Resultat

KVALITETSREDOVISNING KATARINASÖDRA SKOLA
LÄSÅRET 2006/2007
FÖRUTSÄTTNINGAR
Katarina Södra skola är en grundskola för årskurserna F-6 med tillhörande fritidshem. I skolan
finns förberedelseklass för elever, som är nyanlända till Sverige och inte kan svenska. I skolan
finns också två särskilda undervisningsgrupper med tillhörande fritidshem för elever, som inte
klarar av stora sammanhang.
Skolan hade under läsåret 423 elever varav 51 i förskoleklass. 155 elever har varit inskrivna i
skolbarnomsorgen och 64 i fritidsklubben.
Katarina Södra skola är organiserad i årskursvisa arbetslag där lärare och fritidspersonal
samverkar för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att nå målen. Det innebär att
verksamheten bygger på att alla elever finns i vår verksamhet hela dagen.
Skolan leds av en rektor med ett övergripande verksamhetsansvar, två biträdande rektorer med
ansvar för åk F-3 resp. åk 4-6 samt ansvar för IT, särskilda undervisningsgrupper etc. Varje
arbetslag har en AL-ledare med en samordningsfunktion och ett genomförandeansvar i
arbetslaget.
Under läsåret har skolan haft 65 årsanställningar och personalen består av behöriga förskollärare,
grundskollärare, fritidspedagoger och barnskötare. Vidare har funnits utbildade speciallärare och
specialpedagoger.
I skolan arbetar även administrativ personal och vaktmästare. Elevhälsoteamets personal utgörs
av kurator, skolsköterska samt skolläkare.
Under läsåret har verksamheten i köket varit ute på upphandling och sedan 1 april, 2007 drivs
köket av entreprenören Carolas eko AB.
KVALITETSARBETE
Till grund för skolans kvalitetsredovisning ligger olika resultat, som samlats in under läsåret och
de undersökningar, som genomförts i staden och på enheten samt skolverkets inspektionsrapport.
Arbetslagen har i olika samanhang gått igenom de resultat som redovisats och diskuterat
förbättringar utifrån dem. Resultatet av brukarundersökning och skolverksrapport kommer
arbetslagen att arbeta med under läsåret 2007/2008.
Arbetslagen har lämnat underlag till kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen tas i Lokala
samverkansgruppen.
Elever och föräldrar har för läsåret 2006/2007 inte möjlighet att delta i kvalitetsredovisningen.
Detta är ett utvecklingsområde.
SAMMANFATTNING
För läsåret 2006/2007 har vi haft god hjälp av skolverkets rapport när det gäller att analysera och
bedöma måluppfyllelsen inom våra verksamheter. Både vi själva och skolverket konstaterar att vi
generellt sett har ganska god måluppfyllelse men att vi kan vidareutveckla flera områden.
Resultaten av elevernas kunskapsutveckling är goda men uppföljningsarbetet behöver
systematiseras. Och det behövs sammanställningar i samliga ämnen – inte bara i matematik,
svenska och engelska.
Behovet av systematiken blir väldigt tydligt i samband med upprättandet av
kvalitetsredovisningen.
Vårt beslut att föra resurser till de lägre årskurserna blir lättare att ta till sig och genomföra när
det kan underbyggas med tydliga resultat av insatserna. Att göra jämförelser över tid kräver också
systematik. Eftersom det i så hög grad saknas systematik i uppföljningsarbetet kan vi inte dra
några långtgående slutsatser om vårt arbete. Vi kan se på resultaten av de nationella proven i åk
5. Här varierar resultaten mycket lite över tid. Under de senaste fyra, fem åren har resultatet
aldrig legat under 92 % i något av ämnena, snarare mellan 95 och 97 %. I de nationella proven
deltar alltid alla elever i årskursen med undantag av dem som är nyanlända till Sverige och inte
behärskar svenska tillräckligt. Dessa elever kan dock delta i vissa delprov i matematik.
Att vi saknar jämförelser i övriga ämnen gör att vi inte har några belägg för att det vi genomför
tillsammans med och för våra elever har förväntad och avsedd effekt. Skolverkets inspektörer
anser att man på goda grunder kan anta att resultaten är goda överlag. För oss i verksamheten kan
detta antagande inte vara tillräckligt i det långa loppet. Att göra resultat av måluppfyllelsen till en
angelägenhet för alla och en viktigt redskap för fortsatt utvecklingsarbete måste ges hög prioritet.
