Inlärningspsykologi

INLÄRNINGSPSYKOLOGI
INLÄRNINGSPSYKOLOGI
Ett beteendeperspektiv
ofta kallad behaviorism efter engelska ordet behaviour.
Uppstod som en reaktion på tankarna inom det psykodynamiska perspektivet och
dess fokus på icke observerbara mekanismer (sådant som pågår inne i människors
huvuden).
Inlärningspsykologin utgår ifrån att i princip allt beteende är inlärt.
Det miljömässiga fokus som råder inom detta perspektiv gör att man kan säga att
inlärningspsykologin är deterministisk (ser beteendet som förutbestämt), på samma
sätt den psykodynamiska psykologin är det.
HABITUERING - ”MAN VÄNJER SIG”
(habit – vana) - enklaste form av inlärning - att man lärt sig vad som är vanligt. Man har habituerats.
Exempelvis sömnproblem efter man har flyttat och inte känner igen alla ljud, van vid mina barns skrik medan andra tycker de
för ett himla oväsen (van vid oljudet så man märker inte det)
Positivt:
1.
skulle annars reagera med rädsla så fort vi utsattes för ett stimulus. När det väl då kommer en fara är vi utmattade.
Negativt:
1.
kan habitueras till vad som helst – vänjer sig vid det negativa, tex bråk, skrik, svordomar och hot och reagerar ej över
det.
2.
Vänjer sig även vid det positiva – vänjer oss vid saker vi tycker om, kan riskera att bara vilja ha mer och mer. Det är
först när vi blir av med det som vi tar för givet (har habituerats till), som vi inser dess värde. t.ex. tar ofta vår hälsa för
givet. Miljön tar vi för given, vår make/maka, barn, föräldrar.
PAVLOV – LADE GRUNDEN FÖR KLASSISK BETINGING
Lexis st. Martin – skottskada i magen
experiment på hundar för att studera matsmältning.
När mat stoppas in i munnen sker en reflexmässig reaktion genom att saliv börjar produceras.
Märkte att hundarna började dregla innan maten kom fram
Pavlov insåg att de hade lärt sig vad som skulle hända och detta påverkade
salivproduktionen.
Började experimentera med andra stimulus – ringsignal som hundarna sedan associerade till
mat
Denna typ av inlärning viktig för vår överlevnad t.ex. att kunna känna en doft och associera
denna antingen med mat eller fara vilket resulterar i olika beteenden.
Melodier, ljud och lukter kan få ett nytt innehåll på grund av att de gång på gång har ingått i
ett specifikt sammanhang.
STIMULUS OCH RESPONS
Olika stimulus ger upphov till olika responser
Exempelvis: När solen skiner (Stimulus) kisar vi med ögonen (respons).
Vissa responser självklara andra mer svårförutsedda – olika människor lärt sig
reagera på olika sätt – vi är alla en produkt av vår egen miljö
Förhållandet mellan stimulus och respons:
ett stimuli (tex ljud eller ljus) når sinnesorganen (t.ex. öronen eller ögonen) - individen
reagerar på stimulus, informationen, med ett beteende.
STIMULUS OCH RESPONS
Fundera på: vilka responser är vanliga efter följande stimuli:
1. man får en utskällning
2. någon ramlar
3. en psykologilektion ställs in
Vilket stimulus eller vilka stimuli framkallar följande responser?
1. Gråt
2. aggression
3. rodnad.
