Kvinnors upplevelse av sexualitet under och efter

Kvinnors upplevelse av sexualitet under och
efter bröstcancerbehandling
-
En litteraturstudie
(Women’s experience of sexuality during and after cancer treatment
– A literature study)
Författare: Caroline Lindskog & Jenny Persson
Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Omvårdnadsvetenskap
Omvårdnadsvetenskap C, Självständigt arbete 15 hp
Vårterminen 2013
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Behandlingen kan innehålla
flera metoder som kirurgi, strålbehandling, cytostatika och hormoner. Sexualitet är ett viktigt
grundbehov som har betydelse för livskvalitén. Bröstcancerbehandlingen ger många
biverkningar som kan påverka upplevelsen av sexualitet. För att sjuksköterskan ska kunna
bedriva god omvårdnad av hela människan behöver hon ha kännedom om hur upplevelsen av
sexualitet kan förändras under och efter bröstcancerbehandling. Syfte: Syftet var att beskriva
hur kvinnor upplever sin sexualitet under och efter bröstcancerbehandling. Metod:
Litteraturstudie med beskrivande design. Databassökning i Medline, CINAHL och PsycINFO.
Elva artiklar granskades och valdes till studien. Resultat: Kvinnorna upplevde framförallt
negativa men även positiva förändringar i sexualiteten. Att känna sig annorlunda samt mindre
attraktiv och kvinnlig påverkade kroppsbilden negativt. Förändringar som minskad sexuell
lust, upphetsning och njutning orsakade en minskad frekvens av samlag. Den sexuella
njutningen minskade främst på grund av smärtsamt samlag vid minskad lubrikation.
Förändringarna i den sexuella relationen orsakade känslor av oro, ångest, frustration, skuld
och förslust. De positiva förändringarna var främst ökad intimitet och närhet i parrelationen.
De sexuella förändringarna beskrevs som oväntade och chockerande på grund av
informationsbrist. Slutsats: Kvinnan kan under och efter bröstcancerbehandling uppleva en
stor förändring i sin sexualitet, som ofta är negativ. Informationsbristen är särskilt oroande då
ökad information ger kvinnan större möjlighet att anpassa sig till förändringarna. För att
bedriva holistisk vård behöver sjuksköterskan kunskap om sexuella förändringar som kan
uppstå samt tillgång till bra verktyg för att samtala och informera om sexualitet. Ämnet
sexualitet borde ha en självklar plats i sjuksköterskeprogrammet.
Nyckelord: Bröstcancerbehandling, Holistisk vård, Kvinna, Sexualitet, Upplevelse
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ..........................................................................................................................1
BAKGRUND .........................................................................................................................1
Bröstcancer .........................................................................................................................1
Bröstcancerbehandling........................................................................................................1
Kirurgibehandling ...........................................................................................................1
Strålbehandling ...............................................................................................................1
Cytostatikabehandling.....................................................................................................2
Hormonbehandling .........................................................................................................2
Sexualitet ............................................................................................................................2
Sjuksköterskans förhållningssätt .........................................................................................3
PLISSIT-modellen ..........................................................................................................3
Problemformulering ............................................................................................................4
SYFTE ...................................................................................................................................4
METOD .................................................................................................................................4
Design ................................................................................................................................4
Sökstrategi..........................................................................................................................4
Urval ..................................................................................................................................5
Värdering ...........................................................................................................................5
Analys ................................................................................................................................6
Tabell 1 ..........................................................................................................................6
Forskningsetiska överväganden ..........................................................................................6
RESULTAT ...........................................................................................................................7
Förändringar i kroppsbilden ................................................................................................7
Känna sig annorlunda .....................................................................................................7
Känna sig oattraktiv ........................................................................................................7
Känna sig okvinnlig ........................................................................................................8
Ingen påverkan på kroppsbilden ......................................................................................8
Förändringar i den sexuella relationen ................................................................................9
Minskad sexuell lust och upphetsning .............................................................................9
Minskad sexuell njutning ................................................................................................9
Smärtsamt samlag ......................................................................................................... 10
Minskad frekvens av samlag ......................................................................................... 10
Inga eller positiva förändringar i den sexuella relationen ............................................... 10
Ökad intimitet ............................................................................................................... 11
Emotionella förändringar i sexualiteten ............................................................................. 11
Oro, ångest och frustration ............................................................................................ 11
Skuld ............................................................................................................................ 12
Förlust .......................................................................................................................... 12
Oväntade besvär ........................................................................................................... 12
Inga emotionella förändringar kopplade till den sexuella relationen .............................. 13
Resultatsammanfattning .................................................................................................... 13
DISKUSSION ...................................................................................................................... 13
Metoddiskussion ............................................................................................................... 13
Resultatdiskussion ............................................................................................................ 15
Slutsats ............................................................................................................................. 19
Implikationer .................................................................................................................... 19
Förslag till vidare forskning .............................................................................................. 19
REFERENSER ..................................................................................................................... 20
BILAGA 1, SÖKMATRIS ................................................................................................... 24
BILAGA 2, ARTIKELMATRIS........................................................................................... 26
INLEDNING
Bröstcancer är i dag den vanligaste cancertypen som drabbar kvinnor, unga som gamla. Även
om antalet nydiagnostiserade fall har ökat, minskar dödligheten tack vare bättre behandling
och diagnostik (Nystrand, 2012). Cancersjukdomen och dess behandlingar ger flera
biverkningar som kan ha betydelse för kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Sexualitet
beskrivs i litteraturen som en värdefull del av människans liv och har stor betydelse för
livskvalitet samt livsglädje (Rasmusson, 2011). Dock är sexualitet ett ämne som inte berörs i
grundutbildningen för sjuksköterskor. Litteraturstudien ger information som ökar möjlighet
till förståelse hos sjuksköterskan, vilket kan förbättra mötet med bröstcancerdrabbade
kvinnor.
BAKGRUND
Bröstcancer
I Sverige diagnostiseras ca 55 000 personer med cancer varje år. Av dessa beror ca 7 000 på
bröstcancer, vilket är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Varje dag insjuknar mellan 15-20
kvinnor. Bröstcancer uppstår vanligtvis i cellerna i bröstens mjölkgångar, alternativt i
mjölkkörtlarna (Nystrand, 2012). Prognosen för bröstcancer har förbättrats mycket under
senaste årtiondena (Bergh et al., 2007). Överlevnadsprocenten efter tio år är idag ca 80 %
(Cancerfonden, 2012).
Bröstcancerbehandling
Kirurgibehandling
De flesta som diagnostiseras med bröstcancer genomgår bröstkirurgi. Har cancern spridit sig
till lymfkörtlarna i armhålan opereras även de angripna lymfkörtlarna bort. Bröstbevarande
kirurgi är vanligt förekommande och innebär att enbart den cancerangripna vävnaden tas bort.
Kvinnan får prova ut en protes som kan bäras i vanlig BH (Nystrand, 2012). Vid mastektomi
tas hela bröstvävnaden inklusive bröstvårta och vårtgård bort. Rekonstruktion av bröstet
erbjuds, då en protes opereras in (Berg et al., 2007). Kvinnan kan få bestående problem med
nedsatt känsel i operationsärret på bröstet (Rasmusson, 2011). En tid efter operationen kan
kvinnan drabbas av lymfödem, vilket är en ansamling av lymfvätska i armen och/eller bröstet.
Det är ett kroniskt tillstånd med symptom som värk, svullnad och tyngdkänsla (Nystrand,
2012).
Strålbehandling
Strålbehandling ges ofta efter operation för att döda eventuella kvarvarande cancerceller
(Nystrand, 2012). Strålningen är av samma sort som solljus fast med högre energi, vilket
orsakar skador i arvsmassan hos cellerna (Olsson, 2009). Behandlingen går fort och
genomförs vanligtvis varje vardag under en fyra till fem veckors period. Huden som bestrålas
kan få övergående brännskadeliknande besvär som rodnad och irritation (Nystrand, 2012).
Andra biverkningar kan vara illamående, muntorrhet, aptitlöshet samt trötthet och värk
(Olsson, 2009). Patienten kan få ökad slembildning som resulterar i hosta vid ansträngning
och liggande ställning. Långsiktiga biverkningar kan vara stramhet och smärta i det bestrålade
området (Rasmusson, 2011).
1
Cytostatikabehandling
Cytostatika är cellhämmande läkemedel som skadar eller dödar cancercellerna när de ska dela
sig. Behandlingen ges upprepade gånger varannan till var fjärde vecka, under ca sex månader.
Cytostatika skadar även de friska cellerna i kroppen, varpå uppehållen i behandlingen är
nödvändiga för att de ska återhämta sig (Wallberg, 2010). Påverkan på de friska cellerna kan
leda till akuta biverkningar som håravfall (även kroppsbehåringen), illamående, förstoppning,
diarré, fatigué, smakförändringar, viktuppgång eller viktnedgång och försvagat immunförsvar
(Leander, 2012; Wallberg, 2010) Behandlingen påverkar även slemhinnorna i kroppen, vilket
kan leda till att underliv blir skört och torrt. De flesta biverkningar går tillbaka helt eller
lindras efter behandlingens slut. En vanlig biverkning som kan bli bestående är att
menstruation försvinner och kvinnan går in i klimakteriet, så kallat behandlingsframkallat
klimakterium (Chemically Induced Menopause, CIM) (Rasmusson, 2011). Kvinnan kan
uppleva klimakteriebesvär som värk, värmevallningar, stelhet, sköra och torra slemhinnor och
sömnbesvär (Leander, 2012).
Hormonbehandling
En stor del av bröstcancercellerna är hormonkänsliga och beroende av det kvinnliga
könshormonet östrogen för att växa. Hormonell behandling innebär att kvinnan får
antihormoner, vilket är läkemedel som minskar östrogennivån i kroppen alternativt blockerar
östrogenets effekt (Nystrand, 2012). Behandlingen kan ge klimakterieliknande besvär
(Leander, 2007). Kvinnan kan även uppleva viktuppgång och ökad ansiktsbehåring (Carlsson,
2007).
Sexualitet
Sexualitet är ett mänskligt grundbehov samt en drift som människan bär med sig från födsel
till död (Rasmusson, 2011). Världshälsoorganisationen (World Health Organization [WHO],
2006) definerar sexualitet som:
“A central aspect of being human throughout life encompasses sex, gender identities and roles, sexual
orientation, eroticism, pleasure, intimacy and reproduction. Sexuality is experienced and expressed in
thoughts, fantasies, desires, beliefs, attitudes, values, behaviors, practices, roles and relationships.
While sexuality can include all of these dimensions, not all of them are always experienced or
expressed. Sexuality is influenced by the interaction of biological, psychological, social, economic,
political, cultural, legal, historical, religious and spiritual factors.” (WHO, 2006, s. 5).
En människas sexualitet är både fysisk, psykisk, emotionell och social (Hulter, 2009). Den
kan dels innehålla fysiska delar som sexualdrift, upphetsning och tillfredsställelse, men även
njutning, sinnlighet och sensualism samt närhet, ömhet och bekräftelse. Sexualiteten är social
då vi relaterar till andra som sexuella varelser (Carlsson, 2007). Hulter (2009) påpekar att
sexualitet ger möjlighet till gemenskap, glädje samt hälsa och Borg (2003) anger att en
förutsättning för god hälsa är att älska och känna sig älskad. Sexualitet uppfattas av de flesta
som viktig för upplevd livskvalitet och en värdefull del av livet, medan det för vissa är
ointressant. Sexualitet är ofta viktig oavsett man lever i en parrelation eller är ensamstående
(Rasmusson, 2011).
Alla människor har en sexuell drivkraft som lätt kan påverkas negativt av fysisk och psykisk
stress vid sjukdom (Borg, 2003). Leander (2012) påpekar att cancer kan medföra mer eller
mindre svåra hinder i samlivet och Borg (2003) anger att de flesta bröstcancerbehandlingar
kan påverka den sexuella hälsan.
2
Enligt Cancerfonden drabbas uppskattningsvis mellan 25-50 % av mer eller mindre kroniska
besvär med sexualiteten efter cancerbehandling (Leander, 2012). Jenkins och Ashleys (2002)
studie visade att ca 50 % av kvinnorna drabbade av bröst eller gynekologisk cancer upplevde
någon form av sexuella problem under sjukdomsperioden.
Sjuksköterskans förhållningssätt
Sjuksköterskan ska bedriva omvårdnad utifrån ett holistiskt förhållningssätt vilket innebär att
se hela patientens livssituation. (Hulter, 2004). Cancerpatienter och deras anhöriga har behov
av psykosocialt stöd för att klara anpassningen till sjukdomen. Stödet kan utifrån ett holistiskt
förhållningssätt vara emotionellt och handla om att sjuksköterskan visar intresse, empati,
delaktighet och lyhördhet. Det kan vara bekräftande vilket innebär att patienten upplever
uppskattning samt känner sig värdefull och sedd. Eller informativt, då sjuksköterskan ger råd,
information, vägledning och undervisning (Carlsson, 2007). Den holistiska omvårdnaden har
som mål att patienten ska uppleva bästa möjliga livskvalitet genom sjukdomsförloppet.
Sjuksköterskan inom cancervården måste därför ge omvårdnad så att patienten har möjlighet
att behålla sin sexuella funktion, utifrån sina egna önskemål och förutsättningar (Rasmusson,
2011).
International Council of nurses [ICN] (2007) code of ethics säger att patienten har rätt att få
veta vad som sker med honom/henne och få tillräckligt med information för att kunna hantera
sin sjukdom (ICN, 2007). Borg (2003) anger dock att sjuksköterskan ofta undviker frågor som
berör patientens sexualitet. En del låtsas om att problemet inte existerar, andra vågar inte ta
upp en sådan intim fråga, och en del skjuter över problemet på andra eftersom de inte anser
det vara deras ansvar (Borg, 2003). Detta bekräftas i en studie av Saunamäki, Andersson och
Engström (2010) som uppger att 80 % av sjuksköterskorna inte tar sig tid att prata om
sexualitet med patienterna, och 60 % inte känner sig säkra på sin kompetens när det gäller
ämnet. Hulter (2004) påpekar att sjuksköterskan generellt har en positiv attityd och förståelse
för att patienter behöver råd, information och stöd i sexuella frågor, men att det är ovanligt
med aktiva insatser.
Då cancervården har allt kortare vårdtider och fler polikliniska behandlingar försvåras en god
patientinformation. I och med att patientens kontakt med sjuksköterskan minskar, minskar
även tillfällena för information och samtal. Därför ställs stora krav på sjuksköterskans
förmåga att ge god information och patientundervisning. Det krävs dessutom att patientens
anhöriga är mer involverade i patientens sjukdom, varpå anhörigas informationsbehov ökar
(Carlsson, 2007).
PLISSIT-modellen
Sjuksköterskans viktigaste omvårdnadsredskap är kommunikation (Borg, 2003). För att möta
patientens frågor kring sin sexualitet på ett professionellt sätt kan sjuksköterskan använda sig
av den sexologiska samtalstekniken PLISSIT-modellen (Borg, 2003; Rasmusson, 2011).
Modellen innebär att sjuksköterskan först ger “Permission”, tillåtelse, till patienten att ta upp
frågor om sexualitet. Detta kräver en tillåtande och öppen attityd från sjuksköterskans sida
samt en villighet att tala om sexualitet (Borg, 2003). Målet är att patienten ska uppleva det
som normalt och tillåtet att fråga om sexualiteten. Sjuksköterskan ger sedan patienten
“Limited Information”, begränsad information, om hur sexualiteten allmänt kan förändras
under behandlingen. Informationen ska ges utan att patienten själv behöver ta initiativet
(Rasmusson, 2011). För att skapa en förståelse mellan patienten och dess partner skriver Borg
(2003) att informationen ska ges till båda samtidigt. Vid behov kan sjuksköterskan ge
3
“Specific Suggestions”, riktad information. Informationen blir då styrd mot det specifika
område som patienten har frågor kring (Rasmusson, 2011). Förslag ges då på åtgärder så att
patienten kan förbättra och/eller bibehålla en tillfredsställande sexualitet (Borg, 2003). Vidare
består PLISSIT-modellen av “Intensive Therapy”, intensiv terapi, vilket kan vara aktuellt för
ett fåtal patienter med komplicerade besvär. Patienten hänvisas då till en expert på området,
t.ex. urolog, sexolog eller kirurg (Rasmusson, 2011).
