VAD ÄR PSYKOLOGI

VAD ÄR PSYKOLOGI? s 8 - 16
- Psyke = själ, ande
- Logos = lära
Psykologi är läran om psyket och undersöker människans
beteende, anpassning och hennes psykiska processer.
- Vad förväntar du dig av psykologin?
- Var behöver man psykologisk kunskap?
NÄRBELAGDA VETENSKAPER TILL PSYKOLOGIN
A. BIOLOGISKA MÄNNISKOUPPFATTNINGEN
- Understryker ämnesomsättningens betydelse då det gäller
människans verksamhet
- Arvets och miljöns betydelse för människan
B. MEDICINSKA MÄNNISKOUPPFATTNINGEN
- Begreppen hälsa och sjukdom är viktiga
C. SOCIOLOGISKA MÄNNISKOUPPFATTNINGEN
- människan är en social varelse där miljö, organisationer,
medborgarskap osv styr åsikter och värderingar
- individen bör studeras i de förhållanden hon lever och
verkar
D. PSYKOLOGINS MÄNNISKOUPPFATTNING
- försöker förena olika uppfattningar
- psykosomatiska sjukdomar
- fobi – neuros – borderline - psykos
TRE PERSPEKTIV PÅ MÄNNISKAN S 16 – 25
A. BIOLOGISKA PERSPEKTIVET
- nervsystemet och hormonerna styr vårt beteende
- skador i hjärnan påverkar vårt beteende, den mest
känsligaste området i hjärnan är pannloben
- avbilda hjärnans aktivitet
- autonoma nervsystemet påverkar oss omedvetet och kan inte
styras med viljans hjälp. Omedvetna minnen ( Damasio ) s 18
- hormonerna styr människans aktivitet, halten av testosteron
påverkar aktiviteten. Hormonerna bestämmer
könsmognaden, puberteten, tillväksten, humöret osv
B. SOCIALA PERSPEKTIVET
- behovet av kontakt är subjektivt men nödvändigt
- vargbarnen
- sensorisk deprivation
- olika kulturer betonar olika betydelsen av att vara social
- relationerna påverkar dig. Vad är hemmets, kamraternas,
samhällets osv inställning till ngt?
C. PSYKOLOGISKA PERSPEKTIVET
- människan är en psykofysisk helhet
- studerar psykisk aktivitet dvs motivation, minne, emotioner,
kognitiva förmågor, inlärning
- endel av ditt medvetande är medvetet och endel omedvetet,
omedvetna motiv kan styra ditt beteende. T.ex. kan ångest
leda till en städmani
- betonar motivationens betydelse för ditt beteende
- betonar betydelsen av inre modeller = Neissers
varseblivnings cirkel
UPPGIFT:Läs sidorna 28 - 38 och förklara följande
begrepp
Självuppfattning
Identitet
Självkänsla
Självförtroende
1.Vad avses med dem
2. Hur hör de ihop
3. Vad är skillnaden mellan dem
Gör det skriftligt och det skall vara klart till nästa
gång!!!
OLIKA DEFENSMEKANISMER – ELLER
FÖRSVARSMEKANISMER. s.53 – 59
a. Rationalisering = bortförklaring. Förklarar
misslyckandet med faktorer vi inte kunde påverka. T.ex.
att bussen går framför näsan på oss.
b. Värdeförnekelse. Förnekar värdet i de vi inte fick T.ex.
Resan skulle ändå ha varit misslyckad
c. Kompensation. Kompenserar ett dåligt vitsord i ett ämne
med att få ett bättre vitsord i ett annat ämne
d. Reggression. Tillbakagång till ett tidigare omoget
utvecklingsstadium. T.ex. Familjen får ett nytt barn och
det äldre syskonet börjar kissa på sig fastän hon/han
redan länge självmant använt påtta.
e. Reaktionsbildning. Beter sig tvärtemot det vad känslan
skulle förutsätta. T.ex. Skrattar i stället för att visa ilska.
f. Förskjutning. Överför sina känslor på något/någon anan
än den/ det som förorsakat frustrationen
g. Projektion. Överför känslorna på någon annan. Söker en
syndabock.
h. Bortträgning. Enligt Freud tränger vi bort obehagliga
känslor till det omedvetna. Bortträgningen kan vara både
omedveten och medveten.
i. Hämnd. Tanken på hämnd kan lindra frustrationen.
j. Humor. Gör misslyckandet till en rolig historia
k. Dagdrömmeri. vi flyr en stund i dagdrömmar till
områden och platser i vilka vi är framgångsrika
l. Identifikation. man identifierar sig med sina modiga
vänner. Antar att man då blir respekterad
m.
