FAQ Infektionsverktyget

FAQ Infektionsverktyget
Sammanställning av frekventa frågor och svar
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Innehåll
1.
Inledning .....................................................................................................................6
2.
Infektionsverktygets användargränssnitt – Rapportverktyget ....................................7
2.1
Hur kommer man åt Infektionsverktygets användargränssnitt? ..........................7
2.2
Behöver man registrera något för att kunna logga in i Infektionsverktygets
användargränssnitt?.......................................................................................................7
2.3
Jag vill veta hur många infektioner som har funnits på min enhet - hur gör jag?7
2.4
Hur ser det ut i rapportverktyget när det finns två ordinationer kopplade till
samma infektion (ordinationsorsa k)? .............................................................................8
2.5
På vilken enhet hamnar infektionen när det finns två ordinationer kopplade till
samma infektion (ordinationsorsa k)? .............................................................................9
2.6
Hur kan ”Övriga (<2%)” bli nästan hälften av cirkel-diagrammet?..................... 12
2.7
Vilken tidpunkt styr om ett vårdtillfälle kommer med inom vald tidsperiod? ..... 15
2.8
Kan man koppla en postoperativ infektion till flera åtgärder? ........................... 16
2.9
Om jag följer upp vårdtillfällen och fördelar på infektion blir summan av
staplarna högre än om jag inte fördelar – hur kommer det sig? ................................... 18
2.10 Varför får jag inte samma antal vårdrelaterade infektioner i diagrammet
oberoende om jag väljer Vårdrelaterad under attributet Vård/Samhälle eller kryssa i alla
vårdrelaterade infektioner under attributet Infektion? .................................................. 21
2.11 Om jag följer upp infektioner och sedan fördelar på antibiotikatyp får jag totalt
sett fler förekomster (summan av staplarna blir högre än innan fördelningen) men inte
om jag utgår från måttet antibiotikaordinationer och fördelar. Varför blir det så? ........ 23
2.12 Vi har orimlig många vårddygn i jämförelse med hur många vårdtillfällen som
finns för samma tidsperiod – vad kan det bero på?...................................................... 26
3.
Införande av Infektionsverktyget ............................................................................... 28
3.1
Behöver man registrera något för att kunna rapportera in data till
Infektionsverktyget? ..................................................................................................... 28
3.2
Hur loggas användningen av de användare som kommer åt persondata i
Infektionsverktyget, alltså de som har medarbetaruppdrag med ändamål
kvalitetssä kring? Kan man ta ut loggrapporter på något sätt? ..................................... 28
3.3
Vilken nivå ska data rapporteras in från? Vilken detaljnivå avses när enhet
nämns i tjänstekontraktsbe skrivningarna?................................................................... 28
3.4
Hur vet Infektionsverktyget vilken vårdgivare som exempelvis en vårdenhet
tillhör? .......................................................................................................................... 28
3.5
Vad gör man om man inte har kopplat enheter på lägsta nivå till vårdenhet i
HSA-katalogen med PDL-markeringar? ........................................................................ 29
3.6
Inera AB
Hur gör man för att skicka testdata?.................................................................. 29
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 2/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
3.7
Kan vi använda oss av testpatienter i driftsystemet utan att dessa syns i
stati stiken? ................................................................................................................... 29
3.8
Behöver man ha åtkomst till Sjunet för att ski cka testdata? .............................. 29
3.9
Vilket HSA-id ska anges när man vill ansluta sig till Infektionsverktygets tjänster
på nationella tjänsteplattformen? ................................................................................. 30
3.10 Ska kopplingen till Infektionsverktyget gå direkt till den nationella
tjänsteplattformen eller via en regional plattform? ....................................................... 30
3.11
Hur hanteras privata vårdgivare som bedriver landstingsfinansierad vård? ..... 31
3.12 Ska enbart slutenvårdstillfällen skickas som jämförelsetal eller även
öppenvårdskontakter?.................................................................................................. 31
3.13
Hur hanteras vårdform i Infektionsverktyget? ................................................... 31
3.14
Vilken terminologi används i Infektionsverktyget? ............................................ 32
3.15 Enligt tjänstekontraktsbeskri vningen för terminologitjänster skall inte system
som använder den vara beroende av tillgänglighet hos tjänsterna under vård av
enskild patient. Vad behöver lagras lokalt för att vara oberoende?.............................. 32
3.16 Vilka riskfaktorer ska rapporteras in till Infektionsverktyget och vilka koder ska
då användas? Är det tillåtet att skicka KVÅ-koder för vissa riskfaktorer och Snomed
CT-koder för andra?...................................................................................................... 33
3.17
Hur ska insättande respektive avvecklande av trachealkanyl registreras?........ 34
3.18
Kan Infektionsverktyget kopplas/integrera s med Pascal? ................................. 34
3.19 Ska information om laboratoriesvar överföras direkt från labsystemen eller ska
det göras via journalsystemen?.................................................................................... 34
3.20
Används alla åtgärder att koppla postoperativa infektioner till? ....................... 34
3.21 Ska vi skicka över tidigare registrerad data när vi är anslutna till
Infektionsverktyget? ..................................................................................................... 35
3.22
Vilka tillägg finns för ordinationsorsaker?......................................................... 35
3.23
Vad händer med en postoperativ infektion när den kopplas till en åtgärd?....... 35
3.24
Kan vi skicka ordinationsorsak utan tillhörande ordination? ............................ 35
3.25 Hur ska man hantera situationen då man har ordinerat antibiotika mot en
urinvägsinfektion men det vid ett senare tillfälle visar sig att patienten hade en
lunginflammation som kräver en annan antibiotikaordination?.................................... 36
3.26
Kan vi skicka reservnummer till Infektionsverktyget? ....................................... 36
3.27
Kan vi skicka osignerad data?........................................................................... 36
3.28 Kan t.ex. information från olika system skickas i olika omgångar eller måste det
skicka s samlat? ............................................................................................................ 36
3.29
Inera AB
Hur hanteras patienter med skyddad identitet i Infektionsverktyget?................ 37
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 3/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
3.30
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Ska vi skicka medicinskt ansvarig enhet eller fysi sk enhet? ............................. 37
3.31 Vad händer om det sker förändringar i HSA-katalogen, exempelvis att två
enheter slås ihop? ........................................................................................................ 37
3.32 Ska vi skicka in information om åtgärder, diagnoser, vårdtillfällen oavsett om
patienter har fått antibiotika ordinerad eller ej?............................................................ 37
3.33 Varför ska Clostridium difficile rapporteras in från laboratoriesvar när det ändå
är ett val under vårdrelaterade infektioner?.................................................................. 38
3.34 Hur ofta måste vi skicka information om positiva laboratoriesvar? Räcker det
om vi ski ckar exempelvis en gång i veckan?................................................................ 39
3.35 Finns det ett användargränssnitt där man manuellt kan registrera data,
exempelvis för att regi strera positiva laboratoriesvar? ................................................ 39
3.36
Hur skapas organi satori ska hierarkin i rapportverktyget?................................. 40
3.37 Hur ska vi hantera situationen då vi inte har någon motsvarighet till
”sjukhusnivå”? ............................................................................................................. 40
3.38
Finns det några riktlinjer för vad som innefatta s i ordinations-orsakerna? ....... 40
3.39
Finns det mall- och exempelmeddelanden för de olika tjänsterna? ................... 40
3.40
Hur gör man om två ordinationer ska koppla s till samma ordinationsorsak? ... 41
3.41
Kan vi skicka in diagnoskoder från KSH97-P till Infektionsverktyget? .............. 42
3.42 Kan det finnas koder från olika kodsystem när vi hämtar ett urval från
terminologitjänsten?..................................................................................................... 42
3.43 Var kan vi hitta information om hur vi ska tolka fel i svaret när vi skickar data
via tjänsterna? .............................................................................................................. 42
3.44 Varför finns svampmedlet Nystatins ATC-kod (A07AA02) inte med i
Infektionsverktygets ATC-triggerlista? ......................................................................... 42
Revisionshistorik
Version
Datum
Författare
Kommentar
1.0
2015-07-07
Eva Biberg & Claudia
Ehrentraut, Mawell
Lagt till ärenden från gamla
FAQ samt nya frågor och svar
kring Rapportverktyget
1.1
2016-06-27
Claudia Ehrentraut,
Mawell
Bytt namn på måttet
Riskåtgärder för
postoperativa infektioner till
Kirurgiska ingrepp. Fixat fel i
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 4/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
figurbeteckning.
