EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 2.5.2012
COM(2012) 196 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET,
RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT
REGIONKOMMITTÉN
Europeisk strategi för ett bättre internet för barn
SV
SV
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET,
RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT
REGIONKOMMITTÉN
Europeisk strategi för ett bättre internet för barn
De långsiktiga effekterna av att inte investera tillräckligt i politik som rör barn1 kan få
allvarliga konsekvenser för våra samhällen, vilket betonas i EU-agendan för barns
rättigheter2. Den digitala agenda för Europa3 syftar till att digitalisera hela EU; barn har
emellertid särskilda behov och är särskilt utsatta på internet, och detta måste hanteras särskilt
så att internet blir något som barn kan utnyttja för att få tillgång till kunskaper, kommunicera,
utveckla sina färdigheter och förbättra sina utsikter till arbete och anställbarhet4.
Barn kommer, genom allt fler produkter och i lägre ålder, mer och mer i kontakt med internet.
Det är därför nödvändigt att nu utveckla en lämplig strategi för att uppfylla deras behov. Nytt
innehåll och nya tjänster av högre kvalitet, som riktas till barn, måste utvecklas. Säkerheten på
nätet för barn måste garanteras. Samtidigt visar analyser att en bättre och bredare användning
av internet bland barn banar väg för en intensiv affärsutveckling när det gäller innovativt
innehåll och innovativa onlinetjänster. Den inre marknadens storlek gör att europeiska företag
har goda förutsättningar att ta tillvara dessa möjligheter för tillväxt och sysselsättning.
För att skapa ett bättre internet för barn krävs en kombination av strategier, vilket betonas i
rådets slutsatser om skyddet av barn i den digitala världen av den 28 november 2011.
Åtgärder håller på att tas fram på nationell nivå, europeisk nivå eller sektorsnivå. Dessa måste
ingå i en EU-omfattande strategi, som utvecklar baskrav och undviker splittring. Reglering är
fortfarande ett alternativ, men där så är lämpligt bör detta helst undvikas till förmån för mer
anpassningsbara självreglerande instrument samt utbildning och egenmakt.
Strategin är uppbyggd kring följande fyra pelare som kompletterar varandra: 1) stimulera
kvalitetsinnehåll online för ungdomar; 2) öka medvetenhet och egenmakt; 3) skapa en säker
miljö för barn på nätet; 4) bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av
barn. Den innehåller förslag till en rad åtgärder som ska genomföras av kommissionen,
medlemsstaterna och hela värdekedjan inom industrin.
1.
VARFÖR BEHÖVS EN EUROPEISK STRATEGI NU?
1.1.
Nya möjligheter för barn och för affärsutveckling
Även om internet inte skapades med barn i åtanke använder 75 % av barnen och ungdomarna
i 6–17-årsåldern i Europa internet, enligt föräldrarnas uppgift5. 15- och 16-åringarna
rapporterar att de började använda nätet när de var 11. Som jämförelse anger 9- och 10-
1
2
3
4
5
SV
Med barn avses i detta sammanhang personer under 18 år enligt definitionen i FN-konventionen om
barnets rättigheter.
KOM(2011) 60 slutlig.
KOM(2010) 245 slutlig/2.
Huvudprioriteringar i EU:s strategi för e-kompetens, E-kompetens för 2000-talet, KOM(2007) 496.
Flash Eurobarometer 2008.
2
SV
åringarna att de i genomsnitt började använda nätet när de var 7. 33 % av de 9–16-åringar som
använder nätet uppger att de gör detta med mobiltelefon eller annan handhållen utrustning6.
Barn har särskilda behov och är särskilt utsatta, och skillnaden måste beaktas. Internet och
IKT ger barn många olika möjligheter att leka, lära, vara innovativa och kreativa, att
kommunicera och uttrycka sig, att samarbeta och delta i samhället, att bli mer medvetna om
världen omkring sig, och att utveckla grundläggande färdigheter och utöva sina rättigheter 7.
Men barn behöver också skyddas.
Att uppmärksamma barns behov banar väg för en lång rad affärsmöjligheter. Den globala
marknaden för digitalt innehåll förväntas överstiga 113 miljarder euro 20128. Marknaden för
mobilapplikationer motsvarade ett värde på 5 miljarder euro och förväntas växa till 27
miljarder euro fram till 2015 (främst till följd av spel) och med mer än 5 miljarder
mobilabonnemang världen över. Försäljningen på den globala marknaden för tv-spel förutspås
överstiga 62 miljarder euro9. Med den breda spridningen av handdatorer, smarta telefoner och
bärbara datorer som barn använder i mycket hög grad är den potentiella marknaden för
interaktivt kreativt och pedagogiskt innehåll online för både små barn och tonåringar
betydande. Applikationer och spel online och i mobilen medför enorma möjligheter för
affärsutveckling, särskilt för små och medelstora företag och konstruktörer, eftersom de
möjliggör direkt kontakt med potentiella användare/kunder. Barnen skulle själva kunna bli
innovatörer på nätet och starta företag.
1.2.
Aktuella brister och problem
1.2.1.
Marknadsfragmentering
Kommissionens rapport10 om hur befintliga rekommendationer om skydd av barn genomförs i
medlemsstaterna visar att de i stort sett gör allt större ansträngningar för att ta itu med digitala
utmaningar, men de åtgärder som vidtas räcker inte. Olika insatser, antingen reglerande eller
självreglerande, genomförs i medlemsstaterna – t.ex. för föräldrakontroll,
innehållsklassificering och rapportering av skadligt och olagligt innehåll.
I Storbritannien har internetleverantörer antagit en uppförandekod 11 som främjar ”aktivt
val”12, vars genomförande varje tjänsteleverantör får besluta om; i Frankrike är
internetleverantörerna skyldiga att kostnadsfritt tillhandahålla programvara för
6
7
8
9
10
11
12
SV
Källa: Livingstone, S., Haddon, L., Görzig, A., & Ólafsson, K: Risks and safety on the internet: The
perspective of European children. Full findings. (2011), framtagen inom ramen för projektet EU Kids
Online II.
Enligt EU-agendan för barns rättigheter – KOM(2011) 60 slutlig – som innehåller allmänna principer
för att se till att EU:s insatser kan tjäna som föredöme när det gäller att garantera efterlevnaden av
stadgan om de grundläggande rättigheterna och FN-konventionen om barnets rättigheter. Som en del av
EU-agendan för barns rättigheter har kommissionen inrättat Barnhörnan online (http://europa.eu/kidscorner/) och EU:s webbplats om barnets rättigheter (http://ec.europa.eu/0-18/).
http://www.tavess.com/DigitalContentDelivery_June11.php, 20 mars 2012. Alla uppgifter i dollar
omräknades till euro den 20 mars 2012.
