Missnöjd student? - För studenter

Missnöjd student?
– En allmän vägledning vid hantering av studentärenden
Studentcentrum
Umeå universitet
901 87 Umeå
www.umu.se/
Missnöjd student?
– En allmän vägledning
vid hantering av studentärenden
Innehållsförteckning
1. Inledning och syfte ...................................................................................................................................
5
2. Vad är ett studentärende? ..........................................................................................................
5
3. Vilka lagar, regler och riktlinjer gäller? .................................................................
6
4. Vilka har ansvar för hanteringen av studentärenden? .............
7
5. Vilket stöd finns att tillgå vid Umeå universitet? ...............................
7
6. Andra myndigheter .................................................................................................................................
7
7. Dokumentation och rapportering .................................................................................
7
8. Åtgärder och sanktioner ................................................................................................................
8
9. Hantering av studentärenden – en generell bild ................................
9
10. Exempel på studentärenden .................................................................................................. 10
Regelbrott ................................................................................................................................................................ 10
Byte av examinator
Brister vid uppföljning av individuell studieplan
Sexuella trakasserier – underlåten anmälan
Informationsproblem ........................................................................................................................... 12
Otydliga informationsvägar
Oenighet om forskarutbildnings innehåll
Försenad kursplan
Bemötande ............................................................................................................................................................. 14
Diskriminering mellan studenter
Bristande respekt för studenter
Konflikt gästforskare – doktorand
Bristande utbildningskvalitet ................................................................................................. 16
Brister i kursplanering
Otillräcklig handledning
Bristande handläggning ................................................................................................................. 17
Studenter betygssätter varandra
Otydliga kravgränser på kurs
3
1. Inledning och syfte
Verksamheten vid ett universitet bygger i hög utsträckning på olika former av kontakt mellan människor.
I föreläsningssalen undervisar lärare studenter,
i kontor hjälper handledare till med uppsatser, i
fikarum träffas kollegor. Med den avancerade och
omfattande verksamhet som bedrivs vid ett universitet går allting inte alltid enligt planerna. Två
parter kan komma i konflikt om hur en situation
ska tolkas eller hur regler ska tillämpas. Ibland kan
det till och med gå så långt att någon person gör
sig skyldig till lagbrott genom att t.ex. missbruka
sin maktposition. Inget av detta är önskvärt, men
förmodligen omöjligt att helt undvika. Samtidigt
är det viktigt att vara medveten om hur man ska
agera när denna typ av problem uppstår och syftet
med detta dokument är att ge vägledning i dessa
situationer. Även om lärare eller annan personal
mycket väl kan vara den ”drabbade” i en del av de
konfliktsituationer som kommer att diskuteras i detta
dokument, begränsar sig innehållet till situationer
där det är studenten som framfört klagomål eller är
utsatt på ett eller annat sätt. Dokumentet riktar sig
i första hand till alla anställda som är involverade
i utbildning, doktorander och studenter, men även
andra som kommer i kontakt med utbildningsverksamheten vid universitetet har nytta av dokumentets
innehåll.
Vi vill med detta dokument belysa de problem som
kan uppstå när missnöjda studenter och anställda
inte kommer överens om vad som gäller och peka på
de verktyg som finns för att hantera problemen och
hur de ska användas. Följande aspekter tas upp:
Nonchalant
kommentar
Agerande som inte
är återkommande
eller så allvarligt
att det föranleder
åtgärder
• Diskussion om vad som kan vara bakgrunden
till att sådana ärenden uppstår
• Vilka som har ansvaret för hanteringen av problemen
• Viktiga lagar, regler och riktlinjer
• Vilka stödfunktioner som finns att tillgå
• Vilka krav som ställs på dokumentation och
rapportering
• Vilka åtgärder och sanktioner som kan vara gällande
• Fiktiva exempel på olika studentärenden som
skulle kunna uppstå
2. Vad är ett studentärende?
En student definieras här som både den som läser
på grund- eller avancerad nivå och den som är doktorand (även om doktorander i normalfall också är
anställda). Ett studentärende är ett brett begrepp som
omfattar alltifrån utfärdandet av examensbevis och
studievägledning till avrådan och disciplinärenden.
Det som i detta dokument refererar till ”studentärende” är sådana problem som innefattar exempelvis,
konflikter mellan lärare 0ch student, kränkande
attityder och respektlöshet mot gällande regler
etc. Det är svårt att tala om dessa studentärenden
i generella termer, då omfattningen och allvaret i
hög grad varierar från fall till fall. Ett studentärende
kan vara allt från en tillfällig händelse av relativt
obetydlig karaktär, till en allvarlig händelse som
föranleder kraftfulla åtgärder. Figur 1 är ett försök
att illustrera denna skala, samt ge exempel på olika
Ohörsamhet
mot uttalade
önskemål
Orättvis
rättning av
tentamen
Agerande där det
inte är självklart
att regler bryts,
men som kan
kräva någon form
av agerande från
arbetsledning
Agerande som
bryter mot högskoleförordningen
och/eller mot universitetets regelverk
Lärare gör
rasistiska
uttalandet
Agerande som
innebär lagbrott
Figur 1: Exempel på olika former av studentärenden
5
former av studentärenden och peka på graden av
allvar i respektive händelse.
Det är inte sällan som en konflikt mellan exempelvis
en lärare och student kan börja med en mindre allvarligt händelse, men som växer p.g.a. att man inte
förmår hantera den ursprungliga situationen. Det
betyder att många konflikter kan lösas på ett tidigare
stadium, och därmed kanske inte bli så allvarliga,
om studenter, lärare, institutionsledningar etc. vet
hur man bör agera i olika situationer.
Universitetets verksamhet styrs av många olika lagar
och regler. Beroende på var man befinner sig på skalan i
figur 1 aktualiseras olika lagar och regelverk. I vissa sammanhang handlar det t.ex. om högskoleförordningen,
arbetsmiljölagarna eller diskrimineringslagarna, i andra
fall gäller de regler som antagits vid Umeå universitet.
Även andra lagar kan komma i fråga.
Detta dokument ska ge ett helhetsperspektiv på den
typ av studentärenden som definierats ovan och
därmed visa vilka lagar och regler som är giltiga
vid olika situationer och vilka åtgärder som kan
krävas från en ansvarig vid en institution, fakultet
eller universitetet i sin helhet. Samtidigt syftar
detta dokument till att visa vilka stödresurser som
finns att tillgå på universitetet i situationer där olika
tolkningar eller konflikter uppstår.