1.2
2016-10-07
Claudia Ehrentraut,
Mawell
Lagt till fråga 2.12
1.3
2016-11-01
Amina Minhas Rafique
Uppdaterat fråga 3.18.
1.4
2017-02-23
Amina Minhas Rafique
I 3.8 och 3.14 ändrat
ivtest.mawell.com till
ivtest.inera.se. Lagt till ny
fråga med svar, 3.45.
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 5/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
1. Inledning
Dokumentet innehåller frekventa frågor som har ställts till Infektionsverktygets support.
Inkomna frågor och tillhörande svar har tilldelats två huvudkategorier:
•
Infektionsverktygets användargränssnitt – Rapportverktyget
o
•
Frågorna och tillhörande svar rör åtkomst till Rapportverktygets, tolkning av
diagram mm.
Införande av infektionsverktyget
o
Frågorna och tillhörande svar rör dataöverföring till Infektionsverktyget,
datahantering i Infektionsverktyget, anslutningskrav mm.
Dokumenten Exempelrapporter från rapportverktyget och Exempelrapporter 2 från
rapportverktyget innehåller förslag på rapporter samt beskrivning av hur man gör för att skapa
dessa.
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 6/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
2. Infektionsverktygets användargränssnitt –
Rapportverktyget
2.1
Hur kommer man åt Infektionsverktygets användargränssnitt?
(2012-11-20)
Infektionsverktyget är en gemensam nationell webbplats på Sjunet som används för
uppföljning. För åtkomst behövs tillgång till Sjunet, öppningar i brandväggar mot webbplatsens
adresser och ett SITHS-kort för inloggning i verktyget (SITHS-kortet behövs för https-siterna).
Det finns även en demomiljö med testdata som togs fram vid utvecklingen av Infektionsverktyget.
•
•
Demomiljö: http://test.infektionsverktyget.sjunet.org/.
Driftmiljö: https://infektionsverktyget.sjunet.org/
De landsting som skickar in testdata till QA-miljön kan se sina egna data på:
https://test.infektionsverktyget.sjunet.org/ när de loggar in med SITHS-kort.
Notera alltså att det är skillnad på http- och https-siten vad gäller testmiljöerna.
2.2
Behöver man registrera något för att kunna logga in i
Infektionsverktygets användargränssnitt?
(2012-11-20, uppdaterad 2014-04-09, 2015-07-07)
För att komma åt testmiljön via http-siten krävs endast tillgång till Sjunet.
För att komma åt testmiljön via https-siten samt driftmiljön identifierar sig användare med sitt
SITHS-kort, och Ineras Säkerhetstjänster används för autentisering. Vid autentisering med hjälp
av säkerhetstjänsterna måste användaren finnas i HSA-katalogen.
2.3
Jag vill veta hur många infektioner som har funnits på min enhet hur gör jag?
(2015-07-07)
Enhetsnivån (avdelning/ mottagning) är den lägsta nivån i Rapportverktyget som man kan följa
upp data på, förutsatt att man har valt att registrera/skicka in data på denna nivå.
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 7/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
För att följa upp hur många infektioner som registrerats på en enhet, väljer man ”Infektioner”
under Information att följa upp och sedan avgränsar på avdelning/mottagning som man är
intresserad av under attributet Organisatorisk enhet, såsom visat i Figur 1.
Fi gur 1
OBS! Ett specialfall föreligger när det finns två ordinationer kopplade till samma infektion
(ordinationsorsak). Hur man följer upp infektioner på sin enhet i det fallet beskrivs i avsnitt 2.5.
2.4
Hur ser det ut i rapportverktyget när det finns två ordinationer
kopplade till samma infektion (ordinationsorsak)?
(2013-05-14, uppdaterad 2015-07-07)
Här har det betydelse för vilket mått man följer upp i rapportverktyget. I måttet ingår vad det
är som räknas, dvs.
•
•
väljer man måttet Infektioner så räknar man infektioner i diagrammet/tabellen,
väljer man måttet Antibiotikaordinationer så räknar man ordinationer i
diagrammet/tabellen
I de fall där det finns två ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak) betyder
det att det kommer att finnas
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 8/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
•
•
2.5
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
En infektion (ordinationsorsak) i måttet Infektioner som har två ordinationer kopplade
till sig och
Två ordinationer i måttet Antibiotikaordinationer som har samma ordinationsorsak
På vilken enhet hamnar infektionen när det finns två ordinationer
kopplade till samma infektion (ordinationsorsak)?
(2015-07-07)
I avsnitt 2.3 förklarades hur man följer upp antalet infektioner som finns på en enhet. Ett
specialfall föreligger när det finns flera ordinationer kopplade till samma infektion
(ordinationsorsak) och ordinationerna har gjorts på olika enheter, dvs. en och samma infektion
har behandlats med antibiotika på flera avdelningar då patienten har flyttats runt mellan olika
avdelningar.
I samband med hur data överförs till Infektionsverktyget får detta konsekvenser för hur data
visas i Rapportverktyget. Ett exempel med tillhörande illustration i Figur 2:
1. Avdelning 1 registrerar en antibiotikaordination (O1) och ordinationsorsaken är en
vårdrelaterad lunginflammation (OO1)
•
Så här långt har vi en antibiotikaordination och en infektion (ordinationsorsak)
på avdelning 1 (Del 2 a i Figur 2)
2. Sedan registrerar Avdelning 2 (inom samma klinik) en antibiotikaordination (O2) och
väljer "referera till samma", dvs. man refererar till samma ordinationsorsak,
vårdrelaterad lunginflammation (OO1), som ovan
•
Vi får nu nedanstående (Del 2 b i Figur 2):
i. Infektionen (ordinationsorsaken OO1) flyttas med till den avdelning
som senast skickat in antibiotikaordinationen (O2), dvs. Avdelning 2
ii. Avdelning 1 har därför endast en antibiotikaordination (O1) men ingen
infektion
iii. Avdelning 2 har en antibiotikaordination (O2) samt en infektion (OO1)
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 9/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Fi gur 2
I Rapportverktyget innebär detta följande: Väljer man ”Infektioner” under Information att följa
upp och sedan avgränsar på avdelningen 1 under attributet Organisatorisk enhet (som
motsvarar exemplet i avsnitt 2.3), så kommer den vårdrelaterade lunginflammationen inte
synas i statistiken eftersom infektionen ”flyttades” till avdelning 2 i samband med den andra
antibiotikaordinationen. Förekommer detta i större utsträckning påverkas bilden av antalet
infektioner på en avdelning, dvs. antalet infektioner som syns i statistiken för en avdelning kan
vara lägre än vad den faktiskt är.
Om man är ute efter att se hur många infektioner man har behandlat på sin avdelning kan man
även använda måttet ”Antibiotikaordinationer” under information att följa upp. Som beskrivs i
exemplet ligger den första antibiotikaordinationen kvar på avdelning 1 och den andra
antibiotikaordinationen på avdelning 2. Antibiotikaordinationer visar indirekt att det har
funnits/behandlats en infektion på respektive avdelningen där antibiotikaordinationen är
registrerad. Efter att man valt måttet ”Antibiotikaordinationer” kan man sedan avgränsa på
avdelningen som man är intresserad av under attributet Organisatorisk enhet. Observera dock
att om avdelningen har flera ordinationer för samma ordinationsorsak kommer detta att bli
flera förekomster i måttet ”Antibiotikaordinationer”.
Sammanfattning
Nedanstående illustration sammanfattar det som beskrevs ovan genom att visa hur de olika
alternativen skulle presenteras i rapportverktyget. Illustrationen ska lyfta fram hur
diagrammen kan skilja sig beroende på vilket mått man väljer, dvs. ”Infektioner” eller
”Antibiotika-ordinationer”.
