Beteendets ABC

Sammanfattning Beteendets ABC –
Jonas Rammerö & Niklas Törneke
080925
Olle Burvall
Kapitel 1
Funktionell kontextualism
Ett beteendes konsekvenser beror på den kontext beteendet uppvisas i.
Multipla funktioner
Ett och samma beteende kan ha flera olika funktioner, beroende på kontext.
Funktionell ekvivalens
Flera olika beteenden kan fylla samma funktion i en viss kontext.
Topografiska aspekter
Aspekter gällande form eller gestalt
Funktionella aspekter
Aspekter gällande funktion eller betydelse
Pragmatiskt sanningskriterium
En utsaga betraktas som sann om i den mån den fungerar genom att fylla ett praktiskt syfte.
Kapitel 2
Observerbart beteende
Ett beteende som kan observeras av någon
Yttre beteende
Ett beteende som kan observeras direkt av en utomstående betraktare
Inre beteende
Ett beteende som inte kan betraktas direkt av utomstående. Då ett inre beteende oftast behöver
förmedlas verbalt krävs det att den som rapporterar om det har samma språkliga ”kod” (definition)
av det som rapporteras som mottagaren.
Beteendeöverskott
Ett beteende eller en grupp av beteende kan betraktas som problematiska därför att de uppvisar ett
överskott avseende (1) Frekvens, (2) Intensitet, (3) Duration, eller (4) för att de Uppträder i ett
sammanhang där det stör individens sociala adaption.
Beteendeunderskott
Ett beteende eller en grupp av beteende kan betraktas som problematiska därför att de uppvisar ett
underskott avseende (1) Frekvens, (2) Intensitet, (3) Duration, eller (4) för att de Inte uppträder i ett
sammanhang där det skulle främja individens sociala adaption.
Både underskott och överskott är subjektiva och definieras till stor del av normen i den miljö man
lever i. Terapeuten och patient kan definiera underskott/överskott genom att tillsammans definiera
vad som är önskvärt och målet för behandlingen.
Exempel på en överskotts/underskottstabell för en deprimerad patient:
Överskott
Underskott
Grubblande
Social kontakt
Känslor av hopplöshet
Energi
Apati
Sömn
Kapitel 3
Registrering
Att mäta upp med vilken frekvens och med vilken intensitet ett problembeteende förekommer.
Exempelvis genom dagböcker.
Beteendetest
Att studera de situationer där patientes beteende orsakar problem. Exempelvis genom ett test där
patienten får gradera olika situationer utifrån dess svårighetsgrad, från det svåraste till det lättaste.
Skalor
Användbart för att skaffa information för utvärdering av terapin. Kan exempelvis vara skattning från
tredje person om patientens besvär eller ett självskattningsformulär som patienten själv fyller i.
Kapitel 4
Kontingens
Ett sammanhang där en händelse, med viss sannolikhet, är beroende av en annan för att inträffa.
Kontingensanalys / Sekvensanalys / ABC-analys
ABC-analysen har tre rubriker: Antecedent, Beteende och Konsekvens.
Frågor i ABC-analysen: (B) ”Vad gör personen?”–> (A) ”När gjorde hon det?/I vilken situation
gjorde hon det?/ I närvaro av vad gjorde hon det?” -> (C)”Vad hände när hon gjorde det?/ Vilka
händelser följde på beteendet?”
Exempel på ABC-Analys för patient med social fobi:
A
Möte som väcker nervositet
B
Ser till att vara upptagen och
går inte på mötet
C
Nervositeten minskar
Antecedent
Antecedenten är en händelse som föregår beteendet.
Beteende
Beteendet är beteendet som uppvisas.
Konsekvens
Konsekvenser är det som uppkommer av beteendet.
Etablerande omständighet
En grundfaktor som står utanför ABC men som kan påverka samtliga led.
Exempel på etablerande omständighet: Hunger
A
Hamburgerbar
B
Beställer hamburgare
C
Får hamburgare
Den här situationen uppfattas helt olika beroende på vilka hungerskänslor restaurangbesökaren har.
