av programmen skulle du rösta för:
A. Program A kommer att rädda 600 liv.
B. Program B kommer 75% sannolikhet att rädda 800 liv och 25%
sannolikhet att inte rädda några liv alls.
72% svarade A och 28% procent B (Tversky & Kahneman, 1981)
dvs. en Riskaversions strategi vid vinst
C. Med program C kommer 200 att dö
D. Med program D är det 75% sannolikhet att ingen kommer att dö och 25%
sannolikhet att 800 kommer att dö.
22% svarade C och 78% svarade D (Tversky & Kahneman, 1981).
dvs. Risktagande strategi vid förlust
Sensmoral:
A & C samt B & D är lika, men resultaten är olika:
En inramningseffekt
Inlärning
• Inlärning är att tendensen att utföra en
handling påverkas av erfarenhet (ej samma
sak som minne)
• Typer av inlärning
– Habituéring
– Klassisk betingning
– Operant betingning
Sverker Sikström 2017-07-14
Habituéring
•
•
•
•
•
Orienterings respons
Minskning av responser till följd av upprepade stimuli
Återhämtning från habituéring
Kan studeras i olika arter och hos spädbarn
Neurologisk bas
Habituation
• Specifikt till stimuli
• Frekvensberoende
• Syfte:
– ignorera oväsentlig stimuli
– Fokusera väsentlig stimuli
Recovery
activity
– Minskning av Ca2+ joner
high frequency
low frequency
0
<- stimuli ->
<-no stimuli->
time
Klassisk betingning
OBS
OBR
(mat)
(saliv)
Före inlärning
BS
(ton)
OBS
OBR
(mat)
(saliv)
Under inlärning
BS
(ton)
Orientering
Efter inlärning
BS
(ton)
BR
(saliv)
Klassisk betingning
•
•
•
•
•
•
•
Tillämpning: Reklam
Fobier: Exponeringsterapier
Predicerbarhet
Extinktion
Spontan återhämtning
Timing: BS föregå OBS & avslutas samtidigt
Högre ordningens betingning
Operant Betingning
• Inlärning genom att respondera ”operera” i
miljön (instrumentell betingning)
– Skillnad klassisk och operant betingning
• Klassisk: stimuli -> av respons
• Operant: respons -> konsekvens
– Klassisk reflex beteende, operant generat
beteende
• Effektlagen – Beteenden som får ett
fördelaktigt resultat förstärks!
Förstärkare och bestraffning
Positiv
Negativ
Läggs
till
Positive
Förstärkare
(beteendet ökar)
Bestraffning
(beteendet minskar)
Tas
bort
Respons
Kostnad
(beteendet minskar)
Negativ förstärkare
(beteendet ökar)
Neutral konsekvens
Extinktion
(beteendet minskar)
Förstärkningsscheman
Kvot
Intervall
Konstanta
Konstant
Kvot förstärkning
Konstant
Intervall förstärkning
Variabel
Variabel
Kvot förstärkning
Variabel
Intervall förstärkning
Operatant betingning
•
•
•
•
•
•
•
Diskriminerande stimuli, respons, konsekvens
Primära och sekundära förstärkare
Omedelbar eller fördröjde konsekvens
Shaping chaining
Flykt och undvikande beteenden
Specificik beting mellan BS, OBS, BR
Imitation
Intelligens
• Hur kan den mätas?
• Vad är det?
• Generell eller specifik intelligens
WAIS verbal skala
Wechsler Adult Intelligence Scale
•
•
•
•
•
•
Information
Var ligger Italien?
Förståelse
Varför måste man gå till skolan?
Aritmetik
Tid att köra 300 km om 100 km/timme ?
Likheter
Hur är datorer och skrivmaskiner lika ?
Sifferspan
Repetera baklänges 735168?
VokabulärVad betyder ”oktagon”?
WAIS utförandeskala
•
•
•
•
Siffror symbol
Bildkomplettering
Blockdesign
Bildföljd
• Objektsammansättning
IQ och Validitet
• Konstruktionsvaliditet, mäter tests verkligen det
man vill att det ska mäta?
– Påverkar motivation och utbildning
• Innehållsvaliditet, mäter del-testen verkligen det vi
vill att det ska mäta?
• Förmåga att förutse
– Korrelation IQ
• 0.60 gymnasiebetyg
• 0.20 – 0.50 universitetsstudier
• 0.20 – 0.50 arbetsresultat (bättre för akademiska jobb)
• 0.50 SAT och universitetsbetyg
Kristalliserad eller Flytande IQ
• Kristalliserad IQ
– Använda tidigare inlärd kunskap på problem
– Exempel: Vokabulär, information
• Flytande IQ
– Förmåga att klara av nya problem
• Korrelation kristalliserad och flytande 0.50
• Vi övergår från flytande till kristalliserad IQ
med åldern
Generell eller Specifik IQ
• Klusteranalys av komponenter av intelligens
• g-faktor eller generell intelligens (Spearman)
– Positiv korrelation mellan olika betyg
– Positiv korrelation mellan del test på IQ-test
• Specifika mental förmågor
– Verbal och rymd
– Rymd, verbal, ordflöde, siffror, perceptuell hastighet,
minne, resonemang (Thurstone)
Gardiners Multipel IQ
•
•
•
•
•
•
Lingvistisk
Matematisk
Visuell spatial
Musikalisk (rytmer)
Kroppslig och rörelser (dans)
Personlig (förstå oss själva och andra)
Emotionell IQ
• Läsa andras känslor, respondera korrekt,
motivera sig själv, medveten om sina egna
känslor, etc.
• Korrelerad till framgång i livet (försena
belöningar, karriär, gifta sig, barn, etc)
• Kvinnor bättre än män, terapeuter bättre än
icke-professionella
Genetik och IQ
•
•
•
•
•
•
•
•
Uppskattning av genernas förklarade varians 0.50
korrelation:
Identiska tvillingar tillsammans
.86
Identiska tvillingar skilda
.75
Ickeidentiska tvillingar tillsammans
.57
Syskon tillsammans
.45
Syskon skilda
.21
Föräldrar-barn uppväxt hos föräldrar
.36
Föräldrar-barn uppväxt hos andra
.20
Adopterade barn biologiska föräldrar
.19
Miljön påverkar hur man kan
utnyttja den genetiska potentialen
Könsskillnader och IQ
• Kvinnor bättre
– Perceptuell matchning
– Tag bort objekt
– Verbalt flöde
– Aritmetiska beräkningar