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 10/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Information att förja upp (Y-axel): Infektioner
Avgränsa uppföljningsinformation
•
Organisatorisk enhet: Klinik 1
2
1
Fördela uppföljningsinformation på
•
Organisatorisk enhet: Organisatorisk enhet - Vårdenhet
Klinik 1
Information att förja upp (Y-axel): Infektioner
Avgränsa uppföljningsinformation
•
Organisatorisk enhet: Klinik 1
2
1
Fördela uppföljningsinformation på
•
Organisatorisk enhet: Organisatorisk enhet - Enhet
(Avd 1) Avd 2
Information att förja upp (Y-axel): Antibiotikaordinationer
Avgränsa uppföljningsinformation
•
Organisatorisk enhet: Klinik 1
2
1
Fördela uppföljningsinformation på
•
Organisatorisk enhet: Organisatorisk enhet - Vårdenhet
Klinik 1
Information att förja upp (Y-axel): Antibiotikaordinationer
Avgränsa uppföljningsinformation
•
Organisatorisk enhet: Klinik 1
2
1
Fördela uppföljningsinformation på
•
Inera AB
Organisatorisk enhet: Organisatorisk enhet - Enhet
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Avd 1
Organisationsnummer
556559-4230
Avd 2
Sid 11/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
2.6
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Hur kan ”Övriga (<2%)” bli nästan hälften av cirkel-diagrammet?
(2015-03-19)
Frågan kan förklaras genom att börja med ett enkelt exempel. I Figur 3 väljer vi att följa upp
infektioner genom att välja den önskade tidsperioden, organisatoriska enheten samt de
infektioner som vi är intresserade av: vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och ytlig
postoperativ infektion. Vi väljer att fördela på Tid – år – månad och infektion. I
stapeldiagrammet syns då 24 staplar  en stapel per infektion och månad.
Fi gur 3
I Figur 4 väljer vi istället att presentera resultat i ett cirkeldiagram. I diagrammet syns då 24
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Fi gur 4
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 12/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
tårtbitar med en tårtbit per infektion och månad.
I Figur 5 utökar vi exemplet genom att följa upp fem istället för två infektioner. Avgränsningen
på tidsperiod och organisatorisk enhet är samma som i ovanstående exempel. Däremot är vi
nu intresserade av att även följa upp infektion med Clostridium difficile, exacerbation av KOL
och samhällsförvärvad sepsis med okänt fokus utöver vårdrelaterad sepsis med okänt fokus
och ytlig postoperativ infektion. Som i ovanstående exempel väljer vi att fördela på Tid – år –
månad och infektion. I stapeldiagrammet syns då 60 staplar med en stapel per infektion och
månad, dvs. ju fler infektioner vi följer upp ju fler staplar blir det.
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 13/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Fi gur 5
I Figur 6 väljer vi att presentera resultatet i ett cirkeldiagram. I detta cirkeldiagram får vi
däremot inte 60 tårtbitar: medan 60 staplar fortfarande går att läsa, hade det blivit
oöverskådligt med 60 tårtbitar. Av denna anledning slås de tårtbitar som utgör mindre än två
procent samman till en tårtbit ”Övriga (<2%)”.
Fi gur 6
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 14/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Fördelningen mellan de olika infektionerna Om du är intresserad av att se procentuella
fördelningen mellan de olika infektionerna under en viss tidsperiod väljer du att fördela på
infektion och visar de i ett cirkeldiagram. Varje tårtbit i diagrammet motsvarar nu en
infektionstyp.
Fördelningen mellan de olika månaderna ( - vilken månad upptäcktes flest infektioner?) Om
du endast är intresserad av att se procentuella fördelningen mellan de olika månaderna under
en viss tidsperiod väljer du att fördela på tid-år-månad och visar de i ett cirkeldiagram. Varje
tårtbit i diagrammet motsvarar nu en månad.
Fördelning per infektion och månad Om du vill se procentuella fördelningen per infektionstyp
och månad så kan det vara bra att tänka på att det blir en tårtbit per infektion och månad i ett
cirkeldiagram. Således kan det bli många tårtbitar och det kan bli oöverskådligt. Om du istället
väljer att illustrera detta i ett stapeldiagram blir det mer överskådligt. Dock får du antalet
istället för procentuell andel.
2.7
Vilken tidpunkt styr om ett vårdtillfälle kommer med inom vald
tidsperiod?
(2015-03-11)
Figur 7 visas ett exempel där vi väljer att följa upp antalet vårdtillfällen under Förra året (201401-01 – 2014-12-31).
Fi gur 7
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 15/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Vårdtillfällets starttidpunkt styr om det hamnar inom den valda tidsperioden eller ej 1, dvs. av
alla vårdtillfällen som finns registrerade för vårdgivaren har 295 582 vårdtillfällen en
starttidpunkt som faller inom perioden 2014-01-01 – 2014-12-31.
Denna princip kan förtydligas med ett enkelt exempel. Vi antar att det finns 5 vårdtillfällen,
dvs. A, B, C, D och E, såsom visat i Figur 8. I Figur 8 hamnar endast starttidpunkt för vårdtillfälle
B, D och E inom vald tidsperiod (2014-01-01 och 2014-12-31).
2014-01-01
Fi gur 8
2014-12-31
Fi gur 8
Detta innebär att endast dessa tre vårdtillfällen skulle tas med i uppföljningen och synas i
diagrammet.
Sammanfattning:
•
Ingen avgränsning: en stapel 5 förekomster
•
Avgränsning Förra året (2014-01-01 – 2014-12-31): en stapel 3 förekomster
2.8
Kan man koppla en postoperativ infektion till flera åtgärder?
(2015-04-14)
Endast de användare som har medarbetaruppdrag på vårdenhetsnivå med syfte ”Kvalitetssäkring” i HSA-katalogen har åtkomst till sidan ”Koppla postoperativa infektioner” i
1
Se Regelverk för uppföljning i rapportverktyget, sid 26 (avsnitt 2.7 Vårdtillfällen).
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 16/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Rapportverktyget. På denna sida är det möjligt att koppla en postoperativ infektion till den
orsakande åtgärden. 2
I Figur valdes patient 188507020tmm som har en registrerad ytlig postoperativ infektion.
Under ”Åtgärder på vald patient” kommer det upp en åtgärd (DA017, Inställning av
spinalstimuleringsprogram) som finns registrerade för den patienten.
Fi gur 9
I exemplet från demomiljön (Figur ) är det endast en åtgärd som kommer upp men teoretisk
kan det komma upp flera åtgärder för en vald postoperativ infektion. Exempelvis skulle
•
ACC51, Dekompression av n. Medianus
•
ACC53, Dekompression av n. Ulnaris
•
NDL59, Tenolys eller tenosynovektomi vid handled eller i hand
kunna listas med samma datum för en ytlig postoperativ infektion där alla tre åtgärder är
relevanta. I verksamheten är det vanligt med flera åtgärder (med olika KVÅ-koder) under
samma operation. Det är dock inte möjligt i Rapportverktyget att koppla en postoperativ
infektion till flera åtgärder. Inom verksamheten måste det därför fattas beslut om vilken
åtgärd som anses vara den huvudsakliga orsaken till infektionen. Den postoperativa
infektionen får endast kopplas till denna huvudsakliga åtgärd.
2
M er information om sidan ” Koppla postoperativa infektioner” finns i Infektionsverktyget - Användarhandledning
rapportverktyget, sid 25 – 27 (avsnitt 6 Koppla postoperativa infektioner).
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 17/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
2.9
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Om jag följer upp vårdtillfällen och fördelar på infektion blir
summan av staplarna högre än om jag inte fördelar – hur kommer
det sig?
(2015-01-23)
I Figur 10 visas utgångsläge för vårt exempel. Vi väljer att följa upp Vårdtillfällen genom att
välja den önskade tidsperioden, organisatoriska enheten samt de infektioner som vi är
intresserade av: vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och ytlig postoperativ infektion. I
stapeldiagrammet syns då 140 vårdtillfällen. Detta innebär omskrivit: 140 vårdtillfällen där det
förekom/registrerats vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och/eller ytlig postoperativ
infektion.
Fi gur 10
I Figur 11 utökar vi exemplet genom att fördela på Infektion utöver ovannämnda avgränsning. I
stapeldiagrammet syns då 86 vårdtillfällen där det förekom vårdrelaterad sepsis med okänt
fokus och 56 vårdtillfällen där det förekom ytlig postoperativ infektion.
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 18/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Fi gur 11
När vi fördelar på Infektion blir summan av staplarna högre, dvs. 151, än om vi inte fördelar,
dvs. 140, som synligt i Figur 12.
Fi gur 12
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 19/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Skillnaden beror på att flera infektioner kan förekomma under ett och samma vårdtillfälle. Har
man exempelvis ett vårdtillfälle som i Figur 13 där det förekom en vårdrelaterad sepsis med
okänt fokus och en ytlig postoperativ infektion, så räknas vårdtillfället i statistiken som en
förekomst för båda infektioner, dvs. vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och ytlig
Fi gur 13
postoperativ infektion.