Om han är hungrig leder det kanske till att det börjar vattnas i munnen och att han hugger in på
hamburgaren. Om han däremot nyss har förätit sig på julbord är det troligare att situationen väcker
en känsla av illamående och avsmak för maten.
Kapitel 5
Respondent Betingning:
(Inlärning via association)
Ett obetingat stimulus ger en obetingad respons. Genom inlärning förknippas det obetingade stimulit
med ett neutralt stimulus. Detta leder till att det neutrala stimulit blir ett betingat stimuli som leder
till en betingad respons, en reaktion som är identisk, eller åtminstone till stor del liknar den
obetingade responsen för det obetingade stimulit.
EX:
UCS (Mat) -> UCR (Salivation) -> NS (Klocka
CS (Klocka) -> CR (Salivation)
Affekter
Forskning talar för att människan föds med ett antal basala affekter, eller åtminstone spår av
affekter. Mest konsensus finns det om:
*Rädsla
* Ledsnad
* Glädje
* Ilska
* Äckel
En gemensam egenskap för dessa basala affekter är att de inte kräver medveten tankeverksamhet
för att träda in. Detta innebär att känslomässiga reaktioner har sin grund i obetingade responser
som formats av evolutionen. Den mest utforskade affekten är rädslan, som har en central betydelse
för människor som söker psykologisk hjälp.
Betingning av andra ordningen
Ett betingat stimulus (CS) som ger upphov till en betingad respons (CR) kan i sin tur ge upphov till
ytterligare betingning. Ett stimulus som finns i anslutning till ett stimulus som betingats med ex.
Rädsla, kan även det komma att fungera som CS och därigenom utlösa rädsla. Detta kallas betingning
av andra ordningen.
Generalisering
Generalisering innebär att reaktionen av ett CS sprids på så sätt att även andra stimuli som på något
sätt liknar det ursprungliga stimulit kan utlösa den betingade responsen (CR)
Diskriminering
Den motsatta processen till generalisering, dvs. Att bara en specifik typ av stimuli kan utlösa
responsen.
Respondent utsläckning
Om relationen mellan det betingade och det obetingade stimulit löses upp försvinner den betingade
responsen. Om det betingade stimulit presenteras upprepade gånger för individen utan att den
betingade responsen infinner sig, så habituerar individen till stimulit, och en s.k. ”utsläckning” sker.
Kapitel 6
Operant betingning
Skillnaden mellan respondent och operant inlärning är att respondent inlärning är omedveten,
medan operant inlärning styrs av av medvetena processer. Man kan säga att respondent betingning
handlar om att Reagera medan operant betingning handlar om att Agera.
Positiv förstärkning
Tillförsel eller ökning av en viss konsekvens ökar sannolikhetenför ett visst beteende
Negativ förstärkning
Borttagande eller minskning av en viss konsekvens ökar sannolikheten för ett visst beteende
Positiv bestraffning
Tillförsel eller ökning av en viss konsekvens minskar sannolikheten för ett givet beteende
Negativ bestraffning
Borttagande eller minskning av en viss konsekvens minskar sannolikheten för ett givet beteende.
Primär förstärkare
Förstärkare som fyller grundläggande mänskliga behov: exempelvis föda, vätska, närhet, sexualitet
Betingad förstärkare
Ett neutralt stimuli (NS) associeras med ett obetingat stimuli (UCS), som kan förstärka eller bestraffa
ett visst beteende. Det betingade stimulit (CS) blir därför en betingad förstärkare för ett visst
beteende.
EX delfinträning: Konster (B) -> Fisk (UCS) S+ (Förstärker beteendet)
Konster (B) -> Fisk (UCS) S+-> Visselpipa (NS) -> Visselpipa (CS) -> Konster (B) - > S+
Generaliserad förstärkare
En förstärkare som i sig själv inte ger någon förstärkning, men indirekt ger tillgång till en mängd
andra förstärkare, exempelvis pengar.