Vi har under flera år använt oss av LUS för att följa elevernas läsutveckling. LUSresultat har
samlats in tre gånger per läsår och genomnlysts i samband med resurskonferenser, som hålls varje
termin. Resultaten har då varit utgångspunkt för resursdiskussioner och fördelning inom
arbetslagen. Först under det senaste året har vi börjat använda resultaten för att följa utvecklingen
över tid och för att utvärdera om de insatser vi genomför får förväntad effekt. För att kunna dra
långtgående skutsatser behöver vi arbeta med dessa analyser under längre tid.
När det gäller resultat av arbetet under rubriken normer och värden, som också innefattar elevers
och föräldrars upplevda trygghet så ser både vi och skolverket att skolan lägger stor vikt vid
detta. De flesta upplever att det är tryggt i skolan och på skolgården och att det finns vuxna att
vända sig till. Men det finns också bland de yngre eleverna de, som känner sig otrygga och rädda
för äldre elever. Därför kan vi aldrig minska på intensiteten i detta arbete.
Uppdraget att samverka mellan skola och skolbarnsomsorg genomförs nu på ett bättre sätt än
tidigare. Genom att personalen i arbetslagen har ett gemensamt ansvar för måluppfyllelsen
planerar och genomför man aktiviteter inom olika ämnesområden så att undervisning och
fritidsaktiviteter tillsammans bidrar till att elevernas lärande går framåt.
Detta bidrar till att elevernas dagar blir omväxlande och roliga, att eleverna får möjlighet att på
olika sätt lära sig nya saker och att tillgången till vuxna som ser dem och vad de kan är större.
Det är inte lika lätt att genomföra detta åk 4-6 men det finns goda exempel på att man kan
komma en bra bit på väg.
UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL
Kunskap och lärande
Mål i staden:
Andelen elever, som når godkänd nivå ska öka.
Mål/åtagande i Katarina Södra skola:
1. Vi åtar oss att följa varje elevs läsutveckling. Målet är att alla elever i slutet av åk 1 läser
enkla meningar och tar effektiv hjälp av ljuden för att läas obekanta ord. Elever, som undr
åk 1 inte har lärt sig läsa ska få hjälp av speciallärare under åk 2.
2. Vi åtar oss att följa elevernas utveckling av sitt matematiska tänkande. Målet är att alla
elever i slutet av åk 1 behärskar huvudräkning med addition och subtraktion inom
talområdet 1-10 och har ett visst kunnande inom talområdet 1-20. Elever som inte
behärskar talområdet 1-10 efter åk 1 ska få hjälp av speciallärare i åk 2.
3. Vi åtar oss att synliggöra teknikämnet, så att eleverna blir medvetna om ämnets innehåll,
karaktär och kravnivåer.
Metoder att nå målen:
1. I förskoleklassen arbetar personalen systematiskt med att utveckla barnens språk och
språkliga medvetenhet med hjälp av Bornholmsmodellens språklekar. Personalen får
regelbunden handledning av specialpedagogen. LUSresultat sammanställs i september,
december/januari och maj.
I åk 1 fortsätter arbetet med läsinlärningen/läsutvecklingen. Man arbetar utifrån de tre
rubrikerna tala, läsa, skriva, som alla syftar till att utveckla elevernas språk, läs- och
skrivförmåga. Under året mäter man elevernas läsutveckling via LUS vid tre tillfällen.
Under tidig höst genomförs en del screeningar av eleverna för att kunna få syn på de
elever som behöver uppmärksammas lite extra.
För elever, som visar sig ha särskilt svårt att komma igång med sin läsutveckling erbjuds
deltagande i ett ”svenska-muikprojekt” där speciallärare och musiklärare gemensamt
arbetar för att väcka barnens lust.
I åk 2 får de elever, som inte nått upp till målen för åk 1, hjälp av speciallärare.
Genom den integrerade skoldagen får eleverna möjlighet att utveckla sitt språk och öka
motivationen att läsa ytterligare. Både under förskoleklassåret och senare bidrar leken till
inlärningen. Aktiviteter och upplevelser under fritidstid används i undervisningen.
2. I förskoleklassen utgör leken grunden för att utveckla det matematiska tänkandet. Med
hjälp av pärlor, nål och tråd gör man t.ex. mätövningar. Vikten läggs vi att tala matematik
med eleverna.
I åk 1 fortsätter arbetet med mycket vardagsmatematik, att träna sig på att sätta ord på sitt
tänkande, att öka problemlösningsförmågan genom samtal i tankesmedjor etc. Att erövra
förståelsen för talområdet 1-10 med hjälp av laborativt material innan man går över till att
automatisera additions- och subtraktionstabeller är självklart.
Under fritidstid ges eleverna stora möjligheter att tillämpa sina matematiska färdigheter
bl.a. genom konstruktionslek. I åk 2 får de elever, som inte nått målen för åk 1 hjälp av
speciallärare.