Alternativt kan vi förklara det vi ser i diagrammet med hjälp av Figur 14. Totalt har vi 140
vårdtillfällen med ytlig postoperativ infektion och/eller vårdrelaterad sepsis med okänt fokus.
100
100
80
80
86
60
11
60
65
40
40
20
20
11
75
54
0
0
ytlig postop
ytlig postop
sepsis
sepsis
Därav är
•
•
•
Inera AB
75 vårdtillfällen sådana där det endast förekommer en ytlig postoperativ infektion,
54 vårdtillfällen sådana där det endast förekommer en vårdrelaterad sepsis med okänt
fokus och
11 vårdtillfällen sådana där det förekommer en ytlig postoperativ infektion och en
vårdrelaterad sepsis med okänt fokus. Dessa 11 vårdtillfällen räknas som förekomster i
båda staplar, dvs. i stapeln för ytlig postoperativ infektion såväl som i stapeln för
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Fi gur 14
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 20/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
vårdrelaterad sepsis med okänt fokus. Detta eftersom vårdtillfället innehåller båda
infektionerna och inte ska räknas till endast det ena eller andra infektionen i
statistiken.
Det diagrammet svarar på är egentligen ”hur många vårdtillfällen finns det med en ytlig
postoperativ infektion, resp. en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus?”. Svaret på denna fråga
är att ”det finns 86 vårdtillfällen med en ytlig postoperativ infektion och 65 vårdtillfällen med
en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus”, men i praktiken är det inte 151 olika vårdtillfällen.
2.10 Varför får jag inte samma antal vårdrelaterade infektioner i
diagrammet oberoende om jag väljer Vårdrelaterad under
attributet Vård/Samhälle eller kryssa i alla vårdrelaterade
infektioner under attributet Infektion?
(2015-06-16)
Utgångsläget för exemplet visas i Figur 15 och Figur 16:
Fi gur 15
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 21/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Fi gur 16
I Figur 15 vill vi följa upp samtliga vårdrelaterade infektioner genom att välja den önskade
tidsperioden, organisatoriska enheten samt kryssa i Vårdrelaterad under attributet
Vård/Samhälle. I stapeldiagrammet syns då 2589 vårdrelaterade infektioner.
I Figur 16 vill vi följa upp samtliga vårdrelaterade infektioner genom att välja den önskade
tidsperioden, organisatoriska enheten samt kryssa i alla infektioner som kan vara
vårdrelaterade under attributet Infektion. I stapeldiagrammet syns då 3403 infektioner.
Anledningen till att det visas fler infektioner i Figur 16 än i Figur 15 är att
•
Lunginflammation,
•
Urinvägsinfektion med feber och
•
Urinvägsinfektion utan feber
som listas i urvalet för attributet Infektion antingen kan vara vårdrelaterade eller samhällsförvärvade infektioner. 3
Kryssar man alltså i dessa infektioner utan att avgränsa på vårdrelaterade infektioner,
(Vårdrelaterad under attributet Vård/samhälle), visas både vårdrelaterade och
samhällsförvärvade infektioner i diagrammet.
3
I urvalet för VGR och Landstinget i Uppsala Län finns även Urinvägsinfektion, som återstod från piloterprojekten,
som antingen kan vara vårdrelaterade eller samhällsförvärvade infektioner.
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 22/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
I Figur 17 kryssade vi i samma infektioner som i Figur 16 men valde dessutom att avgränsa på
vårdrelaterade infektioner, genom att välja Vårdrelaterad under attributet Vård/samhälle. I
stapeldiagrammet syns då 2589 vårdrelaterade infektioner, dvs. samma antal som i Figur 15.
Fi gur 17
2.11 Om jag följer upp infektioner och sedan fördelar på antibiotikatyp
får jag totalt sett fler förekomster (summan av staplarna blir högre
än innan fördelningen) men inte om jag utgår från måttet
antibiotikaordinationer och fördelar. Varför blir det så?
(2015-07-07)
Antag att vi tittar i måttet infektioner i Rapportverktyget och har en infektion i stapeldiagrammet. För denna infektion finns det två ordinationer med följande ATC-koder:
Cefotaxim [J01DD01] respektive Cefuroxim [J01DA06]. Om vi tittar i måttet
antibiotikaordinationer skulle vi istället se en stapel med två ordinationer.
Om vi nu väljer att fördela på antibiotikatyp på gruppnivå kommer vi fortfarande att se samma
antal infektioner respektive antibiotikaordinationer i de olika fallen (en infektion och två
ordinationer), dvs:
A. Utgår från infektioner
•
•
Inera AB
Mått att följa upp (y-axel): Infektioner
Fördela uppföljningsinformationen på: Antibiotikaordinationer, detaljnivå
Terapeutiska/farmakologiska undergrupper (förvalt)
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 23/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
 en stapel som visar en förekomst
B. Utgår från antibiotikaordinationer
•
•
Mått att följa upp (y-axel): Antibiotikaordinationer
Fördela uppföljningsinformationen på: Antibiotikaordinationer, detaljnivå
Terapeutiska/farmakologiska undergrupper (förvalt)
 en stapel som visar två förekomster
Fall A
Om vi nu är i fall A, dvs. måttet infektioner, och ändrar detaljnivå på fördelningen av
antibiotika enligt Figur 18 händer något intressant.
Fi gur 18
Den enda infektion som vi har fördelat på antibiotikatyp (dvs. vilken antibiotika man valt att
behandla denna infektion med) kan plötsligt räknas med både i stapeln med antibiotika som
behandlats med ab från undergrupp [JO1DA] resp [JO1DD]]. Infektionsverktygets
beräkningsmotor kommer därför att räkna denna infektion som en förekomst i båda dessa
staplar.
Det diagrammet svarar på är egentligen ”hur många infektioner har behandlats med
antibiotika från undergrupp [JO1DA] resp [JO1DD]]”. Svaret på denna fråga är alltså ”en med
[JO1DA] och en med [JO1DD]]”, även om det i praktiken är samma infektion.
Om vi hade valt att ha kvar på en nivå, som i Figur 19 över hade du däremot bara sett en enda
infektion.
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 24/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Fi gur 19
Den enda infektion som du har fördelat på antibiotikatyp (dvs. vilken antibiotika man valt att
behandla denna infektion med) räknas endast in i [JO1D] och stapeln visar därför bara en
infektion. Här svarar diagrammet på ”hur många infektioner har behandlats med antibiotika
från undergrupp [JO1D] Svaret på denna fråga är alltså endast en.
Fall B
Om vi istället tittar på måttet antibiotikaordinationer och detaljnivå som i Figur 20 ser vi en
stapel med två förekomster.
Fi gur 20
Här svarar diagrammet på ”för den givna infektionstypen, hur många ordinationer finns med
antibiotika från grupp [JO1D]” Svaret på denna fråga är alltså två, även om båda användes för
att behandla samma infektion.
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 25/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
2.12 Vi har orimlig många vårddygn i jämförelse med hur många
vårdtillfällen som finns för samma tidsperiod – vad kan det bero
på?
(2016-10-07)
För att förstå varför antalet vårddygn kan kännas orimligt högt i jämförelse med hur många
vårdtillfällen som finns för samma tidsperiod är det viktigt att förstå hur måtten vårdtillfällen
och vårddygn räknas.
Antag att vi har tre vårdtillfällen:
•
•
•
Vårdtillfälle A 2016-02-01 – 2016-03-15 (44 vårddygn)
Vårdtillfälle B 2016-02-04 – 2016-02-13 (10 vårddygn)
Vårdtillfälle C 2016-02-04 – 2016-02-08 (5 vårddygn)
I Figur 21 visas dessa tre vårdtillfällen och en avgränsning på tidsperiod 2016-02-03 till 201602-20.
• Följer man upp vårdtillfällen gäller följande: Om vårdtillfällets starttidpunkt faller inom
vald tidsperiod så tas det med i uppföljningen vilket innebär att B och C räknas som
förekomster av måttet ”Vårdtillfällen”. Det betyder att för vald tidsperiod skulle det
visas 2 vårdtillfällen.
• Följer man upp vårddygn gäller följande: Samtliga vårddygn som faller inom vald
tidsperiod tas med i uppföljningen vilket innebär att antalet vårddygn beräknas
genom att slå ihop de vårddygn från vårdtillfälle A, B och C som faller inom den valda
tidsperioden. Totala antalet vårddygn blir i detta fall 33 vårddygn. Observera att
vårddygn beräknas utifrån alla vårdtillfällen som pågår under den valda tidsperioden,
även om vårdtillfället i sig inte påbörjas inom vald tidsperiod.