Funktionell beteendeklass
En beteendekedja (handlingskedja) som är olika till sin utformning men fyller samma funktion för
beteendet.
Funktionell ekvivalism
Topografiskt olika beteenden som fyller samma funktion
Operant utsläckning
Sannolikheten för ett beteende minskar eftersom det inte följs av vissa konsekvenser.
Utsläckningskrevad
När förstärkande konsekvenser försvinner för ett visst beteende, kan detta leda till att beteendet på
kort sikt intensifieras.
Kapitel 7
Stimuluskontroll
Att svara olika på ett visst stimulus beroende på situation, önskat beteende samt erfarenhet av
belöningar i liknande situationer.
Diskriminativt stimulus
Ett stimulus som kan ge en aning om ett visst beteende kommer åtföljas av förstärkning eller inte.
Generalisering
Sannolikheten för ett beteende som förstärks i en given situation ökar även i andra situationer som
är likartade.
Diskrimination
Förmågan att diskriminera mellan olika antecedenter gör att man kan anpassa sitt beteende efter hur
man tror att beteendet kommer förstärkas. Om man inte har förmågan till diskrimination kan
beteendet fortsätta i närvaro av alla antecedenter.
Modellinlärning
Att imitera beteende som ses hos förebilder, exempelvis barnets imitation av föräldrarnas
beteenden. Modellinlärningen ökar sannolikheten för att individen ska utföra det demonstrerade
beteendet och att det då kommer leda till konsekvenser.
Regelstyrt beteende
Regelstyrt beteende innebär att exempelvis modeller lär ut regler för man bör handla. Regler
tillsammans med modellinlärningen har stor effekt på vad en individ kan lära sig och hur beteendet
kan styras.
Kapitel 8
Relationsinramning
Mäniskan infogar stimuli i olika relationer. Exempel på ramar är ”koordination, motsatser,
jämförande ramar av typen ”större än/mindre än”, tidsmässiga ramar ”före/efter” samt kausala
ramar ”om ... så”.
Arbiträrt applicerbara relationsresponser
Vad som helst kan sättas i relation till vad som helst och denna godtyckligt etablerade relation
påverkar inblandade stimulis funktion. De arbiträrt applicerbara relationsresponserna utgör grunden
i mänskligt språk och tänkande (kognition).
Kognitiv fusion
Att sammanblanda sina tankar med en förmodad verklighet, att agera och reagera utifrån språkliga
uttryck som om det vore identiska med de ting de står i relation till. Det vill säga att inte ta tankarna
för de språkliga tankekonstruktioner de är, utan istället se dessa som speglingar av verkligeheten.
Upplevelsmässigt undvikande
Människan har en benägenhet att bygga strategier för att minska eller eliminera negativa affekter,
vilket gör att dessa strategier ofta försöker minska tankar, minnesbilder och kroppsliga fenomen som
hänger samman med negativ affekt.
Kausal illusion
När ett inre skeende tas som en orsak till handlandet, trots att beteendet inte nödvändigtvis är en
nödvändig följd av, eller förklaras på ett bra sätt av de upplevda inre tillstånden.
Kapitel 11
Själviakttagelse
Att patienten själv reflekterar över sina egna tankar och sina beteenden.
Frågor med olika syften
Frågor som ställs med flera syften. Samtidigt som en fråga kan ställas för att få mer information om
patientens sinnestillstånd, tankar och känslor, kan samma fråga fungera som ett verktyg för att få
patienten att själv börja reflektera över sig själv och observerar saker som hon tidigare inte har
observerat, exempelvis konsekvenser av patientens handlingar eller omständigheter under vilka
patienter gör det hon gör.
Validering
Att förstärka breda beteendeklasser, som exempelvis att komma till terapin för att arbeta med sina
problem, att berätta om sitt liv och att beskriva privata händelser.
Mål och värderingar
Målformuleringar som upplevs som väldigt viktiga kan vara smärtsamma då de visar hur långt bort
patienten är från sitt mål, vilket leder til att patienten kan förlora hoppet på att någonsin nå målet.