Högskoleverkets sammanställningar av tillsynsärenden som gått till prövning visar att de kan
uppstå i många olika sammanhang (antagning,
kurs/studieplan, handledning, studentinflytande,
tillgodoräknande/examination, allmän förvaltningsrätt, kvalitet i utbildningen, diskriminering, övriga
rättsliga problem). I tabell 1 definieras olika typer
av problemområden som en utgångspunkt för detta
dokument. Observera att den ger en förenklad bild
eftersom många ärenden är mer komplexa och kan
föras till flera kategorier.
3. Vilka lagar, regler och
riktlinjer gäller?
Verksamheten vid universitetet är som nämnts
underställd många olika regelverk, både centrala och
lokala. Viktiga centrala regelverk är högskolelagen
och högskoleförordningen som innehåller de lagar
och förordningar som gäller specifikt för universitetet
och högskolor. Eftersom Umeå universitet är en statlig
myndighet är verksamheten även styrd av förvaltningslagen och myndighetsförordningen. Därtill följer
ett antal lagar och förordningar som reglerar specifika
delar av verksamheten men inte alltid är specifika
för högskolan t.ex. lagen om offentlig anställning,
diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen.
Vid Umeå universitet finns anvisningar hur olika
typer av problem ska handläggas. Dessa samlas i
en rad program och riktlinjer antagna vid Umeå
universitet. Även enskilda rektorsbeslut och beslut i
universitetsstyrelsen reglerar verksamheten. Följande
lokala dokument är av särskild betydelse:
Tabell 1: Kategorier av olika typer av studentärenden.
Problemområde
Definition
Regelbrott
När en lärare, annan personal eller student handlat mot gällande regelverk som högskolelagen, högskoleförordningen eller vid Umeå universitet upprättade regler (rektorsbeslut).
Informationsproblem
En konflikt mellan student/er och lärare skapad p.g.a. att informationen till studenterna är otydlig och
kan tolkas på flera sätt, eller när en lärare har andra kommunikationsproblem gentemot studenter.
Även vissa fall där informationen kommer sent kan föras hit.
Dåligt bemötande
Ett bemötande som av en student upplevs som nonchalant, nedsättande eller kränkande (allvarliga
kränkningar ska alltid utredas).
Bristande
utbildningskvalitet
Innehållet i examinationen överensstämmer inte med de förväntade studieresultat som presenteras i
kursplanen. Examinationsformerna är inte av den kvalitet som krävs för att validiteten i examinationen
ska vara tillfredsställande. Undervisningens kvalitet är inte tillräcklig. Lärarnas språkkunskaper är otillräckliga. Lokalerna möter inte upp mot vad som krävs för att undervisningen ska bli effektiv.
Bristande handläggning (Allmän
förvaltningsrätt)
Tentamenssvar eller inlämningsuppgifter hanteras felaktigt eller bedöms godtyckligt. En ansökan om
tillgodoräknande avslås utan motivering.
Bristande
studentinflytande
Studeranderepresentanterna får ingen möjlighet att ge synpunkter på beslut som angår deras utbildning.
6
• Regelsamling för utbildning på grundnivå och
avancerad nivå vid Umeå universitet
• Åtgärdsprogrammet mot kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering
• Handläggningsordning för utredning av trakasseriärenden vid Umeå universitet
• Lokalt arbetsmiljöavtal för Umeå universitet
• Råd och anvisningar för hur arbetsmiljöfrågor
i undervisningssituationen ska hanteras
• Handlingsplan mot hot och våld
4. Vilka har ansvar för
hanteringen av studentärenden?
Utöver styrelsen, som är universitetets högsta organ,
är universitets organisation uppbyggd av tre nivåer:
rektor, dekanus och prefekt.
Studentärenden som anmäls till rektor handläggs
av universitetsjurist. Rektor, som högst ansvarig för
universitetets verksamhet, delegerar frågor neråt i
organisationen – till dekanus (fakultet). Dekanus
har fakultetskansliets tjänstemän och olika kommittéer och utskott till sin hjälp. Dekanus kan i sin tur
delegera frågor till prefekterna. Prefekten har t.ex.
studierektorer som kan ta hand om vissa ärenden.
Det är emellertid viktigt att understryka att det är
rektor, dekanus, respektive prefekt som har ansvaret
för de beslut som fattas och de åtgärder som vidtas
på respektive nivå. Det innebär således att varje
nivå svarar för sitt agerande till ovanstående nivå.
Denna organisationsprincip gäller också vid olika
former av studentärenden.
När ett studentärende av något skäl uppstår, är det
i första hand prefektens ansvar att agera. Om det
innebär att denna delegerar frågan till exempelvis
en studierektor, fråntar detta inte prefektens ansvar.
Det innebär att många av de exempel som kommer att
belysas i detta dokument fokuserar på prefektens roll.
Som chef närmast den konkreta verksamheten faller
ett extra stort ansvar på just den funktionen. (Se vidare
under avsnittet om hantering av studentärenden.)
Denna delegationsordning gäller för beslutsfattande
vid universitetet, men det är också den organisationsprincip som ska vara vägledande för exempelvis en student som anser sig illa behandlad. Alltså,
vill denna student på ett eller annat sätt få sin sak
behandlad, i syfte att åtgärda en felaktighet eller få
upprättelse, ska denne vända sig till prefekten i första
hand och dekanus i andra hand. Sedan är detta inte
alltid så enkelt. Det kan vara så att prefekten redan
från början är inbegripen i konflikten eller att denne
på ett eller annat sätt inte hörsammar klagomålen.
Då finns en rad stödfunktioner som studenten
kan kontakta för råd och stöd (dessa kommer att
beskrivas mer utförligt nedan). Det är dock viktigt
att komma ihåg att dessa inte ersätter de enligt
delegationsordningen definierade beslutsfattarna,
utan ska ses som komplement.
5. Vilket stöd finns att tillgå vid
Umeå universitet?
Umeå universitet har en rad stödfunktioner som
kan sättas in vid problem (se tabell 2). Dessa olika
stödfunktioner som student/anställd kan vända sig
till hjälper till med att t.ex. redogöra för de regelverk
som gäller i olika sammanhang, ge råd om tillvägagångssätt vid en anmälan eller hänvisa till annan
stödfunktion. Stödfunktionen ska även hjälpa till vid
kontakterna med berörd institution/fakultet.
6. Andra myndigheter
Den student som inte får igenom sina klagomål vid
universitetet kan överklaga vissa särskilt angivna
beslut hos Överklagandenämnden för högskolan,
ÖNH. Där finns även exempel på utfall av olika domar.
En annan myndighet som har information om bl.a.
lag och rätt är Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Denna myndighets ansvar inkluderar från och med
2009 även tidigare Jämställdhetsombudsmannens,
(JämO), Ombudsmannen mot diskriminering p.g.a.
sexuell läggnings (HomO) samt Handikappombudsmannens (HO) ansvarsområden.
