patienters upplevelser av lungcancer

Hälsa och samhälle
PATIENTERS
UPPLEVELSER AV
LUNGCANCER
EN LITTERATURSTUDIE
IDA LIDENMARK
ANNIE MÄENRANTA
Examensarbete i omvårdnad
46-55 p
Sjuksköterskeprogrammet
Juni 2007
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
PATIENTERS
UPPLEVELSER AV LUNGCANCER
EN LITTERATURSTUDIE
IDA LIDENMARK
ANNIE MÄENRANTA
Lidenmark, I & Mäenranta, A. Patienters upplevelser av lungcancer - En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och
samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007.
Lungcancer är ett hälsoproblem över hela världen. Syftet med litteraturstudien var
att utifrån ett patientperspektiv belysa patienters erfarenheter och upplevelser av
att leva med lungcancer. Litteraturstudie med metodologiskutgångspunkt i
Goodmans sju steg. Databaserna PubMed och CINAHL användes vid litteratursökningen. Granskning av studierna utfördes av två oberoende granskare. Ett
modifierat granskningsprotokoll och en kvalitetsbedömningsmall användes i bedömning av studiernas kvalitet. Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga studier. Resultat redovisas under fyra temata utifrån syfte; fysiska- och psykiska
obehag, upplevelser och påverkan av behandling, hantering av livssituationen och
stigma. Obehag som upplevdes var andfåddhet, andnöd, trötthet, hosta, smärta,
oro, ovisshet, hopplöshet, panikkänslor och ångest. Vanliga symtom i samband
med behandling var illamående, kräkningar, minskad aptit, minskad vikt, trötthet,
smärta, oro och depression. För att hantera livssituationen använde patienter med
lungcancer sig av en kombinerad problem- och känslofokuserad copingstrategi.
Vänner och familj upplevdes vara viktiga.
Patientgruppen upplevde sig stigmatiserade på grund av att sjukdomen är starkt
förknippad med rökning.
Nyckelord: behandling, coping, lungcancer, obehag, patienter, stigma och symtom.
2
PATIENTS EXPERIENCES
OF LUNG CANCER
A LITERATURE REVIEW
IDA LIDENMARK
ANNIE MÄENRANTA
Lidenmark, I & Mäenranta, A. Patients experiences of lung cancer – A literature
review. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University:
Health and Society, Department of Nursing, 2007.
Lung cancer represents a major public health problem wordlwide. The aim of this
literature review was to illustrate how patients with lung cancer experience living
with the disease. The review is designed according to Goodman. Searches were
made in the databases PubMed and CINAHL. The articles were scrutinized by
two independent readers. A modified guide to establish the quality of the articles
were used. A total of 11 scientific articles were included. Results are presented in
four themes based on the aim of the study, physical- and psychological symptoms,
experiences and influences during treatment, how to cope and stigma. Results
showed breathlessness, dyspnea, fatigue, cough, pain, anxiety, uncertainty, hopelessness and panic as common physical- and psychological symptoms. Common
experiences related to therapy were nausea, vomiting, loss of apatite, loss of
weight, fatigue, pain, anxiety and depression. To cope patients used a combination
of problem- and emotional focused coping strategy. Friends and family played an
important role. Another finding was that stigma were experienced by patients with
lung cancer.