3. I åk 1 har arbetslaget deltagit i ett SOL-projekt med inriktning teknik-historia. Eleverna
har tillsammans med personalen arbetat med ”de mäktiga fem” kilen, lutande planet,
skruven, hjulet och hävstången. Skola oh fritids har gemensamt deltagit i arbetet.
I åk 2 har man arbetat med hävert inom tema vatten och i åk 3 har man byggt modeller av
stenåldersbyar. Genom detta har teknikämnet blivit mer synligt än tidigare och arbetet
med att skriva kursplaner kommer att påbörjas nästa läsår.
Resultat
1. I Katarina Södra skola har arbetet med språkutveckling i förskoleklassen pågått under
några år men först läsåret 2006/2007 har det bedrivits systematiskt. När eleverna
började i förskoleklassen i augusti 2006 låg ca 26 % av eleverna under Luspunkt 3 (dit
de bör ha utvecklats i slutet v förskoleklassåret). I maj 2007 hade 5% ännu inte nått
dit medan 95% av eleverna låg på Lusp. 3 eller över och 10% låg på Luspunkt 9 eller
över.
I de nationella proven för åk 5 har 95.5 % av eleverna klarat nivån gör godkänt i
svenska. Läsåret innan var andelen som klarat godkänd nivå i svenska 94%.
2. I matematik finns ännu inget instrument för att mäta ingångsvärden för elevernas
matematiska utvecklingsnivå i förskoleklassen. Läsåret 2006/200 var också första året
skolan satte ovanstående mål för matematikutvecklingen för eleverna i åk 1. Det finns
ännu inga resultatsammanställningar.
I de nationella proven i åk 5 klarade 95.3% av eleverna att nå godkänd nivå i
matematik. Läsåret innan var andelen som klarade godkänd nivå 97%.
3. Då målet för läsåret 2006/2007 varit att tydliggöra teknikämnet finns inga mätbara
resultat. Medvetenheten om vikten att lyfta teknikämnet finns hos all personal och
arbetet med kursplanen pågår.
De nationella proven i engelska för åk 5 visar att 96.75% av eleverna uppnått godkänd nivå och
året innan var det 92%.
Elever, som inte nått godkänd nivå på de nationella proven får hjälp i åk 6.
Bedömning och analys
Av skolverkets rapport framgår att inspektörerna anser att utbildningen vid Katarina Södra skola
håller god kvalitet och att kunskapsresultaten är goda. De håller en ganska jämn nivå över tid. I
de nationella proven deltar samtliga elever i årskursen med undantag för dem, som varit mycket
kort tid i Sverige.
Dock saknas en systematik i uppföljningen för samtliga ämnen. Den görs endast i svenska,
matematik och engelska. Arbetet med att systematisera resultaten i övriga ämnen är ett viktigt
förbättringsområde, som också hänger samman med arbetet kring kursplanerna.
Eftersom systematiken i uppföljningsarbetet även beträffande svenska, matematik och engelska
är ganska färsk kan man inte dra några långtgående slutsatser.
Det vi kan se är att arbetet i förskoleklassen med att utveckla den språkliga medvetenheten
sannolikt ger god effekt på elevernas läsutveckling. Att vi nu också beslutat och från och med
höstterminen 2007 genomför att styra resurser till de lägre årskurserna bör också ha god effekt på
både utvecklingen av elevernas läsning och matematiska tänkande. Utvärdering av detta sker
efter innevarande läsår.
Normer och värden
Mål i staden:
Mobbning ska minska.
Alla elever i ål F-6 ska erbjudas en stimulerande och trygg skolbarnsomsorg.
Mål Katariana Södra skola:
Skolans värdegrund innebär att alla elever ska känna trygghet och respekt, få kunskap och ha
inflytande.
Metoder att nå målen
Varje läsår startar med att eleverna i klasserna (från F-6), mentorsgrupperna och på fritids arbetar
med ledorden i vår värdegrund. Eleverna arbetar också med skolans regler, som utgår från dessa
ledord.
Under första veckan utses också kamratstödjare i åk 3-6. Skolan samarbetar med organisationen
Friends. Eleverna, som utses till kamratstödjare får regelbundet träffa handledare, som är
utbildade av Friends. Kamratstödjarna har uppgifter med sig till sina respektive klasser där man
arbetar vidare med värdegrundsfrågor.
Alla elever i skolan har ämnet Livskunskap regelbundet varje vecka. Livskunskap genomförs
antingen i klassen eller i mentorsgruppen – eller ibland i båda grupperingarna, lite beroende på
innehåll. Alla pedagoger (alltså även de, som inte har livskunskap med eleverna) har handledning
i livskunskap av särskilt utbildade handledare. Meningen är att de förhållningssätt vi lär barnen
också ska omfattas av alla vuxna i skolan.