KLASSISK BETINGNING
Klassisk betingning: en inlärd reaktion som var betingad av förhållandena i den omgivande
miljön. Ofrivillig associationsinlärning (stimulus associeras med varandra)
Ett stimulus (S) framkallar en respons (R)
Obetingad – icke inlärd; Betingad - Inlärd
Innan inlärning:
Ett obetingat stimulus (OS) framkallar en obetingad respons (OR) – mat framkallar salivering
I processen införs ytterligare ett obetingat stimuli (OS), en ringsignal
Efter inlärning:
Betingat stimuli (BS) framkallar betingad respons (BR) – ringsignalen framkallar salivering
KLASSISK BETINGNING - BEGREPPSFÖRKLARING
Stimuli (S)– retning av sinnesorganen
Respons (R)– svar på stimuli
Betingad (B)– har med inlärd att göra
Obetingad (O)– har med medfödd att göra
Obetingat stimuli (OS) – ett stimuli som framkallar medfödd respons utan tidigare inlärning
Obetingad respons (OR) – en medfödd respons som blir framkallad av ett stimuli utan tidigare
inlärning
Betingad stimuli (BS) – ett stimuli som genom associering med ett obetingat stimuli framkallar en
betingad respons
Betingad respons (BR) - respons framkallad av ett betingat stimuli
SCHEMA ÖVER KLASSISK BETINGNING
Obetingad stimulus (OS)
Obetingad respons (OR)
OS
OR
OS
Betingad stimulus (BS)
Betingad respons (BR)
Mat (OS)
Salivering (OR)
Mat (OS) Ringsignal (OS)
Salivering (OR)
Ringsignal (BS)
Salivering (BR)
SCHEMA ÖVER KLASSISK BETINGNING
Förälskelse (OS)
Kärlekskänslor (OR)
Förälskelse (OS) Musik (OS)
Kärlekskänslor (OR)
Musik (BS)
Kärlekskänslor (BR)
BEGREPP
Utsläckning: inlärning måste upprätthållas – ringsignal många gånger utan mat
släcker responsen. Det som en gång har lärts in kan läras om, eller snarare läras
bort.
Generalisering: om en hund lär sig att en cirkel betyder mat (precis som ringsignalen)
kommer den att reagera även om en ellips visas – innebär att responen uppträder
även om ett simulus avviker en del från det ursprungliga.
Differentiering: Men om det är så att mat serveras samtidigt som cirkeln men aldrig
med ellipsen, dröjer det inte längre förrän generaliseringen upphör. Nu differentierar
hunden istället, vilket innebär att den gör skillnad mellan cirkeln och ellipsen.
BEGREPP
Experimentell neuros:
Detta var nyckeln till förståelse av psykisk sjukdom (enligt Palov). Han lärde hundarna
att en cirkel = mat, och en ellips=ingen mat (de differentierar).
När cirkeln närmar sig ellips - (höjden var 9 längdenheter och bredden av 8
längdenheter) nåddes en en kritisk punkt. Hundarna förmådde inte differentiera. Nu
uppstod det som Pavlov kom att kalla experimentell neuros – hundarna bröt ihop –
ylade, skällde, extremt oroliga. Kunde ta månader innan de återhämtade sig.
Förklaringen till den experimentella neurosen är att information som är viktig och
samtidigt omöjlig att tolka, i vissa fall kan leda till ett nervöst sammanbrott. Det
uppstår då en krock mellan aktiverande och hämmande mekanismer. I vissa
sammanhang kan otydliga signaler ställa till det ordentligt.
MÄNSKLIGT BETEENDE
Många aspekter av mänskligt beteende också är inlärt via betingade reaktioner. Våra känslor
kan ofta ha karaktären av betingade reaktioner och kopplas till specifika platser, personer,
föremål eller ljud. De betingade reaktionerna fungerar automatiskt
Tex provlokal eller lärare ger rysningar, rysningar av tandläkarstol. Viss melodi eller doft
väcker känslor. Eller när ett ämne eller person i skolan väcker motvilja. Doften av bullar
påminna dig om mormor, En sång som gör dig glad
Reklam är ett exempel på klassisk betingning – produkten presenteras med attraktiva stimulus
(skönhet, rikedom, attraktion, trygghet) – sker en association mellan produkten och stimulit
vilket får oss att köpa produkten
Associationer - Klassisk betingning även när i de situationer när vi kopplar ihop två eller
flera saker med varandra eftersom de regelbundet uppträder tillsammans. Tex åska och
blixtar, kniv och gaffel, myggor och kliande hud, mörka mol och regn, tomtenissar och jul och
mycket mer om vi förknippar med vartannat och som representerar en klassisk betingning.
