Anvisning Tammerfors Universitetssjukhus Inremedicinska ansvarsområdet/hematologi Nr 65.00.20R 1 (3) 15.7.2017 Kost för patienter under cancermedicinbehandling Måltiden är i bästa fall en källa till njutning och dagens höjdpunkt. Under sjukhusvistelsen är maten även en del av vården. Från maten får vi energi och skyddsämnen. Ett bra näringsintag påskyndar tillfrisknandet efter behandlingen och förebygger en för stor viktnedgång. Vad är bra näring När man äter mångsidigt, varierande och tillräckligt får man sig till godo alla näringsämnen. Ett gott näringstillstånd gör att man bättre klarar av behandlingarna och minskar biverkningarna från dem. Maten upprätthåller magsäckens och tarmens förmåga att motstå tarmrelaterade infektioner och risken att insjukna i dem minskar. I ett vist skede av cellgiftsbehandlingen är det vanligt med dålig matlust, illamående och smakförändringar, maten överlag eller en viss sorts mat smakar inte. Med tanke på tillfrisknandet är det viktigt att försöka äta åtminstone något. Vad som är hälsosam mat behöver man i detta skede inta tänka på, utan man kan äta allt som smakar. Det viktigaste är att få tillräckligt med energi, dvs. förhindra viktnedgång. Vitaminer och mineralämnen kan vid behov tillgodoses med vitamintillskott. När maten inte smakar Dålig matlust, illamående och uppkastningar är vanliga biverkningar av cellgiftsbehandling. Illamåendet kan börja vid olika tidpunkter från att cellgiftet getts, vanligen 1–12 timmar efter att behandlingen inletts. Illamåendet sköts effektivt med illamående medicin som ges intravenöst, som injektion eller via munnen som tabletter. En vackert portionerad tallrik och ett tilltalande utseende på maten stimulerar aptiten. Om matportionen som äts är väldigt liten, bör mellanmål ätas, så att man får tillräcklig mängd energi. Som måltidsdryck och vid törst bör man välja energirika drycker som mjölk, surmjölk, saft eller "kotikalja". Man kan ordna måltider också vid andra tidpunkter än sjukhusets vanliga, om man känner att matlusten infaller. Berätta för skötarna om dina önskemål beträffande maten, de förverkligar dem enligt avdelningens mjöligheter. Mat hemifrån smakar för många bättre än sjukhusmaten. Be att anhöriga hämtar den mat du önskar hemifrån! Maten måste vara färsk och av god kvalitet. Måltiden mäste värmas ordentligt i avdelningens mikrovågsugn före den avnjuts. Tvätta och skölj sallad, grönsaker och frukt bra. Grönsaker kan vb serveras skalade och finfördelade åt dig. På avdelningen finns kylskåp, i enpersoners rum och i dagsalen, för förvaring av mat hemifrån. I rummena är det skäl att förvara även dryckerna i kylskåp och hålla endast en liten mängd åt gången på bordet. Birkalands sjukvårdsdistrikts samkommun www.pshp.fi Anvisning Tammerfors Universitetssjukhus Inremedicinska ansvarsområdet/hematologi Nr 65.00.20R 2 (3) 15.7.2017 Maten smakar ofta bättre i sällskap med andra. Be någon annan patient komma och äta tillsammans med dig i dagsalen! Sätt på lämplig bakgrundsmusik för att skapa en trevlig matstund. Näringstillskotts drycker och pulver Näringstillskotts produkter i form av mellanmålsdrycker eller pulver blandat i maten förbättrar energitillförseln, då maten inte smakar. De säljs på apotekena. Näringsdryckerna som säljs i tetrapak är näringsrika och smakurvalet rikligt. Dryckerna finns som saft- eller mjölkbaserade. De smakar bäst kylda. Om man önskar kan de spädas med tex kräm, juice eller glass. Från en förpackning får man 200–300 kcal, ca 10 g proteiner och ca en femtedel av dagens vitamin- och spårämnes behov. Produkt märken är tex Nutridrink®, Addera®, Fresubin® och Resource®. Det finns också Nutridrink® creme, Nutridrink® fruit och Nutridrink® soup. Näringstillskott i pulverform, tex Nutrison®, Resource®, sätts till färdig mat, ca 10–15 g per portion. Pulvret tillsätts, blandat i lite vatten, i tillredningens slutskede så att