Regeringens insatser för
ungdomar som riskerar
hedersrelaterat våld
FA K TA B L A D
Justitiedepartementet
Ju 03.21
Under de senaste åren har alltmer uppmärksamhet
riktats mot situationen för flickor och unga kvinnor
som lever i en vardag av ofrihet, tvång, hot eller våld.
Vissa flickor utsätts för extrem kontroll från sina
anhöriga; en del lovas bort i arrangerade äktenskap
redan som barn eller tvingas att gifta sig, andra utsätts för hot och tvång när de försöker leva som andra
ungdomar. De blir oerhört utsatta då den närmaste
familjen och släkten ofta tar parti mot dem.
Kunskapen om orsakerna till problemen och om det
så kallade hedersrelaterade våldet har varit
bristfällig.
Regeringen har gjort insatser inom områden som till
exempel skola, omsorg, polis och socialtjänst. För att
sätta stopp för denna typ av förtryck måste arbetet i
Sverige förenas med internationella insatser.
Inriktning - förebyggande arbete
Åtgärderna i Sverige är huvudsakligen inriktade på
förebyggande arbete och ett bättre skydd av individen.
Regeringen har sett över brister i skyddet av unga
kvinnor och flickor och myndigheternas ansvar har
gjorts tydligare. För att flickorna ska få rätt hjälp från
myndigheterna krävs större insikter och kunskaper om
mäns våld mot kvinnor och flickor.
Regeringen riktar sina insatser främst mot unga
kvinnor och flickor, men även pojkars och unga mäns
situation måste uppmärksammas.
Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att det
fortsatta arbetet ska bli mer konkret och drivas på
både statlig, regional och kommunal nivå. Detta
faktablad sammanfattar några av de insatser som
regeringen har initierat.
Kunskapsseminarier
Regeringen har genomfört en serie kunskapsseminarier
med företrädare för myndigheter, trossamfund,
kvinnojourer, invandrarorganisationer, andra frivilligorganisationer och experter. Tema för seminarierna var
hur myndigheter och organisationer bättre ska kunna
samarbeta för att förbättra situationen för flickorna
och deras familjer.
. September 2003
120 miljoner kronor för skyddat boende m.m.
Regeringen kommer att avsätta ytterligare 100 miljoner kronor för skyddat boende med mera för ungdomar
som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. För
andra halvåret 2003 avsattes 20 miljoner kronor, av
vilka merparten går till länsstyrelserna i Stockholms
län, Västra Götalands län och Skåne län. Resterande
medel har fördelats på övriga län för att kartlägga
behovet av skyddat boende. För åren 2004-2006
avsätter regeringen 100 miljoner kronor för fortsatta
insater.
År 2002 fick länsstyrelserna i storstadslänen
två miljoner kronor för en kartläggning av behoven av
skyddat boende och för att samordna kommunernas
insatser på området. Läs mer: www.ab.lst.se/upload/
dokument/publikationer/S/rapporter/R_0213.pdf
www.o.lst.se/pdf/rapport200240.pdf
www.m.lst.se/documents/2002%20231.pdf
Lärande exempel
På regeringens uppdrag har Integrationsverket i
samarbete med Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen,
Skolverket, Ungdomsstyrelsen och Barnombudsmannen
lyft fram goda exempel och metoder för att förebygga
konflikter mellan individ och familj där orsaken kan
vara hederstänkande. ”Lärande exempel – att förebygga
konflikter mellan individ och familj”, rapport 2002:14.
