Chapter 3: The Goods Market

Makroekonomi med
tillämpningar
Föreläsning 2: Bestämning av
produktion och ränta på kort
sikt
Karolina Ekholm
1
Vad bestämmer BNP på kort, lång och
medellång sikt?

Kort sikt (på ett par års sikt)


Medellång sikt (ca 5-15 år)


efterfrågan på varor och tjänster
teknologi, företagsorganisation,
företagsstruktur, kapitalbestånd och
tillgång till arbetskraft
Lång sikt (flera decennier)

faktorer som utbildning, FoU, sparande,
politisk stabilitet
2
Lärobokens disposition
Dagens föreläsning
1. Hur bestäms produktionen (BNP) på
kort sikt?


Jämvikt på marknaden för varor och
tjänster, dvs utbud=efterfrågan
Efterfrågan består av flera olika
komponenter
2. Vad bestämmer räntan?
3. På vilket sätt påverkar riksbanken
räntan?
4
Försörjningsbalans eller BNPs
sammansättning

(Privat) konsumtion (C)


Investeringar (I)



inköp av varor och tjänster inom stat, kommun och
landsting. Inkluderar ej utgifter för olika transfereringar
och bidrag eller räntebetalningar på statsskulden
Export (X)
Import (IM)


Företags och organisationers inköp av investeringsvaror
Offentlig konsumtion (G) (”Government
spending”)


Hushållens konsumtion av varor och tjänster
Inkluderas med minustecken. X-IM=handelsbalans
Lagerinvesteringar

skillnaden mellan produktion och försäljning
5
Försörjningsbalans
Tabell 3.1 BNPs sammansättning 2003
USA
BNP (Y), miljarder
Sverige
11 004 USD
2 421 SEK
70,5%
49%
1.
Konsumtion (C)
2.
Investeringar (I)
15%
16%
3.
Offentlig
konsumtion (G)
19%
28%
4.
Netto export
5%
6%
Export (X)
9,5%
44%
- Import (IM)
-14%
37%
0%
0,4%
5.
Lagerinvesteringar
6
Aggregerad efterfrågan på varor och
tjänster

Aggregerad efterfrågan
Z  C  I  G  X  IM

Symbolen “” betyder att likhet gäller per
definition (ekvationen är en s.k. identitet)



Skilj mellan identiteter och jämviktsvillkor!
I princip består Z av en stor mängd olika varor
och tjänster
I vår förenklade modell av ekonomin antar vi
att den består av en enda vara
7
Konsumption (C)

Hushållens konsumtion beror på (bl.a.) deras
disponibla inkomst, YD.

YD är inkomst efter skatt och eventuella transfereringar
(barnbidrag, bostadsbidrag etc).
YD  Y  T


Y är inkomsten (löner plus avkastning på kapital) som
bestäms av produktionen, T är ”nettoskatten”, dvs skatt
minus bidrag
Det positiva sambandet mellan konsumtion och
disponibel inkomst kan uttryckas som en
funktion:
C  C(Y )
D
( )

C(YD) kallas konsumtionsfunktionen

Den är en s.k. beteendeekvation (fångar centrala 8
aspekter av hushållens beteende)
Konsumption (C), forts.

Ofta vill vi specificera hur konsumtionen beror på
den disponibla inkomsten. Det enklaste
sambandet är linjärt:
C (YD )  c0  c1YD

Denna konsumtionsfunktion har två s.k.
parametrar: c0 och c1
 c1 är en viktig parameter och kallas
marginell konsumtionsbenägenhet
(”marginal propensity to consume”)


fångar hur mycket konsumtionen ökar när
hushållens inkomst ökar med en krona (ligger
mellan 0 och 1)
c0 anger (hypotetisk) konsumtion för hushåll
utan disponibel inkomst
9
En linjär konsumtionsfunktion
C
Konsumtionen ökar
med disponibel inkomst
men mindre än ett till
ett.
intercept = c0
C  c0  c1YD
c0
lutning = c1
YD
10
Exogena komponenter av den
aggregerade efterfrågan

Investeringar antas tills vidare vara exogena
I I


Den offentliga konsumtionen, G, utgör
tillsammans med nettoskatten, T, den s.k.
finanspolitiken (”fiscal policy”)
Offentlig konsumtion antas tills vidare vara
exogen
G G

Vi börjar med att analysera en sluten (i motsats
till öppen) ekonomi, dvs en ekonomi som inte
bedriver handel med omvärlden, X=IM=0.
11
Jämvikt på varumarknaden...