Alla vuxna, som är ute på skolgården under raster eller fritidstid, bär orange jacka för att eleverna
lätt ska hitta dem när de behöver hjälp på något sätt. Så snart mobbing eller andra kränkande
beteenden bli kända agerar skolan kraftfullt mot detta. Till hjälp finns ett stödteam bestående av
skolsköterska, kurator och pedagoger ur arbetslagen.
Resultat
Skolverkets rapport visar att eleverna uppger att det är i stort sett är lugnt och trivsamt i skolan.
Då och då förekommer emellertid kränkningar och konflikter mellan eleverna och särkilt de
yngre uppger att de ibland kan känna sig rädda för äldre elever på skolgården.
I brukarundersökningen som genomfördes i februari 2007 har man frågat föräldrar till eleverna i
förskoleklassen och åk 3 och eleverna själva i åk 6. I förskoleklassen upplever föräldrarna att
deras barn är mindre trygga än i staden för övrigt. Värdet ligger mellan 0 och +1,1 på en skala
mellan –2 och +2. I staden, som helhet ligger motsvarande värden mellan +0,6 och +1,4. När det
gäller fritidsdelen så är siffrorna mellan –0,2 och + 1,0 i vår förskoleklass och +0,4 och 1,3 för
staden som helhet.
I åk 3 ligger Katarina Södras värden närmare stadens helhetsvärden på samma frågor. Katarina
Södras värden ligger mellan +0,2 och +1,1 medan staden ligger mellan +0,6 och +1,2 för
skoldelen. För fritidsdelen ligger Katarina Södras värden mellan +0,1 och +0,8 medan det för
staden ligger mellan +0,4 och +1,2.
I åk 6 ligger Katarina Södra skolas värden i stort sett bättre än stadens som helhet när det gäller
trygghet och relationer. Katarina Södra skolas värden ligger mellan 0 och +1,4. Stadens
genomsnittsvärden ligger mellan +0,4 och +1,3. För åk 6 finns inga frågor rörande fritidsdelen.
Stödteamet har gått in i arbete rörande mobbing några gånger under läsåret. Resultatet har varit
positivt, dvs. den aktuella mobbingen har upphört. Samtidigt kan man aldrig slå sig till ro i den
här typen av frågor. Arbetet och utvecklingen av metoder måste pågå ständigt.
Bedömning och analys:
Trygghet är viktigt för alla. Eleverna ska känna sig trygga i skolan och föräldrar ska känna sig
trygga när de lämnar sina barn hos oss. Olika faktorer påverkar upplevelsen av hur tryggt det är i
skolan. I Katarina Södra skola arbetar vi medvetet och långsiktigt för att skapa en god arbetsmiljö
för alla. Att våra äldsta elever upplever tryggheten större än våra yngsta är naturligt. De är
”hemtama” och vet hur skolan fungerar. Även om den upplevda tryggheten är någorlunda god
för de allra flesta måste vi hela tiden arbeta med att öka den så att verkligen alla elever och
föräldrar känner trygghet i våra verksamheter. Det arbete som pågår skall fortsätta. Vi behöver ta
med eleverna i arbetet på ett tydligare sätt, bl.a. genom elevenkäter. När det gäller resultatet av
brukarundersökningen i förskoleklassen kommer vi på ett föräldramöte i åk 1 (där dessa elever nu
befiner sig) att ta upp några av frågorna för att borra vidare i dem tillsammans med föräldrarna.
Det är ett sätt att få syn på vad vi behöver utveckla.
En fråga där Katrina Södra utmärker sig genom ett lågt värde (0) handlar om tillgång till
skolsköterska/skolläkare, skolkurator och skolpsykolog. När undersökningen genomfördes
saknade skolan skolsköterska sedan en tid. Den nyrekryterade skolsköterskan började arbeta i
mars 2007. Skolpsykologen hade avvecklat sina insatser eftersom hon skulle gå i pension och den
nyanställda kuratorn hade just börjat arbeta och var ännu inte känd bland elever och föräldrar. Att
det märks i undersökningen att skolan saknat dessa elevvårdande funktioner bör man tolka
positivt. De är efterfrågade och viktiga för både föräldrars och elevers trygghet.
Likabehandlingsplanen
har varit under arbete under vårterminen men framtagandet av planen har, av olika skäl, blivit
försenat. Planen har skrivits av skolan kurator, skolsköterska och specialpdagog och är nu i
september/oktober 2007 ute på remiss. Den kommer att fastställas under hösten och utvärderas
vid läsårets slut.