Läs mer: www.integrationsverket.se/upload/
Publikationer/Larande.pdf
Utbildningsmaterial/kunskapsöversikt
Kommunförbundet Stockholms län har fått 100 000
kronor för att göra en kunskapsöversikt med fokus på
relationer mellan individ och familj. Utgångspunkt för
översikten är familjens centrala roll som kulturbärare
och dess betydelse för individens förmåga att möta det
nya landets värderingar och krav. Rapporten ”Att
arbeta med patriarkala familjer – En verksamhetsöversikt” riktar sig till socialtjänst, skola/förskola samt
berörda myndigheter och organisationer och redovisades i mars 2003. Materialet är tillgängligt på
förbundets webbplats: www.ksl.se
Jämställdhet
Integrationsverket fördelade år 2002 drygt tre miljoner
kronor i statsbidrag till projekt som arbetar med
jämställdhet mellan kvinnor och män för att förbättra
livsvillkoren för flickor i utsatta situationer. Även för
år 2003 är projekt med denna inriktning prioriterade.
Flickors uppväxtvillkor kommer särskilt att uppmärksammas.
Integrationsverket har publicerat ”Man bör ta vara
på det som bär frukt ...”, stencilserie 2002:8, som är en
utvärdering av åtta jämställdhetsfrämjande och
konfliktförebyggande projekt som fått stöd från verket
under åren 1999–2000. Verket har under 2003 också
publicerat ”Vägen in. Röster om integration och
jämställdhet”, med konkreta exempel på förebyggande
arbete och ”Patriarkala enklaver eller ingenmansland?
Våld hot och kontroll mot unga kvinnor i Sverige”
Läs mer: www.integrationsverket.se/upload/Publikationer/stencilserie/2002-8manborta.pdf
www.integrationsverket.se/templates/
ivNormal____3527.asp
www.integrationsverket.se/templates/
ivPublication____3544.asp
Uppväxtvillkoren
Integrationsverket har särskilt belyst uppväxtvillkoren
för barn och ungdomar med invandrarbakgrund.
Uppdraget rapporterades i mars 2003 i ”Rapport
Integration 2002”. Läs mer: ww.integrationsverket.se/
upload/Publikationer/Integration_2002.pdf
Äktenskapsåldern
Regeringen har lämnat förslag på lagändringar som
bland annat innebär att det blir samma åldersgräns för
svenska och utländska medborgare som vill vigas inför
svensk vigselförrättare.
Besöksförbud
Regeringen har genomfört ändringar i lagen (1988:688)
om besöksförbud. Det ska också vara möjligt att
besluta om besöksförbud när parterna har gemensam
bostad. Ändringarna trädde i kraft den 1 september
2003.
Skydd för vittnen
Regeringen har tillsatt en utredning, Personsäkerhetsutredningen, som ska ta fram ramen för ett nationellt
skyddsprogram för vittnen och målsägare med flera.
Utredningen har lämnat delbetänkandet ”Nationell
handlingsplan mot våld i nära relationer ”(SOU
2002:71). Förslaget har varit på remiss och bereds nu
inom Regeringskansliet. Utredningens fortsatta arbete
ska redovisas den 31 december 2003.
Förbättrade villkor för flickor
Ungdomsstyrelsen har fått sju miljoner ur
Allmänna arvsfonden, för stöd till projekt för att
förbättra flickors villkor. Den 15 september 2003
hade 5 798 000 kronor fördelats. Sedan den 1 januari
2002 har regeringen beviljat projektstöd om 4 531 000
kronor ur Allmänna arvsfonden till föreningars egna
initiativ inom området
Föräldrautbildning
Folkhälsoinstitutet (FHI) rapporterar sitt uppdrag om
föräldrautbildning i december 2004. Våren 2003
publicerade FHI en redogörelse över vetenskapliga
utvärderingar av olika former av föräldrastöd. I redogörelsen ingår bland annat en sammanställning av
framgångsrika metoder samt en utvärdering av
internetbaserat föräldrastöd. Läs mer:
www.fhi.se/shop/material_pdf/fstod.pdf
Fördjupad dialog med trossamfunden
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund
(SST) fick i november 2002 regeringens uppdrag att
fördjupa dialogen med trossamfunden kring frågor som
rör kvinnors och barns rättigheter. Nämnden har
lämnat två delrapporter. Uppdraget ska slutrapporteras
senast den 31 december 2003.