Problemformulering
Enligt hälso- och sjukvårdlagen (HSL, SFS 1982:763) ska sjuksköterskans omvårdnad utgå
från den enskilda patientens upplevelser och behov. Sjuksköterskor som möter kvinnor med
bröstcancer behöver därför kunskap om hur kvinnan kan uppleva sin sexualitet under och
efter behandling för att kunna ge henne bästa möjliga omvårdnad.
SYFTE
Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexualitet under och
efter bröstcancerbehandling.
METOD
Design
Litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design enligt Forsberg och
Wengström (2008), baserad på kvantitativa och kvalitativa studier där kvinnors upplevelse av
sexualitet under och efter genomgången bröstcancerbehandling beskrevs.
Sökstrategi
Sökning i databaserna CINAHL, Medline samt PsycINFO. CINAHL innehåller forskning
inom omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi. Medline innehåller medicinsk forskning
samt omvårdnad och odontologi och i PsycINFO finns forskning inom psykologi och
beteendevetenskap (Forsberg & Wengström, 2008). Sökorden bröstcancer och sexualitet
valdes utifrån syftet och översattes i MeSH till breast neoplasms och sexuality. I MeSH fanns
även sexual behavior som valdes till sökord.
I CINAHL användes CINAHL Headings där sökning skedde på breast neoplasms och
sexuality. De valdes till sökord. Vid sökning på sexual behavior föreslogs sexuality. I
CINAHL Headings fanns även sexual satisfaction som underämne till sexuality vilket valdes
till sökord. Även sexual health fanns som valdes till sökord. Vid sökning kombinerades
sexuality, sexual satisfaction och sexual health med “OR”. Dessa kombinerades med breast
neoplasms samt ”AND”, se bilaga 1.
I Medline valdes MeSH-termerna som sökord. Sexuality och sexual behavior kombinerades
med “OR”. Dessa och Breast neoplasms kombinerades sedan med “AND”, se bilaga 1.
I PsycINFO användes Thesaurus där sökning skedde på breast neoplasms och sexuality, vilka
valdes till sökord. Vid sökning på sexual behavior förslogs psychosexual behavior som valdes
till sökord. I Thesaurus fanns även sexual satisfaction som valdes till sökord. Sexuality,
sexual satisfaction och psychosexual behavior kombinerades med “OR”. Breast neoplasm och
4
sexuality, sexual satisfaction samt psychosexual behavior kombinerades med “AND”, se
bilaga 1.
I alla databaser gjordes avgränsningarna till studier publicerade mellan 2003-2013, studier
med engelsk text samt studier om kvinnor. Peer reviewed valdes i CINAHL samt PsycINFO. I
CINAHL valdes även ”Exclude Medline records”. Sökmatris, se bilaga 1.
En manuell sökning på titeln ”Changes to sexual well-being and intimacy after breast cancer”
utfördes i Medline efter att författarna fann artikeln i tidskriften Cancer Nursing. Artikeln
valdes till litteraturstudien, se bilaga 1.
Urval
Inklusionskriterierna var studier om kvinnor, >18 år som genomgick eller avslutat någon sorts
bröstcancerbehandling. Artiklarna skulle svara på syftet genom att de beskrev hur kvinnan
upplevde sin sexualitet. Exklusionskriterierna var att majoriteten av kvinnorna inte hade andra
sjukdomar än cancersjukdomen som kunde påverka sexualiteten. Medicinska artiklar,
pilotstudier samt review-artiklar exkluderas. Artiklar som enbart handlade om ensamstående
kvinnor utan aktivt sexualliv exkluderades samt de som enbart innehöll kvinnor som redan var
i klimakteriet innan studien.
Litteratursökningen resulterade i 29 träffar i CINAHL, 139 träffar i Medline och 30 träffar i
PsycINFO. Urvalet skedde i flera steg utifrån Forsberg och Wengström (2008) samt Polit och
Beck (2012). Vid urval 1 lästes titlarna på samtliga träffar. 103 artiklar exkluderades då titeln
inte svarade på syftet.
I urval 2 lästes abstracts för att få en överskådlig bild av studien. 39 artiklar valdes bort då de
inte motsvarade kravnivån för inklusionskriterierna och 16 för att de innehöll
exklusionskriterier.
I urval 3 lästes de kvarvarande artiklarna i sin helhet för att ytterligare kunna välja bort studier
som inte svarade på syftet. 24 valdes bort då de inte motsvarade kravnivå för
inklusionskriterierna och sex för att de innehöll exklusionskriterier.
I urval 4 värderades artiklarnas vetenskapliga kvalitet. Ingen artikel valdes bort då alla ansågs
hålla tillräckligt hög kvalitet. Elva artiklar valdes till litteraturstudien. Sökmatris, se bilaga 1.
Värdering
Artiklarnas vetenskapliga kvalitet värderades enligt protokoll för kvalitetsbedömning av
studier med kvantitativ respektive kvalitativ metod. De kvantitativa artiklarna granskades
utifrån urval, bortfall, analys, använda instrument, metodologiska överväganden samt
resultatets generaliserbarhet och de kvalitativa utifrån syfte, urval, datainsamling samt
resultatets giltighet och kommunicerbarhet (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011).
Artiklarna tilldelades en poäng per positivt besvarad fråga. Den sammanlagda poängsumman
räknades om till procent av möjliga maxpoäng. Med utgångspunkt från Olsson och Sörensen
(2007) värderades <60 % som låg kvalitet, 60-79 % som medelhög kvalitet och 80-100 %
som hög kvalitet. Samtliga elva artiklar från urval 3 värderades till minst medelhög kvalitet
och inkluderades därför till studien. I artikelmatrisen redovisas studiernas vetenskapliga
styrkor och svagheter, se bilaga 2.
5
Analys
Analysen har utgått från Fribergs (2012) tre steg för analys av vetenskapliga studier. Först
lästes de utvalda studiernas resultat igenom flera gånger enskilt av båda författarna. Detta för
att ge en förståelse av innehållet och dess sammanhang. Viktiga avsnitt som svarade på syftet
markerades under läsningen. I steg två sökte författarna efter likheter respektive skillnader i
artiklarnas resultat. Slutligen gjordes en beskrivande sammanställning där funna likheter och
skillnader sorterades under rubriker och underrubriker (Friberg, 2012).
I översiktstabellen (tabell 1) redovisas funna rubriker och underrubriker samt berörd artikel
(Friberg, 2012). Varje artikel har tilldelats en siffra utifrån dess ordning i referenslistan.
Siffran anges i artikelmatrisen, se bilaga 2.
Tabell 1
1
2
3
4
5
6
7
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
8
9
10
●
●
●
●
11
Förändringar i kroppsbilden
Känna sig annorlunda
Känna sig oattraktiv
Känna sig okvinnlig
Ingen förändring i kroppsbilden
Förändringar i den
sexuella relationen
Minskad sexuell lust
och upphetsning
Minskad sexuell njutning
Smärtsamt samlag
Minskad frekvens av samlag
Inga eller positiva förändringar
i den sexuella relationen
Ökad intimitet
Emotionella förändringar
i sexualiteten
Oro, ångest och frustration
Skuld
Förlust
Oväntade besvär
Inga emotionella problem kopplade
till den sexuella relationen
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
Forskningsetiska överväganden
Utvalda artiklar var granskade och godkända av etisk kommitté. Där etiska aspekter inte
redovisades i artikeln har den publicerande tidskriften granskats för att kontrollera att de
enbart publicerar artiklar som blivit etiskt godkända. Alla resultat har redovisats i
litteraturstudien, inte enbart de som stödjer författarnas åsikter (Forsberg & Wengström, 2008;
Polit & Beck, 2012).
6
RESULTAT
Bröstcancerbehandlingen kan ge biverkningar som påverkar kvinnans sexualitet. Förändringar
upplevs olika från kvinna till kvinna och kan yttra sig som både fysiska och psykiska
problem. Dock upplever inte alla kvinnor negativa förändringar.
Förändringar i kroppsbilden
Kroppsförändringar var ett stort problem för många bröstcancerbehandlade kvinnor (Avis,
Crawford & Manuel, 2004; Fallbjörk, Salander & Rasmussen, 2012; Klaeson, Sandell &
Berterö, 2011; Marshall & Kiemle, 2005; Takahashi & Kai, 2005; Ussher, Perz & Gillbert,
2012; Vilhauer, 2007). Allvarligare problem med kroppsuppfattningen associerades med
kirurgi, oro över viktuppgång eller nedgång, håravfall på grund av cytostatikabehandling och
partnerns oförmåga att förstå kvinnans känslor (Fallbjörk et al., 2012).
Känna sig annorlunda
Det var vanligt att kvinnorna kände sig obekväma med förändringarna i kroppen (Avis et al.,
2004; Klaeson et al., 2011; Ussher et al., 2012; Vilhauer et al., 2007). Den förändrade
kroppen och klimakteriebesvär på grund av cytostatikabehandlingen fick kvinnan att känna
sig gammal. Kvinnorna upplevde att de inte längre kände igen sig i sina kroppar och visste
inte längre vilken kvinnlig grupp de skulle identifiera sig med. Kvinnor i deras egen ålder
eller kvinnor med samma kroppssymtom (Avis et al., 2004; Klaeson et al., 2011). Även
kirurgisk behandling påverkade identifikationen negativt då det ansågs normalt att ha två
bröst som såg likadana ut (Marshall & Kiemle, 2005).
Den förändrade kroppen signalerade svår sjukdom. Framförallt håravfall, förlust av bröstet
och viktnedgång kunde påverka så att kvinnan kände sig obekväm och utanför (Klaeson et al.,
2011; Vilhauer, 2007). I studien av Marshall och Kiemle (2005) påverkade biverkningar från
cytostatikabehandlingen kvinnornas självbild och självkänsla negativt och Ussher et al. (2012)
beskrev att många kände sig annorlunda och mindre värda som personer efter
cancerbehandlingen.
Biverkningar från behandlingen beskrevs som att göra kroppen olydig och oförutsägbar. Flera
kvinnor beskrev att kroppen hade svikit dem (Klaeson et al., 2011). Förändringarna i ansiktet,
som förlust av ögonfransar och ögonbryn på grund av cytostatikabehandling, samt
viktuppgång beskrevs som de jobbigaste biverkningarna (Avis et al., 2004; Klaeson et al.,
2011).
Känna sig oattraktiv
I flera studier beskrevs missnöje med utseendet och förlust av den sexuella attraktionen som
de mest besvärande problemen (Avis et al., 2004; Vilhauer, 2007). I en stor studie kände sig
73 % av 1965 kvinnor sig inte längre åtråvärda efter behandlingen vilket påverkade det
sexuella välmåendet negativt (Ussher et al., 2012). Att förlora bröstet innebar för många att
förlora sin attraktion som person (Fallbjörk et al., 2012). Förlust av ungdom, fertilitet och
energi på grund av cytostatikabehandling orsakade känsla av att inte längre vara attraktiv
(Klaeson et al., 2011; Marshall & Kiemle, 2005). Framförallt håravfallet påverkade hur
kvinnan såg på sig själv. Flera kvinnor beskrev att de inte trodde någon kunde vara attraherad
av dem förrän håret hade växt tillbaka (Marshall & Kiemle, 2005).
7
Det var vanligt att kvinnorna skämdes för sina kroppar (Avis et al., 2004). Majoriteten av
kvinnorna som genomgått kirurgi kände sig i en studie vanställda och skeva (Klaeson et al.,
2011), vilket även beskrevs i studier där kvinnorna genomgått andra behandlingsformer (Avis
et al., 2004). Kvinnorna kände sig obekväma i nakna situationer, t.ex. vid offentliga bad och
omklädningsrum, och trodde att deras kroppar skulle genera andra personer (Klaeson et al.,
2011). I en studie beskrev kvinnorna sina kroppar som gamla, fula, lemlästade, groteska,
stympade, deformerade och som skadat gods vilket associerades med ärr, bröstrekonstruktion,
håravfall och viktuppgång (Ussher et al., 2012). Kirurgibehandlingen beskrevs som en
stympning av kroppen och en del kvinnor hade svårt att se på sig själva i spegeln (Fallbjörk et
al., 2012). De fysiska förändringarna på kroppen kunde även uppfattas som vanprydande
(Vilhauer, 2007).
Känna sig okvinnlig
Femininiteten associerades av många till att må bra och se bra ut. Om kvinnan kände sig
oattraktiv kände hon sig även mindre kvinnlig (Marshall & Kiemle, 2005). Flera studier
beskrev att kvinnorna upplevde sig mindre kvinnliga efter bröstcancerbehandling (Archibald,
Lemienx, Byers, Tamlyn & Worth, 2006; Fallbjörk et al., 2012; Klaeson et al., 2011; Marshall
& Kiemle, 2005).
Behandlingsframkallat klimakterium kunde innebära en förlust av femininitet för kvinnan
(Archibald et al., 2006; Klaeson et al., 2011). Framförallt klimakteriesymtom som ökad
svettning och värmevallningar bidrog till att kvinnorna kände sig ofräscha och ofeminina.
Menstruationen var något som kvinnorna hade gemensamt med andra och som de ansåg stod
för hälsa och kvinnlighet. Menstruationens upphörande tillsammans med förlusten av
utseende, fertilitet och energi bidrog till att många inte upplevde sig som kvinnor längre vilket
påverkade sexualiteten negativt (Klaeson et al., 2011).
Att förlora brösten innebar för en del kvinnor en skadad femininitet (Fallbjörk et al., 2012;
Marshall & Kiemle, 2005; Takahashi & Kai, 2005). Om kvinnan ansåg att kvinnligheten var
kopplad till brösten hade hon svårare att anpassa sig till situationen efter kirurgibehandlingen
(Marshall & Kiemle, 2005; Takahashi & Kai, 2005). En del kvinnor ville inte visa sig nakna
då de ansåg att femininiteten då ifrågasattes (Fallbjörk et al., 2012; Takahashi & Kai, 2005).
Rädslan associerades med att kvinnan inte accepterade sin nya kropp efter
kirurgibehandlingen (Takahashi & Kai, 2005).
Attraktionen till män hade förändrats negativt vilket påverkade hur de såg på sin kvinnlighet
(Klaeson et al., 2011).
Ingen påverkan på kroppsbilden
En del kvinnor ansåg att förlust av bröstet inte påverkade kroppsbilden. Detta gällde främst de
kvinnor som inte associerade bröstet till kvinnlighet, utan istället till andra delar av utseendet
eller till personliga egenskaper. Dessa kvinnor hade lättare att anpassa sig till den förändrade
kroppen och självbilden påverkades inte lika mycket eller inte alls (Fallbjörk et al., 2012;
Marshall & Kiemle, 2005). Bröstet kunde identifieras som en sjuk del av kroppen som skulle
tas bort eller som oviktigt då det redan förlorat sin funktion vid t.ex. amning. Levde kvinnan i
en stabil relation med en partner som hon upplevde inte ansåg att hennes förändrade kropp var
något problem, påverkades inte kroppsbilden negativt (Fallbjörk et al., 2012).
8
Att förlora menstruationen kunde vara en lättnad. Kvinnorna kunde även ha inställningen att
klimakteriet inte var något att reflektera över i jämförelse med en dödlig sjukdom (Klaeson et
al., 2011).
Förändringar i den sexuella relationen
Den sexuella relationen förändrades för de flesta under och efter bröstcancerbehandlingen
(Archibald et al., 2006; Avis et al., 2004; Brédart et al., 2011; Cebeci, Ylangin & Tekeli,
2010; Fallbjörk et al., 2012; Klaeson et al., 2011; Marshall & Kiemle, 2005; Takahashi & Kai,
2005; Ussher et al., 2012; Vilhauer, 2007; Walsh, Manuel & Avis, 2005). Förändringen kunde
vara både negativ och positiv (Archibald et al., 2006; Cebeci et al., 2010; Marshall & Kiemle,
2005). I en stor studie med 1965 deltagare beskrev 24 % att bröstcancern hade påverkat den
sexuella relationen dramatiskt, 26 % att den hade påverkats anmärkningsvärt, 32 % till viss
del och 15 % att den inte hade påverkats alls (Ussher et al., 2012).