...får vi när produktionen, Y, är lika med
efterfrågan, Z: Y  Z
Genom att föra in de olika komponenterna av
Z kan detta uttryckas som:
Y  c0  c1 (Y  T )  I  G


OBS! Detta är ett jämviktsvillkor!
OBS! Här har vi ett dubbelriktat orsakssamband:
Produktionen beror på efterfrågan, som beror på
aggregerad inkomst, som beror på produktionen
12
Lite matte...

Genom att lösa ut produktionen från
jämviktsvillkoret kan vi härleda två viktiga
faktorer för vad som bestämmer produktionen

Den autonoma efterfrågan respektive
multiplikatorn
 c1Y Y  c0  c1 (Y  T )  I  G  c1Y
(1  c1 )Y  c0  I  G  c1T
1
Y
[c0  I  G  c1T ]
1  c1
multiplikator
autonom efterfrågan
OBS!
Multiplikatorn>1
13
Bestämma produktionen med hjälp av en
figur
Z  (c0  I  G  c1T )  c1Y
Efterfrågan Z, Produktion Y
Autonom efterfrågan
Produktion = Inkomst
ZZ
Lutning c1
Jämvikt, Y = Z
Autonom efterfrågan
14
Aggregerad inkomst Y
Effekten av att autonom efterfrågan ökar
(t.ex. ökad I)
Z ,Y
Z  (c0  I  G  c1T )  c1Y
Efterfrågan Z, Produktion Y
En ökning av den
autonoma efterfrågan
med en miljard
medför att Y ökar
med mer än en
miljard. Hur mycket
mer beror på
storleken på c1 (ju
högre c1, desto större
multiplikator och
desto större ökning av
Y).
ZZ '
ZZ
Ny jämvikt
Y
Y’
15
Hur går processen till när Y ökar mer än
I?
Efterfrågan Z, Produktion Y
Z ,Y
ZZ '
ZZ
c1I
I
Ny jämvikt
Y
Y’
16
Inkomst Y
Hur går processen till när Y ökar mer än
I? (forts.)

Antag att investeringarna ökar med 1 miljard kr

Produktionen ökar då med 1/(1-c1) miljard kr

1
Y
c0  I  1  G  c1T
1  c1



1
1

c0  I  G  c1T 
1  c1
1  c1

Initial Y
Multiplikatorn anger vad vi måste multiplicera
ökningen i autonom efterfrågan med för att få
ökningen i produktionen
17
Produktionsökningens dynamik

Efter en efterfrågeökning hoppar inte
produktionen direkt till den nya jämviktsnivån


Olika branscher och företag reviderar sina
produktionsplaner olika ofta.



En del av efterfrågeökningen absorberas till en början av
att företagen minskar sina lager
Detta kallas produktionsdynamik
Undersökningar om hushållens inköpsplaner är
viktiga för att göra konjunkturprognoser på
något/några års sikt
Särskilt inköp av varaktiga varor varierar över
konjunkturen
18
Kan Y ökas med hjälp av G?


En finanspolitisk expansion (ökning av G-T) kan
teoretiskt sett medföra ökning av Y på samma
sätt som en ökning av investeringarna
Även en helt skattefinansierad ökning av de
offentliga utgifterna kan öka Y genom att
omfördela en del hushållssparande till offentlig
konsumtion

Utfallet beror dock helt på hur hushållens beteende när
det gäller konsumtion och sparande påverkas
19
Kan Y ökas med hjälp av G? (forts.)