Information till socialtjänsten
Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag producerat
och distribuerat ett omfattande Meddelandeblad om
flickor som lever under hot och tvång. Meddelandebladet riktar sig främst till socialtjänsten och finns på
styrelsens webbplats:
www.sos.se/SOS/PUBL/MEDBLAD/Mb0206.htm
Utvecklad verksamhet på kvinnojourerna
Socialstyrelsen fick år 2002 ytterligare sju miljoner
kronor för att bland annat utveckla kvinnojourernas
verksamhet för flickor och kvinnor med utländsk
bakgrund. I budgetpropositionen för 2004 föreslår
regeringen att ytterligare nio miljoner kronor går till
kvinno- och mansjourernas verksamhet.
Rikskvinnocentrums verksamhet omfattar metodutveckling, forskning och stöd till kvinnor som utsatts
för våld. En utredare ska se över formerna för en
ombildning av Rikskvinnocentrum till ett nationellt
institut för att sprida kunskap och utveckla metoder
när det gäller att motverka våld mot kvinnor. Utredaren ska också se över förutsättningarna för att inrätta
en nationell kristelefon för utsatta kvinnor vid institutet. Regeringen föreslår att ytterligare åtta miljoner
kronor tillförs Rikskvinnocentrum.
Nätverket Terrafem har tidigare fått medel till
etablering av en jourtelefon på ett tjugotal språk till
stöd och hjälp till flickor och unga kvinnor som
riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. I juni
2003 fick Terrafem ytterligare 300 000 kronor för att
verksamheten ska kunna drivas vidare.
Översyn av introduktionen för nyanlända flyktingar
En särskild utredare har fått regeringens uppdrag att
göra en översyn av mottagandet och introduktionen för
flyktingar samt i relevanta delar mottagande av asylsökande. I uppdraget ingår att se över hur nyanlända ska
kunna få bättre kunskap och förståelse för grundläggande normer. Utredaren presenterade sitt förslag den
24 september 2003.
Insatser via Myndigheten för skolutveckling och de
nationella centren för värdegrund
hederstänkande. Rådet har bland annat genomfört
seminarier, expertmöten och rundabordssamtal om
mäns våld mot kvinnor. Seminariet ”Våld mot kvinnor
med invandrarbakgrund – kultur, religion, patriarkat”
behandlade särskilt begreppet hedersmord.
• Folkbildningsförbundet har fått medel för att ta
fram ett studiecirkelmaterial på temat jämställdhet
och kvinnofrid. Materialet kan användas i studieförbund, invandrarorganisationer och föräldrautbildning med mera.
• Regeringen har gett Skolverket två miljoner kronor
för att ta fram material och förbättra kunskapen om
situationen för utsatta flickor och pojkar i familjer
med hederstänkande. Uppdraget har tagits över av
Myndigheten för skolutveckling som har producerat
materialet ”Starkare än du tror - Hur skolor stöttar
flickor och möter familjer”. Materialet ska distribueras till alla grund- och gymnasieskolor.
• Riksorganisationen professionella kriscentra för
män, har fått medel för att utveckla metoder för att
bättre stödja och bemöta våldsbenägna män med
invandrarbakgrund.
• Myndigheten för skolutveckling tar fram lärande
exempel på hur skolor och kommuner i samverkan
med olika organisationer och myndigheter arbetar
med jämställdhet och social och etnisk mångfald.
Verket ska redovisa sitt uppdrag den 30 september
2003.
Riktlinjer vid handläggning av asylansökningar
Bland dem som söker skydd i Sverige kan det finnas
flickor och kvinnor som behöver skydd från familjemedlemmar eller andra släktingar.
Vid Migrationsverkets genomförande av verkets
riktlinjer för hur kvinnors skyddsbehov ska uppmärksammas bättre i asylprocessen har personalen fått
utbildning om det så kallade hedersbegreppet.
