Personliga möten som
förändrar attityder och
beteenden
- En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning................................................................................................................... 2
Inledning..................................................................................................................................... 3
Sammanfattning ......................................................................................................................... 4
Resultatredovisning ................................................................................................................... 5
Positiva attitydförändringar i kampanjlänen mellan 2009 och 2012 .................................... 5
Större andel positiva i kampanjlänen jämfört med övriga Sverige........................................ 6
Positiva attityd-och beteendeförändringar i Skåne 2011-2012............................................. 7
Om undersökningen ............................................................................................................... 8
Tips för att bryta tystnaden ....................................................................................................... 9
2
Inledning
I Sverige har tre av fyra erfarenheter av psykisk ohälsa – antingen egen eller som
närstående. Ändå är tystnaden utbredd.
Negativa föreställningar, attityder och beteenden skapar hinder för återhämtning
och fungerande livsstrategier. Skam- och skuldkänslor hämmar både den med
psykisk ohälsa och människorna runt omkring. Många blundar inför problemen och
väntar för länge med att söka hjälp. Många riskerar att förlora sina jobb, vänner och
familj. På så sätt blir vi sjukare i Sverige. Helt i onödan.
För att bryta denna diskriminering och negativa utveckling jobbar Hjärnkoll med att
öppna upp för samtal om våra psykiska olikheter. Det sker med hjälp av 300
ambassadörer som berättar om sina erfarenheter av psykisk ohälsa i olika
sammanhang såsom på arbetsplatser, gator och torg, konferenser och i media.
Målet är att alla ska kunna vara öppna med sitt psykiska funktionssätt utan att vara
oroliga för negativa konsekvenser.
Hjärnkoll arbetar koncentrerat i åtta kampanjlän: Västra Götaland, Uppsala och
Västerbotten sedan starten 2009, Skåne sedan 2011 samt Örebro, Värmland,
Jämtland och Norrbotten sedan i höstas. I kampanjlänen finns kampanjledare som
koordinerar och driver det regionala arbetet. De stöttar nätverket av ambassadörer,
sprider kännedom om kampanjen till beslutsfattare, arbetsgivare, vårdpersonal och
i media.
Som en del i att utvärdera effekterna av detta arbete genomför Hjärnkoll varje år en
jämförande befolkningsundersökning där allmänhetens attityder, kunskap och
beteenden kring psykisk ohälsa studeras.
Denna rapport är en kort sammanfattning av olika undersökningar genomförda
2009-2012. Resultatet är tydligt - människors attityder till personer med psykisk
ohälsa har förbättrats och insatser ifrån samhällets sida har bidragit till denna
positiva utveckling.
3
Sammanfattning
Undersökningen visar att allt fler har positiva attityder till personer med psykisk
ohälsa idag jämfört med tidigare. Den bekräftar också att när man från samhällets
sida arbetar aktivt och medvetet så är det möjligt att förändra allmänhetens
negativa attityder och beteenden. I de kampanjlän där Hjärnkoll nu arbetat i drygt
tre år är de positiva förändringarna större och fler än i övriga Sverige.
Detta yttrar sig exempelvis genom att det, mellan åren 2009-2012, är en mindre
andel i kampanjlänen som tycker att det är bäst att undvika personer som har en
psykisk sjukdom. Det är dessutom en större andel där än i övriga landet som tycker
att psykiatriska patienter är pålitliga barnvakter och som kan tänka sig att bo granne
med personer som haft en psykisk sjukdom.
Det finns också en avgörande skillnad mellan de län där kampanjen pågått i tre år
och övriga Sverige när det gäller förväntade och framtida beteenden. I
kampanjlänen är människor i mindre utsträckning motståndare till att en person
med psykisk sjukdom bor i grannskapet och man skulle också i mindre utsträckning
undvika en person med psykisk sjukdom.
Vidare skulle man i kampanjlänen i större utsträckning kunna prata naturligt med en
person med psykisk sjukdom, än i övriga Sverige. I kampanjlänen är det också en
större andel som är positiva till att arbeta tillsammans med och bo nära en person
som har psykiska problem, samt att fortsätta en relation med en person som får
psykiska problem.
4
Resultatredovisning
Positiva attitydförändringar i kampanjlänen mellan 2009 och
2012
Resultatet av Hjärnkolls befolkningsundersökning visar på positiva förändringar i
attityder och beteenden i de ursprungliga kampanjlänen Västerbotten, Uppsala och
Västra Götaland mellan 2009 och 2012.