7. Dokumentation & rapportering
De olika lagar och regler som styr universitetets
verksamhet ställer på olika sätt krav på ansvariga
att dokumentera händelseförloppet när olika typer
av problem uppstår. Värdet av en tidig dokumentation blir särskilt tydlig när ett ärende som verkar
enkelt till att börja med sedan visar sig komplext
och kräver en utredning. Har lång tid passerat kan
det vara svårt att minnas vad som sagts och gjorts,
inte minst i sådana fall där ord står mot ord.
7
Tabell 2: Stödfunktioner som student respektive anställd kan vända sig till vid konflikter
Stödfunktion
Uppgifter
Universitetsjurist
Bereder och föredrar juridiskt anknutna ärenden och kan ge viss juridisk rådgivning
Handläggare vid enheten för personal- Rådgivning om bl.a. arbetsrätt och trygghetsfrågor, etnisk och kulturell mångfald,
och organisations-utveckling (POU)
jämställdhet, psykosociala arbetsmiljöfrågor
Handläggare vid Studentcentrum
Rådgivning om regler och riktlinjer för grundutbildning och forskarutbildning,
utredning av anmälningar om trakasserier
Studentkår (t.ex. utbildningsbevakare Råd och stöd till enskilda studenter vid problem med anknytning till studierna
och studiesocialt ansvariga)
Personalorganisation (t.ex. SULF,
ST-ATF, SEKO)
Företräder anställda i anställningsfrågor, inflytande i arbetet, trygghet m.m.
Arbetsmiljöombud
Företräda anställda i arbetsmiljöfrågor
Studerandearbetsmiljöombud
Företräda studenter i arbetsmiljöfrågor
Studenthälsan
Rådgivning kring frågor som rör psykisk och fysisk hälsa, social situation och
studiesituation
Företagshälsovården
Konsultativ rådgivning i hälso- och arbetslivsfrågor
Studentpräst
Enskilda samtal
Det är svårt att säga exakt när ett ärende ska börja
dokumenteras. Här krävs att ansvariga gör en
kvalificerad bedömning i vad mån man tror att ett
ärende kan riskera att i förlängningen kräva en mer
genomgripande utredning. I de allra flesta fallen
ligger detta ansvar på prefekten, även om uppgiften
att dokumentera delegeras till någon annan i organisationen (exempelvis en studierektor). Någon form
av minnesanteckningar i ett tidigt skede är dock att
rekommendera för alla inblandade.
Vid dokumentation är följande information viktig
att fånga in:
1. Tid och plats för händelsen
2. Händelse – en beskrivning av själva händelseförloppet, samt redogörelse från eventuella
vittnen
3. Orsak – det problem du anser har utlöst händelsen
4. Åtgärd – hur problemet har hanterats och vilka
som involverats
5. Återkoppling – rapportering till alla inblandade
6. Uppföljning – vad som ska göras för att inte
liknande händelser ska uppstå igen
Dokumentationen ska diarieföras. Vid osäkerhet
när det gäller dessa frågor hänvisas till ansvarig
för arkivfrågor.
8
8. Åtgärder & sanktioner
Ett klagomål från en student bör följas upp av någon
form av reflektion och analys av förhållandena
kring klagomålet. De underliggande orsakerna bör
klargöras och åtgärder vidtas för att situationen inte
ska uppstå igen. Kanske behöver organisationen
och rutiner vid institutionen ses över. En viktig
fråga att ställa är t.ex. hur institutionens kultur
påverkar studenterna. Även om det kan tyckas som
att problemet är studentens eget eftersom hon/han
inte inhämtat information, kanske en del av problemet ligger i att informationen inte är tillräckligt
lättillgänglig.
Om ett ärende är så allvarligt att det blir en fråga
för högre instans är det Högskoleverket som har
ansvaret för tillsynen av verksamheten vid universitetet. De kan rikta kritik mot hur universitetet har
hanterat vissa frågor eller ärenden. Om det visar
sig att universitetet begått ett lagbrott leder det i
allvarliga fall till sanktioner för universitetet som
t.ex. skadeståndsskyldighet. En anställd som bryter
mot lagar eller regler kan få en varning, löneavdrag
eller bli uppsagd beroende på hur allvarlig förseelsen
bedöms vara.
9. Hantering av studentärenden
– En generell bild
Såsom tidigare påpekats är det delegationslinjen
(rektor, dekanus och prefekt) som gäller även vid
studentärenden. Det vill säga, även om en händelse
inte klart och tydligt kan hänföras till den ena eller
andra lagen/regeln, så är det delegationslinjen som
gäller.
De f lesta studentärenden kan betraktas som
arbetsmiljöproblem och det finns särskilda råd och
anvisningar för hur sådana frågor ska hanteras,
upprättade vid Umeå universitet (Fig. 2). Observera
dock att trakasserier och diskriminering lyfts ut
och behandlas i en särskild handläggningsordning
(Fig. 3). Här nedan följer en beskrivning av dessa
hanterings-/handläggningsordningar.
Studierektor/
kursansvarig
Jurist
Berörda
parter
2
3
Prefekt
4
Arbetsmiljöombud
8
6
Dekanus
7
2) Studierektorn respektive kursansvarig ska informera prefekten om problemet.
3) Prefekten ska kontakta de berörda parterna för
att skapa sig en egen bild av situationen.
4) Prefekten ska även ta kontakt med arbetsmiljöombuden (anställdas och studenters representanter) för att informera och samråda om hur
den uppkomna situationen ska åtgärdas.
5) De ska tillsammans upprätta en handlingsplan. Det kan även vara lämpligt att rådgöra
med universitets- respektive studenthälsan. Vid
behov kan andra stödfunktioner konsulteras, t.ex.
fakultetens personalsekreterare och personal vid
POU. Händelseförloppet och vidtagna åtgärder
ska fortlöpande dokumenteras.
6) Om ärendet av någon anledning inte kan hanteras
på institutionsnivå ska dekanus kontaktas.
diciplinärenden
Student/
1
lärare
1) Den student eller lärare som får kännedom om
något problem eller någon konflikt mellan studenter eller läraren och student/er ska kontakta prefekt
alternativt studierektor eller kursansvarig.
Rektor
5
Stödfunktioner
Figur 2: Arbetsmiljöfrågor förutom trakasserier
och diskriminering.
Förklaring: Flödesschema med de olika aktörer vid
Umeå universitet som kan involveras i processen. De
ansvariga rollerna är markerade med fetstil. 1–8 visar
på de olika vägar som ett ärende kan processas/hanteras på väg mot en lösning/ett beslut. De tjockaste
(röda) pilarna indikerar delegationslinjen.