Minskad sexuell lust och upphetsning
De flesta kvinnor rapporterade en minskad sexuell lust (Archibald et al., 2006; Avis et al.,
2004; Cebeci et al., 2010; Klaeson et al., 2011; Marshall & Kiemle, 2005; Takahashi & Kai,
2005; Ussher et al., 2012; Walsh et al., 2005). Behandlingsbiverkningar som trötthet, fatigué,
viktuppgång, värmevallningar och illamående minskade den sexuella lusten (Archibald et al.,
2006; Avis et al., 2004; Takahashi & Kai, 2005; Ussher et al., 2012; Walsh et al., 2005).
Ömhet och obehag i bröstet efter kirurgibehandling minskade den sexuella lusten (Avis et al.,
2004; Takahashi & Kai, 2005; Ussher et al., 2012). Även förlust av känsel i bröstet påverkade
lusten negativt. En del kvinnor ansåg att den sexuella lusten var kopplad till hur de såg på sig
själva efter kirurgibehandlingen. Lusten påverkades negativt av den minskade känslan av
kvinnlighet och sexuell attraktion (Marshall & Kiemle, 2005).
Majoriteten av kvinnorna som drabbats av behandlingsframkallat klimakterium upplevde en
minskad sexuell lust (Archibald et al., 2006; Cebeci et al., 2010) och i en studie av Marshall
och Kiemle (2005) ansåg 57 % av 12 kvinnor att brist på sexuellt intresse var ett problem.
Kvinnorna beskrev att lusten var svårare att väcka och att det krävdes tid och mental
förberedelse (Klaeson et al., 2011).
Många kvinnor rapporterade en minskad sexuell upphetsning (Archibald et al., 2006;
Marshall & Kiemle, 2005; Takahashi & Kai, 2005; Ussher et al., 2012).
Behandlingsframkallat klimakterium beskrevs som en orsak (Archibald et al., 2006). Ansåg
kvinnan att bröstet var en viktig del i den sexuella relationen hade kirurgibehandlingen en
negativ effekt på den sexuella upphetsningen, framförallt om smekning på bröstet tidigare lett
till upphetsning och njutning (Marshall & Kiemle, 2005; Takahashi & Kai, 2005). I en studie
av Klaeson et al. (2011) upplevde 48 % av 12 kvinnor problem med att bli sexuellt
upphetsade. Flera kvinnor upplevde att de var tvungna att klättra över hinder för att bli
sexuellt upphetsade (Takahashi & Kai, 2005).
Minskad sexuell njutning
En del kvinnor upplevde en minskad sexuell njutning och tillfredsställelse efter
bröstcancerbehandling (Archibald et al., 2006; Avis et al., 2004; Klaeson et al., 2011;
Marshall & Kiemle, 2005; Ussher et al., 2012; Vilhauer, 2007). Många hade mer eller mindre
svårt att slappna av och njuta av samlaget (Archibald et al., 2006; Klaeson et al., 2011;
9
Marshall & Kiemle, 2005), vilket kunde bero på att de var distraherade av cancersjukdomen
(Marshall & Kiemle, 2005).
Många kvinnor beskrev svårighet att uppnå orgasm (Archibald et al., 2006; Marshall &
Kiemle, 2005; Ussher et al., 2012). Behandlingsframkallat klimakterie var en av
anledningarna och orgasmerna beskrevs som mindre intensiva och tillfredsställande
(Archibald et al., 2006).
Smärtsamt samlag
Smärtsamt samlag beskrevs i flera studier som ett problem i den sexuella relationen
(Archibald et al., 2006; Avis et al., 2004; Takahashi & Kai, 2005; Ussher et al., 2012;
Vilhauer, 2007). I en studie av Avis et al. (2004) med 204 kvinnor upplevde 35,9 % av
kvinnorna någon sorts smärta under samlaget, och 8 % upplevde svår smärta (Avis et al.,
2004). Behandlingsframkallat klimakterie efter cytostatikabehandling orsakade minskad
lubrikation vilket ledde till smärta under samlaget (Archibald et al., 2006; Avis et al., 2004;
Takahashi & Kai, 2005; Ussher et al., 2012; Vilhauer, 2007). Smärtintensiteten varierade
mellan en obehagskänsla till allvarlig smärta (Archibald et al., 2006).
Även oro över att samlaget skulle vara smärtsamt gav kvinnan ångest och var ”avtändande”
(Archibald et al., 2006). För några kvinnor var det obehagligt att bli berörd på det opererade
eller bestrålade området av bröstet. Beröring störde kvinnans koncentration så hon hade
svårare att slappna av, vilket ledde till smärtsamma samlag (Takahashi & Kai, 2005).
Minskad frekvens av samlag
I två studier uppgav majoriteten av kvinnorna att de inte var sexuellt aktiva för tillfället
(Brédart et al., 2011; Fallbjörk et al., 2012). Många kvinnor identifierade en minskad frekvens
av samlag på grund av cancerbehandlingen (Cebeci et al., 2010; Klaeson et al., 2011;
Marshall & Kiemle, 2005; Takahashi & Kai, 2005; Ussher et al., 2012). Orsaker var minskat
sexuellt intresse och lust (Brédart et al., 2011; Fallbjörk et al., 2012; Marshall & Kiemle,
2005; Takahashi & Kai, 2005), obehag och smärta (Fallbjörk et al., 2012; Marshall & Kiemle,
2005; Takahashi & Kai, 2005; Ussher et al., 2012), trötthet och fatigué (Fallbjörk et al., 2012;
Marshall & Kiemle, 2005; Takahashi & Kai, 2005) samt andra behandlingsbiverkningar som
t.ex. illamående (Marshall & Kiemle, 2005).
I studien av Cebeci et al. (2010) avstod en kvinna från samlag då hon inte ansåg att sjuka
personer skulle ha samlag och flera kvinnor beskrev rädsla för att skada suturer eller drabbas
av förkylning i samband med samlag. Rädsla att bli gravid påverkade samlagsfrekvensen
negativt (Takahashi & Kai, 2005). En del kvinnor uppgav att rädsla för partnerns negativa
reaktion på den opererade kroppen orsakade tveksamhet till att ha samlag (Cebeci et al., 2010;
Takahashi & Kai, 2005). Det kunde även vara partnern som var tveksam till att ha samlag på
grund av rädsla att skada kvinnan (Takahashi & Kai, 2005).
Frekvensen av samlag ökade ofta i takt med kvinnans välmående (Marshall & Kiemle, 2005).
Dock blev samlaget ofta mer passivt än tidigare (Klaeson et al., 2011).
Inga eller positiva förändringar i den sexuella relationen
En del av kvinnorna upplevde inga förändringar i den sexuella relationen (Archibald et al.,
2006; Marshall & Kiemle, 2005; Ussher et al., 2012). I studien av Archibald et al. (2006)
upplevde 23 % av 30 kvinnor ingen förändring i den sexuella relationen trots
10
behandlingsframkallat klimakterium. Dock upplevde de flesta av dessa kvinnor inte några
påtagliga klimakteriebesvär (Archibald et al., 2006). En del kvinnor ansåg inte att den
sexuella lusten minskade efter cancerbehandlingen (Marshall & Kiemle, 2005).
Ett fåtal kvinnor upplevde positiva förändringar i den sexuella relationen (Archibald et al.,
2006; Avis et al., 2004; Marshall & Kiemle, 2005; Ussher et al., 2012). I studien av Archibald
et al. (2006) upplevde 13 % av 30 kvinnor en positiv förändring i den sexuella relationen som
de associerade med det behandlingsframkallade klimakteriet. De upplevde en ökad sexuell
lust samt intensivare orgasmer (Archibald et al., 2006). För ett fåtal kvinnor hade samlaget
förbättras och den sexuella relationen förstärkts efter bröstcancerbehandlingen (Avis et al.,
2004; Marshall & Kiemle, 2005; Ussher et al., 2012).
Ökad intimitet
En del kvinnor upplevde en ökad intimitet med partner som de associerade till
bröstcancerbehandlingen (Archibald et al., 2006; Avis et al., 2004; Klaeson et al., 2011;
Ussher et al., 2012; Walsh et al., 2005).
En tredjedel av kvinnorna i studien av Archibald et al. (2006) identifierade positiva
konsekvenser av de sexuella förändringarna orsakade av behandlingsframkallat klimakterium.
Dessa var främst ökat närhet och ömhet i parrelationen (Archibald et al., 2006). Även andra
studier beskrev en ökad intimitet vilket kunde ge en balans i den sexuella relationen trots de
negativa förändringarna (Avis et al., 2004; Klaeson et al., 2011; Ussher et al., 2012; Walsh et
al., 2005). En del kvinnor i studien av Klaeson et al. (2011) upplevde att relationen var i en ny
fas där de istället för att ha samlag istället låg tätt bredvid varandra. Den ökade intimiteten
påverkade kvinnans kroppsuppfattning positivt (Klaeson et al, 2011).
Emotionella förändringar i sexualiteten
Många kvinnor som upplevde en negativ förändring i den sexuella funktionen beskrev en
emotionell påverkan (Archibald et al., 2006; Avis et al., 2004; Cebeci et al., 2010; Fallbjörk et
al., 2012; Klaeson et al., 2011; Marshall & Kiemle, 2005; Ussher et al., 2012). I en studie av
Ussher et al. (2012) med 1965 deltagare beskrev 34 % av kvinnorna att de upplevde negativa
känslor på grund av förändringar i sexualiteten efter bröstcancerbehandling. Kvinnorna
beskrev den sexuella förändringen som oroande, förvirrande, deprimerande, chockerande,
oväntad, frustrerande, traumatisk, förstörande, och förödande. Känslorna associerades
framförallt med minskad sexuell lust och njutning (Ussher et al., 2012).
Oro, ångest och frustration
Negativa förändringar i sexualiteten upplevdes som oroande för kvinnan (Archibald et al.,
2006; Cebeci et al., 2010; Klaeson et al., 2011; Marshall & Kiemle, 2005; Ussher et al.,
2012). Oro för framtiden relaterades till att kvinnorna var osäkra på anledningen till de
sexuella förändringarna, hur länge de skulle pågå samt hur de skulle påverka den sexuella
relationen (Archibald et al., 2006). Kvinnor som drabbats av förtidigt klimakterium oroade sig
för hur deras kroppar skulle påverkas i framtiden, med mindre normala hormoner (Klaeson et
al., 2011).
I studien av Ussher et al. (2012) var oro för hur partnern påverkades av förändringarna i
kvinnans sexualitet det mest oroande för många. Kvinnan kunde uppleva sexuell ångest på
grund av oro för hur förlust av bröstet skulle påverka partnern och den sexuella relationen.
11
Ansåg kvinnan att bröstet var viktigt för förspel och sexuell upphetsning upplevde hon en
större ångest (Marshall & Kiemle, 2005). Andra studier beskrev oro för att inte leva upp till
sin plikt i förhållandet, att bli lämnad ensam eller att partner skulle vara otrogen på grund av
kvinnans förändrade sexualitet (Cebeci et al., 2010; Klaeson et al., 2011). Kvinnan kunde
även oroa sig för att partnern skulle bli sexuellt uttråkad (Marshall & Kiemle, 2005).
Två studier beskrev frustration på grund av nedsatt sexuell funktion (Archibald et al., 2006;
Ussher et al., 2012). Anledningar till frustrationen var symtom som minskade den sexuella
njutningen samt svårigheter att uppnå orgasm. Även känslan av att ha tappat kontrollen över
sin sexuella funktion bidrog då situationen upplevdes som orättvis (Archibald et al., 2006).
Skuld
Skuldkänslor beskrevs av flera kvinnor (Archibald et al., 2006; Klaeson et al., 2011; Marshall
& Kiemle, 2005). Många kände skuld över hur förändringarna i den sexuella relationen skulle
påverka partnern. Dessa kvinnor ansåg sig ansvariga för både sin egen men även partnerns
sexuella tillfredsställelse (Archibald et al., 2006; Klaeson et al., 2011). Kvinnor i studien av
Marshall och Kiemle (2005) beskrev skuldkänslor på grund av den minskade
samlagsfrekvensen.
Förlust
Minskad sexuell funktion kunde innebära en förlust för kvinnan (Archibald et al., 2006;
Fallbjörk et al., 2012; Klaeson et al., 2011; Ussher et al., 2005). Kvinnorna upplevde en
förlust av femininitet (Archibald et al., 2006) och sexuell identitet (Klaeson et al., 2011), samt
av känslan att vara en sexuell person (Archibald et al., 2006; Ussher et al., 2012). I studien av
Fallbjörk et al. (2012) beskrev kvinnorna att kirurgibehandlingen innebar att de förutom att ta
bort bröstet även tog bort en del av sig själva (Fallbjörk et al., 2012).
Minskad eller avsaknad av sexuell lust beskrevs som en stor förlust (Archibald et al., 2006;
Klaeson et al., 2011). En del kvinnor i studien av Ussher et al. (2012) upplevde förlust på
grund av förändringarna i relationen med partnern. De beskrev det som att ”en dörr hade
stängts” och att de inte kunde prata om det (Ussher et al., 2012). Många kvinnor upplevde
sorg över förlusten av sexuell funktion och de saknade den sexuella delen av sina liv (Ussher
et al., 2012).
Oväntade besvär
I några studier beskrev kvinnorna förändringarna i sexualiteten som oväntade och
chockerande (Archibald et al., 2006; Avis et al., 2004; Ussher et al., 2012). Den minskade
sexuella lusten beskrevs som oväntad och stressande för kvinnan (Archibald et al., 2006) och
det förtidiga klimakteriet beskrevs som en chock (Avis et al., 2004).
Kvinnorna i studien av Archibald et al. (2006) beskrev att många av de sexuella
förändringarna kom helt oväntat då de inte fått information om möjliga sexuella biverkningar
associerade med cancerbehandlingen. Detta beskrevs även i studien av Ussher et al. (2012)
där kvinnorna upplevde de oväntade sexuella förändringarna som stressande då det inte fått
information om vad de hade att vänta. Att inte veta vad de sexuella problemen berodde på
bidrog till stor oro och rädsla (Archibald et al., 2006). Även kvinnorna i studien av Takahashi
och Kai (2005) samt Marshall och Kiemle (2005) beskrev brist på information om sexuella
12
biverkningar efter cancerbehandling. Kvinnorna påpekade att det saknades möjlighet att
diskutera sina tankar kring sexualiteten efter kirurgisk behandling (Fallbjörk et al., 2012).
Inga emotionella förändringar kopplade till den sexuella relationen
En del kvinnor upplevde inga emotionella förändringar trots sexuella problem (Klaeson et al.,
2011; Ussher et al., 2012). Kvinnorna kunde ha uppfattningen att efter diagnos med en
livshotande sjukdom var sexuella problem sekundärt och inget att reflektera kring (Klaeson et
al., 2011). En del beskrev förändringarna i den sexuella hälsan som övergående och därför
inget att oroa sig för. Hade sexlivet aldrig varit viktigt påverkades inte kvinnan emotionellt
negativt av de sexuella förändringarna (Ussher et al., 2012).
Resultatsammanfattning
Förändringar i sexualiteten upplevdes olika från kvinna till kvinna. Fysiska och psykiska
behandlingsbiverkningar kan leda till förändrad kroppsbild och sexuell relation med
emotionell påverkan. Förändringar i kroppsbilden yttrade sig som en känsla av att vara
annorlunda, oattraktiv och okvinnlig. De fysiska förändringarna i den sexuella relationen var
minskad sexuell lust, upphetsning och njutning. Den sexuella njutningen minskade främst på
grund av smärtsamt samlag vid minskad lubrikation. De sexuella förändringarna kunde ge
emotionell påverkan som oro, ångest, frustration, skuld och förlustkänslor. Förändringarna
beskrevs som oväntade på grund av informationsbrist. Alla kvinnor upplevde dock inte en
negativ förändring i sexualiteten utan även positiva eller inga förändringar förekom. Den
oftast förekommande positiva förändringen var en ökad intimitet med partnern.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO valdes till artikelsökningen. CINAHL och
Medline innehåller vetenskapliga artiklar inom omvårdnad och ansågs därför lämpliga.
PsycINFO innehåller forskning inom psykologi och beteendevetenskap vilket var relevant då
syftet handlade om upplevelser (Forsberg & Wengström, 2008). Sökning skedde även i
SveMed vilket resulterade i två träffar. Då dessa även fanns i de andra databaserna valde
författarna att inte redovisa sökningen i metoden och sökmatrisen.