Introjektion. Man identifierar sig med en grupp och
anser att man då blir respekterad förutsatt att gruppen
är det. T.ex. Klär sig i en vit rock på sjukhuset för att
läkarna är klädda i vitt.
n. Splittring eller klyvning. Svart vitt tänkande. I världen
finns det bara två sidor en ond och en god. En person kan
ha begått ett mord och sedan sitta och ömt smeka ett
djur.
OBS. Du kan inte hela tiden använda dig av defenser utan du
måste ta tag i problemet och lösa det, t.ex. med hjälp av terapi
eller andra coping metoder där du själv gör medvetna beslut.
OBS 2. Fokusera inte på problemet utan på problem rymden.
Dvs. på hur du skall lösa problemet
Gör student uppgiften som handlar om att bonga defenser.
INLÄRNING s. 60
- en på erfarenhet baserad relativt varaktig beteede
förändring, som ej har orsakats av arvet
- inlärningens absoluta uppgift är att anpassa dig till miljön
- för att inlärning skall vara möjlig förutsätter det kognintiva
färdigheter som:
- varseblivning
- tänkande
- problemlösning
- minne
- språk
- inlärning
- vi lär oss olika saker t.ex. vem man begär hjälp av då bilen
inte startar eller vem av föräldrarna men begär pengar av
- inlärningen kan vara till nytta t.ex. så försnabbar den
inlärningen av nya färdigheter men den kan också vara till
skada. Om en person hela tiden misslyckas kan hon börja anta
att hon är dålig d.v.s. lär sig en inlärd hjälplöshet
Vi lär oss många olika saker:
- kunskap
- färdigheter
- attityder
- sociala förmågor
( det vi vet )
( det vi kan )
( det vi tycker )
( det vi gör/är )
- OBS vi lär oss under hela vårt liv
- man kan skilja mellan
- formell inlärning
- informell inlärning
( styrd t.ex. skola )
( hemma, icke styrd )
Det finns också icke inlärda beteende förändringar, d.v.s.
sådana som är förorsakade av arvet
1. taxis – rörelser t.ex. ett beteende som gör att ett
djur rör sig mot ett ljus
2. reflex en ofrivillig reaktion i ett enskilt organ t.ex.
knäreflex
3. instinkt art typiskt beteende t.ex. prägling
I alla inlärda beteenden kan det förekomma inlärnings platoer
d.v.s. då inlärningen inte förbättras trots övning.
uppgift!
OLIKA INLÄRNINGS FORMER
1. Tillvänjning/spontan inlärning
- man vänjer sig vid stimuli som förekommer ofta
- sensorisk adaption, sinnena vänjer sig vid t.ex. klockans
tickande
- social adaption, vänjer sig vid sociala missförhållanden,
t.ex. krig
- adaption på alla sinnen förutom på smärtsinnet
- fördelen med att sinnena vänjer sig är att onödiga
impulser, retningar inte noteras vilket leder till mindre
stress
- nackdelen är att det leder till större rutin, d.v.s. en viktig
retning kan bli oförmärkt
- generalisering är det fråga om när en retning som liknar
den ursprungliga retningen leder till en likadan reaktion
trots att den ursprungliga retningen inte finns närvarande
- diskriminering betyder att man kan åtskilja de väsentliga
dragen hos retningarna och förstår att det är olika
- generalisering och diskriminering krävs då det gäller alla
inlärningsformer
2. Betingning
a. klassisk betingning
- en av inlärningens grundformer
- förekommer allt från maskar till människor
- kombinerar två olika retningar med varandra, t.ex.