Fi gur 21
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 26/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
I exemplet börjar vårdtillfälle A endast några dagar före den valda tidsperioden. Dock kan det
finnas vårdtillfällen som påbörjats långt innan, tex under 2014 men som inte har avslutats.
Dessa oavslutade vårdtillfällen håller då på att ticka vårddygn. Om det finns
-
många vårdtillfällen som påbörjats innan tidsperioden och som inte är avslutade eller
har en sluttidpunkt som är inom eller efter vald tidsperiod och
-
enbart ett fåtal vårdtillfällen som påbörjades inom tidsperioden
så kan det resultera i ett stort antal vårddygn och jämförbart få vårdtillfällen under
tidsperioden som följs upp.
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 27/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
3. Införande av Infektionsverktyget
3.1
Behöver man registrera något för att kunna rapportera in data till
Infektionsverktyget?
(2012-11-20) (uppdaterad 2014-04-09)
För att kunna rapportera in data till Infektionsverktyget krävs att man innan start meddelar
förvaltningen HSA-id för vårdgivaren samt för de sjukhus från vilka man skickar in data. Vilka
vårdgivare inom ett landsting samt sjukhus för respektive vårdgivare som ska finnas i
Infektionsverktyget meddelas till förvaltningen via:
http://www.inera.se/KONTAKT_KUNDSERVICE/Felanmalan-support--incidenthantering/Anmalfel/
3.2
Hur loggas användningen av de användare som kommer
åt persondata i Infektionsverktyget, alltså de som har
medarbetaruppdrag med ändamål kvalitetssäkring? Kan
man ta ut loggrapporter på något sätt?
(2015-07-07)
Infektionsverktyget är ansluten till nationella loggtjänsten vilket innebär att de loggar som
skapas då en användare är inne på sidan koppla postoperativa infektioner samt registerutdrag,
dvs. sidorna där det krävs medarbetaruppdrag med ändamål kvalitetssäkring, tillgängliggörs i
Säkerhetstjänsternas webbgränssnitt för att granska loggar. Rollen loggadministratör krävs för
att komma åt Säkerhetstjänsternas webbgränssnitt. Du kan komma åt Säkerhetstjänsternas
webbgränssnitt via Internet så väl som på Sjunet. Mer information om loggtjänsten finns här.
3.3
Vilken nivå ska data rapporteras in från? Vilken detaljnivå avses
när enhet nämns i tjänstekontraktsbeskrivningarna?
(2012-11-20)
Lägsta detaljnivå bör användas för enheter, d.v.s. motsvarande mottagnings-/avdelningsnivå
om möjligt. I Infektionsverktyget används PDL-markeringarna i HSA-katalogen för att ta reda
på vilken vårdenhet och vårdgivare en organisatorisk enhet tillhör. Således är det i verktyget
sedan möjligt att gruppera upp information på en högre nivå.
3.4
Hur vet Infektionsverktyget vilken vårdgivare som exempelvis en
vårdenhet tillhör?
(2012-11-20)
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 28/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Vilka vårdenheter och i sin tur sjukhus som organisatoriska enheterna hör till utläses från
distinguished name för enheten, samt PDL-markeringar i HSA-katalogen.
3.5
Vad gör man om man inte har kopplat enheter på lägsta nivå till
vårdenhet i HSA-katalogen med PDL-markeringar?
(2012-11-20)
Om man inte har kopplat enheter (motsvarande underliggande objekt i HSA-katalogen) på
lägsta nivå till vårdenhet så kommer inte information inrapporterad på dessa att kunna ses i
Infektionsverktyget. Antingen kan information då rapporteras in på vårdenhetsnivå eller så
måste dessa organisatoriska enheter kopplas till PDL-vårdenheter i HSA.
3.6
Hur gör man för att skicka testdata?
(2012-11-20, uppdaterad 2015-07-02)
Adresser till tjänsterna finns i dokumentet Anslutningsinstruktion Infektionsverktyget.
Beskrivning av respektive tjänst och vilken information som ska skickas med finns i
dokumentet Tjänstekontraktsbeskrivning Infektionsverktyget – Registreringstjänster.
Det går att kontrollera att data kommit över till Infektionsverktyget i ett tittargränssnitt
(”ImportBrowser”):
http://test.infektionsverktyget.sjunet.org/ImportBrowserTestData/
samt dagen efter i Infektionsverktygets användargränssnitt (Rapportverktyget):
https://test.infektionsverktyget.sjunet.org/
Om man inte har meddelat förvaltningen HSA-id motsvarande sjukhusnivå går det endast att
se att data har kommit till Infektionsverktyget via ImportBrowser men data kommer inte att
vara synligt i rapportverktyget.
3.7
Kan vi använda oss av testpatienter i driftsystemet utan att dessa
syns i statistiken?
(2012-11-20)
Det går att skicka in testdata till driftmiljön men då behöver förvaltningen ha personnummer
på testpatienterna för att kunna filtrera bort dessa i statistikuttag. Data för testpatienter kan
ses i vyn registerutdrag i rapportverktyget men tas inte med i statistiken när rapporter skapas.
För driftmiljön finns ingen ImportBrowser eftersom den inte har den säkerhet som krävs för att
hantera patientdata.
3.8
Inera AB
Behöver man ha åtkomst till Sjunet för att skicka testdata?
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 29/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
(2012-11-20)
Adresserna som avser IV-test i anslutningsinstruktionen kräver inte någon åtkomst till Sjunet.
Med hjälp av de adresserna kan testdata skickas in och ses i ImportBrowser via:
http://ivtest.inera.se/IVImportBrowser/
I denna miljö finns dock ingen koppling till rapportverktyget utan information kan endast ses
via ovanstående länk.
3.9
Vilket HSA-id ska anges när man vill ansluta sig till
Infektionsverktygets tjänster på nationella tjänsteplattformen?
(2012-11-20) (uppdaterad 2013-02-07, 2014-04-09, 2015-06-22)
Vid Beställning B, anslutning av konsument till Infektionsverktygets tjänster, anges HSA-id för
funktionscertifikatet som används vid kommunikation med den nationella tjänsteplattformen.
En beställning per miljö behöver göras, d.v.s. en beställning för testmiljön och en för
produktionsmiljön.
Vid Beställning D, etablera samverkan mellan konsument och Infektionsverktyget, anges både
HSA-id för funktionscertifikatet och HSA-id för vårdgivaren. En beställning per miljö behöver
göras, d.v.s. en beställning för testmiljön och en för produktionsmiljön.
Anslutningsdokument för beställning B och D finns här.
SITHS-funktionscertifikat hanteras av landstingets lokala SITHS-förvaltning. Det behövs ett
funktionscertifikat för testmiljön och ett för produktionsmiljön. Mer information om SITHS
finns här.
På denna sida kan man se vilka konsumentcertifikat som går att använda mot vilken instans av
tjänsteplattformen:
https://skl-tp.atlassian.net/wiki/display/NTJP/FAQ+Teknik#FAQTeknikCertifikatd%C3%A5enkonsument%28tj%C3%A4nst%29anroparNTJP
Fullständig information om tjänsteplattformen (Integration Competence Center – ICC) och
tjänstekontrakt finns här.
3.10 Ska kopplingen till Infektionsverktyget gå direkt till den nationella
tjänsteplattformen eller via en regional plattform?
(2012-11-20)
CeHis rekommendation är att alla anslutningar till den nationella tjänsteplattformen går via en
regional tjänsteplattform. För Infektionsverktyget specifikt gör det ingen skillnad hur en
vårdgivare väljer att ansluta sig. Det är alltså inget hinder om det ännu inte finns en regional
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 30/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
tjänsteplattform hos den anslutande vårdgivaren. Det kan finnas tekniska fördelar för den
lokala delen av anslutningen om denna byggs med hjälp av en regional tjänsteplattform.
3.11 Hur hanteras privata vårdgivare som bedriver
landstingsfinansierad vård?
(2012-11-20)
Privata aktörer som bedriver hälso- och sjukvård på uppdrag och efter finansiering av
kommuner eller landsting betraktas som egna vårdgivare, vilket innebär att information inte
kan delas med dessa. De privata vårdgivarnas information hamnar i en egna ”tårtbitar”. Ett
landsting kan i avtal kräva att de följer upp sin verksamhet med hjälp av Infektionsverktyget
och begära uttagna infektionsverktygsrapporter från den privata vårdgivaren.