Av de 20 attityder som undersökts har det skett statistiskt säkerställda positiva
förändringar i åtta av dem. Det finns också en positiv förändring som handlar om
social distans vad avser förväntade beteenden, där man är mer positiv till kontakt
med grannar med psykiska problem och att fortsätta vänrelationer med personer
som får psykiska problem.
Däremot har kunskaper om psykisk sjukdom endast marginellt förändrats under
perioden 2009-2012.
Tabell 1. Attityder till personer med psykisk sjukdom (CAMI) i de ursprungliga
kampanjlänen. Jämförelser mellan 2009-2012.
Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningarna som helt eller delvis
instämmer i respektive påstående i undersökningen 2009 respektive 2012. Skillnaderna är statistiskt
säkerställda.
Påstående
2009
2012
Den bästa behandlingen för människor med en
psykisk sjukdom är att vara delaktiga i samhället
73,3
77,9
Så långt det är möjligt bör psykiatrisk
verksamhet bedrivas i öppna vårdformer
73,3
77,8
75,0
80,6
16,7
14,0
18,4
13,5
10,4
10,0
Vi måste inta en mer tolerant inställning till
människor i vårt samhälle, som har en psykisk
sjukdom
Det är skrämmande att tänka sig att människor
med psykiska sjukdomar bor i mitt
bostadsområde
Jag skulle inte vilja bo granne med människor
som har haft en psykisk sjukdom för att få
psykiatrisk vård
Det är bäst att undvika människor som har en
psykisk sjukdom
5
De flesta personer som en gång varit patienter
på en psykiatrisk klinik är pålitliga barnvakter
Utlokalisering av en psykiatrisk verksamhet till
ett bostadsområde utgör ingen fara för
lokalbefolkningen
37,5
45,5
66,3
70,8
Större andel positiva i kampanjlänen jämfört med övriga
Sverige
Allmänhetens attityder utanför de ursprungliga kampanjlänen har också förändrats i
positiv riktning mellan 2009 och 2012. Samtidigt visar resultatet av undersökningen
att attityderna i många avseenden är mer positiva i kampanjlänen.
2012 tycker en större andel i kampanjlänen än i övriga Sverige att personer som en
gång varit psykiatriska patienter är pålitliga barnvakter och det är färre som inte
skulle vilja bo granne med en person med psykisk sjukdom. Färre anser också att
det är bäst att undvika en person med psykisk sjukdom.
Den största och tydligaste skillnaden är dock att människor som bor i kampanjlänen
har mer positiva beteendeförändringar än i övriga Sverige. Detta gäller både
förväntade beteenden och framtida beteenden. I kampanjlänen är människor i
mindre utsträckning motståndare till att en person med psykisk sjukdom bor i
grannskapet, skulle i mindre utsträckning undvika en person med psykisk sjukdom
och de skulle i större utsträckning kunna prata naturligt med en person med psykisk
sjukdom (tabell 2).
I kampanjlänen är det också en större andel av befolkningen än i övriga landet som
är positiva till att arbeta tillsammans med och bo nära en person som har psykiska
problem samt att fortsätta relationen med en person som får psykiska problem
(tabell 3).
Tabell 2. Förväntat beteende mot personer med psykisk sjukdom (FABI). Jämförelser
mellan de ursprungliga kampanjlänen och övriga Sverige 2012.
Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningarna som helt eller delvis
instämmer i respektive påstående. Deltagare från de nya kampanjlänen är borttagna ur analyserna.
Skillnaderna är statistiskt säkerställda.
Påstående
Kampanjlän
Övriga
Sverige
Jag är motståndare till att människor som
har en psykisk sjukdom bor i mitt grannskap
10,1
14,3
6
Jag skulle undvika att prata med grannar
som tidigare haft en psykisk sjukdom
5,4
8,5
Jag skulle kunna prata naturligt med
grannar som har haft en psykisk sjukdom
92,4
89,0
Tabell 3. Framtida förväntat beteende visavi personer med psykisk ohälsa (RIBS).
Jämförelser mellan de ursprungliga kampanjlänen och övriga Sverige 2012.
Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningarna som helt eller delvis
instämmer i respektive påstående. Deltagare från de nya kampanjlänen är borttagna ur analyserna.
Skillnaderna är statistiskt säkerställda.
Påstående
Kampanjlän
Övriga
Sverige
I framtiden skulle jag kunna tänka mig att
arbeta tillsammans med en person som har
psykiska problem
75,8
70,4
I framtiden skulle jag kunna tänka mig att bo
nära en person som har psykiska problem
77,4
72,2
I framtiden skulle jag kunna tänka mig att
fortsätta relationen med en vän som fick
psykiska problem
90,6
85,0
Positiva attityd-och beteende förändringar i Skåne 2011-2012
Precis som i de ursprungliga kampanjlänen visar resultatet av undersökningen att
det även i Skåne, som varit kampanjlän sedan 2011, skett positiva attityd- och
beteendeförändringar (tabell 7).