The Economist, nätutgåvan, den 20 mars 2012. Alla uppgifter i dollar omräknades till euro den 20 mars
2012. http://www.economist.com/node/21541164?frsc=dg%7Cb.
Att skydda barn i den digitala världen, KOM(2011) 556 slutlig.
Code of Practice on Parental controls, som undertecknats av BT, Talk Talk, Virgin Media och Sky.
http://www.productsandservices.bt.com/consumer/assets/downloads/BT_TalkTalk_Sky_Virgin_Code_
of_Practice_28_Oct.pdf.
Detta innebär att kunderna i samband med köpet tillfrågas om de vill ha föräldrakontroll, och erbjuds
detta kostnadsfritt.
3
SV
föräldrakontroll; i Tyskland kan en certifierad ”programvara för skydd av ungdomar”
användas för att förhindra att barn får tillgång till webbplatser med skadligt innehåll. I andra
länder finns inga sådana bestämmelser.
I Tyskland införs även en ram för självreglering som gör det möjligt för tjänsteleverantörer att
klassificera olika typer av innehåll online, t.ex. video, webbplatser eller onlinespel. I
Storbritannien var en av rekommendationerna i Bailey-rapporten13 att åldersklassificera
musikvideor. I andra länder finns inga bestämmelser för klassificering av innehåll online.
I Finland och Belgien har uppförandekoder för industrin också förhandlats fram, för sociala
medier i det första fallet och avseende ett större antal leverantörer i det andra.
I länder som Storbritannien, Spanien, Italien och Tjeckien införs olika
rapporteringsmekanismer för skadligt och olagligt innehåll och beteende med stöd av olika
aktörer som t.ex. polisen, icke-statliga organisationer och industrin.
Även om dessa åtgärder kan ha en positiv inverkan på marknader och användare nationellt
kan de också leda till ökad marknadsfragmentering och hinder, särskilt för europeiska
leverantörer, däribland små och medelstora företag som inte har tillräckliga resurser för att
hantera olika strategier i olika länder och inte kan dra nytta av den digitala inre marknaden.
Samtidigt är det tydligt att inte alla barn i Europa har samma möjligheter till egenmakt och
skydd på nätet.
1.2.2.
Marknadens oförmåga att leverera skyddsåtgärder och kvalitetsinnehåll i hela
Europa
Det återstår att identifiera barn som en målgrupp värd att investera i. Integrering av verktyg
som skyddar dem och ger dem möjlighet att hantera sin närvaro på nätet på ett säkert och
ansvarsfullt sätt (t.ex. föräldrakontroll) i produkter eller tjänster ses ofta som en
tilläggskostnad, och företagen är desto mer motvilliga att utveckla och införa sådana verktyg
om de inte är säkra på att det kommer att finnas en tillräckligt stor marknad för att sådana
investeringar ska kunna motiveras.
I samband med benchmarking av föräldrakontroll14 har det visat sig att de flesta verktyg bara
är effektiva på engelska. Nya produkter medför ytterligare problem; det finns inte många
verktyg lämpade för spelkonsoler, handdatorer och mobiltelefoner – produkter som barn i allt
högre grad använder för att koppla upp sig på nätet – och det finns inga lösningar för
användare som utnyttjar innehåll i en mobiltelefon eller en handdator via en applikation och
inte en webbläsare.
Samtidigt finns inte tillräcklig mycket kvalitetsinnehåll tillgängligt. Enligt en
Europaomfattande undersökning15 tycker endast 32 % av 9–12-åringarna att det finns
tillräckligt mycket ”bra saker för barn” i deras ålder att göra på nätet16.
13
14
15
16
SV
http://www.education.gov.uk/inthenews/inthenews/a0077662/bailey-review-of-the-commercialisationand-sexualisation-of-childhood-final-report-published.
Kommissionen finansierar studien SIP Bench för expertbedömning av produkter, verktyg och tjänster
som gör att användarna kan kontrollera barns tillgång till olämpligt innehåll online.
Se fotnot 6.
En europatävling för kvalitetsinnehåll online för barn arrangerades 2011 av kommissionen tillsammans
med centrum för ett säkrare internet i Belgien, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Island,
Italien, Lettland, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovenien och Spanien. Tävlingen hade två kategorier
4
SV
På områden som t.ex. applikationer används system för innehållsklassificering som inte
utvecklats för marknader och användare i Europa.
1.2.3.
Hantering av risker i syfte att bygga upp förtroende för tjänster och innehåll
Forskning visar att riskerna rankas tämligen likartat i varje land i Europa, trots stor variation
mellan länderna17. Under 2010 rapporterade fyra av tio barn i Europa att de hade stött på
någon av följande risker: kommunicerat online med någon de aldrig hade träffat i
verkligheten; användargenererat innehåll som propagerar för anorexi, självskada,
drogmissbruk eller självmord; sexuella bilder online och missbruk av personuppgifter; möten
med människor de först träffat online; nätmobbning18. Nya beteendemönster uppstår också,
t.ex. att sprida upptagningar med mobilkamera av fysiskt våld mot andra barn 19 eller att
skicka/ta emot sexuella bilder/meddelanden till/från kamrater20.
Nya tjänster med potentiell inverkan på integriteten, t.ex. geolokalisering, blir alltmer
populära. Även reklamen blomstrar på nätet, och barn har inte utvecklat förmågan att förhålla
sig kritiskt till den21.
Dessutom används internet i allt högre grad för att rekrytera offer för människohandel och för
att göra reklam för denna verksamhet, inklusive barn22. Det är också en miljö där det är lätt att
distribuera material med övergrepp mot barn. Även om detta inte är förknippat med barns
användning av internet är det ett problem som påverkar barn som offer. Enligt Internet Watch
Foundation (IWF) är över 40 % av de bekräftade webbadresserna (webbhotellets lokalisering)
med sexuella övergrepp mot barn lokaliserade i Europa och Ryssland. Bilder på sexuella
övergrepp mot barn distribueras nu även online via andra kanaler än webbplatser (t.ex. peerto-peer). Med tanke på att internet är gränslöst och att bilder på övergrepp mot barn är
olagliga i Europa krävs åtgärder på europeisk nivå på detta område.
1.2.4.
Bristande färdigheter
2015 förväntas 90 % av jobben inom alla sektorer kräva teknisk kompetens; endast 25 % av
ungdomarna i EU uppger emellertid att deras grundläggande färdigheter rörande internet
ligger på en ”hög” nivå (t.ex. användning av internet för telefonsamtal, skapa en webbsida,
fildelning peer-to-peer)23. Forskning visar att det finns allvarliga brister beträffande de
digitala färdigheterna bland barnen i Europa, trots den allmänna uppfattningen att de är
”digitala infödingar”. Exempelvis uppger 38 % av de 9–12-åringar i Europa som använder
17
18
19
20
21
22
23
SV
– innehåll som gjorts av vuxna och innehåll som gjorts av tonåringar för yngre barn. Innehållet som
lämnades in i kategorin ”innehåll som gjorts av vuxna” var mycket ojämnt mellan de deltagande
länderna, med alltifrån 3 bidrag i Portugal, 6 i Italien och 7 i Slovenien, till 84 i Polen, 92 i Tyskland
och 200 i Nederländerna.