• Utbildningsdepartementet genomförde under
2001–2002 antimobbningsprojektet ”Tillsammans” i
samarbete med ett flertal organisationer. Syftet med
kampanjen var att samla goda krafter mot mobbning
samt lyfta fram goda exempel. Myndigheten för
skolutveckling har nu ansvaret för att ta tillvara
erfarenheterna från projektet.
• De nationella värdegrundscentren vid Göteborgs
universitet och vid Umeå universitet i samverkan
med Ersta Sköndal högskola ska göra forskning och
kunskap om värdegrundsfrågor som exempelvis
jämställdhet tillgänglig för skolorna. Målet är att
höja och bredda skolornas kompetens.
• De två nationella värdegrundscentren vid Göteborgs
respektive Umeå universitet har fördelat pengar till
lokala projekt för att stärka flickors självförtroende,
på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling.
• Resurspersoner i jämställdhet och genusvetenskap
utbildas. Målet är att alla kommuner ska ha minst
en kvalificerad resursperson år 2004. De nationella
värdecentren vid Göteborgs- och Umeås universitet
gör detta på uppdrag av Myndigheten för
skolutveckling.
Insatser via Nationellt råd för kvinnofrid
År 2001 avsatte regeringen 1 500 000 kronor för år
2002 för att stödja projekt som belyser problemställningar ur ett jämställdhets- och integrationsperspektiv och stödjer utsatta flickor i familjer med
• Rådet har även finansierat skriften ”Vi skulle inte
bli svenskar. Vi skulle lyda. Våld mot kvinnor och
flickor från andra kulturer”, publicerad i mars 2003.
Insatser vid ansökan om anhöriginvandring
Anhörigkommittén har överlämnat ett delbetänkande
om bland annat hur man kan förbättra prövningen av
seriositeten i arrangerade äktenskap vid ansökan om
uppehållstillstånd för familjesammanföring (Vår
anhöriginvandring, SOU 2002:13).
Regeringen kommer att ta ställning till kommitténs
förslag i samband med beredningen av ett nytt EUdirektiv om familjeåterförening.
Internationellt samarbete
Utrikesdepertementet bistår nödställda svenskar
utomlands, bland andra också flickor och unga kvinnor
som förts bort för till exempel tvångsäktenskap
utomlands, med att kunna återvända till Sverige.
Sådant bistånd ges på humanitär grund och på deras
egen begäran hos svensk myndighet. När det gäller
minderåriga flickor är det polis- och åklagarmyndigheter som anmäler fallen till utrikesdepartementet. Om flickor och unga kvinnor kan återvända
till Sverige underlättar det för myndigheterna att vidta
rättsliga åtgärder, bland annat vid misstänkta brott
med hedersmotiv.
Svenska initiativ inom FN
Förekomsten av brott mot kvinnor med hedern som
motiv behandlas inom FN:s generalförsamling och
FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna
(MRK). Där har både Sverige nationellt liksom EU i
sin helhet varit pådrivande.
FN:s särskilda rapportör för summariska, godtyckliga eller utomrättsliga avrättningar har behandlat
problemet i en av sina rapporter. Även FN:s särskilde
rapportör som behandlar frågan om våld mot kvinnor
har tagit upp sådana brott.
I många fall underlåter rättsvårdande myndigheter
runt om i världen att agera med nödvändig kraft vid
hedersmord; åklagare underlåter att väcka åtal och
domstolar väljer att frikänna eller utdömer alltför
lindriga straff i förhållande till gärningen.
Webbportal
Femton statliga myndigheter samverkar om
Kvinnofridsportalen - www.kvinnofrid.se.
Mäns våld mot kvinnor utgör det mest extrema beviset på den
obalans som råder i maktförhållandet mellan kvinnor och män,
det vill säga att män är överordnade och kvinnor är underordnade.
Det är den grundläggande orsaken till mäns våld mot kvinnor.
Integrationspolitikens mål är lika rättigheter, skyldigheter och
möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
Jämställdhetspolitikens mål är lika rättigheter, skyldigheter och
möjligheter för kvinnor och män.