Ansvar och inflytande
Mål i staden:
Skolket ska minska.
Mål i Katarina Södra skola:
Katarina Södra skola hade inte ställt upp några egna mål för området men har elevernas
inflytande som ett utvecklingsområde.
Resultat
När det gäller inflytande anser skolverkets inspektörer att eleverna har vissa möjligheter att
påverka beslut, som rör skolans verksamhet i stort men att deras inflytande över arbetssätt och
arbetsformer och undervisningens innehåll behöver utvecklas och stärkas.
Elevernas kunskap om målen för utbildningen behöver också öka för att de ska kunna ta det
ansvar över sitt eget lärande som föreskrivs i våra styrdokument.
I brukarundersökningen visar frågorna kring inflytande och samverkan att föräldrarna till
förskoleklassens elever upplever att eleverna har lägre inflytande än stadens förskoleklasselever i
stort. Värdena för fritidsdelen är generellt lägre än för skoldelen, vilket är intressant eftersom det
är en helintegrerad integrerad verksamhet där personalgruppen arbetar med alla elever hela
dagen. (Katarina Södras värden ligger mellan +0,1 och +0,9 /fritids 0 till +1 där +1 står för
samverkan med skolverksamheten. För staden som helhet är motsvarande värden +0,7 till +1,4
för skoldelen och mellan 0 och +1 för fritidsdelen).
I åk 3 uppfattar föräldrarna att elevernas inflytande ligger mellan +0,4 och +0,7 för skoldelen
och mellan 0 och +0,7 för fritidsdelen. Motsvarande värden för hela staden är +0,7 till +1,3 för
skoldelen och +0,4 till + 0,9 för fritidsdelen.
I åk 6 uppfattar eleverna att de har ungefär samma möjlighet till inflytande som eleverna i staden
som helhet. Värdena för Katarina Södra ligger mellan +0,6 och +1 medan staden som helhet
ligger mellan +0,5 och +1,1.
I Katarina Södra skola förekommer inte skolk. Kontakten mellan skola och hem är god och det
finns tydliga rutiner för anmälan av elevers frånvaro. Om en elev är frånvarande och
vårdnadshavare inte anmält frånvaro kontaktas hemmet/vårdnadshavaren omedelbart.
Bedömning och analys:
För att kunna ta ansvar måste man ha inflytande. För att kunna ha inflytande måste man känna till
mål och syften. I Katarina Södra skola är arbetet med elevernas inflytande ett utvecklingsområde.
Det framgår också av skolverkets rapport. Skolverkets inspektörer noterar att det finns system för
elevernas inflytande i verksamheten i stort (klassråd och elevråd) men att skolan behöver arbeta
för att elevernas kunskap om målen ökar så att de kan ta det ansvar för sitt lärande, som förväntas
av dem. Arbetet med loggböcker är ett sätt att göra detta. Men kursplanerna måste också arbetas
om. Det arbetet pågår och kommer att intensifieras under vt 2008.
Bedömning och betyg
Mål i Katarina Södra skola:
Det finns inga specifika mål formulerade för detta område men det pågår ett utvecklingsarbete.
Metoder:
Under flera år har det i Katarina Södra skola pågått diskussioner i pedagoggrupperna kring
bedömning. Skolan har deltagit i utbildningsförvaltningens arbete kring likvärdig bedömning.
LUS har använts under flera år och genom kontinuerliga diskussioner kring resultaten i bl.a.
resurskonferenser har bedömningsarbetet utvecklas. Rättning och bedömning av de nationella
proven har de senare åren genomförts av lärarna tillsammans för att underlätta bedömningsarbetet
och göra bedömningarna mer likvärdiga och ”rättvisa”.
Resultat:
Här går inte att mäta några resultat. Uppfattningen bland lärare och pedagoger är att den ”känns”
allt lättare att bedöma elevernas resultat, att diskussionerna man har tillsammans i olika grupper
bidrar till bättre bedömarkompetens.
Bedömning och analys:
Bedömning av elevernas kunskapsutveckling är ett av pedagogernas viktigaste
kompetensområden. Ju större fokus den frågan får desto viktigare blir vårt utvecklingsarbete
kring kursplanerna och att tydliggöra målen för eleverna.
Samverkan (intern och extern)
Samverkan förskola – skola
Mål i Katarina Södra skola:
Det finns inga specifika målformuleringar för övergången men vi vill ge barn och föräldrar en
trygg övergång så att alla barn och föräldrar känner sig sedda.