Det kan istället vara bättre att formulera omedelbara mål som hänger samman med patientens
värderingar, exempelvis vad som är viktigt i patientens liv. Att formulera handlingar som stämmer
med det som patienten sätter värde på är ett bra sätt att formulera mål som är omedelbart
tillgängliga.
Metaforer
Genom att använda sig av metaforer kan man överföra funktioner från ett upplevelsemässigt fält till
ett annat, på ett sätt som inte alltid går att genomföra genom med ett faktiskt språk.
Kapitel 13
Social färdighetsträning
Social träning bygger i hög grad på modellinlärning och strävar efter att träna en generell typ av
sociala färdigheter. Poängen med träningen är att patienten ofta har lättare att identifiera sig med
modeller i sin omgivning än med professionella personer i vården.
Teckenekonomi
Ett system av förstärkare som följer på angivna och överenskomna beteenden. Konkreta beteenden
ersätts med någon form av symbolisk förstärkare som sedan kan bytas inte mot materiella eller
andra förstärkare
Problemlösningsträning
Att definiera problemet. Att sedan uppmuntra patienten att se vilka möjligheter de var och en har att
ändra sitt beteende. Problemlösningsträning innebär att få patienten att generera olika alternativ
och inte stirra sig blind på ett alternativ, eller hela tiden kritisera nya alternativ.
Beteendekontrakt
Ett beteendekontrakt är en metod för att förtydliga vad som krävs för att förändra ett sammanhang
som är otillfredsställande för de inblandande och där spontanan lösningar inte leder till förbättring.
Beteendekontraktet innehåller en tydlig överenskommelse om mål, försäkrar sig om att alla
inblandade har tillgång till att följa processen mot dessa mål och utvärdera framgång; beskriver vad
som krävs av dem som kontraktet omfattar. Det är också viktigt att alla inblandade är aktiva i
formandet av kontraktet, så att det inte uppfattas som ett kontrollförsök.
Kapitel 14
Generalisering
Det beteende som etableras i terapirummet måste generaliseras till patientens egna liv för att
behandlingen ska bli framgångsrik. Det är därför viktigt att terapeuten förstärker beteende som
skulle sätta patienten i kontakt med naturligt förekommande förstärkare i de livssituationer där ett
visst beteende ska användas.
Själviakttagelse
Terapeuten bör udner hela terapin arbeta med att förstärka patientens metoder för själviakttagelser,
exempelvis genom att fråga vad patienten kan iaktta och betona patientens roll som
”förstahandsvittne”.
Exponering
Exponering innebär att patienten förmås att successivt närma sig det som väcker ångest eller annan
negativ affekt och stanna kvar tillräckligt länge i denna situation för att utsläckning skall ske. Man
bryter genom exponeringen mönstret av undvikande som har förhindrat den naturliga
utsläckningsprocessen. Exponering kan också kombineras med responsprevention, som innebär att
patienten ställs inför en ångestframkallande situation och avstår från att utföra ångestreducerade
åtgärder, som exempelvis tvångshandlingar.
Metoden fungerar både på respondent nivå där den gör att en utsläckning sker, men den fungerar
också via operant betingning, då den bryter ett beteende som styrts av vissa konsekvenser och får
patienten att hitta nya beteenden som leder till nya förstärkare.
Responsutvidgning
Responsutvidgning innebär att patienten, exempelvis genom exponering, får kontakt med kontexter
som tidigare undvikits, vilket leder till nya responser och nya källor till förstärkning.
Beteendeaktivering
Genom att öka en patients aktivitetsnivå skapar man kontakter med nya positiva förstärkare,
samtidigt som patienten kan exponeras för situationer som tidigare undvikits.
Tankars innehåll och funktion
Genom att ifrågasätta tankars betydelse och ”sanningshalt” samt förändra den funktion tankar har
för patienten, exempelvis genom acceptans öppnas vägar till att få positiv förstärkning från livet,
trots eventuella negativa tankar.