3.12 Ska enbart slutenvårdstillfällen skickas som jämförelsetal eller
även öppenvårdskontakter?
(2012-11-20) (uppdaterad 2013-02-07, 2015-06-22)
Endast slutenvårdstillfällen ska skickas in via tjänsten ProcessCareEncounter. Socialstyrelsens
definition av vårdtillfälle används:
http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fTid=269
Öppenvård, eller öppen specialistvård inom sjukhusvården, anses inte vara ett vårdtillfälle
eftersom definitionen av termen innefattar att man skall ha en sängplats. Från
öppenvårdskontakter ska övrig information, dvs. ordinationer, diagnoser, laboratoriesvar och
åtgärder, skickas in för att ha som jämförelsedata. Registrerade åtgärder används även för att
koppla postoperativa infektioner till, dvs. de fyra andra registreringstjänsterna (alla utom
ProcessCareEncounter, se tjänstekontraktsbeskrivning) ska användas för både öppen- och
slutenvårdskontakter.
Med jämförelsetal avses alltså att alla slutenvårdstillfällen ska skickas in oavsett om patienten
har haft en infektion eller inte.
Anslutning av primärvården är idag inte en del av patientsäkerhetsöverenskommelsen.
3.13 Hur hanteras vårdform i Infektionsverktyget?
(2012-11-20)
Om registrerad information, exempelvis en infektion, faller inom start- och slutdatum för ett
av patientens befintliga vårdtillfällen antar Infektionsverktyget att den konstaterats i
slutenvård, annars, dvs. om det inte finns något vårdtillfälle, i öppenvård. I rapportverktyget
finns det möjlighet att filtrera viss uppföljningsinformation på vårdform.
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 31/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
3.14 Vilken terminologi används i Infektionsverktyget?
(2012-11-20) (uppdaterad 2015-06-22)
Det finns ett tittargränssnitt där man kan se vilka terminologier och urval ur terminologier som
används i Infektionsverktyget.
Adress i testmiljö - över internet: http://ivtest.inera.se/terminologyviewer/
Adress i testmiljö - över Sjunet: http://test.infektionsverktyget.sjunet.org/Terminologi/
Adress i produktionsmiljö - över Sjunet: https://infektionsverktyget.sjunet.org/Terminologi/
3.15 Enligt tjänstekontraktsbeskrivningen för terminologitjänster skall
inte system som använder den vara beroende av tillgänglighet hos
tjänsterna under vård av enskild patient. Vad behöver lagras lokalt
för att vara oberoende?
(2012-11-20)
I tjänstebeskrivningen för terminologitjänsten finns följande Tabell 1:
14EF2CE5-5B02-45D6-BBB310A958BD85A4
Starturval för val av ordinationsorsak
5FD548C5-E551-4417-88714CC3BA24B6F0
ATC-trigger för att ange ordinationsorsak
90E066BB-E1A9-4907-943300E849D6A151
Diagnostrigger. De diagnoser som skall sändas till
infektionsverktyget
8A0C81CC-4D32-484C-B7B7C5F1F01C59B3
Åtgärdstrigger. De åtgärder som skall sändas till
Infektionsverktyget
CA29A6CA-3A9F-45E2-90FDF0459881AF46
NPU-trigger. NPU-koder för de laboratoriefynd som skall
sändas till Infektionsverktyget
12C61DE8-1CDC-43B2-8AE4244F18C82D96
Riskåtgärder för postop inf (kirurgiska åtgärder)
Ta bel l 1
Starturval (samt underliggande urval med ordinationsorsaker) och ATC-trigger måste lagras
lokalt. Om användaren vill ha möjlighet att, direkt vid ordination, göra postoperativa
kopplingar behöver även kirurgiska ingrepp lagras lokalt.
Vad gäller diagnostrigger, åtgärdstrigger och NPU-trigger behövs dessa funktionellt endast när
en överföring till Infektionsverktyget skall ske. Detta innebär att man inte av tillgänglighetsskäl
behöver lagra dem lokalt. De är dock rätt stora kodverk så rekommendationen är att även
dessa lagras lokalt av prestandaskäl.
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 32/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
3.16 Vilka riskfaktorer ska rapporteras in till Infektionsverktyget och
vilka koder ska då användas? Är det tillåtet att skicka KVÅ-koder
för vissa riskfaktorer och Snomed CT-koder för andra?
(2012-11-20) (uppdaterad 2014-04-09, 2015-06-22)
Vilka riskfaktorer som ska rapporteras in och vilka koder som ska användas redovisas nedan.
Notera att ”Avlägsnande av endotrakealtub” inte har någon KVÅ-motsvarighet. Observera att
det endast är Snomed CT-koderna som leder till en riskperiod i Infektionsverktyget och som
används exempelvis för att beräkna måtten riskfaktordygn och förekomster av riskfaktor. Om
rapporteringen av riskfaktorerna lokalt görs på en mer detaljerad nivå måste först en lokal
mappning göras innan informationen skickas till Infektionsverktyget. Denna lokala mappning
måste vara konfigurerbar så att det går att ändra om de nationella kraven skulle förändras,
exempelvis om nya behov uppstår när fler landsting har infört Infektionsverktyget. Tabell 2
visar mappningen mellan SNOMED CT-koder och KVÅ-koder.
Snomed CT- Term
begrepps id
KVÅkod
Kodtext
233527006
införande av
centralvenös
kanyl
SP999
Inläggning av CVK, UNS
175853000
avlägsnande av
central
venkateter
DF007
Avlägsnande av central venkateter (CVK) UNS
118961005
införande i
urinvägarna
TKC20
Direkt KVÅ-motsvarighet saknas eftersom
118961005 Införande i urinvägarna inte bara
avser urinblåsan utan införande överhuvudtaget
i urinvägarna. TKC20 Kateterisering av urinblåsa
är den närmaste motsvarigheten i KVÅ men dock
en delmängd av 118961005 varför mappningen
ändå är giltig.
286738000
avlägsnande av
urinkateter
DK021
Borttagande av urinkateter
112798008
inläggning av
endotrakealtub
DG017
271280005
avlägsnande av
endotrakealtub
Trakeal intubation
KVÅ-motsvarighet saknas
Ta bel l 2
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 33/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Utgångspunkt för vilka riskfaktorer som ska registreras i Infektionsverktyget var de som
användes i PPM-VRI-undersökningarna. Det är alltså samma riktlinjer som gäller för
rapportering till PPM-VRI som gäller för rapportering till Infektionsverktyget.
3.17 Hur ska insättande respektive avvecklande av trachealkanyl
registreras?
(2012-11-20)
Trachealkanyl ska registreras på samma sätt som endotrachealtub. Det är ingen skillnad om
det är tub eller kanyl vad gäller luftvägsavledningen.
3.18 Kan Infektionsverktyget kopplas/integreras med Pascal?
(2012-11-20)(uppdaterad 2016-11-01)
Infektionsverktyget använder sig av data som skickas med vid en ny ordination av antibiotika i
patientens journal. Pascal är ett system som tillåter vårdpersonal att förskriva recept
elektroniskt till dospatienter. Pascal lagrar i sig ingen egen data utan samordnar data från
berörda databaser för en angiven patient och visar upp den.
Eftersom förskrivning av recept i Pascal sker efter att ordinationen redan gjorts i ett
journalsystem finns i nuläget ingen nytta av en integration mot Pascal.
3.19 Ska information om laboratoriesvar överföras direkt från
labsystemen eller ska det göras via journalsystemen?
(2012-11-20) (uppdaterad 2013-05-14)
Det är egentligen en fråga för respektive landsting att bestämma vilken modell de vill ha för sin
anslutning. Oftast har den bästa lösningen visat sig vara att använda labsystemet för den
informationen, eftersom informationen när den väl nått journalsystemet oftast inte är
tillräckligt strukturerad.
Om man vill skicka information direkt från labsystemet utan att gå via journalsystemet kan
man behöva en separat anslutning till nationella tjänsteplattformen (eventuellt via en regional
tjänsteplattform om man valt det alternativet) med ett separat funktionscertifikat.