Sökorden breast neoplasms och sexuality valdes i MeSH då de är nyckelord i syftet. Sexuality
låg under sexual behavior i ämnesträdet i MeSH varpå även det valdes som sökord då det
sexuella beteendet enligt författarna ingår i sexualiteten. I CINAHL Headings fanns inte
sexual behavior. Däremot förslogs sexuality istället. Genom att välja ”explode” i CINAHL
Headings kom alla underämnen till sexuality upp. Där fanns sexual satisfaction som valdes
eftersom sexuell tillfredsställelse anses vara en del av kvinnans sexualitet. Genom att i
CINAHL Headings studera alla sökord som kom upp vid sökning på sexuality valdes även
sexual health då sexualiteten enligt författarna ingår i den sexuella hälsan.
Vid sökning på sexual health i MeSH föreslogs reproductive health. Då ordet översattes som
”det fysiska tillståndet hos människans reproduktion” valdes det bort, eftersom
litteraturstudien inte handlar om fertilitet och fortplantning. Sexual satisfaction fanns inte vid
sökning i MeSH och inga alternativt föreslogs. Författarna anser att det är relevant att
sökordet inte fanns i MeSH då det handlar om en upplevelse. I Thesaurus i PsycINFO
föreslogs psychosexual behavior vid sökning på sexual behavior vilket valdes då även det
13
innebär sexuellt beteende. Vid sökning på sexual health i Thesaurus föreslogs reproductive
health som valdes bort av tidigare redovisad anledning.
Sökordet sexual dysfunction förekom i många vetenskapliga artiklar samt i de valda
databaserna. Det översattes i MeSH till sexuell störning vilket tolkades som en diagnos eller
ett allvarligare sexuellt problem. Ordet valdes bort då det inte ansågs handla om upplevelsen
av sexualiteten. Genom bortvalet av sexual dysfunction som sökord kan relevanta artiklar ha
förlorats. Genom att studera major och minor topics i de utvalda artiklarna framkom att alla
som innehöll sexual dysfunction även hade sexuality som ämnesord. Vid sökning på sexual
dysfunction i de utvalda databaserna tillkom enbart ett fåtal artiklar som inte redan
framkommit vid sökning, och genom en snabb överblick av rubrikerna verkade dessa inte
relevanta, varpå författarna tror det är mindre troligt att resultatet påverkats.
Artikeln av Ussher et al. (2012) valdes utifrån en manuell sökning i Medline efter att
författarna funnit artikeln i tidskriften Cancer Nursing. Friberg (2012) påpekar att manuell
sökning är en effektiv metod som bör tillämpas vid informationssökning. Karlsson (2012)
rekommenderar att studera viktiga tidskrifter inom ämnesområdet, vilket författarna anser
Cancer Nursing är då tidskriften handlar om omvårdnadsforskning inom ämnet cancervård.
Artikeln hade publicerats december 2012 och hade inte tilldelats några ämnesord i databasen,
vilket inte gjorde det möjligt att söka fram den genom sökord. Med motiveringen att en så
pass ny artikel är mycket relevant för litteraturstudien och att tidskriften berör syftet valdes
den.
För att få aktuell forskning begränsades artiklarnas publikationsdatum till mellan 2003-2013.
Kvinnor valdes då litteraturstudien syftar på kvinnans upplevelse. På grund av författarnas
språkkunskaper gjordes begränsning till enbart engelskt språk. Relevanta artiklar på andra
språk kan ha fallit bort, men risken anses liten då engelska är det internationella vetenskapliga
språket. Peer-reviewd valdes för att enbart få artiklar som blivit kritiskt granskade. I CINAHL
valdes ”exlude Medlice records” för att inte få upp samma artiklar som i Medline.
Eftersom studien har omvårdnadsfokus valdes medicinska studier om diagnostik och
läkemedel bort. Review-artiklar exkluderades eftersom de inte är primärkällor och även
pilotstudier då de är en förberedande undersökning och ingen fullskalig studie (Olsson &
Sörensen, 2007). En artikel som enbart handlade om ensamstående kvinnor exkluderades då
det framkom att majoriteten inte hade ett regelbundet sexualliv. Fokus i denna studie låg på
kvinnornas upplevelse av att finna en partner, vilket författarna anser inte svarar på syftet.
Studier där de flesta kvinnor hade andra sjukdomar än cancersjukdomen som kunde påverka
sexualiteten valdes bort då författarna ville vara säkra på att det var cancerbehandlingen som
hade förändrat kvinnans sexualitet. För att få med sexuella förändringar orsakade av
behandlingsframkallat klimakterium valdes artiklar som enbart handlade om kvinnor som
redan var i klimakteriet innan studien bort.
Artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades enligt Willman et al. (2011). Artiklar med låg
kvalitet exkluderades från litteraturstudien men då alla artiklar visade på medelhög eller hög
kvalitet var detta inte aktuellt.
Författarna inkluderade sju kvalitativa, en kvantitativ samt tre artiklar med multimetod, det
vill säga både kvalitativ och kvantitativ metod, till litteraturstudien. Detta är en styrka då de
olika metoderna har olika syften med forskningen. De kvalitativa artiklarna beskriver
kvinnornas subjektiva upplevelse medan de kvantitativa visar på andelen kvinnor som delar
upplevelsen (Forsberg & Wengström, 2008).
14
Majoriteten av artiklarna hade en beskrivande design vilket bäst svarar på litteraturstudiens
syfte att beskriva en upplevelse. De kvalitativa artiklarna hade ett strategiskt urval vilket är
lämpligt då forskarna ville beskriva upplevelsen hos kvinnor som delade en specifik
egenskap, bröstcancerbehandlingen. Enbart en kvantitativ artikel hade slumpmässigt urval
vilket kan vara en svaghet (Forsberg & Wengström, 2008). Genom att jämföra resultatet med
en kontrollgrupp undviks en överskattning av sexuella förändringar då dessa även kan bero på
det normala åldrandet. Författarna valde dock att inkludera de tre artiklarna med multimetod
som hade bekvämlighetsurval då författarna inte ansåg att det påverkade resultatet. De olika
datainsamlingsmetoderna i de kvalitativa artiklarna är en styrka då det kan ge en större bredd
på resultatet (Forsberg & Wengström, 2008). Alla instrument som användes i de kvantitativa
artiklarna hade känd validitet och reliabilitet, vilket alla forskare utom en diskuterade i
artiklarna.
I en studie (Ussher et al., 2012) framgick inte vilken cancerbehandling kvinnorna hade
erhållit. I tre studier (Archibald et al., 2006; Ussher et al., 2012: Vilhauer, 2008) nämndes inte
kirurgisk behandling medan en studie (Fallbjörk et. al., 2012) handlade om enbart kirurgisk
behandling. Där behandlingsformerna redovisades hade kvinnorna oftast erhållit både kirurgi,
cytostatika, strålning och hormonbehandling. Därför anser författarna att litteraturstudien har
täckt in alla behandlingsformer och dess påverkan på sexualiteten.
I en av de utvalda artiklarna (Marshall & Kiemle, 2005) hade alla kvinnor genomgått
bröstrekonstruktion. Författarna anser att detta inte påverkat resultatet då forskning inte visat
på några säkra samband mellan bröstrekonstruktion och bättre kroppsuppfattning, sexualitet
och livskvalitet (Bergh et al., 2007; Carlsson, 2007; Panjari, Bell & Davis, 2010).
De inkluderade studierna var genomförda i olika länder. Två av studierna (Cebeci et al., 2010;
Takahasi & Kai, 2005) kom från icke-västerländsk kultur vilket ses som en styrka då det ger
mångfald till resultatet. Resultatet anses enligt författarna överförbart till Sverige då det enligt
Forsberg (2010) är ett mångkulturellt land. Många likheter fanns i studierna trots de olika
kulturerna. Den enda skillnaden som författarna identifierat var att kvinnorna i studien från
Turkiet och Japan enbart associerade sexualiteten med samlag, varpå dessa studier ej beskrev
emotionella förändringar.
Dataanalysen utfördes enligt Friberg (2012) med syftet att finna likheter och skillnader i
artiklarna. Båda författarna läste samtliga artiklar enskilt vilket ökar studiens objektivitet
(Forsberg & Wengström, 2008; Polit & Beck, 2012). Författarna kom gemensamt fram till tre
rubriker och 15 underrubriker som de ansåg framkom tydligt i artiklarnas resultat. För att ge
en tydlig bild över likheter och skillnader i de utvalda artiklarna valde författarna att redovisa
funna rubriker samt underrubriker i en översiktstabell, se tabell 1 (Friberg, 2012).
Resultatdiskussion
Resultatet visar att kvinnan upplever flera kroppsförändringar efter bröstcancerbehandling.
Att kvinnan känner sig annorlunda beskrivs även i studier av Bergmark (2007) samt Klaeson
(2012). Att kvinnan kan ha svårt att acceptera sin förändrade kropp stärks av Gilbert, Ussher
& Perz (2010), Karaöz, Hilmiye & Küçük (2010) samt Cavalli-Björkman (2012).
I likhet med resultatet beskriver Klaeson (2012) att kvinnans kropp åldrades dramatiskt och
att hon inte längre hade en självklar grupp att identifiera sig med. Håravfall gav allvarliga
problem med kroppsuppfattningen vilket stärks av Bergmark (2007) som beskriver en stor
inverkan på självbilden. Flera studier beskriver som resultatet att kvinnans förändrade kropp
15
med t.ex. ärr signalerar sjukdom och påverkar självbilden negativt (Bergmark, 2007; Katz,
2011; Klaeson, 2012).
Kvinnan var missnöjd med sitt utseende och upplevde en förlust av den sexuella attraktionen.
Detta stärks av Karaöz et al. (2010) som beskriver att förlust av bröstet innebar en förlorad
attraktionskraft samt Bergh et al. (2007) som beskriver att kvinnan inte längre uppfattade sig
som attraktiv. Kvinnorna kände sig mindre kvinnliga efter bröstcancerbehandlingen vilket
stärks av annan litteratur (Karaöz et al., 2010; Katz, 2011; Panjari et al., 2010).
Att kvinnans kroppsbild kunde påverkas av huruvida partnern ansåg hennes förändrade kropp
vara ett problem eller inte vill författarna belysa. Detta visar hur viktigt anhörigstödet är och
att partnern involveras i kvinnans omvårdnad. Genom att stödja partnern samt stärka parets
relation kan sjuksköterskan troligtvis minska den negativa påverkan på kvinnans kroppsbild.
Smärtsamt samlag beskrivs som ett stort problem vilket stärks av Gilbert et al. (2010), Karaöz
et al. (2010), Katz (2011) samt Leander (2012). Som det beskrivs i resultatet påpekar även
Hulter (2004) och Katz (2011) att den minskade lubrikationen är den största orsaken till
smärtan. Berntzen, Danielsen och Almås (2011) beskriver smärta som ett av de problem som
påverkar livskvaliten mest och Brattberg (2009) associerar smärta med stort lidande. Då
omvårdnaden, som nämnts i bakgrunden, har som mål att patienten ska uppleva bästa möjliga
livskvalitet, är det smärtsamma samlaget enligt författarna ett problem som är ytterst
angeläget för sjuksköterskan. Berntzen et al. (2011) beskriver att sjuksköterkan är
medansvarig när det gäller att förebygga och behandla smärta hos patienter och att har stor
möjlighet i sin yrkesroll att öka patientens kunskap om smärtans orsak och behandling.
Brattberg (2009) påpekar att smärtan kan ha både psykologiska, sociala och existentiella
konsekvenser, vilket författarna anser visar behovet av ett holistiskt synsätt från
sjuksköterskan. Som det beskrivs i resultatet orsakar det smärtsamma samlaget problem med
både den sexuella lusten, upphetsningen och njutningen, varpå författarna anser det är mycket
viktigt att sjuksköterskan tar upp problemet med patienten och informerar samt undervisar om
åtgärder.
Författarna tycker det är konstigt att studierna inte redovisade mer psykologiska orsaker till de
sexuella problemen. Enligt Cavalli-Björkman (2012) kan nedstämdhet och depression leda till
att man tappar sexlusten och oro för framtiden kan bidra till att kvinnan inte tänker på annat
än sjukdomen. Carlsson (2007) beskriver depression som en vanlig anledning till bristande
sexuell lust. Troligtvis är de fysiska problemen lättare för forskarna att mäta och beskriva i
jämförelse med psykologiska problem. Detta i kombination med att många kvinnor
associerade sexualiteten enbart med fysiska funktioner kan ha bidragit till färre beskrivna
psykologiska orsaker.
Den sexuella relationen kunde även påverkas positivt efter bröstcancerbehandlingen vilket
Gilbert et al. (2009) påpekar, dock är detta mer ovanligt. I enighet med resultatet beskriver
Klaeson och Berterö (2008) att den intima relationen kan stärkas efter behandlingen trots
minskad frekvens av samlag, vilket gav balans i den sexuella relationen. Inga eller positiva
förändringar i sexualiteten framgick inte i alla av de utvalda studierna. Detta kan dels bero på
urvalet, då många kvinnor rekryterats från stödgrupper eller själva fått anmäla sig till studien,
och dels på att syftet med studierna var att enbart beskriva negativa förändringar.
Resultatet visar tydligt att både kirurgisk behandling, cytostatikabehandling samt hormonell
behandling kan ha stor inverkan på kvinnan sexualitet. Dock framgår det inte lika tydligt vilka
konsekvenser strålbehandlingen har. Detta kan bero på syftet med de utvalda studierna då
16
ingen specifikt handlade om strålbehandling. En anledning kan även vara att biverkningar från
strålning som påverkar sexualiteten inte är lika framträdande som övriga biverkningar.
Enligt Hulter (2009) förändras sexualiteten normalt med åldern. Eftersom det i studierna
kunde gå upp till tio år mellan diagnos och intervju tror författarna att kvinnans sexuella
förändringar även kan bero på det normala åldrandet. Författarna tycker därför att det behövs
kvantitativa kontrollerade studier, där de bröstcancerbehandlade kvinnorna jämförs med friska
kvinnor i samma ålder, för att utesluta att de sexuella förändringarna även beror på åldrandet.
På grund av det varierande tidsintervallet mellan diagnos och intervju anser författarna att det
är omöjligt att säga när kvinnorna upplever de största problemen. En del kvinnor hade
pågående behandling medan andra avslutat behandlingen för längesen, vilket gör det svårt att
avgöra vilka behandlingsbiverkningar som påverkat mest. Även här anses att ytterligare
forskning behövs på specifika behandlingsbiverkningar samt att forskarna riktar in sig på
kvinnor i samma behandlingsfas.
Det anses förvånande att kvinnorna i flertalet studier upplevde förändringarna i sexualiteten
som oväntade och chockerande på grund av informationsbrist. Detta stärks av flertalet
litteratur (Bergmark, 2007; Chamberlain Wilmoth, 2006; Hordern, 2008; Hulter, 2009;
Karaöz et al., 2010; Saunamäki et al., 2010). Informationsbristen är mycket oroväckande då
biverkningar av behandling som påverkar sexualiteten enligt Nordgren (2007) kan lindras
med information, rådgivning och hjälpmedel. I studien av Archibald et al. (2006) påpekar
kvinnorna att information om de sexuella förändringarna bidrog till att de uppfattade sig
själva som mer normala, vilket minskade oron. Carlsson (2007) beskriver att många
missuppfattningar, som skuld- och skamkänslor, kan motverkas genom information. Fobair
och Spiegel (2009) beskriver att om patienten redan innan behandlingen är medveten om
vanliga sexuella förändringar ges möjlighet att behålla kontrollen genom att planera sätt att
hantera dem. Författarna ser det som en självklarhet att kommunikation om sexualitet mellan
sjuksköterska och kvinna ökar möjligheten att göra något åt problemen.
I bakgrunden framgår att sjuksköterskan ofta undviker frågor som rör patientens sexualitet.
Många anledningar beskrivs i litteratur till varför sjuksköterskan inte informerar patienten om
sexuella biverkningar efter cancerbehandling. En vanlig missuppfattning är att sexualitet inte
hör hemma i vården, där överlevnad uppfattas som den viktigaste frågan (Hordern, 2008;
Hulter, 2009; Klaeson & Berterö, 2008; Saunamäki et at., 2010). Andra anledningar till att
inte ta upp ämnet är att sjuksköterskan är rädd för att genera patienten (Karaöz et al., 2010;
Saunamäki et al., 2010), känner sig obekväm med ämnet (Bergmark, 2007; Saunamäki et al.,
2010), saknar kunskap om ämnet (Bergmark, 2007; Saunamäki et al., 2010), tror att det inte är
sjuksköterskans ansvar (Chamberlain Wilmoth, 2006; Saunamäki et al., 2010), tror att
patienten inte vill ha information om sexualitet samt tidsbrist (Chamberlain Wilmoth, 2006).