Ungdomspolitikens mål är att ge ungdomar verklig möjlighet till
inflytande, förutsättningar att leva ett självständigt liv och att ta
tillvara ungdomars engagemang som en resurs.
År 1980 ratificerade Sverige konventionen om avskaffande av all
slags diskriminering av kvinnor. Det genomgående temat i
konventionen är diskrimineringsförbudet och att kvinnor och män
skall ha samma rättigheter och möjligheter. I konventionen fastslås
exempelvis att konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att ändra mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa fördomar samt seder och bruk
som grundar sig på föreställningen om kvinnors underlägsenhet.
Konventionen slår också fast att all diskriminering av kvinnor i
alla frågor som gäller äktenskap och familjeförhållanden skall
avskaffas, t.ex. rätten att fritt välja make och att ingå äktenskap
endast med sitt eget fria och fulla medgivande
Under år 1993 ratificerade Sverige även ett tilläggsprotokoll till
konventionen. Tilläggsprotokollet ger enskilda som anser att staten
brutit mot konventionen rätt att vända sig till en kommitté som
övervakar att konventionsstaterna följer konventionens krav.
År 1990 ratificerade Sverige konventionen om barnets rättigheter.
Det innebar ett viktigt tillskott till skyddet för de mänskliga rättigheterna. Barnkonventionen gäller i Sverige alla personer under 18
år och rättigheterna tillkommer alla barn utan åtskillnad av något
slag. I konventionen fastslås exempelvis förbud mot diskriminering,
rätten till åsiktsfrihet och rätten att bli hörd, yttrande- och
informationsfrihet samt rätten till liv, överlevnad och utveckling.
Enligt den strategi för att förverkliga barnkonventionen i Sverige
som antogs av riksdagen 1999, ska konventionen vara ett aktivt
instrument och genomsyra allt beslutsfattande som rör barn.
I regeringens skrivelse En nationell handlingsplan för de
mänskliga rättigheterna (2001/02:83) anges att målet för
regeringens långsiktiga strävanden är att säkerställa full respekt för
de mänskliga rättigheterna, ökad kunskap och medvetenhet om
de mänskliga rättigheterna samt bättre samordning av arbetet med
att främja mänskliga rättigheter.
Läs mer:
Regeringens kvinnofridspropositon antogs av riksdagen 1998.
Sedan dess har regeringen arbetat på bred front med frågan om
mäns våld mot kvinnor. Ett nationellt råd för kvinnofrid inrättades
för perioden 2000-2003. Rådet fungerade bl.a. som ett rådgivande organ till regeringen för frågor som rör våld mot kvinnor.
Våld mot invandrade kvinnor var ett av de arbetsområden som
rådet särskilt beaktade. Rådet presenterade en slutrapport i juni
2003 med förslag på aktiva åtgärder. Förslagen diskuteras för
närvarande inom Regeringskansliet.
www.justitie.regeringen.se
www.utrikes.regeringen.se
www.social.regeringen.se
www.utbildning.regeringen.se
www.naring.regeringen.se
www.kultur.regeringen.se
www.manskligarattigheter.gov.se
www.polisen.se
www.bra.se
www.brottsoffermyndigheten.se
www.integrationsverket.se
www.migrationsverket.se
www.sos.se
www.fhi.se
www.bo.se
www.skolverket.se
www.skolutveckling.se
www.ungdomsstyrelsen.se
www.arvsfonden.nu
www.un.org
Fler exemplar av faktabladet kan beställas från Justitiedepartementet,
tfn 08-405 10 00. Fax 08-20 27 34. Regeringens webbplats: www.regeringen.se
Justitiedepartementets e-postadress: [email protected]
Justitiedepartementet
103 33 Stockholm
Tryckt av XBS Grafisk Service, Stockholm, september 2003. Faktabladet är producerat
av Justitiedepartementet. Artiklnr. Ju 03.21