Metoder:
Vårterminen före skolstarten kontaktar Katrina Södra de förskolor, vars barn ska börja i vår
förskoleklass. Personalen gör besök i de största verksamheterna. Barnen bjuds in till besök i
skolan. Föräldrarna bjuds in till föräldramöte. Varje förälder och barn erbjuds ett överlämnandesamtal.
Resultat:
Under våren deltog samtliga föräldrar och barn i överlämnande samtalen. Dessa genomfördes då
för andra året. Både personal och föräldrar – och barn – har givit uttryck för att samtalen varit
mycket positiva och att det känts tryggt att man träffat någon ”lite mer”.
Personalen tycker att de har bättre underlag när e sätter samman grupper.
De barn som på något sätt är i behov av särskilt stöd blir uppmärksammade på samma sätt som
alla andra men kan ändå få den tid som behövs för överlämnandet. Alla föräldrar har möjlighet att
ta med personal från sinförskola.
Bedömning och analys:
Brukarundersökningen har en fråga som mäter hur nöjda föräldrar är med övergången från
förskola till förskoleklass. I Katarina Södra skola ligger värdet på +0,6 medan de i staden som
helhet ligger på +1,3 och där värdena kan ligga mellan –0,2 och +0,2. Den här frågan är en av de
frågor som kommer att belysas i en s.k. fokusgrupp med föräldrarna i en aktuella årskursen. Det
är viktigt för oss i Katrina Södra att undersöka hur vi kan förbättra övergången ytterligare.
Samverkan skola – skolbarnsomsorg
Mål/beskrivning av verksamheten:
Verksamheten i Katarina Södra skola utgår från synsättet att lärande är en ständigt pågående
process och att både undervisning och skolbarnsomsorg bidrar till att utveckla barnens lärande.
Lärande avser såväl traditionell kunskapsutveckling som utveckling av den sociala och
emotionella förmågan. För att nå bästa resultat vill vi i Katarina Södra skola att eleverna deltar i
såväl undervisning som skolbarnsomsorg i vår verksamhet. Först då har vi möjlighet att arbeta
med hela barnet hela dagen och skapa den trygghet vi eftersträvar.
Våra lokaler är disponerade som hemvister. Varje klass disponerar ett studierum och ett allrum.
Varje arbetslag använder tillsammans studierum och allrum.
Såväl fritidspersonal som undervisande personal ingår i alla arbetslag i åk F-3. Det har känts
viktigt att i de ämnesgrupper som skapades under 2006 också ha med representanter från
förskollärare och fritidspedagoger. Inte för att föra in ämnesundervisning på fritids utan för att
öka kunskapen och medvetenheten om målen för åk 9 så att fritidspedagoger och förskollärare
kan arbeta med sina metoder för att stärka barnens lärande. Leken ger många gånger möjlighet att
förstå sådant man inte greppar under en ”vanlig” lektion. Det har dock varit svårt för
fritidspedagoger och förskollärare att delta i ämnesgrupperna.
Under hösten 2006 och under våren 2007 har vi genomfört en satsning på att utveckla
fritidsverksamheten. Fritidsverksamhetens innehåll har analyserats och utvecklats och framförallt
fokuserar vi på att genomföra planerade aktiviteter. Genom att alla pedagoger är mentorer ökar
delaktigheten och det gemensamma ansvaret för barnens och verksamhetens utveckling.
Katarina Södra skola har i sina nya lokaler erbjudit ett brett utbud av såväl kulturaktiviteter som
rörelseaktiviteter. Utöver samarbetet med IK Bolton och Hammarby samarbetar vi också med
kulturskolan bl.a. genom Vår Teater. Skolan präglas av att teoretiska, praktiska och estetiska
ämnen varvas under dagen och att varje barn ska ges möjligheter att göra val inom det utbud som
finns.
Mellanmål serveras i skolans matsal.
Samverkan skola - fritidsklubb
Katarina Södra skolas elever i åk 4-6 har erbjudits att delta i mellanstadieverksamhet/fritidsklubb
under eftermiddagar, lov och studiedagar.
Verksamheten har innehållit möjligheter till kulturaktiviteter, idrott/rörelse. Visst samarbete med
kulturskolan och idrottsrörelsen har funnits.
I verksamheten har två fritidspedagoger arbetat och flera lärare i skolåren 4 – 6 har regelbundet
lett verksamhet. En elevenkät låg till grund för de aktiviteter som erbjudits.
Verksamheten bedrivs på samma sätt som skolbarnsomsorgen, i skolans lokaler.
Mellanmål serveras i skolans matsal.