Antag att både G och T ökar med 1 miljard kr

Produktionen ökar då med 1 miljard kr

1
Y
c0  I  G  1  c1T  c1
1  c1

1
1  c1

c0  I  G  c1T 
1  c1
1  c1


Initial Y

Multiplikatorn för en budgetbalanserad ökning
av offentlig konsumtion är ett
20
Sambandet mellan produktionen
och finanspolitiken

Teoretiskt sett kan Y ökas av G, men...

...exakt hur konsumtion och investeringar
påverkas av förändringar i skatter och
transfereringar kan vara svårt att
förutsäga.


Förväntningar har stor betydelse för effekten.
En skattesänkning idag kan ge en signal om
högre skatter imorgon och leda till ökat
sparande.
Dessutom är lågt sparande,
budgetunderskott och en hög statsskuld
inte bra på lång sikt.
21
Ett alternativt sätt att tänka på jämvikt på
varumarknaden
Aggregerat (totalt) sparande är
summan av privat och offentligt
sparande.
 Privat sparande
S  YD  C
 Disponibel inkomst - konsumtion
 Offentligt sparande


Skatteintäkter – utgifter för transfereringar offentlig konsumtion. T  G


T > G  budgetöverskott  offentligt sparande
positivt
T < G  budgetunderskott  offentligt sparande
negativt
22
Ett alternativt sätt att tänka på jämvikt på
varumarknaden (forts.)

Varumarknadsjämvikt implicerar:
1. Y = C + I + G
2. YD  Y – T= C + I + G – T (Disponibel
inkomst)
3. S  YD – C= I + G – T (Privat sparande)
4. S + T – G = I (T - G = offentligt sparande)

Alltså: privat plus offentligt sparande =
investeringar (i sluten ekonomi)

I = S + (T – G) kallas IS-relationen
eller IS-kurvan.
23
IS-relationen för en öppen ekonomi

Antag att X – IM  0
1. Y = C + I+G +X – IM
2. YD = C + I + G + X – IM– T
3. S = I + G – T + X – IM
4. S + T – G = I + X – IM (Totalt
sparande=investeringar + handelsbalansen)
24
IS-relationen för en öppen ekonomi
(forts.)

Sverige 2006



I = 18%, X – IM =7% av BNP
Totalt sparande 25%
USA 2006


I = 14%, X – IM = – 6%
Totalt sparande = 8%
25
Penningmarknaden: introduktion


Hur kommer pengar och räntan på sparande in i
bilden?
Pengar behövs inte nödvändigtvis för jämvikt på
varumarknaden, men underlättar...



Effektivt medel att översätta relativpriset på olika
typer av varor och tjänster.
Används för löpande transaktioner och i viss mån för
sparande
Men pengar ger vanligtvis ingen ränta och är därför
inte den sparform som ger högst avkastning
26
Efterfrågan på pengar

Pengar har fördelen att de lätt kan användas för
inköp och andra transaktioner.





De är likvida...
Men de har samtidigt nackdelen att de inte ger
någon ränta.
Det finns flera sorters pengar: sedlar och mynt
(”currency”), kreditkort, checkkonton,
uttagskonton (”checkable deposits”)
Obligationer (”bonds”) och andra räntebärande
sparformer ger ränta men är mindre likvida.
Hur mycket av sina tillgångar individen vill hålla i
pengar respektive räntebärande sparformer beror
på huvudsakligen på två faktorer:

Räntan och volymen på individens inköp och löpande
transaktioner
27
Priset på obligationer och räntan

Obligationer ger en fastställd summa vid en
tidpunkt i framtiden (t. ex. $100)

Priset på obligationen, PB, avgör dess avkastning,
dvs räntan (i):
$100  $ PB

i
$ PB

$100
$ PB 
1 i
Priset påverkas av efterfrågan.