Bergmark (2007), Hulter (2009) samt Karaöz et al. (2010) beskriver att samhället påverkar
synen på sexualitet då ämnet fortfarande betraktas som tabu och privat. Detta håller
författarna inte med om då ämnet anses öppet och accepterat för vår generation. Dock tror
författarna att det är svårare att diskutera ämnet med en kvinna som är äldre. Kvinnorna i de
utvalda studierna hade en medelålder på 45-55 år och tillhör därmed en annan generation.
Även skilda kulturer kan försvåra samtalet om sexualitet. Hulter (2004) beskriver att synen på
kön och sexualitet präglas av det samhälle personen växt upp i, med politiska samt religiösa
normer och värderingar. Det kan försvåra samtalet då ord kan betyda olika saker och vara
olika starkt laddade beroende på den kulturella bakgrunden (Hulter, 2004).
17
Även media påverkar hur vi ser på sexualitet. Då sjuksköterskan ofta saknar sexologisk
utbildning blir det lätt att kunskapen baseras på media samt egna erfarenheter, vilket leder till
att ämnet inte tas upp (Carlsson, 2007). Författarna tror att även patienten kan påverkas av
media då hon överöses med ”det ideala sexlivet” vilket kan bidra till ännu större känsla av att
vara annorlunda. Bergmark (2007) beskriver att då kvinnan är rädd att uppfattas som onormal
tar hon ogärna upp sexuella problem på eget initiativ.
Vetenskapliga studier beskriver att kvinnan ofta känner sig obekväm med att ta upp
funderingar som rör sexualiteten och vill att sjuksköterskan ska väcka frågan (Bergmark.,
2007; Chamberlain Wilmoth, 2006; Hordern, 2008; Karaöz et al., 2010). Detta i kombination
med att sjuksköterskan i sin tur väntar på att patienten ska ta upp eventuella problem, leder till
att kvinnan lider i det tysta i onödan. Flera studier visar på ett stort behov av information
gällande sexuella förändringar (Bergmark, 2007; Chamberlain Wilmoth, 2006; Hordern,
2008). Bergmark (2007) påpekar att information kring sexualitet är det område som
cancerpatienter efterfrågar mest. Troligen på grund av att patienten får mindre information om
ämnet jämfört med andra biverkningar.
Författarna tror att osäkerhet på grund av okunskap kan vara ett stort problem för
sjuksköterskan eftersom ämnet inte ingår i grundutbildningen. När det gäller känsliga ämnen
som sexualiteten behövs troligen verktyg som en samtalsmodell för att känna sig säker i sin
förmåga att samtala med patienten. Detta stärks av studier som visar att sjuksköterskor med
utbildning inom ämnet sexologi känner sig mer bekväma att ta upp ämnet (Bergmark, 2007;
Saunamäki et al., 2010).
I studiens bakgrund beskrivs PLISSIT-modellen, en samtalsmodell som sjuksköterskan kan
använda för att starta ett samtal om sexualitet med patienten. PLISSIT-modellen nämns i
flertalet litteratur (Bergmark, 2007; Borg, 2003; Carlsson, 2007; Hordern, 2008; Katz, 2011;
Rasmusson, 2011). Bergmark (2007) beskriver att sjuksköterskan genom en tillåtande attityd
signalerar för kvinnan en medvetenhet om att sexuella funderingar förekommer och en
beredskap att diskutera dem. Detta anser författarna vara mycket viktigt då litteratur beskriver
att patienten oftare tar upp sexuella funderingar om hon tror sjuksköterskan vill prata om
ämnet (Hordern, 2008). Har patienten uppfattningen att de sexuella förändringarna är normala
ökar chansen för ett fortsatt samtal (Bergmark, 2007).
Borg (2003) beskriver att sjuksköterskan måste vara medveten om sin egen sexualitet för att
kunna hjälpa patienten med sexuella svårigheter. Dock måste hon även vara beredd på att
patienten kan ha helt andra åsikter gällande sexualiteten. Det är viktigt att sjuksköterskan har
kunskap om både de fysiska samt psykiska problem som bröstcancerpatienten kan drabbas av
(Borg, 2003), vilket författarna anser styrker deras åsikt att sexologisk utbildning borde ha en
självklar plats i sjuksköterskans grundutbildning.
Som tidigare nämnts innebär den holistiska vården att ta hänsyn till patientens alla behov.
Sexualiteten är en stor del av livet och har betydelse för livskvalitet och hälsa (Bergmark,
2007; Karaöz et al., 2010; Saunamäki et al., 2010). Ämnet måste därför enligt författarna ingå
i sjuksköterskans holistiska vård och innefatta att patienten har tillräckliga kunskaper om
bieffekter av cancerbehandlingen som kan påverka sexualiteten. Den viktigaste förutsättnigen
för att ge holistisk vård tror författarna är att sjuksköterskan har tillräcklig kunskap om ämnet.
Författarna tror att om sjuksköterskan har kunskap om vilka sexuella förändringar som kan
uppstå och vilka åtgärder hon kan rekommendera ökar möjligheten och viljan att initiera
samtal om patientens sexualitet. Författarna anser att litteraturstudien ger ökad kunskap och
18
förståelse för hur kvinnan kan uppleva sin sexualitet under och efter bröstcancerbehandling.
Detta kan sjuksköterskan använda sig av för att ge information och rådgivning och därmed
öka möjligheten att bedriva en holistisk vård.
Slutsats
Kvinnan kan under och efter bröstcancerbehandling uppleva en stor förändring i sin
sexualitet, som ofta är negativ. Informationsbristen är särskilt oroande då ökad information
ger kvinnan större möjlighet att anpassa sig till förändringarna. För att bedriva holistisk vård
behöver sjuksköterskan kunskap om sexuella förändringar som kan uppstå samt tillgång till
bra verktyg för att samtala och informera om sexualitet. Ämnet sexualitet borde ha en
självklar plats i sjuksköterskeprogrammet.
Implikationer
Studien kan komma till nytta i den kliniska verksamheten genom att öka sjuksköterskans
kunskap och förståelse om hur bröstcancerbehandling påverkar kvinnans sexualitet. Utifrån
kunskapen kan sjuksköterskan lättare kommunicera med kvinnan om hennes sexuella
funderingar och problem efter bröstcancerbehandling.
Då sexualitet är ett känsligt men viktigt ämne som kan vara svårt att ta upp måste det ingå i
sjuksköterskans grundutbildning.
Förslag till vidare forskning
Då sexualiteten normalt förändras med åldern behövs kvantitativa kontrollerade studier för att
utesluta att de sexuella förändringarna även beror på åldrandet.
Ytterligare forskning behövs på specifika behandlingsbiverkningar. Om forskarna riktar in sig
på kvinnor i samma behandlingsfas kan resultatet bättre visa när kvinnorna upplever de största
sexuella problemen.
Många av studierna tar upp vikten av stödet från en partner samt att kvinnans upplevelse av
kroppsbild och sexualitet kan påverka relationen till partner både positivt och negativt.
Författarna anser det vore intressant med forskning om partnerns perspektiv samt parets
behov av stöd från hälso- och sjukvården.
19
REFERENSER
Archibald, S., Lemiex, S., Byers, E.S., Tamlyn, L. & Worth, J. (2006). Chemically-Induced
Menopause and the Sexual Functioning of Breast Cancer Survivors. Women & Thearapy,
29(1-2), 83-106. doi:10.1300/J015v29n01_05
Avis, N.E., Crawford, S. & Manuel, J. (2004). Psychosocial problems among younger women
with breast cancer. Psycho-Oncology, 13, 295-308. doi:10.1002/pon.744
Bergh, J., Brandberg, Y., Ernberg, I., Frisell, J., Fürst, C. J. & Hall, P. (2007). Bröstcancer.
Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri
Bergmark, K. (2007). Cancer och sexualitet: patienten vill att frågan väcks. Onkologi i
Sverige. (2), 72-80. Hämtad från:
http://www.onkologiisverige.se/virtupload/onkologi/content/4/ois2_2007.pdf
Berntzen, H., Danielsen, A. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid smärta. I H. Almås, D-G.
Stubberud & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 1 (s.351-393). Stockholm: Liber
Borg, T. (2003). Sexualitet. I A-M. Reitan & T. Schölberg (Red.), Onkologisk omvårdnad.
(s.81-87). Stockholm: Liber
Brattberg, G. (2009). Psykologisk smärtbehandling och patientutbildning. I M. Werner & P.
Strang (Red.), Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber
Brédart, A., Dolbeault, S., Savignoni, A., Besancenet, P., This, P. Giami, P., … Copel, L.
(2011). Prevalence and associated factors of sexual problems after early-stage breast cancer
treatment: results of a french exploratory survey. Psycho-Oncology, 20, 841-850.
doi:10.1002/pon.1789
Cancerfonden. (2012). Om bröstcancer. Hämtad 29 januari 2013, från cancerfonden,
http://www.cancerfonden.se/sv/Om-Cancerfonden/Fragor-och-svar/Vanliga-fragor-ombrostcancer/
Carlsson, M. (Red.). (2007). Psykosocial cancervård. Lund: Studentlitteratur
Cavalli-Björkman, N. (2012). Cancer och sexualitet. Hämtad 28 februari, 2013, från 1177,
http://www.1177.se/Orebrolan/Tema/Cancer/Under-och-efter-behandling/Fertilitet-ochsexualitet/Cancer-och-sexualitet/
Cebeci, F., Yangin, H.B. & Tekeli, A. (2010). Determination of changes in the sexual lives of
young women receiving breast cancer treatment: a quality study. Sex disability, 28, 255-264.
doi:10.1007/s11195-010-9169-1
Chamberlain Wilmoth, M. (2006). Life after cancer: What does sexuality have to do with it?
Oncology Nursing Forum. 33 (5), 905-910. Hämtad från database CINAHL with Full Text
Fallbjörk, U., Salander, P. & Rasmussen, B.H. (2012). From ”no big deal” to “losing
oneself”: different meanings of mastectomy. Cancer nursing, 35(5), 41-48.
doi:10.1097/NCC.0b013e31823528fb
20
Fobair, P. & Spiegel, D. (2009). Concerns about sexuality after breast cancer. The Cancer
Journal. 15(1), 19-26. Hämtad från:
http://journals.lww.com/journalppo/Fulltext/2009/02000/Concerns_About_Sexuality_After_B
reast_Cancer.5.aspx
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och kultur
Forsberg, M. (2010). Etnicitet och mångkulturella aspekter på sexualitet. I P.O. Lundberg &
L. Löfgren-Mårtenson (Red.), Sexologi. Stockholm: Liber
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.133-143). Lund: Studentlitteratur
Gillbert, E,. Ussher, J.M. & Perz, J. (2010). Sexuality after breast cancer. A review.
Maturitas, 66, 397-407. doi:10.1016/j.maturitas.2010.03.027
Hordern, A. (2008). Intimacy and sexuality after cancer: a critical review of the literature.
Cancer Nursing, 31(2), 9-17. Hämtad från databasen Medline with Full Text
Hulter, B.(2004). Sexualitet och hälsa. Lund: Studentlitteratur
Hulter, B. (2009). Sexualitet. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder:
Hälsa och ohälsa (s.677-709). Lund: Studentlitteratur
International Council of Nurses. (2007). ICN Code of Ethics. Geneva. (Översatt av svensk
sjuksköterskeförening 2008)
Jenkins, M. & Ashley, J. (2002). Sex and the oncology patient: discussing sexual dysfunction
helps the patient optimize quality of life. American Journal of Nursing, 102 (4), 5-13. Hämtad
från Medline with Full Text.
Karaöz, B., Hilmiye, A. & Küçük. (2010). A qualitative study of the information needs of
premenopausal women with breast cancer in terms of contraception, early menopause, and
fertility. International Journal of Gynecology and Obstretics, 109, 118-120.
doi:10.1016/j.ijgo.2009.11.027
Karlsson, E. K. (2012). Kapitel 4: Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.95-113). Lund: Studentlitteratur
Katz, A. (2011). Sexually speaking. Breast cancer and women´s sexuality: acknowledging and
discussing the consequences of treatment. American Journal of Nursing, 111(4), 63-67.
Hämtad från databasen CINAHL with Full Text
Klaeson, K. (2012). Som en vingklippt fågel. Omvårdnadsmagasinet, 2, 38-41
Klaeson, K. & Berterö, C.M. (2008). Sexual identity following breast cancer treatments in
premenopausal women. International Journal of Qualitative Studies on Health and Wellbeing, (3), 185-192. doi:10.1080/17482620802130399
21
Klaeson, K., Sandell, K. & Berterö, C.M. (2011). To feel like an outsider: focus group
discussions regarding the influence on sexuality caused by breast cancer treatment. European
journal of cancer care, 20, 728-734. doi:10.1111/j.1365-2354.2011.01239.x
Leander, G. (2012). Sex och cancer. Hämtad 28 januari 2013, från Canceronden,
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/for-patienter/Vardagen-forandras/Sex-och-cancer1/
Marshall, C. & Kiemle, G. (2005). Breast reconstruction following cancer: its impact on
patient’s and partner’s sexual functioning. Sexual and relationship thearapy, 20(2), 155-179.
doi:10.1080/14681990500113310
Nordgren, M. (2007, oktober 10). Sex och cancer är dubbeltabu. Dagens nyheter. Hämtad från
http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/sex-och-cancer-ar-dubbeltabu
Nystrand, A. (2012). Bröstcancer. Hämtad 25 januari, 2013, från Cancerfonden,
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/
Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber
Olsson, T. (2009). Strålbehandling. Hämtad 25 januari, 2013, från Cancerfonden,
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Undersokningar-ochbehandlingar/Behandlingar/Stralbehandling/
Panjari, M., Bell, R.J. & Davis, S.R. (2010). Sexual function after breast cancer. International
Society for sexual Medicine, 8, 294-302. doi:10.1111/j.1743-6109.2010.02034.x
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/ Lippincott Williams & Wilkins
Rasmusson, E-M. (2011). Påverkan på sexuell hälsa hos cancerpatienter. I M. Hellbom & B.
Thome (Red.), Perspektiv på onkologisk vård (s.201-217). Lund: Studentlitteratur
Saunamäki, N., Andersson M., & Engström, M. (2010). Discussing sexuality with patients:
nurses´s attitudes and beliefs. Journal of Advanced Nursing, 66(6), 1308-1316.
doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05260.x
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 29 januari 2013, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--ochsjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
Takahasi, M. & Kai, I. (2005). Sexuality after breast cancer treatment: changes and coping
among Japanese survivors. Social science & medicine, 61, 1278-1290.
doi:10.1016/j.socscimed.2005.01.013
Ussher, J.M., Perz, J. & Gilbert, J. (2012). Changes to sexual well-being and intimacy after
breast cancer. Cancer nursing, 35(6), 456-465. doi:10.10791NCC.0b013e3182395401
Vilhauer, R.P. (2008). A quality study of the experiences of women with metastatic breast
cancer. Palliative and supportive care, 6, 249-258. doi:19.1917/51478951508000382
22
Wallberg, B. (2010). Cytostatikabehandling. Hämtad 25 januari, 2013, från Cancerfonden,
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Undersokningar-ochbehandlingar/Behandlingar/Cytostatikabehandling/
Walsh, S.R., Manuel, J.C. & Avis, N.E. (2005). The impact of breast cancer on younger
women’s relationship with their partner and children. Families systems & health, 23(1), 8093. doi:10.10.1037/1091-7527.23.1.80
World Health Organization [WHO] (2006). Defining sexual health: report of a technical
consultation on sexual health. Hämtad 29 januari 2013, från WHO,
http://www.who.int/reproductivehealth/publications/sexual_health/defining_sh/en/index.html
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur
23
BILAGA 1, SÖKMATRIS
Databas
Sökord
Begränsningar
Antal
träffar
 2003-2013
 English
 Female
 Peer review
 Exclude Medline
records
CINAHL
CINAHL
130205
Kl. 12.20
Cinahl
130205
Kl. 12.25
CINAHL
130205
Kl. 12.30
CINAHL
130205
Kl. 12.35
CINAHL
130205
Kl. 13.37
CINAHL
130205
Sida 1(2)
1.(MH ”Breast
Neoplasms”)
3657
2. (MH “Sexuality”)
1180
3. (MH “Sexual
Health”)
354
4. (MH “Sexual
Satisfaction)
119
5. 2 OR 3 OR 4
1492
6. 1 AND 5
29
Urval 1
Urval 2
Urval 3
Urval 4
Lästa
titlar
Lästa
abstract
Lästa
artiklar
Artiklar
till
studien
16
8
4
4
65
22
3
3
 2003-2013
 English
 Female
Medline
Medline
130205
Kl. 13.40
Medline
130205
Kl. 13.45
Medline
130205
Kl. 13.47
Medline
130205
Kl. 13.50
Medline
130205
Kl. 13.55
PsycINFO
7. (MH “Breast
Neoplasms”)
70858
8. (MH “Sexuality”)
1650
9. (MH “Sexual
Behavior”)
9965
10. 8 OR 9
11363
11. 7 AND 10
139
PsycINFO
130205
Kl. 14.00
PsycINFO
130205
Kl. 14.05
12. (DE “Breast
Neoplasms”)
2967
13. (DE “Sexuality”)
1850




2003-2013
English
Female
Peer review
Sida 2(2)
24
Databas
PsycINFO
130205
Kl. 14.10
PsycINFO
130205
Kl. 14.12
PsycINFO
130205
Kl. 14.15
PsycINFO
130205
Kl. 14.20
Manuell
sökning
Medline
130226
Kl. 10.38
Sökord
14. (DE “Sexual
Satisfaction”)
Begränsningar
Antal
träffar
295
Urval 1
Urval 2
Urval 3
Urval 4
15. (DE “Psychosexual
Behavior”)
3676
16. 13 OR 14 OR 15
5313
17. 12 AND 16
30
14
10
3
3
(TI “Changes to sexual
well-being and
intimacy after breast
cancer”)
1
1
1
1
1
25
BILAGA 2, ARTIKELMATRIS
Författare
Artikelns titel,
tidskrift, land
1.