Källa: Livingstone, S., & Haddon, L.: EU Kids Online Final Report (2009), framtagen inom ramen för
projektet EU Kids Online I.
Källa: O'Neill, B., Livingstone, S., & McLaughlin, S: Final recommendations for policy, methodology
and research (2011), framtaget inom ramen för projektet EU Kids Online II.
Allmänt känt som ”happy slapping”.
Allmänt känt som ”sexting”.
OECD (2011) The protection of children online: Risks faced by children online and policies to protect
them, OECD Digital Economy Papers, nr 179, OECD Publishing.
Se Europols rapport Organised Crime Threat Assessment (2011) och Europarådets studie Misuse of the
Internet for the recruitment of victims of trafficking in human beings (2007).
E-skills faktablad: http://eskills-week.ec.europa.eu/c/document_library/get_file?uuid=6f0a6d8e-49e742ac-8f2b-f5adba460afc&groupId=10136.
5
SV
internet att de har en personlig profil på en mötesplats på nätet. Det är dock bara 56 % av 11–
12-åringarna som säger att de vet hur man ändrar sekretessinställningarna24. Forskning tyder
också på ett samband mellan omfattningen på de digitala färdigheterna och aktiviteterna på
nätet25. Att utveckla kunskaperna om säkerhet kan därför uppmuntra andra färdigheter i
samband med andra aktiviteter online.
2.
ETT NYTT EKOSYSTEM: EN EUROPEISK STRATEGI FÖR ETT BÄTTRE INTERNET FÖR
BARN
En rad strategier har under åren utvecklats på europeisk nivå till stöd för barn. De var
emellertid ofta specifika, t.ex. med inriktning på mediekanaler26 eller teknikplattformar27, och
har inte kombinerats i en sammanhängande ram. Hittills har EU:s politik inte tillräckligt tagit
hänsyn till att barn utgör en särskild målgrupp för internet, som kräver ett nytt ekosystem till
stöd för sina behov. Europa behöver en strategi som förhindrar marknadsfragmentering och
skapar en säkrare och berikande miljö för alla barn som använder nätet i EU.
Det föreslås att en rad instrument kombineras som grundar sig på lagstiftning, självreglering
och finansiellt stöd. Lagstiftning kommer att tillämpas, men självreglering kommer att ges
företräde eftersom den fortfarande är den mest flexibla formen för att uppnå konkreta resultat
på området. Det måste dock vara en dynamisk process som reagerar på nya utmaningar, t.ex.
teknisk konvergens28, och som tillhandahåller lämpliga mekanismer för benchmarking och
oberoende kontroll. Kommissionen kommer också att finansiera åtgärder inom ramen för
24
25
26
27
28
SV
Källa: Livingstone, S., Ólafsson, K. & Staksrud, E.: Social Networking, Age and Privacy (2011) ,
framtaget inom ramen för projektet EU Kids Online II.
Se fotnot 6.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa
bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av
audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster); Rådets rekommendation
98/560/EG av den 24 september 1998 om utvecklingen av konkurrenskraften hos den europeiska
industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster genom främjande av nationella system för
att uppnå en jämförbar och effektiv skyddsnivå för minderåriga och för den mänskliga värdigheten;
Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/952/EG av den 20 december 2006 om skyddet av
minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften
hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster.
European Framework for the Safer Use of Mobile Phones by Younger Teenagers and Children är
undertecknat av mobiloperatörer och visar på deras vilja att tillhandahålla mekanismer för
åtkomstkontroll, öka medvetenheten och främja utbildning, klassificera kommersiellt innehåll och ta itu
med olagligt innehåll i produkter för mobila sociala nätverk eller på internet; Safer Social Networking
Principles for the EU är undertecknat av tjänsteleverantörer för sociala nätverk och förpliktar dem att
öka säkerhetsmedvetenheten med hjälp av pedagogiska meddelanden, säkerställa åldersanpassade
tjänster, ge användarna inflytande genom verktyg och teknik, tillhandahålla rapporteringsmekanismer
som är lätta att använda, reagera på underrättelser om olagligt innehåll eller beteende, möjliggöra och
främja säkra tillvägagångssätt när det gäller personuppgifter och integritet, och att utvärdera metoder för
granskning av olagligt eller förbjudet innehåll/beteende; PEGI är ett europeiskt avtal för åldersmärkning
av datorspel och tv-spel, och omfattar 30 europeiska länder.
Självregleringen kommer inledningsvis att bygga på Coalition to make the internet a better place for
kids som förhandlades fram med hjälp av kommissionen och som har stöd av större företag verksamma
i Europa inom alla industrisektorer, och som har åtagit sig att arbeta för att genomföra fem konkreta
åtgärder senast december 2012.
6
SV
strategin genom programmet Säkrare Internet29 (2009–2013), Fonden för ett sammanlänkat
Europa30 och Horisont 2020 från 201431.
2.1.
Högkvalitativt innehåll online för barn och ungdomar
Att stimulera produktionen av högkvalitativt innehåll online för barn och ungdomar gynnar
både dem själva och utvecklingen av den digitala inre marknaden. Strategin ligger till grund
för två typer av åtgärder som helt klart är nära sammankopplade och endast kan ge resultat om
de vidtas parallellt.
2.1.1.
Stimulera produktionen av kreativt och pedagogiskt innehåll online för barn
Barn behöver ”lekplatser” på nätet där de kan både leka och lära; tonåringar kan använda
kreativa och pedagogiska spel för att stimulera fantasin, och samtidigt uppmuntras att använda
internet på ett positivt sätt. Samtidigt kommer tekniken att användas mer och mer i
klassrummen och bland alla åldrar. Interaktivt lärande med hjälp av teknik kan stimulera
kreativitet och kritiskt tänkande. För att underlätta detta är det nödvändigt att stimulera
produktionen av innehåll som både gynnar barns utveckling och den europeiska digitala inre
marknaden. Vissa medlemsstater, t.ex. Tyskland, har tagit initiativ till att stimulera produktion
och synlighet när det gäller kvalitetsinnehåll för barn med särskilda kriterier och/eller krav.
2.1.2.