Keywords: distress, coping, lung neoplasms, patients, stigma, symptoms and
treatment.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
Definitioner
5
5
BAKGRUND
Etiologi och patofysiologi
Symtom
Diagnos
Behandling
Biverkningar av strål- och cytostatikabehandling
Prognos
Stresshantering vid livshotande sjukdom
Copingstrategier
Styrdokument för vård och omvårdnad
6
6
6
6
7
7
7
7
8
9
SYFTE
9
METOD
Steg 1: Precisera problemet
Steg 2: Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier och exklusionskriterier
Steg 3: Formulera en plan för litteratursökning
Identifiera tillgängliga resurser
Identifiera relevanta källor
Avgränsa forskningsproblemet och fastställ
huvuddragen i sökningen
Utveckla en sökväg för varje söksystem
Steg 4: Genomför litteratursökning och samla in studier
som möter inklusionskriterierna
Sökförfarande
Steg 5: Tolka bevisen från de individuella studierna
Steg 6: Sammanställ bevisen
Steg 7: Formulera rekommendationer baserade på
bevisens kvalitet
9
10
10
10
10
10
10
10
RESULTAT
Fysiska och psykiska obehag
Upplevelser och påverkan av behandling
Hantering av livssituationen
Stigma
13
13
15
17
18
DISKUSSION
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
Fysiska och psykiska obehag
Upplevelser och påverkan av behandling
Hantering av livssituationen
Stigma
19
19
20
20
21
22
22
SLUTORD
23
4
11
11
12
13
13
13
REFERENSER
24
BILAGOR
Bilaga 1 Definitioner, översättningar och förkortningar
Bilaga 2 Arikelmatris
Bilaga 3 Granskningsprotokoll kvalitativa och kvantitativa studier
27
28
30
34
5
INLEDNING
”– Jag tyckte att folk i min omgivning inte hade någon anledning att umgås med
mig, det finns ingen som har nöje av att prata med mig. Det är ingen idé att jag är
med på någonting, jag ska ändå dö närsomhelst” (Mattsson, 2004).
På Stödets hemsida, där citatet ovan är hämtat, berättar Viktoria om sin upplevelse
av att drabbas av lungcancer. Stödet är en ideell lungcancerförening som hjälper
personer med cancer eller anhöriga till personer med cancer (a a).
Litteraturstudien handlar om patienters upplevelser av att leva med lungcancer.
Tidigare erfarenheter från en onkologisk avdelning väckte intresse hos författarna
att få ökad kunskap om hur det kan vara att leva med sjukdomen. I rollen som
framtida sjuksköterskor kan den kunskapen vara betydelsefull. Ökad kunskap kan
ge en djupare förståelse för patienten, vilket kan förbättra den omvårdnad som
skall utföras.
Lungcancer är den tredje vanligaste tumörformen hos både män och kvinnor i
Sverige. År 2002 dog 1 747 män och 1 336 kvinnor i sjukdomen. Lungcancer är
en av de cancersjukdomar som har sämst prognos (Folkhälsorapport, 2005).
För att kunna erbjuda patienter med cancer god omvårdnad krävs att vårdpersonal
har kunskap om de etiska och psykologiska problem som diagnosen medför. Det
kräver kunskap om psykologiska reaktionsmönster och möjlighet till rehabilitering (Friberg, 1988). Behovet av psykologiskt stöd under tumörbehandling, för
såväl patient som för närstående, är av betydelse (Olsson, 1996).
Definitioner
Definitioner av använda termer, förkortningar och översättningar i litteraturstudien återfinns i bilaga 1.
6
BAKGRUND
Avsnittet behandlar kortfattat etiologi och patofysiologi, symtom, diagnos, behandling och prognos avseende lungcancer. Vidare belyses stresshantering, copingstrategier samt stigma och slutligen berörs lagstiftning.
Etiologi och patofysiologi
WHO (2006) 2007-05-08 definierar cancer på följande sätt;
”Cancer is a generic term for a group of more than 100 diseases that can affect
any part of the body. Other terms used are malignant tumours and neoplasms.
One defining feature of cancer is the rapid creation of abnormal cells which grow
beyond their usual boundaries, and which can invade adjoining parts of the body
and spread to other organs, a process referred to as metastasis” (a a).
Varje år får ca 3 000 personer en lungcancerdiagnos i Sverige. De flesta patienter
är 60 år eller äldre. Enligt beräkningar är 80-90 procent av fallen orsakade av rökning. Lungcancer är ungefär dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor, dock
kan en ökning ses av incidensen hos kvinnor (Edqvist, 2006).
Två huvudtyper av lungcancer finns; småcellig och icke småcellig lungcancer.