Se vidare: Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet vid Umeå
universitet och Råd och anvisningar för hur arbetsmiljöfrågor i undervisningssituationen ska hanteras.
7) I samråd med dekanus planeras och genomförs
fortsatta åtgärder. I särskilda fall sker samråd
även med rektor.
8) Om det kan bli fråga om disciplinära åtgärder ska
universitetsjuristerna kontaktas. När ärendet är
avslutat ska en uppföljning av institutionens
arbetsmiljörutiner genomföras.
Figur 3 på nästa sida illustrerar hur ett ärende som
uppstått till följd av trakasserier eller diskriminering
ska hanteras. Första steget vid ett ärende är att den
student/anställde som har klagomål/blivit utsatt
vänder sig till någon i ledningsfunktion eller stödfunktion för att anmäla eller få råd och stöd.
9
Figur 3: Trakasserier och diskriminering
Student/anställd
2
1
7
5
Prefekt
3
Dekanus
Rektor
7) Om dekanus inte kan fatta beslut trots ovan
nämnda åtgärder kontaktas rektor.
6
4
8
Jurist
Stödfunktioner
Förklaring: Flödesschema med de olika aktörer vid Umeå
universitet som kan involveras i processen. De ansvariga
rollerna är markerade med fetstil. 1-8 visar på de olika
vägar som ett ärende kan processas/hanteras på väg mot
en lösning/ett beslut. De tjockaste (röda) pilarna indikerar
delegationslinjen.
Se vidare: Åtgärdsprogram mot kränkande särbehandling,
trakasserier och diskriminering och Handläggningsordning
för utredning av trakasseriärenden vid Umeå universitet.
1) En student eller anställd som blivit utsatt ska i
första hand vända sig till prefekt (vid hemmainstitutionen) eller motsvarande.
2) Vid vissa programutbildningar som har programkommittéer som är direkt underställda
fakulteten är det dekanus som studenten ska
vända sig till i första hand.
3) Den som är osäker på hur han/hon ska gå till
väga eller behöver råd och stöd vänder sig till
universitetets stödfunktioner (se tabell 2) för
att få rådgivning och stöd.
4) Den stödfunktion som student/anställd vänt
sig till hjälper till med kontakterna med berörd
institution/fakultet. Prefekten har ansvar för att
agera enligt gällande lagstiftning och de regler
och riktlinjer som finns vid Umeå universitet så
att problemet kan lösas. Prefekten kan vid behov
konsultera fakultetens personalsekreterare och
POU för samråd och stöd. Prefekten ska även se
till att den som är utsatt får stöd och hjälp. Ärendet ska rapporteras till universitetsjuristerna
som bedömer hur det ska hanteras eller utredas
för rättslig prövning.
5) Om prefekten inte kan hantera situationen och
nå en lösning som parterna kan acceptera, ska
dekanus kontaktas.
10
6) Dekanus ska i samråd med prefekten besluta om
lämpliga åtgärder. Om en student eller anställd
kontaktat dekanus direkt ska dekanus informera
berörd prefekt samt kontakta universitetsjuristerna. Vid behov kontaktas fakultetens personalsekreterare. I samråd med denna och prefekten
kan även POU konsulteras vid behov.
8) Rektor har i den situationen universitetsjuristerna
att tillgå.
10. Exempel på studentärenden
Nedan beskrivs några fiktiva fall, för de olika kategorier som definierats i inledningen, där de regelverk
som detta dokument behandlar är giltiga. Dessa
exempel är påhittade, men de bär givetvis likhet med
många verkliga fall som på olika sätt varit aktuella
vid Umeå universitet eller andra universitet. Hur
man hanterar problemen i de olika fiktiva fallen ska
ses som exempel. I vissa av dessa, vilket framgår av
de kommentarer som finns i anslutning till varje
fall, hanteras ärendet på ett mindre klokt sätt och
i andra på ett bättre sätt. Poängen är att det vid
vart och ett av dessa fall finns olika handlingsvägar
för studenten, läraren eller prefekten m.fl., som är
förenliga med regelverken. De strategier som vi tar
upp här ska ses som exempel och tips på hur olika
situationer kan hanteras. I de allra flesta fall är det
prefekten vid institutionen som är ansvarig för att
problem inom verksamheten åtgärdas. För vissa
utbildningar är det dock dekanus som har ansvaret.
Även andra roller kan ha en motsvarande annan
beteckning.
Regelbrott
Byte av examinator
Frida har under vårterminen skrivit en uppsats som
ingår som ett delmoment i en kurs. Läraren underkänner hennes uppsats och ber henne att arbeta om den
och lämna in den för bedömning på nytt. Frida gör
som läraren har sagt, men blir återigen underkänd.
Frida jämför sin uppsats med en kurskamrats och
finner att hennes egen uppsats utsatts för en hårdare
bedömning än kamratens. Frida vänder sig till läraren
och ber om att en annan lärare ska bedöma hennes
uppsats. Läraren meddelar att det inte går att byta
examinator förrän efter fyra underkännanden.
Frida vänder sig till studierektorn som säger att
hon har rätt att byta examinator efter två underkännanden. Prefekten ger Frida rätt, efter att ha
konsulterat regelsamlingen, och en ny examinator
utses som bedömer Fridas uppsats. Efter att studierektorn gjort en rundfrågning bland några andra
lärare visar det sig att det råder olika praxis mellan
olika kurser. Prefekten är den som har ansvar för
att reglerna tillämpas korrekt och informerar därför
alla lärare om vilka regler som gäller och uppmanar
dem att sätta sig in i universitetets regelsamling för
grundutbildning.
Läraren har fel. Efter två underkännanden har
studenten rätt att byta examinator. Frida har rätt
att få sin uppsats bedömd av en annan examinator. I detta fall är det högskoleförordningens 6 kap
22 § som ska tillämpas (se Regelsamling för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå
universitet 7.10).
Brister vid uppföljning av
individuell studieplan
Anders är doktorand som hunnit två år in på sin
forskarutbildning upptäcker att han inte haft en
genomgripande uppföljning av den individuella studieplan som skrevs i samband med att han antogs.
Han tar kontakt med sin handledare och föreslår
att de ska gå igenom studieplanen och utvärdera
det arbete som hittills utförts och planera för det
närmaste året. Handledaren tycker sig inte ha tid till
detta och menar att det inte är nödvändigt. Handledaren tycker att det verkar som att Anders har koll
på läget och att det viktiga är att han fortsätter att
arbeta med sitt projekt.