3.20 Används alla åtgärder att koppla postoperativa infektioner till?
(2012-11-20, uppdaterad 2015-07-02)
Nej, endast ett urval av åtgärder kommer att visas när du vill göra en koppling. Det finns ett
pågående arbete med att förbättra detta urval. Hur det ser ut i dagsläget kan ses i Terminologitittaren i produktionsmiljön: https://infektionsverktyget.sjunet.org/Terminologi/
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 34/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Urval: riskåtgärder för postop inf (kirurgiska åtgärder) (12C61DE8-1CDC-43B2-8AE4244F18C82D96)
3.21 Ska vi skicka över tidigare registrerad data när vi är anslutna till
Infektionsverktyget?
(2012-11-20)
När anslutningen till Infektionsverktyget är färdigställd börjar överföring av data till
Infektionsverktyget från den tidpunkten. Det är dock rekommenderat att skicka tidigare
utförda åtgärder eftersom dessa kan användas att koppla postoperativa infektioner till. Om
möjligt bör åtgärder från ett år tillbaka skickas eftersom detta är riskperioden för djup
postoperativ infektion.
3.22 Vilka tillägg finns för ordinationsorsaker?
(2013-02-07, uppdaterad 2015-07-02)
Vilka ordinationsorsaker som ingår i det nationella urvalet i dagsläget kan ses i Terminologitittaren i produktionsmiljön: https://infektionsverktyget.sjunet.org/Terminologi/.
Ordinationsorsaker finns under IVPopUp1.
Numera finns det möjlighet att behöriga användare kan logga in och administrera lokala tillägg
i urval, dvs. de infektionstyper som är frivilliga att följa upp under samhällsförvärvade
infektion. Här ser vi gärna att man har en utsedd representant per vårdgivare. För åtkomst till
denna funktionalitet behöver ni meddela förvaltningen namn på personen samt HSA-id enligt
SITHS-kortet om personen inte har varit inloggad i Rapportverktyget. Observera att ändringar
via gränssnittet inte visas direkt i vårdinformationssystemet innan en uppdatering av
ordinationsorsaker har hämtats från terminologitjänsten.
3.23 Vad händer med en postoperativ infektion när den kopplas till en
åtgärd?
(2013-02-07) (uppdaterad 2014-04-09)
Även om en postoperativ infektion är registrerad på en annan enhet än åtgärden utfördes på,
kommer infektionen att fortsätta vara registrerad på den enhet som registrerade infektionen.
3.24 Kan vi skicka ordinationsorsak utan tillhörande ordination?
(2013-02-07)
Det finns möjlighet i det nationella tjänstegränssnittet att ta emot ordinationsorsaker utan
ordination men då krävs att man lokalt gör en lösning för att trigga överföring till Infektionsverktyget. Detta är dock inget krav på att implementera. Ett exempel på en triggermekanism
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 35/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
kan vara att en diagnos kan markeras som vårdrelaterad och skickas till Infektionsverktyget
utan ordination.
3.25 Hur ska man hantera situationen då man har ordinerat antibiotika
mot en urinvägsinfektion men det vid ett senare tillfälle visar sig
att patienten hade en lunginflammation som kräver en annan
antibiotikaordination?
(2013-02-07)
I de fall då det gäller samma infektionsepisod, dvs. den ordinationsorsak men angav vid
ordination 1 var fel, ska man göra en ny antibiotikaordination som avser samma ordinationsorsak som den första ordinationen. Vid den nya ordinationen väljer man redan registrerad
infektion. Ett exempel: Vid första ordinationen anger man urinvägsinfektion som ordinationsorsak. Vid andra ordinationen, även fast det visade sig att patienten hade en
lunginflammation, ska man ange att ordinationen avser urinvägsinfektionen.
Om det däremot avser en ny infektionsepisod, t.ex. tillkomst av diarré i samband med den
första antibiotikaordinationen, ska en ny ordinationsorsak registreras vid den andra
antibiotika-ordinationen.
Detta är de nationella rekommendationerna utifrån hur lösningen ser ut i dagsläget.
Anledningen är att man inte vill räkna samma infektionsepisod två gånger, vilket innebär två
infektioner i statistiken, även om ordinationsorsaken vid den första antibiotikaordinationen
visade sig vara fel.
3.26 Kan vi skicka reservnummer till Infektionsverktyget?
(2013-02-07)
Ja, Infektionsverktyget hanterar att reservnummer skickas in.
3.27 Kan vi skicka osignerad data?
(2013-02-07)
I Infektionsverktyget syns det inte om data är signerat eller inte. Ibland kan det finnas
anledning att skicka osignerad data för att säkerställa att statistik blir korrekt men detta är en
lokal fråga.
3.28 Kan t.ex. information från olika system skickas i olika omgångar
eller måste det skickas samlat?
(2013-02-07)
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 36/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Informationen kan skickas var för sig, i vilken ordning som helst och när man vill. Hanteringen
att koppla ihop information görs i Infektionsverktyget.
3.29 Hur hanteras patienter med skyddad identitet i
Infektionsverktyget?
(2013-02-07)
Information som inte får visas för patienter med skyddad identitet registreras inte i Infektionsverktyget. Således sker ingen speciell hantering av dessa patienter i infektionsverktyget och
det finns ingen möjlighet att se om en patient i fråga har skyddad identitet. Det är dock en
lokal fråga om man vill skicka information om patienter med skyddad identitet till
Infektionsverktyget eller inte.
3.30 Ska vi skicka medicinskt ansvarig enhet eller fysisk enhet?
(2013-02-07) (uppdaterad 2013-03-05)
De nationella rekommendationerna är att om det finns en valmöjlighet ska man föredra att
skicka fysiska enheten för vårdtillfällen men medicinska ansvariga enheten för all annan
information. Med fysisk enhet avses där patienten är fysiskt placerad på avdelningsnivå. I fallet
åtgärder skickas företrädesvis den utförande enheten även om det medicinska ansvaret för
patienten finns på en annan enhet.
3.31 Vad händer om det sker förändringar i HSA-katalogen, exempelvis
att två enheter slås ihop?
(2013-02-07)
Inrapporterad information fortsätter alltid vara kopplad till de HSA-id som de rapporterades in
på. I exemplet ovan så beror resultatet alltså på om den nya enheten representeras av en av
de tidigare enheternas HSA-id, eller om den får ett nytt id. I det första fallet kommer det även
efter sammanslagningen att finnas två olika enheter i rapportverktyget, men på en av dem
finns det bara historisk information från innan sammanslagningen, och på den andra kommer
all ny information att registreras. Om det istället är så att de sammanslagna enheterna får ett
nytt HSA-id kommer man att se tre olika enheter i rapportverktyget. Två av dessa har endast
historisk information, och den tredje får nyregistrerad information.
Om en organisatorisk enhet flyttar organisatoriskt och exempelvis byter vårdenhetstillhörighet
kommer den att ta med sig sin historiska information så länge den inte också byter HSA-id.
3.32 Ska vi skicka in information om åtgärder, diagnoser, vårdtillfällen
oavsett om patienter har fått antibiotika ordinerad eller ej?
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 37/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
(2013-02-07)
Ja! Ni ska skicka all information som registrerats oavsett om patienten har en infektion eller
inte. Åtgärder, diagnoser och vårdtillfällen används som jämförelsetal vilket exempelvis
innebär att andelen vårdrelaterade infektioner av totala antalet vårdtillfällen kan följas upp.
3.33 Varför ska Clostridium difficile rapporteras in från laboratoriesvar
när det ändå är ett val under vårdrelaterade infektioner?
(2013-02-27)
Det korta svaret är att inte alla laboratoriesvar behöver behandlas (patienten kan t ex ha blivit
symptomfri) men är intressanta att få uppgift om ändå, eftersom förekomsten har samband
med flera faktorer (t ex högt antibiotikatryck, lokal smittsamhet).
Clostridium difficile har varit ett önskemål (krav) att ha med i Infektionsverktyget redan från
SKLs expertgrupp år 2009. Clostridium difficile har både ett samband med högt antibiotikatryck
på såväl patienten som på vårdenheten. Det är också ett problem avseende smittsamheten på
den lokala enheten.
Uppgiften om Clostridium difficile kan fås via både antibiotikabehandling och laboratoriesvar
som trigger. Clostridium difficile behöver fångas på båda dessa sätt eftersom vi dels vill fånga
alla fall, och dels vill veta i vilken andel kända fall även behandlas med antibiotika.
Vissa fall fångas via laboratorieundersökning men alla dessa behöver inte ha antibiotika, de
kan t ex ha blivit symptomfria. Andra fall kan möjligen pga epidemiologiska situationen
bedömas ha Clostridium difficile (pga omgivande fall på samma sal t ex) och det är då enligt
uppgift inte precis alla som provtas innan behandling. Dock, även om alla skulle provtas, så
räcker det med behovet att veta i vilken grad antibiotikabehandling används, för att vilja
registrera behandlingar av Clostridium difficile. Se även Figur 22Fi gur 22.