Om efterfrågan ökar drivs priset upp, vilket innebär att
räntan går ned.
28
Hur bestäms efterfrågan på pengar?
ökar proportionellt mot den nominella
inkomsten ($Y)
 minskar med räntan (L(i))

M d  $YL(i )
29
För en given nivå på den
nominella inkomsten så
råder ett negativt
samband mellan
efterfrågan på pengar
och räntan. För en given
ränta så råder ett
positivt samband mellan
efterfrågan på pengar
och nominell inkomst.
ränta, i
Hur bestäms efterfrågan på pengar?
(forts.)
Efterfrågan
vid högre
inkomst
Pengar, M
30
Hur bestäms räntan?

Antag att landets centralbank är den enda källan
till pengar.



Utbudet kallas Ms eller bara M
Även banker kan skapa pengar (diskutera
senare).
För jämvikt krävs att utbud på pengar är lika
med efterfrågan: Ms = Md, eller...
M  $YL(i )

Detta samband kallas LM-relationen eller LMkurvan
31
För jämvikt måste
räntan vara sådan
att det givna
utbudet av pengar
är lika med
efterfrågan.
Ränta, i
Hur bestäms räntan? (forts.)
Överskottsefterfrågan på
obligationer
Överskottsutbud
på obligationer
Pengar, M
32
Effekten på räntan av en ökning av
inkomsten
Ränta, i
Slutsats: En ökning
av inkomsten leder
till högre ränta.
Pengar, M
33
Penningpolitik och räntan
En sänkning av
räntan är liktydigt med en
ökning av
penningmängden.
Ränta, i
En ökning av
penningmängden
leder till lägre
ränta.
Pengar, M
34
Hur påverkar centralbanken
penningmängden?

Transaktioner på obligationsmarknaden utgör
standardmetoden för centralbanker att påverka
penningmängden.

Centralbankens tillgångar är obligationer, andra statspapper
samt utländsk valuta. Dess skulder är den utestående
mängden pengar (sedlar och mynt).
Balansräkning
Tillgångar
Skulder
Obligationer

Pengar
Så när centralbanken köper obligationer ökar den
utestående mängden pengar

När centralbanken säljer obligationer minskar mängden
utestående pengar
35
Penningpolitik och öppna
marknadsoperationer
En expansiv öppen
marknadsoperation innebär
att centralbanken köper
obligationer och betalar med
pengar. Skulder och tillgångar
ökar lika mycket.
En kontraktiv öppen
marknadsoperation innebär
att centralbanken säljer
obligationer och får betalt i
pengar. Skulder och tillgångar
minskar lika mycket.
Expansiv öppen
marknadsoperation
Tillgångar
+$1 M
Skulder
+$1 M
Kontraktiv öppen
marknadsoperation
Tillgångar
-$1 M
Skulder
-$1 M
36
Den faktiska penningpolitiken...


...är lite mer komplicerad eftersom det finns
finansiella institutioner som utgör mellanhänder
mellan de som sparar och de som lånar.
 Banker lånar in pengar från individer och företag
och använder dessa för att låna ut eller köpa
obligationer och aktier.
 Dessa institutioner behöver hålla likvida medel
som reserver, vilket påverkar efterfrågan på
pengar.
Sparar till nästa föreläsning...
37
Sammanfattning



På kort sikt bestäms produktionen av den
aggregerade efterfrågan.
Den aggregerade efterfrågan påverkas av en
autonom del. Förändringar i den autonoma delen
av efterfrågan leder till större förändringar i
produktionen via multiplikatorn.
Vid jämvikt på varumarknaden är sparandet lika
med investeringarna i en sluten ekonomi.


Och sparandet lika med investeringarna plus
handelsbalansen i en öppen ekonomi.
I den enklaste modellen för att bestämma räntan
finns pengar (likvida medel) och obligationer
(räntebärande icke-likvida medel).
38
Sammanfattning (forts.)
Efterfrågan på likviditet är proportionell
mot inkomsten och minskar med räntan.
 Räntan är direkt negativt relaterad till
priset på obligationer.
 Räntan bestäms av likhet mellan
penningutbudet (som ytterst bestäms av
centralbanken) och efterfrågan på pengar.

39