Anders känner sig inte tillfreds med detta svar, utan
känner att han behöver en vettig uppföljning av sitt
arbete. Han tar därför kontakt med den forskarutbildningsansvarige på institutionen och beskriver sitt
problem. Den ansvarige på institutionen känner sig
osäker på hur hon ska agera. Å ena sidan förstår hon
Anders behov, men å andra sidan är hans handledare
en mycket betydelsefull forskare på institutionen och
någon man inte gärna stöter sig med. Efter en tids
tvekan tar hon dock kontakt med handledaren och
ber honom genomföra en uppföljning tillsammans
med Anders, men denne ger i praktiken samma svar
även till den ansvarige för forskarutbildningen – att
det inte är nödvändigt. Han argumenterar att han
haft hand om så många doktorander genom åren att
han är kapabel att göra denna bedömning.
Den forskarutbildningsansvariga tar därför kontakt
med forskarutbildningsnämnden vid fakulteten.
Här meddelar man institutionen tydligt att man
emotser en uppföljning av Anders forskarutbildning
snarast och att denna ska granskas av två disputerade
forskare vid institutionen som inte är inbegripna i
Anders projekt.
Enligt högskoleförordningens 6 kap 36 § ska varje
doktorand ha en individuell studieplan. Det åligger
också fakulteten att följa upp denna studieplan minst
en gång per år. I detta fall har fakulteten rätt att
kräva in en uppföljning, men bättre vore om man
hade rutiner som såg till att en sådan uppföljning
genomfördes automatiskt. Det viktiga i det fiktiva
fallet är att Anders inte ska behöva kräva en uppföljning, utan det ska finnas rutiner för denna process
som följs av alla handledare vid institutionen.
Sexuella trakasserier – underlåten anmälan
Carola är en relativt nyantagen doktorand. Hon
kommer till en början väldigt bra överens med sin
handledare som visar stort engagemang för hennes
projekt. Efter en tid vid institutionen märker Carola
dock att handledarens beteende förändras. Hon tycker
att han flirtar med henne och hon upplever det hela
som ytterst obehagligt. Hon markerar tydligt att
hon inte på något sätt är intresserad av en djupare
relation med handledaren, men han envisas med mer
eller mindre explicita inviter. Det hela går så långt
att Carola inte vågar vistas ensam på institutionen
och än mindre gå till de handledningstillfällen som
hon blir inbjuden till. Då hon som doktorand känner
sig beroende av handledarens godtycke vågar Carola
inte berätta för någon hur hon känner. Till slut förstår dock hennes rumskamrat hur det är fatt och
börjar ställa frågor. Carola tar bladet från munnen
och berättar hela historien.
Rumskamraten övertalar Carola att de tillsammans
ska gå och prata med prefekten vid institutionen.
Prefekten lyssnar på Carolas berättelse och visar stor
förståelse för att Carola upplever situationen som
jobbig. Prefekten lovar att prata med handledaren
och uppmanar Carola att söka kontakt med företagshälsovården för att få prata med någon om det som
inträffat. Av olika skäl förmår inte Carola ta sig till
11
företagshälsovården och veckorna går. En kväll blir
Carola uppringd av handledaren som berättar att
prefekten talat med honom och att han ber om ursäkt
för att Carola uppfattat situationen så obehaglig. I
samma andetag säger dock handledaren att Carola
ska vara väl medveten om att hennes chanser att
skriva en avhandling utan honom som handledare
är mycket begränsade och att hon gjorde klokast i
att glömma hela historien. Samtalet avslutas med
att handledare bjuder hem Carola för att ta nya tag
med avhandlingen.
att vidta en rad åtgärder. Bland annat borde denne,
redan när de första signalerna kom från Carola,
rapporterat till universitetsjuristen för att få en
bedömning om en rättslig prövning. Vidare borde
prefekten ha sett till att Carola fått det stöd och
den hjälp som hon behövde. Det räcker alltså inte
att ”prata med handledaren”, utan prefekten måste
också vidta åtgärder som ser till att trakasserierna
omedelbart upphör.
Carola blir djupt bedrövad av detta och tar kontakt
med sin rumskamrat för att få stöd. De hjälps åt
att ta kontakt med arbetsmiljöombudet som direkt
kontaktar jämställdhetssamordnaren. Då det som
Carola gått igenom handlar om sexuella trakasserier
måste universitetet utreda fallet om en anmälan
görs. Därför uppmanar jämställdhetssamordnaren
Carola att göra en anmälan, vilket hon också gör.
Den hamnar på universitetsjuristens bord och denne
startar omedelbart en utredning av fallet.
Gustav ska göra en fem veckor lång praktik inom
sin utbildning. Eftersom han är ensamstående med
en dotter som är tio år vill han göra praktiken på
studieorten, där han bor. Han vänder sig till studievägledaren för att ta reda på hur han ska göra
för att vara säker på att inte få en praktikplats som
tvingar honom att pendla till eller bo på annan ort.
Studievägledaren informerar Gustav om att han kan
få förtur på praktikplats på studieorten på grund av
särskilda skäl och ger honom ett ansökningsformulär
som han fyller i.
Prefekten har på ett allvarligt sätt inte tagit det
ansvar som ankommer en chef på en arbetsplats.
Enligt Åtgärdsprogrammet mot kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering, som
gäller vid Umeå universitetet, är prefekten skyldig
12
Informationsproblem
Otydliga informationsvägar
När fördelningen av praktikplatser är klar upptäcker
Gustav till sin besvikelse att han placerats på en
mindre ort fem mil från bostaden. Eftersom han inte
har någon bil innebär det att resorna kommer att
förlänga hans arbetstid med närmare två timmar.
Han blir mycket upprörd och går genast till den
som är ansvarig för praktiken och kräver att få byta
placering. Praktikansvarig informerar honom om
att det varit för många som hade ansökt om att bli
prioriterade att alla inte fick plats på studieorten.
Gustav menar att han fått information om att bara
han fyllde i formuläret skulle han få en plats på studieorten, ingenting om att platserna kunde ta slut.
Praktikansvarig upplyste Gustav om att hon hade
informerat om detta muntligt när praktikkursen
introducerades, och att de som hade särskilda skäl
kunde placeras inom pendlingsavstånd. Gustav missade emellertid denna introduktion eftersom hans
dotter var sjuk. När han frågade sina kurskamrater
om vad som tagits upp tänkte de inte på att informera om detta.