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 38/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Fi gur 22
3.34 Hur ofta måste vi skicka information om positiva laboratoriesvar?
Räcker det om vi skickar exempelvis en gång i veckan?
(2013-05-14)
Det är upp till varje landsting att välja hur ofta man vill rapportera in information. Information
görs tillgänglig för uppföljning dagen efter att den rapporterats till Infektionsverktyget.
3.35 Finns det ett användargränssnitt där man manuellt kan registrera
data, exempelvis för att registrera positiva laboratoriesvar?
(2013-05-14)
Nej, det finns inte någon funktion som stödjer manuell inmatning.
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 39/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
3.36 Hur skapas organisatoriska hierarkin i rapportverktyget?
(2013-05-14, uppdaterad 2015-07-07)
Nivå 1: Vårdgivare
Läggs in manuellt.
Nivå 2: ”sjukhusnivå” (för vissa landsting används division eller motsvarande här)
Läggs in manuellt. Koppling till nivå 1 sker också manuellt.
Nivå 3: Vårdenhet (PDL)
Kopplas till nivå 2 enligt HSA-hierarki. Infektionsverktyget söker uppåt i HSA-trädet för att hitta
ovanliggande nivå 2-enhet. Kopplingen mellan nivå 2 och 3 görs alltså med hjälp av
distinguished name (DN).
Nivå 4: Enhetsnivå (avdelning, mottagning m.m.)
Detta är den lägsta nivå man kan följa upp information på. Inskickad information markeras
med hsa-id:n från denna nivå. Koppling till nivå 3 sker med hjälp av PDL-markeringar (HSAhierarki ignoreras).
3.37 Hur ska vi hantera situationen då vi inte har någon motsvarighet
till ”sjukhusnivå”?
(2013-05-14)
Om det inte finns någon motsvarighet till ”sjukhusnivån” så får vårdgivarnivån dubbleras vilket
innebär att det alltid kommer att se ut som att det finns fyra nivåer att följa upp inrapporterad
data på i rapportverktyget.
3.38 Finns det några riktlinjer för vad som innefattas i ordinationsorsakerna?
(2013-05-14) (Uppdaterad 2014-04-09)
För närvarande pågår det inget nationellt arbete för att ta fram gemensamma riktlinjer för
detta.
3.39 Finns det mall- och exempelmeddelanden för de olika tjänsterna?
(2013-05-14, uppdaterad 2015-07-07)
Tjänstekontrakten kan laddas hem i zip-format från bitbucket:
•
Infektionsverktygets tjänstedomän – riv.processdevelopment.infections:
o
•
Inera AB
https://bitbucket.org/rivta-domains/riv.processdevelopment.infections/src
Terminologitjänstens tjänstedomän – riv.informatics.terminology
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 40/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
o
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
https://bitbucket.org/rivta-domains/riv.informatics.terminology/src
Mall- och exempelmeddelanden kommer med i zip-filen, exempelvis:
•
/ schemas / interactions / ProcessActivityInteraction / Mall Activity.xml
3.40 Hur gör man om två ordinationer ska kopplas till samma
ordinationsorsak?
(2013-05-14)
Vid första ordinationen väljer användaren aktuell ordinationsorsak i journalsystemet.
Registreringen skickas in via tjänsten ProcessPrescriptionReason:
Om ordinationsorsaken är en vårdrelaterad eller samhällsförvärvad infektion kommer denna
att ha ett unikt id i (lokalt id) i parametern $$tillståndsid.
Om ordinationsorsaken är antibiotikaprofylax kommer denna att ha ett unikt id (lokalt id) i
parametern $$aktivitetsid.
Ordinationen kommer att ha ett unikt id (lokalt id) i parametern $$ordinationsid.
Vid det andra ordinationstillfället väljer användaren ”tidigare registrerad ordinationsorsak” i
journalsystemet. I tjänsten ProcessPrescriptionReason skickas registreringen in enligt följande:
Samma unika id anges i parametern $$tillståndsid alternativt $$aktivitetsid som vid den första
registreringen.
Ett nytt unikt id anges i parametern $$ordinationsid (eftersom detta är en ny ordination).
Detta resulterar i att det kommer att finnas två ordinationer kopplade till samma
ordinationsorsak.
Observera att om samma unika id anges i parametern $$ordinationsid som vid den första
ordinationen kommer denna att skrivas över och det kommer endast att finnas en ordination
kopplad till ordinationsorsaken.
Vad gäller tidpunkterna för ordinationerna rekommenderas att följande anges i parametrarna
$$registreringstidpunkt_ordinationstidpunkt samt $$registreringstidpunkt (illustreras i kap 12 i
anslutningsinstruktionen):
ordination 1
$$registreringstidpunkt_ordinationstidpunkt: tidpunkten då ordination1 registrerades
$$registreringstidpunkt: lämna tomt
ordinationstidpunkten för Ordination1 kommer att användas som registreringstidpunkt för
ordinationsorsaken
ordination 2 (refererar tillbaka till samma orsak som ordination 1)
$$registreringstidpunkt_ordinationstidpunkt: tidpunkten då ordination2 registrerades
$$registreringstidpunkt: lämna tomt
registreringstidpunkten för ordinationsorsaken kommer att vara oförändrad
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 41/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
3.41 Kan vi skicka in diagnoskoder från KSH97-P till Infektionsverktyget?
(2013-05-14)
Nej, dessa koder finns inte med i Terminologitjänstens diagnosurval och tas således inte emot
av Infektionsverktyget.
3.42 Kan det finnas koder från olika kodsystem när vi hämtar ett urval
från terminologitjänsten?
(2013-05-14)
Ja, i ett och samma urval kan det finnas koder som tillhör olika kodsystem. Exempelvis när
starturval för ordinationsorsak hämtas finns Snomed CT-koder samt koder från det lokala
kodsystemet ”IV Annan”.
3.43 Var kan vi hitta information om hur vi ska tolka fel i svaret när vi
skickar data via tjänsterna?
(2014-04-09)
Information om felhantering finns i tjänstekontraktsbeskrivningarna.
För de felkoder som tjänsteplattformen skickar ut, exempelvis ”VP004 No Logical Adress” finns
dessa beskrivna via följande länk:
https://skl-tp.atlassian.net/wiki/display/NTJP/FAQ+Teknik#FAQTeknik-Felkoder
3.44 Varför finns svampmedlet Nystatins ATC-kod (A07AA02) inte med i
Infektionsverktygets ATC-triggerlista?
(2015-01-20)
Svampmedlet Nystatins ATC-kod (A07AA02) fanns från början med i triggerlistan men det
beslutades i förvaltningsgruppen att ta bort det.
3.45 Hur gör man för att lägga till ny vårdgivare/sjukhus?
För att lägga till ny vårdgivare/sjukhus till infektionsverktyget finns det två punkter som behöver
göras, vilken ordning de görs i är inte avgörande.
•
Inera AB
Kontrollera att vårdgivaren/sjukhuset är anslutet till den nationella tjänsteplattformen. Om
vårdgivaren/sjukhuset inte har en anslutning ansöker du om detta genom att följa
instruktionerna på följande länk: http://www.inera.se/TJANSTER--PROJEKT/ICCIntegration-Competence-Center/Anslutning-till-Tjansteplattformen/Etablera-samverkan--Bestallning-D/
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 42/43
FAQ Inf ektionsverktyget
Version: 1.2
•
Förf attare: Nationella f örv altningen
Inf ektionsv erktyget
Senast ändrad
2016-10-07
Meddela den nationella förvaltningen om att ni önskar lägga till ny vårdgivare/sjukhus och
hur organisationen för den nya vårdgivaren/sjukhusen ser ut, det gör ni
via http://www.inera.se/KONTAKT_KUNDSERVICE/Felanmalan-support-incidenthantering/Anmal-fel/
I svaren till frågorna 3.36 och 3.37 kan du läsa om hur organisationsstrukturen är uppbyggd
i infektionsverktyget. Samma information behövs för den nya vårdgivaren/sjukhuset.
Inera AB
Box 177 03
Östgötagatan 12
118 93 Stockholm
Tel 08 452 71 60
inf [email protected]
www.inera.se
Organisationsnummer
556559-4230
Sid 43/43