Tabell 4 Förändringar i attityder och förväntade beteenden i det nya kampanjlänet Skåne.
Jämförelser mellan 2011-2012
Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningarna som helt eller delvis
instämmer i respektive påstående i undersökningen 2011 respektive 2012. Skillnaderna är statistiskt
säkerställda.
Påstående
2011
2012
74,8
81,8
Attityder (CAMI)
Vi måste inta en mer tolerant inställning till
människor i vårt samhälle, som har en psykisk
sjukdom
7
Lokalbefolkningen bör acceptera att en
psykiatrisk verksamhet utlokaliseras till deras
bostadsområde för att tillgodose samhällets
behov
66,8
74,0
Lokalbefolkningen har goda skäl att motarbeta
utlokalisering av psykiatrisk verksamhet till
deras bostadsområde
25,4
18,9
71,1
78,8
Förväntade beteenden (FABI)
Om någon som tidigare har haft en psykisk
sjukdom blev min granne, skulle jag besöka
denne
Om undersökningen
Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatsers (CEPI) har på uppdrag av
Hjärnkoll genomfört årliga befolkningsundersökningar 2009-2012 med syftet att se
förändringar i allmänhetens attityder, kunskap och beteenden kring psykisk
sjukdom och personer med psykisk sjukdom. Särskilt fokus har legat på Hjärnkolls
kampanjlän, som är Västra Götaland, Uppsala och Västerbotten sedan starten 2009,
Skåne sedan 2011 samt Örebro, Värmland, Jämtland och Norrbotten sedan i höstas.
Datainsamlingen har genomförts av opinionsinstitutet NOVUS Group genom en
befolkningsrepresentativ webbpanel. Undersökningen 2012 omfattar 2182
personer och den särskilda undersökningen kring de tre ursprungliga kampanjlänen
Västerbotten, Uppsala och Västra Götaland, omfattar 1024 personer.
Enkäten består av tre delar:
1) Attityder - 20 påståenden fördelade på tre attitydfaktorer: vidsynthet, rädsla
och inställning till samhällsbaserad psykiatri (Community Attitudes towards
Mental Illnes, CAMI).
2) Beteenden – 10 påståenden framförallt förväntande beteenden i olika typer
av situationer eller kontakt med personer med psykisk sjukdom (Fear of and
Behavioral Intention towards the mentally ill, FABI).
3) Kunskap – 12 påståenden som rör kunskaper om behandling och
rehabilitering av personer med psykisk sjukdom och där man får ta ställning
till om olika psykiatriska tillstånd är sjukdom eller ej (Mental Health
Knowledge Scale, MASK).
8
Tips för att bryta tystnaden
För att öka allmänhetens kunskap och förändra negativa attityder och beteenden till
personer med psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar har Hjärnkoll
tagit fram några enkla tips på vad du som anhörig, vän, granne, kollega eller chef
kan göra.
Du behöver inte vara expert på psykisk ohälsa för att göra skillnad. Med små enkla
medel kan du öka kunskapen och minska osäkerheten hos dig själv och din
omgivning. Ofta blir vi ställda när någon mår psykiskt dåligt. Vi blir kanske rädda för
att säga eller göra fel saker. Men det viktigaste du kan göra som medmänniska är
att visa att du bryr dig. Här är fler tips vad du kan göra:
1. Försök bidra till en öppen och saklig diskussion om psykisk hälsa i olika
sammanhang.
2. Tala med en närstående på ett inkännande sätt utan att döma eller värdera. Låt
den andre avgöra integritetsnivån på samtalet.
3. Agera likadant mot en närstående som blir sjukskriven för psykisk ohälsa som
mot en vän med en kroppslig sjukdom eller skada.
4. Behandla förtroendet från din närstående respektfullt och konfidentiellt.
5. Fråga! Visa att du bryr dig och att du har tid för honom eller henne.
6. Visa att du finns – håll kontakten. Visa att du finns till hands när och om han eller
hon önskar att prata.
7. Uppmuntra att ta professionell hjälp. Du kan också själv ta kontakt för att få
vidare råd om hur du bäst kan hjälpa.
8. Ta hand om dig själv. Det är lätt att känna sig oumbärlig. Om du upplever att du
som närstående eller anhörig får det svårt sök då själv stöd och hjälp.
Läs mer om vad du kan göra på www.hjarnkoll.se
9