Gustav vänder sig till programansvarig som säger
att hon inte kan göra någonting eftersom prioriteringsreglerna följts och det inte bara är Gustav som
inte fått sin önskan uppfylld. Han vänder sig då till
studentkåren och ber om råd. Utbildningsbevakaren
ser då tillsammans med Gustav över den information
som getts angående praktik, vilka förtursregler som
finns vid fakulteten samt om universitetet antagit
någon policy för hur praktikplatser fördelas. Då de
inte finner någon information letar de efter utlåtanden från HSV i liknande ärenden. Samtidigt för
de en dialog med prefekten om en möjlig lösning
på problemet. Prefekten medger att informationen
inte är tillräckligt tydlig och ger praktikansvarig i
uppdrag att förtydliga informationen inför nästa
praktikkurs. När en annan student som fått praktikplats på studieorten tar studieuppehåll och därmed
lämnar sin plats till förfogande, erbjuds Gustav denna
placering istället, eftersom ingen annan klagat på
sin placering.
Institutionen har ansvar för att information om
villkor finns tillgänglig så att alla kan nå den (se
Regelsamling för utbildning på grundnivå och
avancerad nivå vid Umeå universitet kap 1.3). I detta
fall borde Gustav ha fått information om vad som
gällde för fördelningen av förtursplatser när han
vände sig till studievägledaren. Informationen bör
även finnas tillgänglig i informationen om kursen
på utbildningens hemsidor.
Oenighet om forskarutbildnings innehåll
Lars är doktorand och är nyss hemkommen från en
termins utbyte i USA. Väl hemma går han till sin
handledare och säger att han läst en kurs som han
vill tillgodoräkna sig i sin utbildning. Handledaren
ställer sig tveksam till detta och menar att denna
kurs inte har en sådan inriktning att den är till nytta
för Lars forskarutbildning. En dispyt uppstår och
Lars menar att han själv måste kunna få definiera
vilka kurser han har behov av eller inte. Handledaren
däremot menar att det ser ut som att Lars försöker
tillskansa sig ”enkla” poäng i forskarutbildningen.
De går till den forskarutbildningsansvarige på institutionen. Denna går igenom informationen kring
den kurs som Lars läst och håller med handledaren
om att detta inte bör kunna ingå som kurs i hans
forskarutbildning och hänvisar istället Lars att läsa
någon av de kurser som institutionen arrangerar.
Lars tycker att detta är fel och menar att en stor del
av värdet av hans utlandsvistelse går till spillo om
han inte får kursen godkänd. Han vänder sig till
universitetsjuristen för att få stöd.
Universitetsjuristen ger dock den forskarutbildningsansvarige på institutionen rätt, då det enligt den
studieplan för forskarutbildning som är antagen vid
institutionen, är denne som är ansvarig examinator
vid forskarutbildningskurser.
Hanteringen av kurser inom forskarutbildningen
varierar mellan fakulteterna. I normalfallet är
dessa frågor delegerade till institutionerna och
således finns det skillnader även mellan dessa.
Oftast har man dock på institutionsnivå, som i
det fiktiva fallet med Lars, någon som är ansvarig
för examinationen av forskarutbildningskurserna.
Ibland är det en utsedd examinator och ibland är
det en ansvarig för hela institutionens doktorander.
Detta regleras i de av institutionerna antagna studieplanerna för forskarutbildningen. Doktoranden
har därmed inte rätt att själv bedöma vilka kurser
som han eller hon har behov av, utan detta måste
göras i samarbete med ansvariga vid institutionen
och handledaren.
Försenad kursplan
Det program Zarah går på närmar sig slutfasen av
de grundläggande kurserna och det är dags att välja
fördjupningar. Zarah vänder sig till studievägledaren för att få information om en ny kurs hon är
13
intresserad av. Studievägledaren säger att det inte
finns någon kursplan ännu så Zarah får vänta. Hon
återvänder till studievägledaren några dagar senare
men får samma svar. Inte heller nästa gång finns det
någon kursplan. Hon blir då hänvisad till den lärare
som har ansvar för kursen, men läraren är upptagen i undervisning och går bara att nå via e-post.
Först samma dag som valet ska göras får Zarah ett
mejl med svar och en färdig kursplan från läraren.
Zarah tycker kursen verkar mycket intressant och
väljer den i första hand. Dessvärre är det för få som
anmält sig till kursen och den ställs in. Flera av
hennes kurskamrater säger efteråt att de skulle valt
kursen om de fått information om den tidigare. Hon
påtalar problemet för studierektorn som beklagar
det inträffade och förklarar att de kommer att utlysa
kursen även kommande termin för att studenterna
ska få en ny chans att läsa den.
Institutionen brister i serviceskyldigheten som
säger att myndigheten ska lämna upplysningar och
hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens
ansvarsområde. Vidare ska hjälpen lämnas i den
utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans
art och den enskildes behov och frågor från enskilda
ska besvaras så snart som möjligt (se Regelsamling
för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid
Umeå universitet 1.3). En student bör få möjlighet att
fundera över sina beslut om val av kurser i mer än
en dag. Prefekten har ansvaret att se till att informationen om kursutbudet ställs till studenternas
förfogande i god tid innan de ska välja.
14
Bemötande
Diskriminering mellan studenter
Det är dags för ett grupparbete under en kurs. Studenterna väljer ämne utifrån en lista som läraren
delat ut. Utifrån studenternas val delas grupperna
in. Tina hamnar i en grupp tillsammans med fyra
manliga kurskamrater, däribland Jayanti som är
gäststudent. Ganska omgående upptäcker Tina att
Jayanti inte tar henne på allvar. Han lyssnar inte på
hennes synpunkter och så fort hon tar något initiativ
blir hon avbruten. De andra studenterna verkar inte
lägga märke till hennes dilemma. Till slut säger hon
ifrån och får medhåll av Markus, en av de andra
gruppmedlemmarna. Jayanti ser mest förvånad ut
och förstår inte problemet utan menar att Tina ska
vara tacksam som får hjälp av de andra i gruppen
att få till ett grupparbete av hög kvalitet. Hon blir
upprörd och undrar om han anser att hon inte skulle
klara av sina studier utan hjälp från sina manliga
kurskamrater och en livlig diskussion uppstår. En
av de tidigare tysta gruppmedlemmarna avbryter
diskussionen och tycker att Tina tjafsar och att de
inte ska ödsla tid på denna diskussion utan jobba
vidare. Detta stöder Jayanti i hans uppfattning om
att han inte gör något fel. Stämningen blir tryckt och
samarbetet försvåras ytterligare. Markus är rädd att
arbetet ska haverera och vänder sig till handledaren
och ber om hjälp.
Handledaren stämmer träff med gruppen för att få en
bättre bild av situationen. Han blir lite osäker på hur
problemet ska hanteras, men förklarar med bestämd-
het att alla gruppmedlemmar är lika viktiga och ska
kunna göra sin röst hörd och tas på allvar oavsett
kön eller etnicitet med hänvisning till universitetets
policyprogram för jämtsälldhet och likabehandling.