Archibald, S.,
Lemiex, S., Byers,
E.S., Tamlyn, L. &
Worth, J. (2006).
Chemically-Induced
Menopause and the
Sexual Functioning of
Breast Cancer
Survivors. Women &
Therapy, 29 (1-2), 83106.
doi:10.1300/J015v29n
01_05
Sida 1(21)
Syfte
Design och metod
Värdering
Resultat
Syftet var att ge
inblick i sexuella
bieffekter efter en
kemiskt inducerad
menopaus utifrån
överlevande
bröstcancerpatienter
s perspektiv.
Kvalitativ metod
Design: Beskrivande Grounded
Theory
Styrkor:
Strategiskt urval för att
uppnå ett representativt
urval ökar trovärdigheten.
Behandlingsframkallat klimakterium kunde innebära
en förlust av femininitet för kvinnan. Den sexuella
relationen förändrades för de flesta efter
bröstcancerbehandling. Förändringen behövde dock
inte vara negativ, utan även positiv. 81 % av
kvinnorna med behandlingsframkallat klimakterium
upplevde minskad sexuell lust som de kopplade till
klimakteriebesvären. Behandlingsbiverkningar som
fatigué, viktuppgång och värmevallningar påverkade
den sexuella lusten negativt. Oro över att samlaget
skulle vara smärtsamt gav kvinnan ångest och var
”avtändande”. 67 % beskrev minskad sexuell
upphetsning som en negativ förändring i den sexuella
relationen. För en del innebar det helt avsaknad av
sexuell tillfredsställelse. 67 % av kvinnorna beskrev
smärta under samlag, vilket de kopplade ihop med
minskad lubrikation. Intensiteten varierade mellan en
obehagskänsla till allvarlig smärta.
Behandlingsframkallat klimakterium kunde påverka
kvinnans möjlighet till orgasm. 38 % av kvinnorna i
studien ansåg sina orgasmer vara minde intensiva och
tillfredsställande efter behandling och 52 % av dem
hade svårt att uppnå orgasm över huvud taget. 23 %
av kvinnorna upplevde ingen förändring i sin sexuella
funktion efter behandlingen. Många av dessa
upplevde dock inte heller några allvarliga
klimakteriebesvär. 13 % upplevde en positiv
förändring i sexualiteten som de associerade med
behandlingsframkallat klimakterium. De upplevde en
ökad lust samt intensivare orgasmer. Negativa
förändringar i sexualiteten gav en ökad oro kring
framtiden. Oron relaterades till att kvinnorna var
Population
Inklusionskriterier:
Kvinnor med regelbunden
menstruation minst sex månader
innan diagnos, 1-4 år sedan
diagnos, inget återfall.
Urvalsförförande:
Strategiskt genom support grupper,
reklam i dagstidning, radio och
tidningsintervjuer samt brev via
The Canadian Cancer Society.
Land: Kanada
Urval
Bortfall: Inget
Studiegrupp: 30 kvinnor, 31-57 år
(medelålder 45), 80 % levde i
relation, 20 % levde ensamma, 33
% hade erhållit enbart cytostatika
och 20 % enbart hormoner. 47 %
hade erhållit båda
behandlingsformerna.
Datainsamlingsmetod:
Semistrukturerade intervjuer,
checklista med premenopausala
symtom.
De förutbestämda
ämnesområdena i intervjun
ökar homogeniteten i
datainsamlingen.
Original citat ger ökat
trovärdighet.
Transkription och kodning i
analysen utfördes enskilt av
två personer för att uppnå
reliabilitet i resultatet ger
ökad trovärdighet.
Inget internt bortfall ger
resultatet ökad trovärdighet
och pålitlighet.
Forskarna diskuterade
studiens begränsningar
vilket ger ökad pålitlighet.
Svagheter:
Inga redovisade
exklusionskriterier minskar
trovärdigheten.
26
Sida 2(21)
Analysmetod: Enligt Grounded
Theory, Tematisk analys.
Ej representativt urval
minskar överförbarheten.
Urvalsförförandet kan ha
bidragit till att enbart
kvinnor med sexuella
problem hörde av sig och
ville delta i studien.
Studiegruppen av homogen
med enbart vita,
heterosexuella och
välutbildade kvinnor.
Intervjuerna genomfördes 14 år efter diagnos vilket kan
ha bidragit till olika
förutsättningar för kvinnorna
beroende på var i
behandlingen de befann sig,
vilket minskar pålitligheten.
Värdering: Medel
osäkra på vad som bidrog till de sexuella
förändringarna, hur länge de skulle pågå samt hur de
skulle påverka den intima relationen. Frustration
upplevdes av många med nedsatt sexuell funktion.
Ofta på grund av svårighet att uppnå orgasm och
symtomen som minskade den sexuella
tillfredsställelsen. Känslan av att inte hakontroll över
sin sexuella funktion bidrog också till frustration och
situationen kunde kännas orättvis. Många kvinnor
vars sexuella funktion hade påverkats negativt kände
skuld över hur förändringarna skulle påverka
relationen till partnern. En del kände sig själva
ansvariga för både sin egen men även sin partners
sexuella tillfredsställelse. Minskad sexuell funktion
kunde innebära en förlust av femininitet samt av
känslan att vara en sexuell person. Minskad sexuell
lust på grund av t.ex. smärtsamt samlag och
värmevallningar bidrog till en känsla av förlust.
Kvinnorna som fick behandlingsframkallat
klimakterium beskrev att många av de sexuella
förändringarna kom helt oväntat då de inte fått
information om möjliga sexuella förändringar
associerade med behandlingsframkallat klimakterium
och behandlingen. Kvinnorna påpekade att de i
början inte viste vad deras sexuella problem berodde
på, vilket bidrog till oro och rädsla. 29 %
identifierade positiva konsekvenser av sexuella
förändringarna på grund av behandlingsframkallat
klimakterium, t.ex. närhet och ömhet med partnern.
27
Sida 3(21)
Författare
Artikelns titel,
tidskrift, land
2.
Avis, N.E., Crawford,
S. & Manuel, J.
(2004). Psychosocial
Problems Among
Younger Women
With Breast Cancer.
Psycho-Oncology, 13,
295-308.
Doi:10.1002/pon.744
Land: USA
Syfte
Design och metod
Värdering
Resultat
Syftet var att
beskriva
problemområden
och symtom
rapporterade från
kvinnor i
tvärsnittstudien och
hur dessa problem
varierar beroende
på typ av kirurgi
eller
tilläggsbehandling.
Multi-metod:
Kvantitativ metod
Design: Beskrivande korrelativ
tvärsnittsstudie
Kvalitativ metod
Design: Förklarande design
Styrkor:
Multimetod ger en bredd på
resultatet.
Kroppsförändringar var ett signifikant problem för
bröstcancerbehandlade kvinnor. Det var vanligt att
kvinnorna kände sig obekväma med förändringarna i
kroppen. Den förändrade kroppen och
klimakteriebesvären på grund av
cytostatikabehandlingen fick kvinnan att känna sig
gammal. Kirurgi och strålbehandling associerades till
försämrad kroppsuppfattning. Det mest bevärande
symtomet för kvinnorna var missnöje över sitt
utseende. En del kvinnor kände sig vanställda, skeva
och mindre attraktiva. Viktuppgång och håravfall
nämndes av många, vilket gav problem med
kroppsbilden. 41,7 % av kvinnorna uppgav att de
inte var intresserade av samlag. Behandlingen gjorde
många kvinnor trötta och därmed mindre sexuellt
intresserade. Även ömhet i det opererade brösten
kunde minska lusten. Kirurgi och cytostatika
associerades i studien till problem med minskad lust.
40,7 % hade problem med lubrikationen, vilket de
associerade med för tidigt klimakterium. 35,9 %
upplevde någon sorts smärta under samlag och av
dess upplevde 8 % stor smärta. För en del
förbättrades samlaget och behandlingen hade ingen
påverkan på sex livet. Kvinnorna beskrev en chock
att gå in i klimakteriet så tidigt. En del upplevde en
närmare intimitet med sin partner.
Population
Inklusionskriterier:
<50 år, förstagångs insjuknande,
diagnos minst 3 månader och max 3
år sedan, stadie I, II eller III på
sjukdomen.
Urvalsförförande:
Bekvämlighetsurval alt. Strategiskt
urval via journaler från 6 sjukhus.
Studien är en del av ett
forskningsprogram om psykosociala
behov hos bröstcancerdrabbade
kvinnor <50 år.
Urval
Bortfall: Externt: 44 (ville inte
delta/svarade ej). Internt: 16 (fyllde ej
i frågeformuläret korrekt).
Studiegrupp: 204 kvinnor, 25-50 år
(medelålder 43,5), i genomsnitt 23
månader sedan diagnos, 82,3 % levde
i en relation och 17,7 % levde
Standardiserade instrument
ger hög reliabilitet och
validitet.
Original citat ger ökat
trovärdighet.
Stor studiegrupp och litet
bortfall ger ökad intern
validitet.
Forskarna diskuterar
studiens begränsningar
vilket ger ökad trovärdighet
och intern validitet.
Svagheter:
Inga redovisade
exklusionskriterier minskar
den interna validiteten.
Osäkerhet om resultatet är
generaliserbart på grund av
bekvämlighetsurval ger
minskad extern validitet.
28
Sida 4(21)
ensamma, 43,5 % hade genomgått
kirurgi (23,5 % rekonstruktion), 74,9
% cytostatika och 69,3 % strålning,
29,7 % hade pågående behandling
och 70,3 % hade avslutat all
behandling.
Olika intervjuformer (både
enkät och över telefon) kan
påverka hur kvinnorna
svarat på frågorna, vilket
minskar pålitlighet,
reliabilitet och validitet.
Datainsamlingsmetod:
Kvantitativ: Strukturerad genom
frågeformulär med CARES (Cancer
Rehabilitation Evaluation System), de
subskalor som är relevanta för syftet.
Kvalitativ: Frågeformulär med
ostrukturerade intervjufrågor.
Ingen bortfallsanalys
minskar den interna
validiteten.
Värdering: Hög
30 av kvinnorna blev istället
intervjuade med samma frågor över
telefon.
Analysmetod:
Kvantitativ: Statistisk analys
Kvalitativ: Kvalitativ analys
29
Sida 5(21)
Författare
Artikelns titel,
tidskrift, land
3.
Brédart, A.,
Dolbeault, S.,
Savignoni, A.,
Besancenet, P.,
Giami, P., Michaels,
C., Flahault, C.,
Falcou, M.C.,
Asselain, B. & Copel,
L. (2011). Prevalence
and associated
factors of sexual
problems after earlystage breast cencer
treatment: results of
a French exploratory
survey. PsychoOncology, 20, 841850.
doi:10.1002/pon.1789
Land: Frankrike
Syfte
Design och metod
Värdering
Resultat
Syftet var att
bedöma utbredning
av och associerade
faktorer till sexuell
aktivitet, sexuella
problem och sexuell
tillfredsställelse hos
franska bröstcancer
överlevande i ett
tidigt stadium.
Kvantitativ metod
Design: Beskrivande jämförande
tvärsnittsstudie
Styrkor:
Standardiserade instrument
ger hög reliabilitet och
validitet. Instrumenten
testades i en pilotstudie.
Associerade faktorer till minskad frekvens av
samlag, minskad lust, minskad tillfredsställelse och
ökat obehag var ålder över 50 år.
Behandlingsframkallat klimakterium, pågående
behandling, problem med kroppsuppfattningen,
känsla av separation i relationen, känsla av
otillfredsställande med partnerns kramar och pussar
och uppfattning av att partnern var rädd för samlag
associerades med större problem i den sexuella
relationen. Otillfredsställande sexualliv var 2.2
gånger mer troligt hos kvinnor med sämre
kroppsuppfattning och 16.3 gånger mer troligt om
kvinnan trodde partner var rädd för samlag. Av 378
bröstcancerdrabbade uppgav 109 att de inte hade
sexuell aktivitet för tillfället. Orsaker var avsaknad
av partner, minskat intresse för sex, kvinnans
psykiska problem, fatigué eller partnerns problem.
Population
Inklusionskriterier: Kvinna, 18-70
år, förstagångs insjuknade, tidigt
stadie av sjukdomen, fransktalande,
kan ge samtycke.
Exklusionskriterier: Återfall,
metastaser, pågående behandling eller
behandling avslutad de senaste 6
månaderna (gäller ej hormoner),
dokumenterad psykiatrisk sjukdom.
Urvalsförförande: Slumpmässigt
bland 6522 patienter som besökte ett
sjukhus för kontroll.
Urval
Bortfall: Extern: 397 (ville inte
delta). Internt: 75 (fyllde inte i
frågeformuläret färdigt/korrekt).
Anledningar till bortfall var att
kvinnorna inte hade tid, ansåg ämnet
vara för privat, svårighet att tala om
sexualitet, inga sexuella problem,
inget sexuellt intresse, ålder, fatigué,
andra sjukdomstillstånd.
Frågeformuläret blev
godkänt av ”French
information Technology and
Privacy Commission vilket
ökar reliabilitet och validitet.
Slumpmässigt urval ökar
den externa validiteten.
Bortfallsanalys ökar den
interna validiteten.
Svagheter:
Ej representativt urval
minskar externa validiteten.
Kvinnorna som deltog i
studiegruppen var yngre,
oftare innan klimakteriet vid
diagnos och kortare tid sen
diagnos än de kvinnor som
valde att inte delta i studien.
Urval från ett enskilt
sjukhus.
30
Sida 6(21)
2 % bortfall i referensgruppen
(svarade inte på frågorna).
Studiegrupp: 378 kvinnor,
medelålder 53 år, i genomsnitt 35
månader sedan diagnos, 76 % levde i
en relation, 25 % levde ensamma. 31
% hade genomgått kirurgi (14 % av
dessa hade fått rekonstruktion), 46 %
cytostatika, 92 % strålning. 61 %
hade pågående eller nyss avslutad
hormonbehandling.
Referensgrupp med kvinnor 18-69 år,
slumpmässigt utvalda från den
franska populationen.
Datainsamlingsmetod: Strukturerad
genom frågeformulär med
instrumenten:
- EORTC QLQ-C30, EORTC QLQBR23
- BIS (The Body Image Scale)
- SAQ (The Sexual Activity
Questionnaire)
- CSF (sexual behavior)
- The Relationship & Sexuality
Questionnaire
Osäkerhet om resultatet är
generaliserbart på grund av
Att bortfallet innehöll
kvinnor som hade svårt att
tala om sexualitet eller
tyckte det var för privat,
vilket ger minskad extern
validitet.