Främja positiva erfarenheter på nätet för barn
Majoriteten av ungdomarna ”konsumerar” fortfarande snarare än skapar på nätet. Syftet är att
uppmuntra kreativitet och en positiv användning av internet som inte bara kommer att hjälpa
dem att utveckla sina digitala färdigheter utan också ge dem möjlighet att växa och utforma
sin värld på ett säkert och kreativt sätt, att bygga gemenskaper, och att vara aktiva i ett
deltagarinriktat samhälle. Detta kan också leda till teknisk innovation och nya företag som
bidrar till den digitala inre marknaden.
Kommissionen kommer att
29
30
31
32
SV
stödja driftskompatibla plattformar för verktyg som säkerställer tillgång till
åldersanpassat innehåll (t.ex. vita listor32 eller barnvänliga webbläsare), och
samtidigt överväga frågan om fortlöpande kvalitetskontroll,
stimulera innovation i kreativt innehåll av och för barn genom att stödja projekt och
initiativ som t.ex. tävlingen Best Children’s Online Content.
Europaparlamentets och rådets beslut nr 1351/2008/EG av 16 december 2008 om inrättande av ett
flerårigt gemenskapsprogram för att skydda barn som använder Internet och annan
kommunikationsteknik.
Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) som inrättats inom ramen för den fleråriga budgetramen –
En budget för Europa 2020, KOM(2011) 500, delarna I och II; Förslag till Europaparlamentets och
rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, KOM(2011) 665 – utan att det
påverkar det slutliga beslutet och de slutliga beloppen för förslagen till FSE och EU:s fleråriga
budgetram, med beaktande av det bredare politiska sammanhanget för Europa 2020-strategin.
EU:s ramprogram för forskning och innovation, utan att det påverkar det slutliga beslutet och de slutliga
beloppen för förslagen till Horisont 2020 och EU:s fleråriga budgetram, med beaktande av det bredare
politiska sammanhanget för Europa 2020-strategin.
I detta sammanhang avser termen en kontrollerad lista med webbplatser med högkvalitativt innehåll
online för ungdomar. Listan skulle upprättas och underhållas av specialister på området (offentliga
och/eller privata) efter förslag på webbplatser från användare eller direkta ansökningar från företag om
att föras upp på listan, som exempelvis det tyska initiativet fragFINN.
7
SV
Industrin bör
utveckla och erbjuda riktat och interaktivt innehåll av god kvalitet för barn samt
användarvänliga verktyg som uppmuntrar deras kreativitet och underlättar deras
lärande,
ge finansiellt och/eller tekniskt stöd till barns, skolors eller icke-statliga
organisationers initiativ på området.
Medlemsstaterna bör
2.2.
se till att det nationella stödet motsvarar kommissionens stöd till initiativ som syftar
till att skapa högkvalitativt innehåll online för barn, och de bör aktivt främja sådana
initiativ,
sinsemellan samordna insatserna på detta område, med stöd från kommissionen, och
införa normer för kvalitativt innehåll online för barn33.
Öka medvetenhet och egenmakt
Barn, deras föräldrar, vårdnadshavare och lärare måste vara medvetna om de risker barn kan
utsättas för på nätet samt om de verktyg och strategier som finns för att skydda sig eller
hantera dem. Barn måste utveckla sitt kritiska tänkande och sina digitala färdigheter och
mediekunskaper för att aktivt kunna bidra i ett deltagarinriktat samhälle. De behöver tillgång
till och råd om hur man använder verktyg som är anpassade till deras ålder som kan hjälpa
dem att agera säkert och ansvarstagande på nätet. Åtgärderna för medvetenhet och egenmakt
bör vara inriktade på utveckling av egenskydd och eget ansvar i miljön på nätet för barn.
2.2.1.
Digital kompetens och mediekunskap34 samt undervisning om säkerhet på nätet i
skolor
Digital kompetens och mediekunskap är avgörande för barns användning av internet.
Eftersom barn börjar använda internet i mycket låg ålder måste utbildningen i säkerhet på
nätet börja i den tidiga barndomen, och strategierna för genomförande anpassas till behov och
nivå avseende självständighet hos små barn och tonåringar. Skolor är den bästa platsen för att
nå merparten av alla barn, oavsett ålder, inkomst eller bakgrund, liksom även andra viktiga
mottagare av information angående säkerheten på internet, t.ex. lärare och (indirekt) föräldrar.
Säkerhet på nätet som särskilt ämne ingår för närvarande i läroplanen i 23 utbildningssystem i
Europa35, men genomförs inte i tillräcklig grad på grund av brist på relevant
undervisningsmaterial online. Undervisning om säkerhet på nätet i skolor är en åtgärd som
också efterlyses i den digitala agendan för Europa.
Medlemsstaterna bör
intensifiera genomförandet av strategier för att senast 2013 införa undervisning om
säkerhet online i skolornas läroplaner,
33
En inventering av riktlinjerna för framställning och tillhandahållande av innehåll online för barn och
ungdomar gjordes 2010 inom ramen för programmet Säkrare Internet,
http://ec.europa.eu/information_society/activities/sip/docs/competition/final_draft.pdf.
34
I sitt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och
Regionkommittén En europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön, KOM(2007) 833, och i
sin rekommendation av den 20 augusti 2009 om mediekunskap i den digitala miljön för en mer
konkurrenskraftig audiovisuell industri och innehållsindustri och för ett kunskapssamhälle för alla,
K(2009) 6464, beskriver kommissionen en europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön.
35
http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/thematic_reports/121EN.pdf.
SV
8
SV
förstärka den informella undervisningen om säkerhet online och se till att det finns en
policy för säkerhet online i skolorna och lämplig utbildning för lärarna,
stödja offentlig-privata partnerskap för att uppnå ovannämnda mål.
Kommissionen kommer att
främja kartläggning och utbyte av bästa metoder bland medlemsstaterna för formell
och informell utbildning om säkerhet online, införande av relevant
utbildningsinnehåll samt offentlig-privata partnerskap som syftar till att nå barn,
föräldrar, lärare och vårdnadshavare,
utveckla en specifik modul inom Europass för digital kompetens och förbättra
indikatorerna för användning och effekter av IKT i utbildning.
Industrin bör
delta i offentlig-privata partnerskap för att stödja utveckling av interaktiva verktyg
och plattformar för material för utbildning och information för lärare och barn, på
grundval av befintliga initiativ36.
2.2.2.
Öka informationsverksamheten och ungdomars deltagande
God praxis måste spridas så att informationskampanjer alltid når alla barn, föräldrar, lärare
och vårdnadshavare i EU37. Strategier för ökad medvetenhet måste ta hänsyn till olika
utvecklingsnivåer hos yngre barn och tonåringar, och särskilt beakta de mest utsatta barnen,
även barn med inlärnings- och förståndshandikapp. Samtidigt är kamratutbildning en
värdefull strategi för barn i alla åldrar för att lära känna sina rättigheter och skyldigheter på
nätet.