Småcellig lungcancer, vilken utgör cirka 15-20 procent av fallen, uppstår från
omogna celler i bronkernas slemhinna. Den sprider sig lätt till andra organ tidigt
under sjukdomsförloppet på grund av att den växer snabbt. Icke småcellig lungcancer, cirka 80 procent av fallen, uppkommer ofta i de stora luftvägarna Till den
icke småcelliga lungcancern räknas undergrupperna adenokarcinom och skivepitelcancer. Adenocarcinom ökar mest och växer från körtelceller i lungans slemhinna. Skivepitelcancer bildas i skivepitel, en vävnad där celler är platta och skivformiga och ligger i lager på lager. Den utgår från lungans bronker (Klasén
McGrath, 2005).
Symtom
Vanligtvis ger lungcancer inga tydliga symtom i det tidiga stadiet. Hosta, upprepade lunginflammationer eller luftrörsinfektioner, trötthet, andningssvårigheter,
andfåddhet, svårigheter att svälja, heshet, minskad aptit och vikt samt smärta i
bröst och axlar är några av de symtomen som kan ses i ett senare sjukdomsstadie
(Klasén McGrath, 2005, Brunsvig, 2003). En tumör belägen längst ut i lungan kan
växa en lång tid utan att ge symtom. Vid smärtor kan tumören ha vuxit in i andra
organ eller i bindvävsrummet mellan de båda lungorna. En tumör som ligger centralt kan vara orsak till blodtillbandade upphostningar och en tumör som ligger mot
bröstbenet kan ge upphov till heshet, dysfagi och smärta (Jødahl 2003). Andnöd är
något som de flesta patienter med lungcancer drabbas av. Orsaker till andnöd kan
vara att tumören sprider ut sig, atelektaser eller stora mängder sekret. Känslan av
att inte få tillräckligt med luft är skrämmande och ångestfylld. Ångesten hör ihop
med rädslan för att dö, vilket kan leda till mer ansträngd andning
(a a).
Diagnos
En lungcancerutredning inleds med en anamnes och en klinisk undersökning.
Därefter görs vanligtvis en lungröntgen. Vätska eller förträngning i ena lungan
kan ge misstanke om lungcancer (Brunsvig, 2003). Därpå görs en CT där tumörens läge och storlek fastställs (Klasén McGrath, 2005). Bronkoskopi görs för att
kunna ta biopsier och därefter bedöma om tumören går att avlägsna på kirurgiskt 7
vis. Sputumprov för cytologisk analys upprepas minst tre gånger. Pleuravätska
kan också tas för analys (Brunsvig, 2003).
Lungcancer delas in i fyra olika stadier. I stadium 1 är tumören begränsad och har
inte spridit sig utanför lungan eller luftrören. I stadium 2 och 3 är lymfkörtlar angripna. Stadium 4 betyder att cancern är spridd med metastaser i andra organ. Det
är framför allt stadium 1 och 2 som kan opereras och/eller strålbehandlas i
botande syfte. Skillnaderna mellan de olika stadierna är dock inte så skarpa (Edqvist, 2006).
Behandling
Lungcancer behandlas med kirurgi, cytostatika och strålbehandling (Olsson,
1996). Kirurgi är den metod som botar flest patienter. En tredjedel av patienter
med nyupptäckt lungcancer kan opereras. Om risk finns för återfall brukar operation kompletteras med strålbehandling. Strålbehandling kan även användas i
botande syfte ensamt, tillsammans med cytostatika eller ges för att lindra en obotlig cancersjukdom. Cytostatika är ett läkemedel som angriper celler i delningsstadiet och används framför allt för att lindra symtom och hindra sjukdomsförsämring. En fördel med cytostatika är att medlet förs ut med blodet och därför kan nå
cancerceller som spridit sig i kroppen. Vetenskapliga studier har visat att cytostatika förlänger livet hos patienter med småcellig lungcancer. Ett antal patienter kan
ibland botas och bli helt fria från sjukdomen (Edqvist, 2006).
Biverkningar av strål- och cytostatikabehandling
Under strålbehandling kan patienter känna sig tröttare än vanligt, vilket kan bero
på oro för behandling eller sjukdom, resor till och från sjukhuset under behandlingstiden. Även själva strålbehandlingen kan i vissa fall leda till trötthet (Olsson,
2007).