WATSON
Fortsatte med Pavlovs forskning
Watson var en av de första som systematiskt undersökte barns beteende.
Albert – 11 månader gosse.
Watson (forskare, råttspyokolog studerade råttors beteenden) skulle passa albert.
Skapade fobi hos albert
Alberts fobi generaliserades – blev rädd för vita håriga saker t.ex. kanin och skägg.
Systematisk desensibilisering är en form av beteendeterapi, att vid lugna bekväma
omständigheter utsättas för sin fobi.
VAD MENAR WATSON?
”ge mig ett dussin friska välskapta barn och min egen speciella värld att uppfostra
dem in, och jag kan garantera att jag kan välja ut var och en av dem på måfå och
träna honom till att bli den sorts specialist jag väljer – läkare, advokat, konstnär,
direktör, ja även tiggare och tjuv, helt oberoende av hans anlag, intressen förmågor,
planer och ras.” (watson, 1924).
WATSON
Watson menade att vi alla föds som oskrivna blad.
Allt vi sedan gör är inlärt genom betingning.
Man kan inte ärva talang eller personlighet han gick så långt att han menade att
man kan skapa vad som helst av vem som helst. Bara man kan kontrollera
uppväxtmiljön är det möjligt att skapa vad som helst t.ex. konstnär eller sportare av
vilket barn som helst. Vi är alla lika från början.
Enligt Watson var psykologins uppgift var att förutsäga och kontrollera beteenden.
SKINNER - OPERANT BETINGNING BAKGRUND
utvecklades av B.F. Skinner (1904-1990). han inspirerades av bland annat Pavlov och Watson
Operant betingning: inlärning sker som en följd av de konsekvenser en handling har - Det
viktiga är alltså vad som händer efter det man gör något.
Utgick från Thorndikes experiment - puzzlebox – katt i labyrint, när han tryckte på rätt knapp
fick mat. Tog några försök men till slut automatiserades beteendet. Denna typ av inlärning kan
beskrivas enligt effektlagen.
Effektlagen: nya reaktionsmönster etableras och förstärks om de har positiva konsekvenser.
Beteendet blir ett instrument för att uppnå ett visst syfte (som när katten använder ett visst
beteende för att få tag på mat).
inlärning enligt effektlagen kallas för instrumentell inlärning (beteendet används som ett
instrument)
OPERANT BETINGNING
Skapade ”skinnerboxen”
Människan är fria att utföra en mängd olika beteenden utan något speciellt mål
(människan nyfiken till sin natur). När ett beteende eller handling utförs för ett
speciellt syftes skull, och upprepar detta beteende för att uppnå detta syfte har en
operant betingning, eller inlärning, skett
Operanter (verksam) kallas alla tänkbara beteenden som i sig inte har något
specifikt syfte förutom att undersöka omgivningen. Katten kan ju tänkas göra en
oändlig mängd olika saker innan den utför den rätta handlingen.
OPERANT BETINGNING
I operant betingning är det konsekvenserna av beteendet som avgör om beteendet
lärs in. Detta gäller både människor och djur enligt Skinner.
1. Upplever vi konsekvenserna av ett beteende som positivt eller behagligt sker en
inlärning av beteendet, dvs att sannolikheten ökar att vi visar samma beteende i
liknande situationer (under liknande stimuli förhållanden).
2. Upplever vi däremot konsekvenserna av vårt beteende som negativa eller
obehagliga minskar sannolikheten för att vi använder samma beteende igen.
KONSEKVENSER - FÖLJDER AV ETT BETEENDE
positiv förstärkning: något positivt tillkommer (jag får något jag vill ha)
negativ förstärkning: något negativt upphör (jag slipper något jag inte vill ha)
– ökad sannolikhet för upprepning av beteendena
positiv bestraffning: något negativt tillkommer (får något man inte vill ha)
negativ bestraffning: något positivt upphör (blir av med något jag vill ha)
– minskad sannolikhet för upprepning av beteende
BELÖNING BÄTTRE ÄN STRAFF –
FÖR ATT FORM OCH KONTROLLERA BETEENDE.