Pavlovs hundar
klocka –
(neutral
retning)
ingen reaktion –
mat – salivutsöndring
( obetingad ( obetingad
retning)
reaktion)
klocka och mat = salivutsöndring
klocka
=
( betingad retning)
salivutsöndring
( betingad reaktion)
betingad = inlärd
- i klassisk betingning kombineras två retningar och den från
början neutrala retningen blir en betingad retning med
betingad reaktion
- en förutsättning för att betingning skall uppstå är att
retningarna kombineras flera gånger och att de kommer nära
varandra i tid
- många av våra rädslor kan ha uppstått på detta sätt. T.ex.
lilla Albert
kanin + oväsen = rädsla
Alberts rädsla generaliserades d.v.s. han blev rädd för allt
lurvigt
- en betingning kan också utsläckas, d.v.s. försvinna om den
betingade retningen tillräckligt många ggr förekommer utan
den obetingade retningen då försvinner den betingade
reaktionen
b. Instrumentell betingning = operant betingning = Skinner
- Skinner experimenterade med råttor i s.k. skinner boxar. Då
råttan tryckte på en spak fick den mat
- i instrumentell betingning skall man själv vara aktiv och på
aktiviteten skall följa en förstärkning
- förstärkningen kan vara positiv ( mat, pengar ) eller negativ
( bestraffning )
INLÄRNING
Klassisk bet.
Instrumentell bet.
Egen aktivitet
inte nödvändig
(reflexer)
nödvändig
Grundar sig
på
samtidighet av
stimuli
förstärkning av
reaktion
Självständighet
oberoende av
viljan
beroende av
viljan
Utvecklings
nivå
primitiv inlärnings
form
mer utvecklad
inlärnings form
3. Modellinlärning = observation och härmning
- påverkas av:
Egenskaper hos modellen
- en verklig modell imiteras mera än en påhittad,
fiktiv
- en modell som belönas imiteras mera
- en modell som har hög status imiteras mera
Egenskaper hos den som imiterar
- osäkerhet, beroende omognad ökar benägenheten
att härma
- förstärkning av tidigare imitation ökar imitationen
Hög eller låg aktivitetsnivå försvårar inlärningen. Övning
däremot ökar precisionen
Modellinlärningens betydelse
- gör individen till en medlem av ett socialt system
- påskyndar och underlättar inlärningen av
komplicerade beteendeformer
Vilka modeller har människan under olika tider av livet?
4. Kognitv inlärning = kunskapsmässig
- typisk för människan
- använder sig av gammal kunskap och erfarenhet, vilka
omstruktureras och används i den nya situationen
- gamla och felaktiga inre modeller kan göra att man löser
problemet på ett ofördelaktigt sätt
- när vi lärt os en sak genom att förstå den kommer vi
vanligen längre ihåg den.
Hur fortsätter serien
4 6 10 18
5 8 12 17
Bilda så många ord du hinner på 5 minuter av:
Affärsföretag
ATT STUDERA – EN DEL TALANG, EN DEL ENERGI, EN
DEL MÅLSÄTTNING s. 74 – 95
- besvara följande frågor
- redogör för minnet och minnets funktion
- beskriv inlärnings strategiernas betydelse för
inlärningen
- hur studerar jag och hur kan jag höja min
studiemotivation
- hur lär jag mig och kan jag bli för gammal för att
lära mig
- vad avses med olika inlärningsmiljöer
Vilka faktorer påverkar inlärningen?
Framsteg i inlärningen påverkas av:
Personen
- tidigare kunskap
- motivation
- aktivitetsnivå
- studievanor
- personlighetstyp
auditiv, hörseln dominerar
visuell, synen dominerar
kinestetisk, känseln
dominerar
Materialet
- svårighetsgrad
- interssant – ointressant
- systematiskt – meningsfullt – råddigt, utan röd tråd
- nyttigt – onyttigt
Övnings – inlärningssätt
- uppdelat material inlärs effektivare
- kontroll av inlärningen förbättrar den
- konkurrenssituation kan hämma och stimulera
Glömska
- påverkas av:
- nedärvda förutsättningar
- inlärningsgraden
- transfer
- motivation
- fysiologiska faktorer
Transfer
- då en inlärningshändelse påverkar en annan
- olika slag av transfer
A + B Proaktiv positiv transfer
A + B Retroaktiv positiv transfer
A + B Ömsesidig positiv transfer
Transferen kan också vara negativ. Negativ transfer
uppkommer då uppgifterna är lika men kräver olika reaktion
eller att man för snabbt, utan paus övergår från en
inlärningssituation till en annan
Överinlärning
- övningen fortsätter efter att man klarat uppgiften
felfritt
- minskar glömskans betydelse
Hur effektivera inlärningen och minimera glömska
- använd flera sinnen
- försök hitta anknytning till dig självoch tidigare
kunskap
- ställ upp delmål, belöna dig själv då du uppnått dem
- se till att du mår psykiskt och fysiskt bra. Balans
mellan arbete, fritid, tillräckligt med sömn o.s.v.