Kommissionen kommer att
fr.o.m. 2014 finansiera inrättandet av en EU-omfattande driftskompatibel
tjänsteinfrastruktur för att stödja centrumen för ett säkrare internet, som
tillhandahåller information om säkerhet online och verktyg för information till
allmänheten, samt plattformar för ungdomars deltagande (plattformen ska också
innefatta riktmärken för utbyte av bästa praxis38),
modernisera Europeiska ungdomsportalen, i linje med EU-strategin för ungdomar39,
för att kunna erbjuda en säker och dynamisk virtuell miljö för informationsutbyte för
ungdomar; syftet är att den ska bli en referens när det gäller kvalitativ information
för ungdomar om studier, arbete, volontärarbete, ungdomsutbyte, kultur, kreativitet,
hälsa och andra ungdomsrelaterade områden i Europa, och för ungdomars deltagande
på nätet, och ska nå alla unga i Europa, också ungdomar med sämre förutsättningar.
Medlemsstaterna bör
36
37
38
39
SV
se till att det nationella stödet motsvarar kommissionens stöd till offentliga
informationskampanjer på nationell nivå,
engagera barn i utvecklingen av nationella kampanjer och/eller nationell lagstiftning
med inverkan på deras aktiviteter på nätet,
T.ex. www.teachtoday.eu.
Även befintliga insatser ska användas, t.ex. European e-Skills week.
Med förbehåll för antagandet av nödvändig lagstiftning.
KOM(2009) 200 slutlig och rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det
europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018).
9
SV
se till att det nationella stödet motsvarar kommissionens stöd till de nationella
ungdomspanelerna.
Industrin bör stödja en ökning av informationsverksamheten genom
bidrag med finansiering och tekniskt stöd till icke-statliga organisationer och
utbildningsanordnare för utveckling av resurser,
spridning av informationsmaterial till sina kunder, antingen vid försäljningsstället
eller på nätet.
2.2.3.
Enkla och robusta rapporteringsverktyg för användarna
För att öka barns möjligheter att hantera risker som t.ex. nätmobbning och gromning 40 bör
robusta mekanismer för rapportering av innehåll och kontakter som verkar vara skadliga för
barn finnas tillgängliga i hela EU och i anslutning till alla tjänster och anordningar online.
Dessa mekanismer kompletterar också målet att underlätta för medborgarna att rapportera itbrottslighet, särskilt i samband med utvecklingen av nätverket av nationella plattformar för
rapportering om it-brottslighet och det framtida Europeiska it-brottscentrumet41.
Samtidigt kommer de att komplettera telefonjourerna för 116-nummer som erbjuder hjälp och
stöd till försvunna barn och deras föräldrar42 eftersom våld mot barn via nätet kan ligga
bakom en del fall då barn försvinner från hemmet.
Industrin bör
i samarbete med berörda nationella aktörer inrätta och utveckla en EU-omfattande
mekanism som gör det möjligt för barn som använder deras tjänster att rapportera
skadligt innehåll och beteende. Den bör vara synlig, lätt att hitta, igenkännlig och
tillgänglig för alla och överallt där ett barn kan behöva den vid aktiviteter på nätet.
Den bör ha tydliga och allmänt kända rapporteringskategorier och en tydlig backoffice-infrastruktur som säkerställer snabb och lämplig uppföljning.
Rapporthanteringen bör ske i enlighet med gällande lagstiftning om uppgiftsskydd.
Kommissionen kommer att
underlätta samarbete mellan parterna i branschen som är inblandade i alleuropeiska
avtal om självreglering och hjälptjänsterna för ett säkrare internet,
överväga lagstiftning om resultaten från industrins initiativ uteblir,
fortsätta att se till att direktivet om samhällsomfattande tjänster genomförs korrekt
när det gäller kravet på medlemsstaterna att göra telefonjourerna för 116 000nummer operativa, och ska också ge ekonomiskt stöd för inrättande och drift av
telefonjourer för försvunna barn.
Medlemsstaterna bör
40
41
42
SV
Gromning avser handlingar som vidtas avsiktligen för att vinna barns förtroende och upprätta en
känslomässig kontakt med ett barn, i sexuellt syfte eller för utnyttjande.
KOM(2012) 140 slutlig
Kommissionens beslut 2007/116/EG av den 15 februari 2007 om att reservera den nationella
nummerserien som börjar med ”116” för harmoniserade nummer för harmoniserade tjänster av
samhälleligt värde. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om
samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och
kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster).
10
SV
ge det stöd som krävs för inrättande och utbyggnad av rapporteringsmekanismerna,
särskilt om samarbete med partner som t.ex. hjälptjänster och brottsbekämpande
organ är nödvändigt,
kontrollera att de fungerar effektivt på nationell nivå,
göra telefonjourerna för 116 000-nummer operativa.
2.3.
Skapa en säker miljö för barn på nätet
Egenmakt och utbildning måste ökas, men också kompletteras med skydd. Detta beror på att
barn inte alltid ser de potentiella risker de står inför på nätet och/eller är inte alltid medvetna
om de möjliga konsekvenserna av sitt handlande. Barns exponering för skadligt beteende eller
innehåll kan emellertid leda till smärtsamma erfarenheter på nätet eller risker i den verkliga
världen. Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder som gör att barn inte kommer i kontakt
med sådant innehåll eller beteende. De föreslagna åtgärderna omfattar både yngre barn och
tonåringar eftersom barn i olika åldrar använder ny teknik på olika sätt och det inte är möjligt
att hitta en lösning som passar för alla barn eller för deras säkerhet på nätet. Skillnaderna i
angreppssätt mellan åldersgrupperna beskrivs där så krävs.
2.3.1.
Åldersanpassade sekretessinställningar
Även om integritetsrisker finns för alla användare är barn en särskilt utsatt grupp. Framför allt
mycket unga barn vet inte hur man ändrar sekretessinställningarna och förstår inte vilka
konsekvenserna av deras handlingar kan bli, t.ex. att bli ett lätt mål för gromning eller att
riskera sitt rykte på nätet. De förinställda sekretessinställningarna för barn bör därför hanteras
på ett sätt som garanterar att de är så säkra som möjligt.
Industrin förväntas
införa43 klara förinställda åldersanpassade sekretessinställningar, med tydlig
information och varningar till minderåriga om de potentiella konsekvenserna för
integriteten av att ändra de förinställda sekretessinställningarna och kontextuella
uppgifterna, med avseende på varje uppgift som krävs eller förslås för att skapa en
profil på nätet,
införa tekniska hjälpmedel för elektronisk identifiering och autentisering.