Patienter som behandlas med cytostatika kan besväras av illamående, kräkningar
och minskad aptit. Under cytostatikabehandling hinner inte alltid slemhinnor nybildas tillräckligt snabbt, vilket kan leda till sår och torrhet i munnen, illamående,
diarré och ändtarmsbesvär. Nybildning av röda blodkroppar påverkas även under
behandlingen och kan vara orsak till anemi, som i sin tur kan leda till trötthet
(Wallberg, 2006).
Prognos
För majoriteten av patienter med lungcancer finns ingen kurativ behandling. Den
relativa 5-årsöverlevnaden är drygt 16 procent för kvinnor och knappt 10 procent
för män. Prognosen ser olika ut beroende på vilken typ av lungcancer. Överlevnaden har mångdubblats, då skett stora framsteg i behandlingsmetoderna (Brunsvig,
2003).
Stresshantering vid livshotande sjukdom
Allvarlig sjukdom kan hota livet, och andra centrala värden, som kroppsfunktioner, hälsa och livskvalitet. När dessa värden hotas, hotas individens möjligheter
till livsutveckling och upplevd livskvalitet, vilket sätter den drabbades stresshanteringsförmåga på prov. Situationer där inflytande saknas, som vid svår sjukdom,
upplevs vanligen som mycket hotfulla. De flesta uppfattar kronisk eller dödlig
sjukdom som mer allvarlig än en akut och övergående sjukdom. Det beror, enligt
Jahren Kristoffersen, på att människan har ett behov av förutsägbarhet, kontroll
och översikt över sin livssituation. Många människor i svåra livssituationer fram8
håller att ovissheten är det värsta. Många cancersjukdomar har ett ovisst förlopp,
och patienter med cancer pendlar därför ofta mellan hopp om fullständig bot och
rädsla för återfall och död (Jahren Kristoffersen, 1998).
Den livshistoriska kunskapen, de viktiga händelser i en människas liv som bidragit till att utveckla individens stresshanteringsförmåga och strategival, utgör till
stor del grunden för den mening som läggs i nya situationer och för värderingar av
möjligheterna att klara av dessa. Enligt Jahren Kristoffersen förstärks upplevelsen
av kontroll genom kunskap. Utan erfarenhet och kunskap kommer individen troligtvis känna sig allvarligt hotad och därför välja en passiv och undvikande strategi för att hantera situationen. En individ med erfarenhet kommer med stor sannolikhet att uppleva situationen mindre hotande och agera aktivt och direkt (a a).
Förmågan att hantera svårigheter och anpassa sig till olika stressfaktorer är en
process som pågår livet ut. Det centrala är förmågan att lära sig bearbeta erfarenheter och ständigt utvecklas som människa. Förmågan till aktiv anpassning byggs
upp under barn- och ungdomsåren och når högsta nivå i vuxen ålder. Äldre använder i regel samma strategier för att hantera stress som yngre, men äldres livserfarenheter gör att de ofta klarar av stress på ett mer moget sätt (a a).
Copingstrategier
För att en person ska kunna bibehålla sin självbild, finna mening och upprätthålla
kontroll över yttre och inre krav och de problem som person möter används copingstrategier (Lazarus et al, 1984). Währborg (2003) har valt att översätta begreppet till bemästring och beskriver det som den enskildes sätt att upprätthålla
sin självbild och sin känslomässiga balans vid yttre påfrestning. Coping definieras
enligt Währborg som;
”Ständigt föränderliga, kognitiva och beteendemässiga, ansträngningar för
att klara av yttre och/eller inre krav som tär på eller till och med övergår individens resurser”
(Währborg, 2003, s. 67)
Det finns tre faktorer som spelar en avgörande roll för hur en person uppfattar en
hotsituation. Dessa faktorer är, vilka chanser eller utmaningar som döljer sig i
möjliga hotet, vilken omfattning det möjliga hotet har samt vilken skada det möjliga hotet kan framkalla (a a).
Resultat av en lämpligt vald copingstrategi för en situation leder till stärkt självuppfattning och självförståelse. Det kan innebära att inre och yttre krav upplevs
som mindre hotande och att känslan av samhörighet med andra bevaras. Vidare
kan det leda till tro på livet och såväl bevarande som återupprättande av betydelsefulla önskningar. Det kan även innebära en reduktion av dödsångest hos individen (Almås, 2002).