Han påtalar också att eftersom ett grupparbete även
är en viktig övning i samarbetsförmåga måste alla
gruppmedlemmar se till att det verkligen blir ett
fungerande samarbete. Han stämmer även träff
med gruppen ett par dagar senare för att följa upp
resultatet av det första mötet. Innan han går tar
han fram policydokumenten på en av studenternas
datorer och förklarar att de måste sätta sig in i dessa
dokument tills de ses nästa gång.
Läraren agerar snabbt och är tydlig med vad som
gäller vid universitetet. Det är viktigt att informera
även utländska studenter om vilka förhållningssätt
som gäller. Att läraren följer upp sitt möte med
gruppen visar att han tar problemet på stort allvar
vilket även ökar chansen för att insatsen ger ett
lyckat resultat. Institutionen bör även se över sina
rutiner för hur utländska studenter informeras om
vilka riktlinjer de måste följa.
Bristande respekt för studenter
Josefin läser på distans och har problem att förstå ett
komplext samband. Hon vänder sig till kursforumet
på webben men även kurskamraterna har svårt att
förklara. Josefin vänder sig till läraren via e-post för
att få hjälp med att förklara. Läraren svarar att hon
inte hinner svara just nu men ska återkomma senare.
När det gått en vecka utan att Josefin fått något svar
skriver hon ett nytt meddelande. Ytterligare en vecka
går utan något svar. Examinationen närmar sig och
studenterna som har frågor får ingen kontakt med
läraren. Några dagar innan examinationen lägger
läraren in ett meddelande med ett övergripande svar
på alla frågor på studentforumet. Eftersom det är så
nära examinationen är studenterna upptagna med
inläsning och några missar meddelandet på studentforumet och får därigenom ingen hjälp att sätta sig
in i problemet före examinationen. De studenter som
läser det tycker det finns kvar oklarheter som inte
förklaras i det övergripande svaret. Eftersom det
moment som läraren ansvarar för har stor tyngd på
kursen och därmed i examinationen är det en stor
andel av studenterna som blir underkända. Flera av
dem anser att de inte fått den chans de borde för att
tillgodogöra sig kursen.
Det visar sig senare att läraren varit bortrest en
vecka utan att meddela studenterna detta. Läraren
menade även att hon haft för stor arbetsbelastning
och därför inte hunnit med studenternas frågor. Flera
av studenterna tycker inte att den undervisning de
fått på kursen haft en sådan kvalitet att de kunnat
tillgodogöra sig kursen i den grad de förväntat sig
och uttrycker kritiken mot läraren i kursutvärderingen. Kursansvarig diskuterar med studenterna
för att få en tydligare bild av situationen under
kursen. Kursansvarig delar sedan, som brukligt, ut
kursutvärderingen till de lärare som medverkat på
kursen. Den kritiserade läraren försvarar sig utan
att ta till sig kritiken.
Kursansvarig vänder sig till prefekten som tar ett
samtal med läraren. Läraren förklarar sin pressade
situation. Prefekten påtalar att en pressad arbetssituation inte får gå ut över studenterna och föreslår
att de tillsammans med arbetsmiljöombudet vid
institutionen utarbetar ett handlingsprogram för att
underlätta hennes arbetssituation. Läraren accepterar
förslaget. Prefekten vänder sig till arbetsmiljöansvarig
vid POU och universitetshälsan för att få råd om hur
handlingsprogrammet ska utformas. Studenterna
erbjuds en extra ”frågelåda” inför omtentamen.
Läraren visar på en bristande respekt för studenterna. Hon borde ha hållit uppsikt över studentforumet även under sin frånvaro. Om arbetsbelastningen är för stor ska en lärare vända sig till
studierektor eller prefekt för att lösa problemet så
att inte studenterna får sitta emellan. Prefekten har
ansvaret för att åtgärda problemet.
Konflikt gästforskare – doktorand
Anna är doktorand i ett laborativt ämne. Vid institutionen finns ett flertal forskare och doktorander från
andra länder. Institutionen har en hel del gemensam
apparatur som används i flera projekt. För att inte
forskningsförsök ska gå till spillo på grund av köbildning vid apparaterna upprättar man terminsvis ett
schema för vem som ska ha tillgång till respektive
apparat. Efter en veckas noggranna förberedelser
bär Anna iväg sitt material till det laboratorium där
hon har bokat tid för sina analyser. Till hennes stora
förvåning är det upptaget, gästforskaren Amir är i
full gång med analyser. När hon talar om för honom
att hon är bokad denna tid säger han bara att hon
får vänta tills han är klar. När hon upprepar att det
15
faktiskt är hennes tid svarar han irriterat att hans
analyser är viktiga och att han måste få jobba ostört
så att inte hans material förstörs. Anna påpekar att
även hennes material förstörs om hon inte får göra
analyserna. Amir skäller ut henne för att hon stör
och säger att hon får väl fixa nytt material tills det
blir hennes tur.
Anna går då till prefekten och förklarar förtvivlad
situationen. Prefekten går direkt iväg till laboratoriet
för att tala om att Amir måste lämna plats för Anna.
Han försvarar sig med att Anna ju bara är doktorand
och ung kvinna. Prefekten inser att Amir inte är
införstådd med varken institutionens rutiner eller
universitetets olika policyprogram. Han ordnar emellertid så att Anna får starta sina analyser efter det
att Amir avslutat analysen av det pågående provet.
Amir blir upprörd men prefekten tar ett långt samtal
med honom om vilka regler som gäller. Han ordnar
också så att Amir får tillgång till apparaturen direkt
efter det att Anna slutat analyserna på kvällen, och
han kan avsluta sitt arbete under natten förutsatt
att han är färdig när Anna återigen kommer nästa
morgon. Amir inser att han måste följa reglerna och
accepterar lösningen.
Prefekten handlar korrekt genom att vara tydlig med
de regler som gäller vid institutionen. Institutionens
rutiner när det gäller att introducera gästforskare
behöver dock gås igenom. Det är viktigt att de
förstår att även underordnade, studenter, kvinnor
o.s.v. måste respekteras. Se vidare på Diskrimineringsombudsmannens hemsida.