Kommissionen
43
SV
har föreslagit en ny dataskyddsförordning som tar särskild hänsyn till barns integritet
och inför ”rätten att glömmas bort”,
avser att under 2012 föreslå en alleuropeisk ram för elektronisk autentisering som
kommer att möjliggöra användning av personliga attribut (i synnerhet ålder) för att
säkerställa efterlevnad av de åldersrelaterade bestämmelserna i den förslagna
dataskyddsförordningen,
Åtgärder som rör integritetsskydd och skydd av personuppgifter måste överensstämma med relevant
europeisk lagstiftning, inbegripet resultaten av översynen av den pågående översynen av det gällande
dataskyddsdirektivet. Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om
skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av
sådana uppgifter. Kommissionen har lagt fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning
om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet
av sådana uppgifter, KOM(2012) 11 slutlig.
11
SV
kommer att stödja FoU för utveckling av tekniska hjälpmedel för elektronisk
identifiering och autentisering för relevanta tjänster inom hela EU, och utnyttjande
av dem.
Medlemsstaterna bör
se till att EU:s lagstiftning på detta område genomförs på nationell nivå,
uppmuntra antagandet av självreglerande åtgärder inom industrin och följa
genomförandet av dem på nationell nivå,
stödja informationsverksamheten på nationell nivå.
2.3.2.
Ökad tillgänglighet till och användning av föräldrakontroll
80 % av föräldrarna tror att bättre tillgänglighet till och prestanda hos verktygen för
föräldrakontroll skulle bidra till att barnens användning av internet blir både säkrare och
effektivare44. I genomsnitt är det emellertid endast 28 % av föräldrarna i Europa som
blockerar eller filtrerar webbplatser som deras barn besöker45. Föräldrakontroll är, med
vederbörlig hänsyn till yttrandefriheten, en kompletterande åtgärd som ger möjlighet att ställa
in filtreringen av innehåll och övervaka aktiviteter på nätet, och bidrar därmed till att skydda
yngre barn från att se olämpligt innehåll på internet. Det är nödvändigt att se till att verktygen
för föräldrakontroll i större utsträckning finns tillgängliga på flera språk så att föräldrarna kan
göra ett väl underbyggt val huruvida dessa verktyg ska användas.
Industrin bör
säkerställa att det för alla produkter som är tillgängliga i Europa och som kan
anslutas till internet finns föräldrakontroll som är enkel att konfigurera,
användarvänlig och tillgänglig för alla. Verktygen bör vara effektiva för varje typ av
produkt och för alla typer av innehåll, inbegripet användargenererat innehåll. De bör
motsvara bästa praxis så att ansvarighet och insyn kan säkerställas. Man bör
informera om verktygen så att medvetenheten om att de finns och kan användas blir
så stor som möjligt.
Kommissionen kommer att
stödja benchmarking och provning av verktyg för föräldrakontroll och relevanta
stödtjänster för att ge föräldrar och barn egenmakt,
stödja FoU i syfte att undersöka hur system för åldersmärkning och
innehållsklassificering ska kunna tolkas av effektiv föräldrakontroll som kan hantera
ett större antal språk,
överväga lagstiftningsåtgärder om självregleringen inom industrin inte leder till
resultat.
Medlemsstaterna uppmanas att
44
45
SV
stödja industrins insatser på detta område och följa upp genomförandet av dem på
produkter som säljs på deras territorium,
regelbundet prova och certifiera verktyg för föräldrakontroll,
främja tillgången på dem.
Se fotnot 5.
Se fotnot 6.
12
SV
2.3.3.
Bredare användning av åldersmärkning och innehållsklassificering
En av riskerna för barn på nätet är att se olämpligt innehåll (t.ex. pornografi eller våld).
Ambitionen är en allmänt tillämplig, öppen och konsekvent strategi för åldersmärkning och
innehållsklassificering i hela EU för olika innehåll/tjänster (inbegripet onlinespel,
applikationer, utbildningsinnehåll och annat kulturellt innehåll), och att utforska innovativa
lösningar (t.ex. användarmärkning eller automatisk märkning). Systemet bör innefatta
åldersgrupper som föräldrarna begriper, och samtidigt beakta att samma innehåll kan märkas
som lämpligt för olika åldersgrupper i olika länder. Detta tillvägagångssätt bör användas
konsekvent inom alla sektorer för att därmed ta itu med olikheterna i genomförandet av
nuvarande system för olika media, i syfte att gynna konkurrensen på marknaden.
Industrin bör
införa en EU-strategi för åldersmärkning och innehållsklassificering för olika tjänster
enligt ovan, och som bygger på framgångarna med befintliga initiativ som t.ex.
PEGI,
undersöka hur dessa system ska kunna tolkas av föräldrakontroller.
Kommissionen kommer att stödja
självreglering på detta område, men kommer också att undersöka eventuella
lagstiftningsåtgärder om självregleringen inom industrin inte leder till resultat,
utbyggnad av driftskompatibla plattformar, från och med 2014, för tillhandahållande
av åldersanpassade tjänster.
Medlemsstaterna uppmanas att
samarbeta i linje med sina egna bestämmelser på området och uppmuntra relevanta
berörda parter på nationell nivå att bidra till utformningen och genomförandet av
EU:s system för åldersmärkning och innehållsklassificering,
stödja den process för klagomål som krävs för att sådana system ska fungera korrekt.
2.3.4.
Annonsering på nätet och slöseri med pengar
Barn, framför allt yngre barn, har inte utvecklat förmågan att förhålla sig kritiskt till
reklambudskap. I virtuella världar kan barn ofta betala för virtuella varor via sina
mobiltelefoner, genom att ringa eller skicka sms, och därmed behövs inte föräldrarnas
förhandsgodkännande46. Barn kan också försöka få tillgång till sidor för spel om pengar
online eller till onlinespel. De kan ladda ner ringsignaler till mobiltelefonen eller oavsiktligt
ansluta till internet på sina mobiltelefoner. Alla detta kan innebära höga avgifter.
Syftet är att se till att normer för annonsering på nätet som är riktad till barn möjliggör en
skyddsnivå som är jämförbar med den som gäller för annonsering i samband med
audiovisuella tjänster47 och att, med avseende på beteendestyrd annonsering, inga sådana
segment skapas med barn som målgrupp, samt att se till att barns onlineköp eller via
mobiltelefon inte leder till oförutsedda höga kostnader.
46
47
SV
Den nederländska stiftelsen My Child online presenterade 2011 rapporten Pas op je Portemonnee enligt
vilken det finns ett ökande antal klagomål avseende pengar som barn spenderar i virtuella världar. Det
brittiska dokumentet Briefing on the internet, e-commerce, children and young people ger en översikt
över aspekter som rör barn och e-handel.
I enlighet med direktivet om audiovisuella medietjänster.