maten bara kokar upp efter att pulvret tillsats. Maltodextrin i pulverform är ett energitillskott liksom näringstilläggen. Pulvret löser sig bra i vätskör. Det kan tillsättas till kall eller varm mat, tex saft, mjölk, kräm, välling och soppor. Av en deciliter pulver får man ett energitillskott på ca 200 kcal. Användningen av pulvret börjas försiktigt och ökas stegvis för att undvika magbesvär. Man kan också tillsätta fett, grädde, riven ost eller smältost, ägg eller socker till mat för att öka energitillgång. Kosten under cellgiftsbehandlig Att skölja munnen med vatten varannan timme dagtid minskar skadorna på munnens slemhinnor som orsakas av cellgiftsbehandlingen. Under cellgiftsbehandlingen är det viktigt att se till att få tillräckligt med vätska. Läkaren ordinerar den vätskemängd som du bör få före och under cellgiftsbehandlingen. Bästa resultatet fås om du dricker 1–2 glas varje timme då du är vaken. Lämpliga drycker är vatten, saft etc. Mjölkens laktos kan orsaka luft- och magbesvär under och ett par veckor efter cellgiftsbehandlingen. Låglaktoshaltiga produkter kan vara lämpligare. Mjölkprodukter är, vid sidan av kött, viktiga proteinkällor och därför bör de inte lämnas bort helt. Det finns mest laktos i flytande mjölkprodukter (mjölk, surmjölk, fil, yogurt, glass). I margarin och smör finns det mycket litet laktos, liksom i mogna ostar, tex i edam finns det knappt nägon laktos kvar. Det finns att få motsvarande låglaktoshaltiga varianter till alla mjölkprodukter, tex Hyla och Into. Om inte dessa heller passar garanterar man tillräckligt kalcium intag med ost (810 skivor per dag) eller kalciumpreparat. I matlagningen kan man ersätta mjölk med vatten, buljong, saft, soja- eller rismjölk. Man kan avreda vätska med smältost. Birkalands sjukvårdsdistrikts samkommun www.pshp.fi Anvisning Tammerfors Universitetssjukhus Inremedicinska ansvarsområdet/hematologi Nr 65.00.20R 3 (3) 15.7.2017 Om du ändå inte kan ta tillräckligt med föda, är det möjligt att ge näring intravenöst. Din läkare och skötare uppskattar näringsbehovet tillsammans med dig. Försök ändå äta åtminstone nägot! Den tid man ger näring intravenöst bör vara så kort som möjligt för att behålla en normal tarmfunktion. Hantering och förvaring av mat hemma under skedet med låga blodvärden Tvätta alltid händerna före man handskas med maten eller äter. Välj hela och rena livsmedel i butiken. Använd inte mat som blivit gammal eller produkter som överskridit "sista användningsdatum". Produkter märkta med "bäst före" kan i viss mån användas efter datumet om de förvarats rätt och förpackningen inte öppnats. Matens rätta tillrednings- och förvaringstemperatur är viktig att iaktta, för att förhindra tillväxten av skadliga mkrober. Maten mäste tillredas ordentligt, får ej vara rå. Då man värmer mat måste det ånga från den. I mikrovågsugn värms maten ojämnt, därför bör tallriken vändas emellan och maten blandas om. Mat bör inte värmas flera gänger. Ifall man tillret en större mängd mat, skall man bara värma det man äter vid en måltid. Varm mat mäste kylas snabbt tex i kallvattenbad. I kylskåp bör temperaturen vara mellan +2 - +6 grader. I kylen bör det finnas en egen termometer. Kylskåpet rengörs regelbundet och gamla matvaror slängs. Kräm bör förvaras i kylskåp, även om dess konsistens och färg kan förändras lite. Undvik födoämnen vars tillverkningsätt inte förstör mikrober, eller produkter som har lång förvaringstid och inte värms före de äts. Sådana är tex gravad lax, vakumförpackade fiskprodukter, mögel- och färskostar. Opastöriserad mjölk bör ej drickas. Inhemska bär kan ätas råa så länge de är rena och färska. De flesta frysförpackade bär som säljs i affärerna är utländska. Sylt och saft som möglat får ej användas, även om möglet "skalats" bort. Mögelsporerna har i allmänhet spritt sig i hela produkten. Birkalands sjukvårdsdistrikts samkommun www.pshp.fi