Således används copingstrategier för att kunna hantera krav och utmaningar. Enligt Lazarus (1984) finns två huvudstrategier för att hantera stresspräglade situationer; problemfokuserad och känslofokuserad coping. Problemfokuserad coping
används när ett problem aktivt ska försöka lösas eller när en svår situation ska förändras. Problemfokuserade copingstrategier intas framför allt i situationer där
möjlighet till förändring finns. Förändringen kan ske endera i yttre omständigheter
eller inom personen. Känslofokuserad coping intas för att försöka påverka den
egna upplevelsen av situationen. Det kan innebära en förändring i den betydelse
9
som individen tillskriver den. Känslofokuserad coping inriktar sig på förändring
av upplevelsen av situationen och inte direkt på förändring av själva problemet.
Det kan medföra att allvaret i situationen förnekas eller stolthet visas. Individen
kanske koncentrerar tankarna på att något gott ska komma ur situationen, behålla
sina känslor för sig själv eller hoppas på ett under. Copingstilen formas av ens
personlighet och är individuell (Lazarus, 1984).
Styrdokument för vård och omvårdnad
Sjuksköterskans arbete ska, enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005), präglas av ett etiskt förhållningssätt, bygga på
vetenskap och beprövad erfarenhet samt utföras i enlighet med gällande författningar och andra riktlinjer. Vården ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS
1982:763) utföras med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
människans värdighet. Vidare ska vården tillgodose patientens behov av trygghet
och bygga på respekt för patientens självbestämmande.
Enligt SOSFS 1993:17 ingår ett genomtänkt etiskt förhållningssätt i kraven på god
vård. Omvårdnad innefattar också insatser för att skapa en hälsofrämjande miljö,
undanröja smärta och obehag samt att ge stöd och hjälp åt patienter i deras reaktioner på sjukdom, trauma och behandlingssituationer. Grundläggande för omvårdnaden är ett respektfullt patientbemötande.
SYFTE
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters erfarenheter och upplevelser av att leva med lungcancer.
METOD
En systematisk litteraturöversikt kartlägger kunskapsläget inom ett visst fält. Den
ger kunskap som kan påverka det praktiska vårdarbetet på olika sätt och kan dessutom visa vilka outforskade områden som finns (Friberg, 2006). Goodman beskriver, i en rapport publicerad av SBU (1993), ett övergripande tillvägagångssätt att
finna och bedöma vetenskaplig litteratur inom hälso- och sjukvårdsområdet. Tillvägagångssättet utgör sju olika steg (Willman et al, 2006). Litteraturstudien utgår
från dessa sju steg, men inspiration har även hämtats från Friberg (2006).
Goodmans sju steg enligt SBU (1993);
Steg 1: Precisera problemet
Steg 2: Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier
Steg 3: Formulera en plan för litteratursökning
Steg 4: Genomför litteratursökning och samla in studier som möter inklusionskriterierna
Steg 5: Tolka bevisen från de individuella studierna
Steg 6: Sammanställ bevisen
Steg 7: Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet
10
Steg 1: Precisera problemet
Lungcancer är en allvarlig sjukdom som medför stora påfrestningar för de personer som drabbas. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna bemöta och stödja
dessa patienter. Kunskap om upplevelsen av att leva med lungcancer menar författarna kan bidra till att patientens omvårdnadsbehov bättre tillgodoses. Författarnas mål var att finna studier som rör patienters upplevelser och påverkan av behandling samt vilka copingstrategier som används för att kunna uppfylla syftet.
Steg 2: Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier
PubMed och CINAHL har använts då författarna genomgått speciell utbildning i
dessa databasers funktion.
Inklusionskriterier och exklusionskriterier
Lungcancer har i studien använts som ett samlingsbegrepp, vilket innebär att författarna ej gjort någon åtskillnad på primär lungcancer, som har sitt ursprung i
lungan, eller sekundär lungcancer, där tumören är en metastas från annat organ
(Edqvist, 2006).