Då bortfallet var 55 % kan
resultatet i studien
underskatta frekvensen av
sexuella problem, vilket
minskar den externa
validiteten.
Stort internt bortfall ger
minskad intern validitet.
Hänsyn togs inte till om de
sexuella problemen eller
problemen i relationen var
existerande redan innan
diagnos och behandling för
bröstcancer, vilket ger
minskad generaliserbarhet
och extern validitet.
Värdering: Medel
Analysmetod: Statistisk analys
31
Sida 7(21)
Författare
Artikelns titel,
tidskrift, land
4.
Cebeci, F., Yangin,
H.B. & Tekeli, A.
(2010).
Determination of
Changes in the
Sexual Lives of
Young Women
Receiving Breast
Cancer Treatment: A
Qualitive Study.
Sexualty and
Disability, 28, 255264.
doi:10.1007/s11195010-9169-1
Land: Turkiet
Syfte
Design och metod
Värdering
Resultat
Syftet var att
identifiera
förändringar i unga
bröstcancerbehandl
ade kvinnors
sexualliv.
Kvalitativ metod
Design: Beskrivande Innehållsanalys
Styrkor:
Strategiskt urval för att
uppnå ett representativt
urval ökar trovärdigheten.
Behandlingen gav klimakteriebesvär som orsakade
en minskad sexuell lust. Alla kvinnor identifierade
en minskad frekvens av samlag orsakad av
behandlingen. En kvinna avstod från samlag då hon
inte tyckte sjuka personer skulle ha samlag.
Kvinnan kunde även avstå samlag då hon var rädd
att skada suturer eller att drabbas av en förkylning.
Många av kvinnorna som upplever en negativ
förändring i sin sexuella funktion upplevde att
förändringarna påverkade dem emotionellt.
Anledningar till att inte ha sex kunde vara att
kvinnorna var rädda att mannen skulle såra deras
känslor på grund av förändringarna i kroppen efter
kirurgin. Vissa kvinnor upplevde en rädsla att
mannen skulle vara otrogen om kvinnan inte var
sexuellt aktiv.
Population
Inklusionskriterier: Under 50 år,
minst 1 år sedan diagnos,
heterosexuell, gift, fertil, ingen
historia av psykisk sjukdom, ej
metastaser, kan förstå frågor och göra
sin åsikt hörd.
Urvalsförförande: Strategiskt bland
kvinnor som fick
cytostatikabehandling på Akdeniz
Universitetssjukhus.
Urval
Bortfall: Externt: 90 (ville inte delta i
studien).
Studiegrupp: 8 kvinnor, 30-47 år, all
levde i relation, alla hade genomgått
kirurgi, cytostatikabehandling,
strålbehandling och
hormonbehandling.
Datainsamlingsmetod:
Semistrukturerade djupgående
intervjuer med öppna frågor.
Intervjuer av två forskare för
att undvika bias ökar
trovärdigheten.
De förutbestämda
ämnesområdena i intervjun
ökar homogeniteten i
datainsamlingen.
Original citat ger ökat
trovärdighet.
3 personer kodade
intervjuerna var för sig i
innehållsanalysen för att öka
trovärdigheten.
Forskarna diskuterar
studiens begränsningar
vilket ger ökad pålitlighet.
Svagheter:
Inga redovisade
exklusionskriterier minskar
trovärdigheten.
Analysmetod: Innehållsanalys
32
Sida 8(21)
Urval från ett enskilt sjukhus
minskar överförbarheten.
Mycket stort externt bortfall
och liten studiegrupp
minskar trovärdighet och
pålitlighet.
I den turkiska kulturen är det
mycket tabu att tala om sex
och sexualiteten kontrolleras
och styrs av religionen. Den
kulturella aspekten kan ha
gjort det svårt för kvinnorna
att tala om sexualitet. Alla
svar handlade om samlag då
kvinnorna såg det som
synonymt med sexualitet.
Detta minskar
överförbarheten.
Det framgår inte hur länge
sen kvinnorna fick sin
diagnos vilket minskar
pålitligheten.
Värdering: Hög
33
Sida 9(21)
Författare
Artikelns titel,
tidskrift, land
5.
Fallbjörk, U.,
Salander, P. &
Rasmussen. B.H.
(2012). From ”No Big
Deal” to ”Losing
Oneself”: Different
Meanings of
Mastectomy. Cancer
Nursing, 35 (5), 4148.
doi:10.1097/NCC.0b0
13e31823528fb.
Land: Sverige
Syfte
Design och metod
Värdering
Resultat
Syftet var att
beskriva hur
kvinnor som
förlorat ett bröst på
grund av
bröstcancer skildrar
dess påverkan på
deras liv och att
utifrån det förstå
deras tankar kring
bröstrekonstruktion
Kvalitativ metod
Design: Beskrivande design
Styrkor:
Strategiskt urval för att uppnå ett
representativt urval ökar
trovärdigheten.
Att förlora bröstet innebar att förlora sin
sexualitet och attraktion som person. Det
beskrevs som en stympning av kroppen
som gjorde det omöjligt att se på sig själv.
Att förlora brösten innebar en skadad
femininitet. En del kvinnor ville inte vara
nakna då de ansåg att femininiteten då
ifrågasattes. För de kvinnor som inte
kopplade bröstet till kvinnlighet
påverkades inte femininiteten efter kirurgi.
Dessa associerade istället kvinnlighet till
andra delar av utseendet eller till
personliga egenskaper. En del ansåg att
förlust av bröstet inte påverkade
kroppsbilden, t.ex. de som identifierade
bröstet som en sjuk del som skulle tas bort.
Några ansåg även att bröstet redan förlorat
sin funktion vid t.ex. amning. Levde
kvinnan i en stabil relation och hade
uppfattningen att partnern inte skulle tycka
avsaknaden av bröstet var något problem
påverkade kirurgin sexualiteten mindre.
Efter kirurgi upplevde kvinnorna att
förutom den sjuka delen hade de även tagit
bort en del av sig själva som personer.
Population
Urvalsförförande: Strategiskt
utifrån en tidigare studie om
mastektomi med 125 kvinnor.
För att uppnå maximal variation
valdes kvinnor med olika ålder,
utbildningsnivå, sysselsättning,
civilstatus och genomgången
bröstrekonstruktion.
Urval
Bortfall: Externt: 1 (ville inte
delta).
Studiegrupp: 15 kvinnor, 39-69 år,
4,5 år sedan mastektomi, 11 levde i
en relation och 4 levde själva. Alla
hade genomgått kirurgi (6 hade fått
rekonstruktion).
Datainsamlingsmetod: Tematisk
intervju i berättande form samt
observation av kvinnan under
intervjuns gång (fältanteckningar
med reflektioner).
Separata och gemensamma analyser
där forskarna var för sig granskade alla
intervjuerna ger ökad trovärdighet.
Inget internt bortfall ger resultatet ökad
trovärdighet.
Original citat ger ökat trovärdighet.
Kvinnorna har troligen liknande
utgångspunkt då alla genomgick
mastektomi för ca 4,5 år sedan, vilket
ökar pålitligheten.
Forskarna diskuterade studiens
begränsningar vilket ger ökad
pålitlighet.
Svagheter:
Inga beskrivna inklussions-och
exklussionskriterier minskar
trovärdigheten.
Liten och ej representativ studiegrupp
minskar överförbarheten.
Analysmetod: Tematisk analys
Värdering: Hög
34
Sida 10(21)
Författare
Artikelns titel,
tidskrift, land
6.
Klaeson, K., Sandell,
K. & Berterö, C.M.
(2011). To feel like an
outsider: focus grips
discussions regarding
the influence on
sexuality caused by
breast cancer
treatment. Euoropean
Journal of Cancer
Care, 20, 728-737.
doi:10.1111/j.13652354.2011.01239.x
Land: Sverige
Syfte
Design och metod
Värdering
Resultat
Syftet var att
utforska hur
medelålders
kvinnor som
behandlats för
bröstcancer
upplever sin
sexuella identitet i
förhållande till
sociala normer och
värdering i
samhället som
helhet.
Kvalitativ metod
Design: Förklarande design
Styrkor:
Strategiskt urval för att uppnå ett
representativt urval ökar
trovärdigheten.
75 % av kvinnorna som genomgått kirurgi kände
sig obekväma i nakna situationer och var oroliga
över att deras vanställda kroppar gjorde andra
obekväma. Förändringarna i ansiktet, som förlust av
ögonfransar och ögonbryn på grund av
cytostatikabehandling beskrevs som det värsta.
Kvinnorna kände sig okvinnliga. Attraktionen till
män hade förändrats negativt vilket påverkade hur
de såg på sin kvinnlighet negativt.
Klimakteriesymtom som ökad svettning och
värmevallningar bidrog till att kvinnan kände sig
ofräsch och mindre feminin. Kvinnorna kunde inte
känna igen sig som kvinnor längre, då förlust av
ungdom, utseende, fertilitet och energi fick dem att
känna sig gamla och mindre attraktiva.
Menstruationen var något kvinnan hade gemensamt
andra och något som stod för hälsa, fertilitet och
kvinnlighet, men som försvann. Kvinnorna kände
sig mindre attraherade av män. Lusten var svårare
att väcka, det krävdes tid och mental förberedelse
och ibland kom den inte alls. Kvinnorna kunde
under samlaget inte slappna av och hänge sig som
de brukade göra innan cancerbehandlingen. De
upplevde oro över att inte leva upp till sin plikt i
förhållandet samt rädda att bli lämnade ensamma
om de inte hade samlag. Många kvinnor upplevde
att relationen var i en ny fas där de istället för att ha
samlag låg tätt bredvid varandra. Den ökade
känslan av intimitet gav balans i kärlekslivet trots
förändringarna på grund av behandlingen.
Avsaknaden av lust beskrevs som en stor förlust.
Population
Inklusionskriterier:
Medlemmar i support grupp,
kvinna, <50 år och
menstruerande vid diagnos,
minst 6 månader sedan diagnos.
Urvalsförförande: Strategiskt
genom ledare från två olika
supportgrupper för kvinnor med
bröstcancer.
Urval
Bortfall: Inget (framgår inte hur
många kvinnor som blev
erbjudna att delta i studien men
inte ville den).
Studiegrupp: 12 kvinnor i
åldern 39-54 år (median ålder
47), 1-10 år sedan diagnos
(median på 3 år), 8 var friska
och 4 hade fått återfall. 8 levde i
relation och 4 levde ensamma.
Alla hade genomgått kirurgi (2
hade fått rekonstruktion), 8
cytostatika, 8 strålning och 11
hormonbehandling.
Fokusintervjuer är bra vid
känsliga och tabu ämnen då det
kan hjälpa deltagarna att utforska
och uttrycka sin egen åsikt genom
interaktion med varandra. Genom
att känslor som är vanliga hos
flera i gruppen tas upp av en
person kan det bryta isen för de
blyga och reserverade i gruppen.
Att använda redan existerande
fokusgrupper kan bidra till att
deltagarna känner sig mer
bekväma och att
kommunikationen blir öppnare.
Intervjuerna hölls av en tränad
onkologisjuksköterska som var
mycket van och kunnande om det
diskuterade ämnet.
Original citat ger ökat
trovärdighet.
Inget internt bortfall ger resultatet
ökad trovärdighet och pålitlighet.
35
Sida 11(21)
Datainsamlingsmetod: 3
fokusgruppintervjuer (4 kvinnor
i varje grupp).
Analysmetod: Latent
innehållsanalys
Resultatet beskrevs för
fokusgruppen för att garantera en
korrekt analys av intervjuerna.,
vilket gav ökad trovärdighet.
Svagheter:
Inga redovisade
exklusionskriterier minskar
pålitligheten.
Artikeln är skriven på svenska
och sedan översatt vilket minskar
pålitligheten.
Liten och ej representativ
studiegrupp minskar
överförbarheten.
Intervjuerna genomfördes 1-10 år
efter diagnos vilket kan ha
bidragit till olika förutsättningar
för kvinnorna beroende på var i
behandlingen de befann sig, vilket
minskar pålitligheten.
Då kvinnorna var med i en
supportgrupp kan de ev. behövt
mer stöd än andra och resultatet
av sexuella problem blev
överdrivet, vilket minskar
trovärdigheten.
Värdering: Hög
36
Sida 12(21)
Författare
Artikelns titel,
tidskrift, land
7.
Marshall, C. &
Kiemle, G. (2005).
Breast reconstruction
following cancer: Its
impact om patient´s
and partner´s sexual
functioning. Sexual
and Relationshio
Therapy, 20 (2), 155179.
Doi:10.1080/14681990
500112210
Land: Storbritannien
Syfte
Design och metod
Värdering
Resultat
Syftet var att
identifiera faktorer
som påverkar den
sexuella relationen
samt att undersöka
copingstrategier
som patient och
partner använder
och att belysa
behovet av stöd.
Kvalitativ metod
Design: Explorativ Grounded Theory
Styrkor:
Strategiskt urval för att
uppnå ett representativt
urval ökar trovärdigheten.
Biverkningar från cytostatikabehandlingen
påverkade kvinnornas självbild och
självkänsla negativt. Håravfallet påverkade
hur kvinnan såg på sig själv och hon ansåg att
ingen kunde vara sexuellt attraherad av henne
förrän håret växt tillbaka. Om kvinnan ansåg
att kvinnligheten var kopplad till bröstet hade
hon svårare att anpassa sig till situationen
efter kirurgi, jämfört med de kvinnor som inte
ansåg brösten vara viktiga för självkänslan.
Kände sig kvinnan oattraktiv kände hon sig
även mindre feminin vilket påverkade
självkänslan negativt. Om kvinnan upplevde
att partnerna ansåg att bröstet var viktigt i den
sexuella relationen var risken större att hon
var missnöjd med sexlivet. En del kvinnor
ansåg att den sexuella lusten var kopplad till
hur de såg på sig själva efter kirurgi. Lusten
påverkades av t.ex. förlorad känsla av
kvinnlighet och sexuell attraktion. Minskad
lust kopplades till bieffekterna av cytostatika
och hormonbehandling. Förlust av känsel i
bröstet ledde till minskad lust. Ansåg kvinnan
att bröstet var en viktig del i den sexuella
relationen hade kirurgin en negativ effekt,
framförallt om smekning på bröstet tidigare
ledde till upphetsning och njutning. Negativa
tankar om cancer minskade kvinnans
möjlighet att njuta av samlaget då de var
distraherande. För majoriteten av kvinnorna
minskade frekvensen av samlag i anslutning
till kirurgisk behandling på grund av smärta
Population
Inklusionskriterier: <18 år,
bröstcancerdiagnos, genomgången
bröstrekonstruktion under senaste 3
åren.
Fyra pilotintervjuer
genomfördes för att testa
intervjuformatet vilket ökar
pålitligheten.
Exklusionskriterier: Rekonstruktion
av annan anledning än bröstcancer,
deltagande i annan studie de senaste 6
månaderna, bedömd som icke
passande pga. t.ex. tidigare sorg.
De förutbestämda
ämnesområdena i intervjun
ökar homogeniteten i
datainsamlingen.
Urvalsförförande: Strategiskt från
en databas på en bröstcancer enhet.
Analysmättnad uppstod
vilket ger ökad trovärdighet.
Personer blev valda utifrån ålder och
tid sedan kirurgi för att uppnå ett
representativt urval.
Original citat ger ökad
trovärdighet.
Urval
Bortfall: Externt: 27 (ville inte delta
pga. ämnet för privat, ville inte
diskutera sin sexuella relation,
forskning ej relevant för dem, oro
över tystnadsplikt).
Studiegrupp: 12 kvinnor, 38-58 år,
12-38 månader sedan diagnos. Alla
levde i relation. Alla hade genomgått
Teorin presenterades för
studiedeltagarna för att
validera den vilket ger ökad
trovärdighet.
Bortfallsanalys beskriven
vilket ger ökat trovärdighet
och pålitlighet.
37
Sida 13(21)
kirurgi samt rekonstruktion. 5
cytostatika, 2 strålning och 11
hormonbehandling. Även 10 män
ingick i studien (analyserades
separat).
Datainsamlingsmetod:
Semistrukturerade intervjuer.
Analysmetod: Enligt Grounded
Theory, jämförande analys.
Forskarna diskuterade
studiens begränsningar
vilket ger ökat trovärdighet.
Svagheter:
Stort externt bortfall och få
studiedeltagare minskade
trovärdigheten och
pålitligheten.