- dela in materialet i meningsfulla helheter och
repetera
- diskutera det inlärda och förklara det med egna ord
- utveckla ett bra sätt att göra anteckningar
PSYKET SOM FÖREMÅL FÖR FORSKNING s. 134 – 158
Vetenskaplig kunskap skiljer sig från vardagserfarenhet
- i vardagen gör vi många generaliseringar. I
vetenskapen strävar man till objektivitet och
opartiska lösningar
- man strävar efter tillförlitlighet. Tillförlitligheten
kan fås med att upprepa försöket flera gånger eller
med att göra ett nytt experiment som mäter samma
sak
- med vetenskaplig forskning försöker man få fram
olika generaliseringar på vilka man kan ställa upp
olika teorier
- varje vetenskap har sin egen terminologi eller
begreppsapparat
- den vetenskapliga kunskapen växer och korrigerar
sig själv
- läs sidan 138 och kolla skillnaden mellan
vetenskaplig kunskap och vardagskunskap
KAN PSYKISKA EGENSKAPER ANGES I
SIFFROR
- du kan mäta en sträckas längd eller väga en potatis
eller mäta vattnets temperatur
- det är mycket svårare att mäta intelligens eller en
emotion
- det finns inga färdiga mätinstrument utan man
måste försöka få fram metoder med vars hjälp man
kan operationalisera variablerna
- operationalisera = göra någonting i mätbar form
Hur skulle du operationalisera t.ex. manlighet,
kvinnlighet, omtänksamhet
VEM UNDERSÖKS
- Den grupp som undersöks kallas för population.
Ibland kan populationen vara för stor och man måste
välja ut ett representativt sampel. d.v.s. ett tillräckligt
stort stickprov
- du får inte göra vilka undersökningar som hälst. Du
får inte orsaka någon annan smärta eller förändra
levnadsförhållanden. Du kan ändå undersöka det
genom kvasiexperiment d.v.s. drar nytta av någontig
som hänt
METODEN HAR BETYDELSE
- olika experiment, test och statistiska undersökningar
är kvantitativa. Anger t.ex. procent, andel
- kvalitativa undersökningar går på djupet t.ex.
intervjuer, terapi, drama
EXPERIMENT
- du börjar med ett problem i vilket du undersöker
olika variabler
- t.ex. hur inverkar alkohol på snabbheten. Då är
alkohol och snabbheten variablerna
- den variabel som mäts kallas för beroende variabel
alltså snabbheten
- den oberoende variabeln är den som försöksledaren
kan variera alltså alkoholmängden
- kontroll variablerna försöker försöksledaren hålla
konstanta som t.ex. senaste måltid, vikt o.s.v.
- störande variabler finns alltid och dem kan man inte
göra ngt. åt. T.ex. elavbrott
- då du börjar experimentet så ställer du upp en
hypotes, ett antagande över hur du tror att det
kommer att gå
- sedan väljer du ut en försöks grupp och en
kontrollgrupp. Försöksgruppen eller experiment
gruppen gör experimentet med alkohol och kontroll
gruppen experimentet utan alkohol. Grupperna skall
vara så lika varandra som möjligt. Du kan också göra
experimentet så att du använder samma grupp som
experiment och kontrollgrupp
- experimentet skall kunna göras på nytt och
resultatet skall vara nästan lika varje gång annars så
är experimentet fel gjort
- till slut så testar du din hypotes och drar slutsatser
FÄLTFORSKNING
- då man gör en forskning i ett laboratorium kan man
inte ta alla vardagliga förhållanden i beaktande
- i naturliga situationer, på fältet, kan man bättre
beakta vardagliga situationer
- i fältforskning kan man t.ex. få fram
konsumtionsvanor, attityder, åsikter m.m. hos en
större mängd människor
- i fältforskning kan man använda sig av intervjuer,
fältexperiment, observation, frågeformulär m.m.