13
SV
Industrin ska följa gällande lagstiftning48, särskilt vad gäller internetprofiler och
beteendestyrd annonsering. Den bör
tillhandahålla öppen, tydlig och åldersanpassad information om kostnaderna för
onlinetjänster och undvika standardinställningar som lätt gör det möjligt för barn att
få tillgång till betaltjänster som kostar extra,
undvika att direkt vända sig till barn och uppmuntra dem att köpa virtuella varor eller
krediter via sina mobiltelefoner eller andra metoder som inte kräver föräldrakontroll i
förväg; i sådana sammanhang bör tidiga varningar om tilläggskostnader övervägas
för att ge barn och föräldrar egenmakt,
utgå ifrån självreglerande standarder, såsom de som definieras av European
Advertising Standards Alliance for beteendestyrd annonsering49, och aktivt vidta
åtgärder för att undvika att barn utsätts för olämplig reklam i någon form genom
medier online,
vidta åtgärder för att hindra barn från att få tillgång till sidor för spel om pengar
online.
Kommissionen kommer att
skynda på förstärkningen av befintlig EU-lagstiftning och stimulera till ytterligare
självreglerande åtgärder i syfte att skydda barn bättre från olämplig annonsering och
slöseri med pengar,
undersöka ytterligare lagstiftning om resultaten från självreglerande åtgärder uteblir,
utreda den mer omfattande frågan om barn som konsumenter i den kommande
konsumentagendan,
i ett meddelande om spel om pengar online på den inre marknaden, som ska
presenteras 2012, undersöka hur minderåriga bäst kan skyddas.
Medlemsstaterna uppmanas att
se till att företag som är verksamma på nationell nivå respekterar lagstiftningen på
detta område,
stödja industrin i utvecklingen av uppförandekoder beträffande olämplig annonsering
på nätet och övervaka genomförandet av dem på nationell nivå.
2.4.
Bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn
Internet används i allt högre grad för att sprida bilder på sexuella övergrepp mot barn. Det
finns ett antal problem som måste lösas; det är nödvändigt att identifiera, rädda och stödja
offren, vidta åtgärder mot förövarna och se till att den fortsatta spridningen av bilder minskar
genom att man upptäcker och tar bort bilder på sexuella övergrepp mot barn från internet och
förhindrar att de laddas upp på nytt.
2.4.1.
Snabbare och systematisk identifiering av material med sexuella övergrepp mot barn
som sprids via olika kanaler på nätet; anmälan och avlägsnande av sådant material
Möjligheterna för rapportering (telefonjourer) som för närvarande finns, där invånarna kan
anmäla olagligt innehåll, måste göras mer synliga, liksom även kopplingarna till EU-
48
49
SV
Inbegripet de gällande dataskyddsdirektivet och direktivet om integritet och elektronisk
kommunikation. Reklam och affärsmetoder med barn som målgrupp bör uppfylla reglerna i
Europaparlamentets och rådets direktiv om otillbörliga affärsmetoder 2005/29/EG.
http://www.easa-alliance.org/page.aspx/386.
14
SV
omfattande system och åtgärder för rapportering av it-brottslighet som kan komma att
utvecklas i framtiden. De systematiska insatserna för upptäckt, avlägsnande och förebyggande
av uppladdning på nytt av bilder på sexuella övergrepp mot barn måste förbättras.
Åtgärderna på detta område måste uppfylla bestämmelserna i det nya direktivet om
bekämpande av sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi50, direktivet om e-handel51
samt med gällande lagstiftning om dataskydd och EU-stadgan om de grundläggande
rättigheterna.
Kommissionen kommer att
stödja samarbetet mellan industrin, brottsbekämpande organ och telefonjourer för att
förbättra processen och förkorta tiden för avlägsnande av bilder på sexuella
övergrepp mot barn, samordna delningen av verktyg och resurser och fortsätta att
stödja nätverket med telefonjourer INHOPE som underlättar för allmänheten att
rapportera olagligt innehåll, och att följa upp med lämpliga åtgärder för att fortsätta
förkorta tiderna för avlägsnande, samt att undersöka hur synlighet för allmänheten
kan förbättras,
stödja FoU och spridning avseende innovativa tekniska metoder för polisutredningar,
dvs. för mer effektiv kartläggning och matchning av material med sexuella övergrepp
mot barn som sprids via olika kanaler på internet, och för att avlägsna bilder på
sexuella övergrepp mot barn och förhindra att de laddas upp på nytt,
stödja utbildning för brottsbekämpande organ,
anta ett horisontellt initiativ om förfaranden för anmälan och insats. Det kommer
särskilt att inriktas på hinder för effektiva mekanismer för anmälan och avlägsnande
avseende samtliga typer av olagligt innehåll, inbegripet bilder på sexuella övergrepp
mot barn.52
Medlemsstaterna bör
öka resurserna till brottsbekämpande organ som arbetar mot material med övergrepp
mot barn på nätet,
se till att det, i enlighet med direktivet om bekämpande av sexuellt utnyttjande av
barn, finns effektiva utredningsverktyg så att utredarnas möjligheter att identifiera
barn som fallit offer för övergrepp kan förbättras, och som garanterar att det finns
effektiva skyddsmekanismer för att säkerställa den demokratiska ansvarigheten när
sådana verktyg används,
bidra med motsvarande stöd för telefonjourernas drift och synlighet på nationell nivå,
där allmänheten kan rapportera olagligt innehåll som upptäckts på nätet,
bidra till en förbättring av samarbetet mellan telefonjourerna och industrin i syfte att
ta bort material med övergrepp mot barn.
Industrin
50
51
52
SV
Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande
av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi kriminaliseras
barnpornografibrott, gromning, sexuella övergrepp med webbkamera och betraktande av barnpornografi
på nätet utan att ladda ner filer.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på
informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om
elektronisk handel”) utgör grunden för förfarandena för anmälan och avlägsnande.
I enlighet med meddelandet om samstämmiga ramar för att öka tilltron till en inre e-marknad för ehandel och nättjänster, KOM(2011) 942.
15
SV
2.4.2.
kommer att uppmuntras till att vidta åtgärder, bl.a. proaktiva insatser, för att ta bort
material med sexuella övergrepp mot barn från internet,
bör stärka samarbetet med brottsbekämpande organ och telefonjourer för att förbättra
förfarandena för anmälan och avlägsnande och fastställa riktmärken,
kommer att uppmuntras att utveckla och använda verktyg för att effektivisera
identifieringen av bilder på sexuella övergrepp mot barn, förfarandena för anmälan
och avlägsnande samt det förebyggande arbetet mot uppladdning på nytt av sådant
material.