Resultat av straff kan vara fel inlärning (straff är oförutsägbart): ett barn som får
för lite uppmärksamhet kan fortsätta med ett oönskat beteende eftersom
föräldrarnas utskällning är en form av uppmärksamhet (belöning). Straff kan också
leda till ”motkontroll” – den som straffas attackerar läraren eller utbildaren eller
flyr från dem, straffet blir en klassisk betingning – klassisk betingad rädsla för
bestraffaren och hela situationen. Därför bättre att undvika straff, vill man få ett
oönskat beteende att försvinna är det bättre att ignorera (utsläcka) samtidigt som
man direkt belönar även de minsta tecken på ett och annat önskvärt beteende
mönster, men det är svårt att ignorera alla typer av oönskade beteenden.
För att fortsätta med ett beteende måste man fortsätta att belöna det.
Under själva inlärningen är det viktigt med omedelbar förstärkning – dvs ge en belöning så
fort beteende uppvisas. Men sen när beteende endast skall upprätthållas är det mycket
bättre att bara belöna ibland.
Tre sätt att upprätthålla önskat beteende på:
Tidsbestämd förstärkning (fastlönsprincipen) som kräver en belöning med jämna mellanrum
(jmfr timlön, månadslön)
Mängdsbestämd förstärkning (ackordprincipen) där det krävs ett visst antal önskade
reaktioner innan belöning kommer.
Oregelbunden förstärkning (lotteriprincipen) när belöning inträffar efter godtyckligt
varierande tidsintervaller eller godtyckligt varierande mängder av önskat beteende. Tex
enarmade banditen. Detta sätt effektiv då man inte vet när man får belöning och därmed gör
beteende ofta.
SKILLNADER - MELLAN KLASSISK OCH OPERANT BETINGNING
Skillnader/likheter klassisk och operant
Utifrån sin forskning kunde Skinner skilja mellan två grundläggande typer av inlärning av
beteende: klassisk betingning som Pavlov och Watson upptäckte, och dels den operanta
betingningen som han tyckte låg bakom mycket av människans sociala och praktiska
beteende.
Huvudskillnaderna mellan operant och klassisk:
1.
i klassisk är den som skall lära sig något passiv,
2.
i operant betingning är man aktiv.
3.
Klassisk betingning kommer stimuli före reaktionen. Den som skall lära sig något, lär sig
reagera på de stimuli som uppträder i situationen.
4.
I operant betingning kommer reaktionen före stimuli. Den som skall lära sig något handlar
först och om de stimuli eller följderna av en handling är positiva se efterföljs de av en
inlärning.
MÄNSKLIGT BETEENDE
Formning (shaping) för att lära mer komplexa beteendemönster – beteendet
belönas i delmål tex spela tennis, eller gå och tala. Beteende som är inlärt genom
långvariga formningsprocesser.
Exempelvis lära en hund att rulla runt, eller ett barn att knyta skorna
Människans personlighet är en uppsättning komplexa vanor som genom livet skapas
av förstärkta, utsläckta och straffade RS-samband. En mycket hjälpsam människa har
kanske under ett långt liv ofta blivit förstärkt för sitt hjälpsamma beteende. En
människa med kriminella tendenser kan ha vuxit upp i en miljö där det kriminella
beteendet har förstärkts och där straff har resulterar i olika former av felinlärning.
INLÄRD HJÄLPLÖSHET
Teorin syftar till att förklara den passivitet och nedstämdhet som uppstår om man
upplever att man saknar kontroll över sin livssituation
Man uppfattar livet i princip som okontrollerbart – ser inget samband mellan
agerande och resultatet av handlingen – ger upp.
Om man hela tiden misslyckas finns det till slut ingen mening att försöka
Finns risken att generalisera misslyckandet till andra områden än det aktuella