Resultaten blir kvantitativa.
- i fältforskning är riskerna att göra fel stora
Beakta följande risker
- se till att gruppen är representativ så att du trots
följande kan dra slutsatser:
- en del fyller inte i
- en del ljuger medvetet
- fel grupp/människa fyller i
- språket uppfattas fel
FALLSTUDIER
- inriktar sig på en mindre grupp eller på enbart en
person
- kan inte generalisera, inte ens till individen själv
utan man kan bara jämföra personen med situationen
före och efter
- som hjälpmaterial använder man sig av intervjuer,
observationer, dagböcker
- ibland så kan man göra s.k. biografisk undersökning
d.v.s. man uppskattar person i efterhand tom efter
personens död utgående från vad personen skrivit,
målat o.s.v.
PSYKOLOGISKA TEST
- stor skillnad mellan test och experiment
- testen är på förhand noggrant planerade och
forskarna har poängsatt uppgifterna och har
dessutom satt ut norm värden så att man kan jämföra
människor sinsemellan, t.ex. intelligenstest
- test genomförs ofta som individualtest men t.ex.
även grupptest förekommer, t.ex. i armen
- testen måste standardiseras, d.v.s. anpassas till det
land det görs i
- testen måste också differentieras d.v.s. resultatet
skall visa en skillnad. Om hälften av eleverna får 10
och andra hälften 4 så finn det ingen differentiering
- dessutom skall testen innehålla
- reliabilitet, d.v.s. tillförlitlighet. fås fram
genom att göra samma sak flera ggr eller
med att göra ett test som mäter det samma
- validitet, d.v.s. skall mäta det, det är avsett
att mäta
- objektivt, testet skall ge samma resultat
oberoende av vem som administrerar testet
- testen kan indelas i:
- intelligenstest, används vid urvalsprov,
inlärningssvårigheter
- personlighets test används i
lämplighetsundersökningar, när man
kartlägger psykiska störningar eller planerar
vård
- neuropsykologiska test, används då man
fått en skall skada
- testen kompletteras alltid av andra metoder som
t.ex. intervju
INTERVJU OCH OBSERVATION
- det är alltid forsknings behovet som bestämmer
vilken metod som skall användas
- intervju behövs då man anställer människor, har
svårigheter i skolan
olika typer av intervju:
- öppen, liknar en diskussion
- diagnostiserad, man gör en diagnos för att
sedan kunna ta itu med problemet, t.ex. ett
läkarbesök
- standardiserad, intervjun har färdiga
frågor och eventuellt också färdiga
svarsalternativ
OBSERVATION
- en observation kan grunda sig på introspektion, man
observerar sig själv eller på att man observerar andra
- problemet med introspektion är att personen har
svårt att tala om besvärliga minnen eller att personen
glömt bort det väsentliga
- man kan även observera andra, t.ex. barns lek,
atmosfären på arbetsplatsen, olika samtal mellan
olika individer kan avslöja en hel del
- problemet med att observera andra är att du måste
vara noggrann med att du observerar rätt beteende.
T.ex. vad tyder på att en person har ångest?
- observationen kan ske spontant eller i laboratorier
via envägsfönster. T.ex. hur alkoholkonsumtionen
påverkar olika grupper
FYSIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR
- du använder dig av olika apparater för att mäta
hjärnans aktivitet
PET, mäter blodflödet i hjärnan och på så sätt kan du
se vilka hjärn delar som just då är aktiva
EEG, mäter den elektriska aktiviteten i hjärnan
FORSKARENS ETIK
Vad får man utsätta en människa för:
- fysiologiska smärtor
- vilka metoder får man använda
- hur tillämpas resultatet
- deltagarna deltar frivilligt
- man skall på förhand berätta vad
undersökningen går ut på
- eftervård om det behövs
- den som deltar får när som hälst av bryta
experimentet
- forskaren har tystnadsplikt