Bristande utbildningskvalitet
Brister i kursplanering
Hassan har gjort en tentamen och är för sin planering
mån om att få veta om han blivit godkänd. Han har
vänt sig till studieadministratören några gånger för
att få tentamensresultatet. Efter tre veckor har fortfarande inget resultat kommit. Han vänder sig då till
examinatorn som säger att det saknas resultat från
en av lärarna som varit delaktig i kursen och lovar att
påminna läraren. Ytterligare en vecka förflyter utan
att tentamensresultaten blir färdiga. Omtentamen
närmar sig. Hassan vänder sig till studierektor som
genast kontaktar examinatorn som lämnar ut resultaten ytterligare några dagar senare. Då är det bara
en dryg vecka kvar tills omtentamen. Studierektor
rapporterar till prefekten som vid nästa lärarmöte
informerar om vikten av att tentamensresultaten
lämnas ut i tid.
Högskoleverket påpekar med hänvisning till ett JObeslut från 1991, att tentamensresultat ska meddelas
senast 15 arbetsdagar, d.v.s. vanligtvis tre veckor,
efter tentamenstillfället (Högskoleverket, Rättssäker
examination. En tillsynsrapport. Högskoleverkets
rapportserie 1998:39 R.). Med stöd av samma
JO-beslut rekommenderas även att omtentamen
inte bör ges tidigare än tio arbetsdagar efter det
att tentamensresultaten lämnats ut. Examinatorn
borde ha tryckt på mer vid påminnelserna om hur
lång tid rättningen fick ta.
Otillräcklig handledning
Lisa är doktorand och är inne på sitt tredje år. På
det stora hela har hennes arbete förflutit bra och
hon har följt den tidsplan som hon tillsammans med
handledaren satt upp. För ett halvår sedan fick dock
Lisas handledare ett stort forskningsanslag som lett
till att handledaren haft möjlighet att sätta igång
ett omfattande forskningsprojekt. Detta medför
att handledarens arbetsbörda ökat högst påtagligt
och att handledaren ofta befinner sig på resande
fot.
Efterhand upplever Lisa att den handledning hon
får brister. Handledaren är sällan på plats och de
kommentarer hon får på sitt arbete är till föga hjälp.
Lisa går tillbaks till den individuella studieplanen
och ser att de åtaganden som handledaren tagit på sig
inte uppfylls. Exempelvis har man kommit överens
om att ha en träff minst en gång i månaden och det
16
är handledaren som ska kalla till dessa träffar, men
detta sker inte.
Lisa tar då kontakt med sin biträdande handledare,
som tidigare haft en ganska undanskymd roll i arbetet. Den biträdande handledaren tycker situationen
är så pass komplicerad att de båda tar kontakt med
forskarutbildningsansvarige vid institutionen. Denne
tar kontakt med handledaren och arrangerar ett
gemensamt möte. Handledaren beskriver sin situation och efter en diskussion inser handledaren sin
begränsning och det orimliga i att detta ska drabba
Lisa. Man bestämmer därför att den biträdande
handledaren går in som huvudhandledare och alla
parter känner sig nöjda med detta resultat.
I fallet med Lisa så fungerar systemet på ett bra
sätt. Det kan naturligtvis vara så att en handledare
hamnar i en situation att tiden inte räcker till för
den handledning som han eller hon föresatt sig.
Att Lisa har en biträdande handledare, vilket är
ett krav enligt högskoleförordningens 6 kap 31 §,
underlättar i denna situation. Hon kan gå till den
biträdande handledaren för att få stöd och denna
kan till och med träda in som huvudhandledare vid
den uppkomna situationen och på så sätt minskar
man den tidsåtgång som det tar att introducera en
ny handledare till projektet.
Bristande handläggning
Studenter betygssätter varandra
En lärare ska bedöma studenternas individuella
prestationer under ett grupparbete. Eftersom han
tycker att bedömningen av individuella prestationer är
svårt har han utarbetat en ny modell som han tänker
prova. Modellen går ut på att han ger sina studenter
i uppdrag att poängsätta varandras insatser inom
gruppen när grupparbetet avslutats. Läraren tänker
sedan väga in studenternas kamratbedömningar i
den bedömning han gör själv vid betygssättningen
av studenterna. En kollega som också är involverad i kursen ifrågasätter rättssäkerheten i denna
procedur. Efter en livlig diskussion om vad som är
rätt och fel tar kollegan kontakt med universitetsjuristen som säger att examinatorn har ansvar för
betygsättningen. Examinatorn kan använda kollegors utlåtanden om studenten som underlag för
sin bedömning och betygssättning. Studenternas
utlåtanden om varandra kan däremot inte användas
som bedömningsunderlag.
Examinator har ansvaret för betygssättningen.
Eftersom betygssättning är myndighetsutövning
är det fel att väga in kamratbedömningar (se
Regelsamling för grundutbildning vid Umeå universitet. Kap 1. Universitetet som myndighet). Dels
är studenterna jäviga eftersom det kan finnas en
konkurrenssituation mellan dem, dels för att en
lärare inte kan överlåta myndighetsutövning på
sina studenter. (Om syftet med kamratbedömningen
däremot är att läraren ska bedöma det förväntade
studieresultatet ”studenternas egen förmåga att
bedöma” möter det inga hinder, så länge bedömningen av kamratens prestation inte påverkar
den senares betyg. Kamratbedömning som ett led
i undervisningen, t.ex. med ett formativt syfte, är
också tillåtligt.)
Otydliga kravgränser på kurs
Peter siktar på VG på en terminslång kurs. Han får
dock bara godkänt vid examinationen av det första
delmomentet. Peter vänder sig till läraren för att få
veta vilka kriterier som gäller för att få betyget väl
godkänt. Läraren visar på kursplanen som beskriver
kursens mål i övergripande ordalag. Peter tycker
inte att han får tillräcklig hjälp med att tolka vilka
kriterier som gäller för högre betyg. Peter går till
studierektor och klagar men får inget medhåll.
Peter vänder sig då till studentkårens utbildningsbevakare som tycker att det är svårt att tolka innebörden av kursplanen. Utbildningsbevakaren kontaktar
därför koordinator för studentärenden för att få råd.
De granskar kursplanen i samråd och kommer fram
till att den inte räcker till för att beskriva kraven för
väl godkänt. Utbildningsbevakaren och koordinator
kontaktar prefekten för att påtala bristerna. Prefekten
ordnar ett möte tillsammans med studierektor och
examinator för att granska kursplanen och förtydliga
innehållet. De författar gemensamt kommentarer på
Peters tentamen som hjälp inför omtentamen.
En lärare bör kunna presentera bedömningskriterierna så att de går att förstå och peka på bristerna
i studentens prestation. På så sätt får studenten
möjlighet att åtgärda de brister som krävs för att
göra en bättre prestation vid nästa examinationstillfälle.
17
Print & Media, Umeå universitet. 2009/2006104.
Studentcentrum
Umeå universitet
901 87 Umeå
www.umu.se/