Kvinnor ville inte delta för
att ämnet var för privat, risk
att urvalet inte är
representativt då dessa kan
ha större problem med
sexualiteten än de som ville
delta. Minskar
överförbarheten.
Värdering: Medel
och obehag. Frekvensen ökade sedan i takt
med kvinnans välmående. Den sexuella
frekvensen minskade också på grund av
fatigué och illamående efter cytostatika.
Minskad lust ledde till minskad frekvens av
samlag. I studien upplevde några kvinnor att
den sexuella relationen var positiv efter
kirurgin trots de sexuella förändringarna. En
del kvinnor upplevde att den sexuella lusten
inte påverkats av behandlingen. Sexuell
ångest relaterades till kvinnans oro om hur
förlusten av bröstet skulle påverka partnern.
Sexuell ångest påverkades av i vilken grad
kvinnan ansåg att bröstet var viktigt för den
sexuella relationen. Ansåg hon att bröstet var
viktigt för sexuell upphetsning och förspel
upplevde hon en stor ångest över hur den
sexuella relationen skulle påverkas. Kvinnan
kunde uppleva skuld om frekvensen av
samlag minskade.
38
Sida 14(21)
Författare
Artikelns titel,
tidskrift, land
8.
Takahasi, M. & Kai,
I. (2005). Sexuality
after breast cancer
treatment: Changes
and coping strategies
among Japanese
survivors. Social
Science & Medicine,
61, 1278-1290.
doi:10.1016/j.socsime
d.2005.01.013
Land: Japan
Syfte
Design och metod
Värdering
Resultat
Syftet var att
undersöka hur
bröstcancerbehandli
ng påverkar
Japanska kvinnors
sexualitet samt att
reflektera över hur
sexuella problem
hanteras av hälsooch
sjukvårdspersonal.
Kvalitativ metod
Design: Grounded Theory
Styrkor:
Strategiskt urval för att
uppnå ett representativt
urval ökar trovärdigheten.
Om bröstet sågs som en symbol för kvinnlighet
kunde kvinnan undvika att visa sig naken för
partnern på grund av rädsla för en negativ reaktion.
Rädslan associerades med att kvinnan inte
accepterade sin nya kropp efter operationen. Många
kvinnor upplevde ett minskat sexuellt intresse på
grund av den psykologiska påverkan av att ha
cancer. Fysiska symtom som fatigué och obehag
från operations såret påverkade lusten negativt. Den
nedsatta känseln i bröstet kunde påverka den
sexuella upphetsningen negativt, framförallt om
smekning av bröstet hade varit en del av parets
sexuella akt innan kirurgin. För några kvinnor var
det obehagligt att bli berörd på det opererade eller
bestrålade området. Beröring störde kvinnans
koncentration och påverkade den sexuella
njutningen negativt, vilket ledde till smärtsamma
samlag. Smärtsamma samlag associerades till
minskad lubrikation. Många uppgav att frekvensen
av samlag efter kirurgi minskade på grund av att
kvinnan eller partnern blivit motvilliga till samlag.
Oftast var det kvinnan som blivit mer passiv på
grund av fysiskt obehag vid sexuell aktivitet.
Kvinnan uppgav även att rädsla för partnerns
reaktion på hennes opererade kropp bidrog till
tveksamhet att ha samlag. Det kunde även vara
mannen som var tveksam till att ha samlag på grund
av rädsla att skada kvinnan.
Population
Urvalsförförande: Strategiskt från 2
bröstkirurgi kliniker i Tokyo.
För att maximera variationen av
studiedeltagare tillfrågades patienter
med olika bakgrund gällande ålder,
behandling, stadie av sjukdom och
civilstånd.
Urval
Bortfall: Extern: 9 (8 kontaktade
aldrig forskarna, 1 valde att inte delta
p.g.a. tidsbrist).
Studiegrupp: 21 kvinnor, 28-54 år
(medeålder 42,2 år), i genomsnitt
16,5 månader sedan diagnos, 17
levde i relation och 4 levde ensamma.
Alla hade genomgått kirurgi, 12
cytostatika, 12 strålning, 16
hormonbehandling.
Datainsamlingsmetod:
Semistrukturerade intervjuer
Analysmetod: Enligt Grounded
Theory
De förutbestämda
ämnesområdena i intervjun
ökar homogeniteten i
datainsamlingen.
Original citat ger ökat
trovärdighet.
För att försäkra validiteten
konsulterade forskarna en
utomstående forskare som
var specialist på sexuell
rådgivning. De diskuterade
analysen och resultat
upprepade gånger. Ger ökad
trovärdighet.
Slutversionen sändes till fem
deltagare för att få deras
kommentarer om tolkningen
av intervjuerna vilket ger
ökad trovärdighet.
Forskarna diskuterade
studiens begränsningar
vilket ger ökad pålitlighet.
39
Sida 15(21)
Svagheter:
Inga redovisade exklusionssamt inklusionskriterier ger
minskad trovärdighet.
Ingen teori framkommer
vilket minskar
trovärdigheten.
4 månader - 10 år mellan
operation och första
intervjun kan ha bidragit till
olika förutsättningar för
kvinnorna beroende på var i
behandlingen de befann sig,
vilket minskar pålitligheten.
Kvinnorna associerade
enbart sexualitet med
samlag, vilket minskar
överförbarheten.
Värdering: Hög
40
Sida 16(21)
Författare
Artikelns titel,
tidskrift, land
9.
Ussher, J.M., Perz, J.
& Gilbert, J. (2012).
Changes to Sexual
Well-Being and
Intimacy after Breast
Cancer. Cancer
Nursing, 35 (6), 456465.
doi:10.1079/NCC.0b0
13e3182395401
Land: Australien
Syfte
Design och metod
Värdering
Resultat
Syftet var att utifrån
ett materielltdiskursivtintrapsykiskt
perspektiv, granska
förändringar i
sexualitet och intima
relationer hos
personer som har
upplevt bröstcancer,
och analysera med
blandad metod.
Multi-metod:
Kvantitativ metod
Design: Beskrivande
tvärsnittsstudie
Kvalitativ metod
Design: Beskrivande design
Styrkor:
Multimetod ger en bredd på
resultatet.
Population
Urvalsförförande:
Bekvämlighetsurval alt. Strategiskt
urval från en organisation med
bröstcancerdrabbade.
Stor studiegrupp och relativt
litet bortfall ger ökad intern
validitet.
Många kände sig annorlunda och mindre värda som
personer efter cancerbehandlingen. 73 % kände sig
inte åtråvärda och hade fått ett minskat
självförtroende. En del av kvinnorna kände sig inte
attraktiva vilket påverkade deras sexuella välmående.
Kvinnorna kunde beskriva sina kroppar som gamla,
fula, lemlästade, groteska, stympade, ej åtråvärda,
deformerade samt som ett missfoster och skadat
gods. Känslorna associerades med ärr efter kirurgi,
bröstrekonstruktion, håravfall och viktuppgång. I
studien beskrev kvinnorna att
bröstcancerbehandlingen hade påverkat den sexuella
relationen dramatiskt (24 %), anmärkningsvärt (26
%), till viss del (32 %) och inte alls (15 %) 71 %
rapporterade ett minskat sexuellt intresse. De fysiska
konsekvenserna av cancerbehandlingen som trötthet,
illamående, känsla av ömhet och obehag och
viktuppgång påverkade lusten negativt. De flesta av
kvinnorna rapporterade en minskad sexuell
upphetsning. Minskad lubrikation och framfall på
grund av behandlingen kunde leda till smärtsamma
samlag. Kvinnorna beskrev svårighet att uppnå
orgasm. 64 % kände en minskad sexuell njutning och
62 % en minskad tillfredsställelse med sexlivet.
Avsaknad av orgasm och sexuell upphetsning
påverkade det sexuella välmåendet negativt. 78 %
rapporterade en minskad frekvens av samlag.
Upplevdes samlaget som smärtsamt undvek kvinnan
det. Ett fåtal kvinnor uppgav att deras sexuella
tillfredsställelse ökade eller att sexlivet hade blivit
mer levande efter cancerbehandlingen. 10 % av
kvinnorna beskrev att de inte upplevde någon
Urval
Bortfall: Intern: 245 (svarade ej på
enkäten).
Studiegrupp: 1965 kvinnor och
män (98,8 % kvinnor), 18-84 år
(medelålder 54,1), i genomsnitt 3,9
år sedan diagnos, 80,1 % levde i
relation och 14,7 % ensamma. 45,6
% var klara med behandling och
45,5 % genomgick behandling.
Datainsamlingsmetod:
Kvantitativ: Online enkät
Kvalitativ: Öppna frågor i enkäten
Analysmetod:
Kvantitativ: Statistisk analys
Kvalitativ: Tematisk analys
Original citat ger ökat
trovärdighet.
Analys av två forskare
separat ökar trovärdigheten.
Svagheter:
Kortfattad, ej detaljerad
metodbeskrivning minskar
reliabiliteten.
Framgår inte hur enkäten var
utformad och vilka
instrument som användes,
vilket minskar reliabiliteten.
Osäkerhet om resultatet är
generaliserbart på grund av
bekvämlighetsurval ger
minskad extern validitet
Inga inklusions- samt
exklusionskriterier framgår.
41
Sida 17(21)
Forskarna har inte diskuterar
studiens begränsningar
vilket ger minskad intern
validitet.
1-32 år sedan diagnos kan ha
bidragit till olika
förutsättningar för kvinnorna
beroende på var i
behandlingen de befann sig,
vilket minskar pålitligheten.
Värdering:
Kvantitativ: Hög
Kvalitativ: Medel
förändring i den sexuella hälsan eller att
förändringarna inte bekymrade dem. En del beskrev
förändringarna som övergående och därför inget som
oroade dem. Hade sexlivet aldrig varit viktigt
påverkades inte kvinnans negativt av förändringarna.
Många kvinnor beskrev att de upplevde negativa
känslor på grund av förändringarna i det sexuella
välmåendet efter bröstcancer. De vanligaste
känslorna som rapporterades var att förändringarna
uppfattades som förödande, deprimerande,
förvirrande, oroande, själs förstörande, chockerande
och oväntade, frustrerande, traumatiska och
demoliserande. Känslorna associerades oftast med
minskad lust, eller avsaknad av njutning under
samlaget. De flesta rapporterade att de kände sorg
och förlust på grund av sexuella förändringar. 10 %
av kvinnorna beskrev att de kände sig närmare sin
partner och att intimiteten hade ökat sedan cancer
diagnosen. Kvinnorna beskrev trötthet (71 %),
minskad lubrikation (63 %), värmevallningar (51 %)
och känslan av att vara oattraktiv (51 %) som de
vanligaste orsakerna som påverkade den sexuella
hälsan negativt. De helt oväntade förändringarna i
den sexuella hälsan skapade en stress för många
kvinnor.
42
Sida 18(21)
Författare
Artikelns titel,
tidskrift, land
10.
Vilhauer, R.P. (2008).
A quality study of the
experiences of women
with metastatic
breast cancer.
Palliative and
Supportive Care, 6,
249-258.
doi:10.1017/51478951
508000382
Land: USA
Syfte
Design och metod
Värdering
Resultat
Syftet var att
undersöka
upplevelsen hos
kvinnor med
metastaserande
bröstcancer.
Kvalitativ metod
Design: Beskrivande innehållsanalys
Styrkor:
Strategiskt urval för att
uppnå ett representativt
urval ökar trovärdigheten.
De fysiska förändringarna på kvinnans kropp
uppfattades som vanprydande. Förändringarna i
kroppen gjorde så orsakade obehagliga samlag på
grund av den minskade lubrikationen. Majoriteten
av kvinnorna uppgav att den minskade frekvensen
av sexuell intimitet med partnern bidrog till att
partnern kände sig utanför. Efter kirurgi minskade
den sexuella njutningen.
Population
Inklusionskriterier: Diagnostiserad
med metastaserande bröstcancer,
ingen annan kronisk sjukdom eller
medicinsk åkomma, ingen psykiatrisk
sjukdom innan diagnos, tillgång till
dator och e-mail, ej medlem i annan
supportgrupp online.
Urvalsförförande: Strategiskt från
en större studie med online
supportgrupper.
Urval
Bortfall: 17 (oklart när och varför)
Studiegrupp: 14 kvinnor, medelålder
51,6 år, i genomsnitt 25,8 månader
sedan diagnos med metastaser. 11
lever i relation och 3 lever ensamma.
11 har genomgått cytostatika, 8
strålning och 12 hormonbehandling.
Datainsamlingsmetod: Intervjuer
med öppna frågor över telefon
(skedde innan kvinnorna medverkad i
suport grupperna).
Original citat ger ökat
trovärdighet.
De öppna frågorna innebär
att intervjun kan anpassa
efter deltagaren och dess
specifika situation.
Tydliga rubriker i resultate
ökar trovärdigheten.
Svagheter:
Inga redovisade
exklusionskriterier minskar
trovärdigheten.
Då sexualitet är ett känsligt
ämne kanske kvinnorna inte
ville uppge sina problem
över telefon.
Forskaren skriver i jag-form
vilket minskar pålitligheten.
43
Sida 19(21)
Analysmetod: Innehållsanalys
Ej representativt urval
minskar överförbarheten.
Inklusionskriterierna att ha
tillgång till dator kan gör att
inkomstnivån var högre än
normalt i urvalet. Då
kvinnorna sökt hjälp i
supportgrupp kan de ha mer
problem än normalt.
Framgår ej när och varför
bortfall uppstod. Ingen
bortfallsanalys minskar
trovärdighet och pålitlighet.
Värdering: Medel
44
Sida 20(21)
Författare
Artikelns titel,
tidskrift, land
11.
Walsh, S.R., Manuel,
J.C. & Avis, N.E.
(2005). The Impact of
Breast Cancer on
Younger Women´s
Relationships With
Their Partner and
Children. Families,
Systems & Health, 23
(1), 80-93.
doi:10.1037/10917527.23.1.80
Land: USA
Syfte
Design och metod
Värdering
Resultat
Syftet var att
beskriva hur
bröstcancern
påverkade kvinnans
relation till sin
partner och sina
barn.
Multi-metod:
Kvantitativ metod
Design: Beskrivande tvärsnittstudie
Kvalitativ metod
Design: Beskrivande Innehållsanalys
Styrkor:
Multimetod ger en bredd på
resultatet.
Bröstcancerbehandlingen hade biverkningar som
gjorde kvinnan trött och minskade hennes intresse
för sexuell kontakt.
Population
Inklusionskriterier: <50 år vid
diagnos, förstagångs insjuknande
under de senaste 3 åren.
Urvalsförförande: Bekvämlighets
urval från 6 sjukhus.
Urval
Bortfall: Externt: 44 (ville inte delta).
Studiegrupp: 205 kvinnor, 25-50 år
(medelålder 42), i genomsnitt 23
månader sedan diagnos, 82 % levde i
en relation och 18 % levde ensamma.
42,5 % hade genomgått kirurgi (23,5
% rekonstruktion), 75 % cytostatika,
69,5 % strålning. 60, 3 % hade
avslutat behandlingen och 29,7 %
hade pågående behandling.
Datainsamlingsmetod:
Kvantitativ: Enkät med instrumentet
CARES (Cancer Rehabilitation
Evaluation System).
Kvalitativ: Enkät med öppna frågor
Standardiserade instrument
ger hög reliabilitet och
validitet.
Två forskare utförde
innehållsanalys separat för
att sedan diskutera och skapa
kategorier, vilket ger
reliabilitet i kodningen och
ökad trovärdighet.
Urval från flera sjukhus ökar
den externa validiteten samt
överförbarheten.
Stor studiegrupp och inget
internt bortfall ökar den
interna validiteten.
Svagheter:
Inga redovisade
exklusionskriterier minskar
den interna validiteten.
Osäkerhet om resultatet är
generaliserbart på grund av
bekvämlighetsurval ger
minskad extern validitet.
45
Sida 21(21)
Analysmetod:
Kvantitativ: Statistisk analys.
Kvalitativ: Innehållsanalys.
De öppna frågorna var en
del av enkäten vilket kan
begränsa möjligheten att
beskriva upplevelsen till
fullo, vilket minskar
trovärdigheten.
Forskarna diskuterar
studiens begränsningar
vilket ger ökad trovärdighet
och intern validitet.
Värdering:
Kvantitativ: Medel
Kvalitativ: Hög
46