Samarbete med internationella partner för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn
och sexuell exploatering av barn
Eftersom det inte finns några nationsgränser för internet är det internationella samarbetet
viktigt. En övergripande strategi behövs för att man ska kunna ta itu med problemen på ett
mer samordnat och hållbart sätt. Material med sexuella övergrepp mot barn kan betraktas och
rapporteras i ett land, samtidigt som det lagras i ett tredjeland och har laddats upp från
ytterligare ett annat land; mer än hälften av det material med sexuella övergrepp mot barn som
rapporterades till Internet Watch Foundation under 2011 konstaterades vara lagrat utanför
Europa.53 I samma rapport konstateras att metoderna för distribution och åtkomst av
materialet fortsätter att ändras allt eftersom tekniken förändras; detta innebär att
telefonjourerna måste fortsätta att utveckla sina strategier och verktyg så att de gemensamt
kan identifiera och bekämpa förekomsten av material med övergrepp mot barn i dess ständigt
nya sammanhang online.
Kommissionen kommer att
uppmuntra nätverket med telefonjourer INHOPE att bredda medlemskapet globalt;
för närvarande ingår länder som Ryssland, Japan, Förenta staterna, Sydafrika,
Australien och Sydkorea,
stödja genomförandet av Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet och
främjandet av dess principer genom tekniska och rättsliga skyddsåtgärder,
samarbeta med internationella partner via strukturer som t.ex. EU:s och Förenta
staternas arbetsgrupp för it-säkerhet och it-brottslighet, där gemensamma
prioriteringar på området fastställs, inbegripet samarbete för att få bort
barnpornografi från internet och för att öka barns egenmakt online,
samorganisera en konferens för EU och Förenta staterna hösten 2012,
försöka nå ut till andra regioner i världen och stödja samarbete på global nivå.
Medlemsstaterna uppmanas att
stödja kommissionen i insatserna för att stärka samarbetet med internationella
partner.
Industrin uppmanas att
53
SV
utbyta bästa praxis på området och samarbeta med partner över hela världen.
Internet Watch Foundation (telefonjouren i Storbritannien), Annual and Charity Report, 2011.
16
SV
3.
SLUTSATSER
Även om internet, de produkter som används för att få tillgång till internet och de tjänster som
finns att tillgå idag inte utvecklades särskilt för barn visar forskningen att barn blivit alltmer
framträdande som användare. Barn är därför en särskild grupp som behöver uppmärksammas
– barns beteende på nätet idag kommer att vara till hjälp för utformningen av morgondagens
digitala värld. En samlad europeisk insats på detta område kommer att stödja utvecklingen av
kompatibel och hållbar infrastruktur för ett bättre internet för barn, och kommer att främja
tillväxt och innovation. Ökad medvetenhet, digitala färdigheter och mediekunskap för barn
kommer att förbättra deras anställbarhet och möjligheter att hitta jobb, och hjälpa dem att bli
trygga digitala medborgare. Stimulans av potentialen för interaktivt innehåll för barn kommer
att bidra till en livskraftig europeisk digital inre marknad. Pågående effektiv självreglering
inom industrin för skydd av och ökad egenmakt hos ungdomar, med lämpliga riktmärken och
oberoende övervakningssystem, behövs för att bygga upp förtroende för en hållbar och
ansvarsfull modell för styrning som skulle kunna medföra flexiblare, lämpligare och mer
marknadsanpassade lösningar än något lagstiftningsinitiativ. Samtidigt kommer
kommissionen att fortsätta att verka för att frågor om barns säkerhet på nätet hamnar på
dagordningen vid evenemang som t.ex. Forumet för förvaltning av internet, och utbyta bästa
metoder med andra internationella organisationer som är verksamma på detta område.
Kommissionen kommer att fortsätta att uppmuntra EU-finansierade projekt för samarbete
med internationella partner, och kommer att fortsätta att anordna den internationella
konferensen Safer Internet Forum som har sammanfört berörda parter från hela världen för
diskussion om barns säkerhet på nätet sedan 2004.
Myndigheterna i medlemsstaterna, industrin och andra berörda parter uppmanas att stödja den
föreslagna strategin och att vidta åtgärder för att den ska kunna genomföras med framgång
genom samarbete med alla andra berörda grupper.
Kommissionen kommer att införa riktmärken för strategier och åtgärder för barns säkerhet på
nätet i Europa, inbegripet en analys av använda resurser och fördelningen av dem mellan
kommissionen, medlemsstaterna, den privata och den frivilliga sektorn. Den kommer också
att noga övervaka genomförandet av befintliga avtal om självreglering som undertecknats av
industrin.
Översikt av åtgärder
Åtgärd
Huvudaktörer
Tidsram
Första pelaren – Högkvalitativt innehåll online för barn och ungdomar
SV
Stimulera produktionen av kreativt och Kommissionen, med Kontinuerligt
pedagogiskt innehåll online för barn
stöd
från 2012
medlemsstaterna och
industrin
från
Främja positiva erfarenheter på nätet för Kommissionen, med Kontinuerligt
barn
stöd
från 2012
medlemsstaterna och
från
17
SV
industrin
Andra pelaren – Öka medvetenhet och egenmakt
Digital kompetens och mediekunskap samt Medlemsstaterna, med Senast 2013
undervisning om säkerhet på nätet i skolor stöd
från
kommissionen
och
industrin
Öka
informationsverksamheten
ungdomars deltagande
och Kommissionen, med Kontinuerligt
stöd
från 2012
medlemsstaterna och
industrin
från
Enkla och robusta rapporteringsverktyg för Industrin, med stöd De första resultaten
användarna
från
kommissionen senast slutet av 2012.
och medlemsstaterna
Fullständigt
genomförande inom
18 månader
Tredje pelaren – Skapa en säker miljö för barn på nätet
Åldersanpassade sekretessinställningar
Industrin, med stöd De första resultaten
från
kommissionen senast slutet av 2012.
och medlemsstaterna
Fullständigt
genomförande inom
18 månader
Ökad tillgänglighet till och användning av Industrin, med stöd De första resultaten
föräldrakontroll
från
kommissionen senast slutet av 2012.
och medlemsstaterna
Fullständigt
genomförande inom
18 månader
Bredare användning av åldersmärkning och Industrin, med stöd De första resultaten
innehållsklassificering
från
kommissionen senast slutet av 2012.
och medlemsstaterna
Färdiga förslag inom
18 månader
Annonsering online och slöseri med pengar Industrin, med stöd Kontinuerligt
från
kommissionen 2012
och medlemsstaterna
från
Fjärde pelaren – Bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av
barn
Snabbare och systematisk identifiering av Kommissionen,
SV
18
med Kontinuerligt
från
SV
material med sexuella övergrepp mot barn stöd
från 2012, med de första
som sprids via olika kanaler på nätet; medlemsstaterna och resultaten senast slutet
anmälan och avlägsnande av sådant industrin
av 2012
material
Samarbete med internationella partner för Kommissionen, med Kontinuerligt
att bekämpa sexuella övergrepp mot barn stöd
från 2012
och sexuell exploatering av barn
medlemsstaterna och
industrin
SV
19
från
SV