Resultat:
I brukarundersökningen finns en fråga kring samarbetet mellan fritids och skola. I
förskoleklassen där samtliga elever finns i vår verksamhet hela dagen ligger värdet, som i staden
som helhet, på +1. I åk 3 där några av eleverna deltar i enskilt driven fritidsverksamhet, ligger
värdet på +0,6 medan et för staden i övrigt ligger på +0,9.
Andelen elever som söker sig till annan fritidsverksamhet an den i bedriver inom Katarina Södra
skola minskar. Under en lång följ av år har ca 1/3 av årskursernas elever lämnat skolans
fritidshem efter förskoleklassåret. Under läsåret 2006 /2007 var det något under 25% av eleverna,
som började på fritids utanför skolan. Flera av dem återvände under året och i lutet av läsåret var
det ca 17% av eleverna som inte gick på vårt fritids. Tendensen står sig in i det nya läsåret.
Bedömning och analys:
Det utvecklingsarbete som genomförts har haft ett starkt fokus på fritidsverksamheten. Det är en
överlevnadsfråga för oss att vi har fullt i vår skola och också fullt på våra fritidshem. Vi den
analys som gjordes för ett par år sedan framkom att vi inte alltid genomförde det vi planerat och
att detta skapade frustration och missnöje. I inspektionsrapporten från 2005 framkom också att vi
hade en ganska enahanda verksamhet. Trots att vi vid detta inspektionstillfälle befann oss i
tillfälliga paviljonger spridda över delar av Södermalm antog vi utmaningen att utveckla och
förbättra vår verksamhet. Vid uppföljning med personalen framkommer att alla är mer tillfreds
med verksamheten nu. Våra barn och föräldrar är mer nöjda och fler och fler stannar kvar i vår
fritidsverksamhet. Vi genomför det vi planerat dvs. ”vi säkrar genomförandet”. Trots att vi är vi
är färre i personalen åstadkommer vi mer. Detta hänger sannolikt samman med ett förbättrat
samarbete inom arbetslagen och en öppnare hållning mellan de olika pedagoggrupperna.
Övergång åk 6 till åk 7.
Eleverna från Katarina Södra skola väljer olika skolor för sin fortsatta skolgång. Vi har samarbete
med Sofia skola dit våra elever ofta söker sig. Elevhälsoteamen samarbetar under vårterminen
framförallt kring elever i behov av särskilt stöd. Även kring övriga elever finns en organisation
kring övergången. Även med övriga skolor, dit våra elever söker sig, finns samarbete kring
övergången. Från Katarina Södras del deltar vi i de överlämnandekonferenser vi inbjuds till och
tar även egna initiativ till sådana. Föräldrar deltar eller är informerade och har lämnat sitt
godkännande till den information vi lämnar över till mottagande skola.
ÖVRIG UPPFÖLJNING (av eventuella övriga områden)
Miljöarbetet
Mål i Katarina Södra skola:
 Minst 15 % av skolmatens råvaror ska bestå av ekologiska varor.
 Minska avfallshanteringen genom källsortering. Detta innefattar även kompostering.
 Skolan ska ha minst två miljöombud med ett övergripande ansvar att utveckla
miljöarbetet.
Metod att nå målen:
All skolmat i Katarina Södra skola lagas från grunden i eget kök. Inga konstgjorda tillsatser
används och så mycket som möjligt av råvarorna ska vara ekologiska.
Vi sorterar sopor och använder källsorteringen i sophuset. Allt komposterbart material i
klassrummen samlas i särskilda komposthinkar, som dagligen töms i de komposteringskärl, som
finns i kökets soprum. Detta kompostmaterial hämtas och transporteras till
Sofielundsanläggningen och blir biogas.
Miljöombuden utses i början av läsåret och får del av den utbildning som ges. Miljöombuden tar
fram en plan för vidare miljöarbetet i verksamheten. Detta miljöarbete ska omfatta såväl barn om
vuxna. Miljöombuden, som deltagit i utbildning om Grön Flagg ska t.ex. analysera vad vi
behöver utveckla för att erhålla Grön Flagg.
Resultat:
Vi har med råge nått målet om 15% ekologiska produkter. Under höstterminen och fram till och
med mars månad 2007 drevs köket i Katarina Södra i egen regi. Då bokförde vi alla inköp av
ekologiska varor på särskilt konto och kunde konstatera att väl över 40 % av produkterna var
ekologiska. Från och med1 april 2007 drivs köket i Katarina Södra skola av Carolas eko AB.
Carolas eko vann upphandlingen av driften i köket och sedan dess har andelen ekologiska och
närproducerade råvaror ökat till uppskattningsvis 70 %.
Genom källsorteringen har vi minskat kostnaderna för sophämtningen med ca 10 000 kr men
dessa borde kunna minska ytterligare.
Genom förändringar i personalgruppen har miljöombudens arbete inte kunnat bedrivas som
planerat.
Bedömning och analys:
Arbetet med miljöfrågorna har fått en mer framskjuten plats. Det är en angelägenhet för alla att vi
både när det gäller ökad kunskap och eget handlande tar ansvar för vår miljö. Att vi har lagt stor
vikt vid barnens skolmat betyder mycket. Det handlar om att ge våra barn bästa tänkbara mat men
också att ge dem kunskaper om att det vi äter påverkas oss som individer och även vår omvärld.
I hälsoarbetet med barnen – kost och rörelse – gäller det att inte bara se till minskat sockerintag
utan att också minimera intag av konstgjorda tillsatser.
ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING
Utifrån skolverkets rapport finns bl.a. följande utvecklingsområden:
Tydliggöra utbildningsmålen för eleverna.
Arbetet med att skriva om kursplanerna ska vara avslutat efter läsåret 2008.
Förbättra elevernas möjligheter att utöva inflytande över sitt eget lärande.
Förutsättningen är att kursplanerna. Därtill kommer arbetet med Loggböcker och individuella
utvecklingsplaner, som fortgår.
Ytterligare förbättra elevernas trygghet.
Genomföra elevenkäter där eleverna bl.a. får utrycka var de upplever att skolgården är otrygg.
Dessutom genomföra attitydundersökningar bland de äldre eleverna för att få syn på hur
kränkningar kan ta sig utryck och i vilken omfattning de förekommer. En del i arbetet utifrån
likabehandlingsplanen.
Tydliggöra målet för teknikämnet.
Ska framgå av kursplanen i ämnet.
Förbättra undervisningen med avseende på att alla elever bör erbjuds en variation i
arbetssätt utifrån läroplanens syn på kunskap och lärande.
Detta arbete har sin utgångspunkt i styrdokumenten och hänger samman med ovan nämnt arbete
med kursplaner och elevinflytande. Målet är att alla elever ska vara delaktiga och påverka
arbetssätten. Ytterligare fortbildning, ev. genom handledning, kan bli aktuellt.
Lärarnas uppföljning och utvärdering av elevernas individuella kunskapsresultat ska
förbättras.
Genom att vidareutveckla arbetet med de individuella utvecklingsplanerna ska detta bli ännu
bättre.
Förbättra kvalitetsarbetet speciellt med avseende på systematiken i uppföljnng och
utvärdering.
Ett dokument för att göra årskursvis sammanställningar håller på att tas fram, detta för att också
förbättra systematiken i uppföljningsarbetet.
REKTORS SLUTORD
Katarina Södra skola har under läsåret 2006/2007 tagit avsevärda steg framåt. I den muntliga
återföring, som skolverkets inspektörer gav, sammanfattades läget i skolans olika verksamheter
med orden: UTVECKLING PÅGÅR! Och det var ett utropstecken som sattes dit.
Under en följd av år har det varit sjunkande elevsiffror och därmed svajig ekonomi, tuffa
omständigheter genom total evakuering p.g.a. ombyggnad. Det känns nu som om trenden vänt,
eller snarare som om vi vänt trenden. Vi har fler sökande till förskoleklass än vad vi kan ta emot,
goda resultat, beröm från skolverket kring vårt arbete med barn i behov av särskilt stöd.
Det gör att det fortsatta utvecklingsarbete, som vi självfallet måste ägna mycket tid och kraft,
kommer att bli spännande och roligt att genomföra. Jag kan konstatera att de åtgärdslistor som
blir mitt verktyg för att hålla ett övergripande grepp om utvecklingsarbetet inte blir så långa som
tidigare. Också det ett mått!
Att vilja ständigt framåt, att hela tiden arbeta för ännu bättre måluppfyllelse i allt dvs. både
kunskapsresultat och elevtrygghet, att göra Katarina Södra skola till en av de mest eftertraktade
skolorna på Södermalm, i allt detta ligger allas vårt vardagsarbete. Vi letar ständigt efter bättre
verktyg för detta arbete. Emellertid tror jag att vi inte ska förlora oss i letandet så mycket att vi
inte ser det vi goda arbete som vi redan gör. Jag tror att en viktig väg till fortsatt god utveckling
är att bejaka framgången och glädjas åt den. Vi vill ju stimulera våra elevers fortsatt a utveckling
genom att lära dem reflektera över det som går bra för dem och låta dem vila och hämta kraft ur
sina framgångar. Jag är helt övertygad om att metoden är tillämpbar på oss alla.
Ansvarig för kvalitetsredovisningen
Datum: 20071003
Namn: Margareta Scherman