Kvalitativa och kvantitativa studier publicerade de senaste 10 åren inkluderades
för att sammanställningen skulle spegla aktuell forskning inom området.
I PubMed inkluderades studier publicerade i fulltext på engelska samt innehållande abstract. I CINAHL inkluderades studier i artikelform, det vill säga 'article' valdes som en limit, samt ’peer-reviewed’. Studierna skulle vara tillgängliga
i fulltext i de använda databaserna, samt att språket i studierna skulle vara hanterbart av författarna.
Kravet var att samtliga artiklar skulle genomsyras av ett patientperspektiv. Studierna skulle finnas tillgängliga i databaserna eller genom VEGA och Malmö Högskolas bibliotek. Studier, som efter kvalitetsgranskning (Bilaga 3) bedömdes vara
av medel eller hög kvalitet, inkluderades.
Steg 3: Formulera en plan för litteratursökning
Enligt Goodman (1993) ska sökningsplanen innefatta fyra steg:
Identifiera tillgängliga resurser
Databaserna PubMed och CINAHL användes för att finna lämpliga vetenskapliga
studier.Två veckor avsattes till sökning av vetenskapliga studier samt övrig litteratur.
Identifiera relevanta källor
PubMed är den största databasen i den primära databasen Medline, vilken innehåller referenser inom områden som medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin samt hälso- och sjukvårdsadministration. Databasen CINAHL innehåller
studier från alla engelskspråkiga omvårdnadstidsskrifter som godkänts för indexering av organisationen bakom databasen. CINAHL fokuserar mer på omvårdnadsvetenskapliga referenser jämfört med Medline (Willman et al, 2006). Även annan
litteratur användes från Malmö Högskolas bibliotek.
Avgränsa forskningsproblemet och fastställ huvuddragen i sökningen
Litteratursökningen började öppen, utan limits, för att få en överblick av det valda
studieområdet. Därefter begränsades sökningarna genom användning av limit11
funktionen. Utgångspunkten i sökförfarandet var ämnesordet lung neoplasms. I
sökningsförfarandet användes MeSH-termer respektive thesaurustermer. MeSHtermen lung neoplasms kombinerades sedan med andra sökord (Tabell 1 och 2)
för att ringa in forskningsområdet. För att sedan ytterliga fokusera sökningen till
ett mer avgränsat område användes den booleska sökoperatorn AND för att få
högre specificitet. När kombinationen var avslutad applicerades limits. I Malmö
högskolas bibliotekskatalog utfördes manuella sökningar för att utöka materialet
samt få tips och idéer.
Utveckla en sökväg för varje söksystem
I databasen PubMed användes MeSH-termer identifierade från Karolinska institutet. I CINAHL använde sig författarna av thesaurustermer i ’subject heading
list’. Författarna använde sig av VEGA, då en av artiklarna ej fanns i fulltext i
CINAHL, men visade sig finnas tillgänglig i tryckt format i Malmö högskolas
bibliotek.
Steg 4: Genomför litteratursökning och samla in studier som möter
inklusionskriterierna
Sökförfarandet redovisas i tabell 1 och 2. Abstracts granskades i 52 studier. Därefter avgjordes om studierna motsvarade syfte. De studier som ansågs göra det
kvalitetsgranskades (se Bilaga 3). Efter det valdes 11 studier ut som ligger till
grund för litteraturstudien.
Willman et al (2006) presenterar exempel på förutbestämda kriterier för vetenskaplig kvalitet för kvalitativa studier. Kriterierna har modifierats något av författarna och gradskala utformades. I = hög kvalitet, II = medel kvalitet, III= låg
kvalitet.
Hög kvalitet
I
Medel kvalitet
II
Låg kvalitet
III
Klart beskriven kontext.
Oklart beskriven kontext.
Väldefinierad frågeställning.
Välbeskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess
och analysmetod.
Vagt definierad frågeställning.
Dokumenterad metodisk
medvetenhet.
Dåligt dokumenterad metodisk
medvetenhet.
Systematisk och stringent i
dataredovisningen.
Osystematisk och mindrestringent
i dataredovisningen.
Tolkningarnas förankring i
data påvisad. