PESACH DEN JUDISKA PÅSKEN
Vad är det man firar?
• Den judiska påsken firas till minne av israelernas uttåg från Egypten.
Högtiden har funnits i över tretusen år. Här är en bild av vad som dom äter
men mest av maten äts inte als.
Hur länge firar man?
• Det firas under sju dagar totalt.
Och under dom sju dagarna som
festen pågår äts ingen syra eller
jäst mat als det är bara mat som
inte innehåller syra och jäst som
dom äter.
• Pesach infaller samtidigt med den
kristna påsken. det exakta datumet är
15-22 Nisan. Det judiska årets första
månad. Helgen brukar även kallas
”det osyrade brödets högtid”,
eftersom det är sådant bröd, matzah,
som dom äter då.
Historien bakom pesach
Farao
• I Moseböckerna berättas om gud gav
Moses (som var 80 år gammal)och hans
uppdrag var att föra Israelisk folk ut ur
Egypten där de hade hållits som slavar.
Men Farao vägrade att släppa iväg dem
Egyptiska slavarna eftersom han inte
trodde på Israelernas Gud så dom var
tvungna att stanna och vara slavar till
honom.
Allah`s namn
Moses
• Gud lät plåga på plåga på plåga gå och
drabba Egyptens folk men Farao fortsatte
sin vägran ända tills att Gud beordrad dom
Israeliska folket att slakta ett lamm och
sedan så fick dom stryka lammets blod på
dörrarna på sina hus. Men i alla andra hus
i Egypten så skulle dom samtidigt alla
förstfödda barn och djuren dödas.
• Det var Guds tionde plåga. Äntligen gav Farao med sig, och tre millioner
människor gav genom Sinaiöknen (i Egypten) till Israel där dom fria
slavarna kunde fira sin första påsk utan att behöva servera Farao.
• Men innan deras firandet kan börja måste man städa huset väldigt mycket
det ska göras noggrant. Deras hem ska ren göras från (chamets-syrant) bröd
och jästa produkter. Och deras porslin ,skärbrädor och grytor och knivar
som hade varit i kontakt med jäst måste bytas ut mot andra redskap för att
man inte får äta något som hade varit med kontakt med syra och jäst.
• Enligt deras tradition ska
alla förstfödda söner fasta
dagen före Pesach (det är
deras påsk). Det är ett sätt
att säja tack på för att Gud
skyddade dom mot den
tionde plågan (att alla i
Egyptenskulle döda sina
först födda barn).
Pesach betyder att ” gå förbi” och syftar
på när dödsängeln passerade de huset
vars dörrposter var målade med blod
från ett slaktat lamm. Ordet påsk
kommer av pesach.
• Och i boken Haggada beskrivs det vilken ritual (som kallas för sederording)
som följs när man firrar Pesach. Den rituella måltiden börjar med att man
tackar Gud för att man har gjort det judiska folket till sitt utvalda folk som
dom är idag. Och föräldrarna välsignar sina barn. Det osyrade matzah (det
osyrade brödet) påminner om att judarna i Egypten lämnade sina hem så
hastigt att brödet inte ens hann jäsa klart. Men deras speciella sederfat med
deras traditionella mat som symboliserar slaveriet och uttåget ur Egypten.
• Och nu efter alla ritualer är det dags för allas goda festmiddag. Den styrs inte
av bestämda regler så det betyder att man får välja men mest av tiden äter
man soppa, fisk, kyckling eller kalkon. Dom mesta äter det men man får välja
vad man vill äta. Och när deras middag är avslutad letar barnen efter
Afikoman (den sista biten osyrad bröd som gömts någonstans i huset).
fakta
• På sederfatet kan finnas följande saker:
• Charoset, en blandning av äpplen, nötter, och vin som symboliserar den lera som judarna
•
•
•
•
ändvände som murbruk när de var slavar.
Ett stekt kycklingben som inte äts utan symboliserar lammen som slaktades sista natten i
Egypten.
Ägg med sotat skal som symboliserar livet (det äts inte).
Persilja och saltvatten där persiljan står för vårens ankomst och att man får fira. Innan det är
dags att äta doppar man persiljan i saltvattnet, symbolen för de fällda tårarna under slaveriet i
Egypten.
Pepparrot vars bittra smak symboliserar lidandet under slaveriet.
fakta
• Haggada ett formulär som innehåller ordningen för och texterna till den
liturgiska judiska påskmåltid, kallad seder, som ska förrättas i varje judiskt
hem under den judiska påskens (pesach) första två kvällar (i diasporan; i
Israel endast den första kvällen).
• Detta görs i efterrättelse efter det bibliska budet om att tiderna igenom
minnas uttåget från träldomen i Egypten. Haggada fick sin nuvarande form i
det antika Israel; exakt när är omöjligt att fastställa, men skäligt är att anta
perioden omkring 180–280 e.Kr.
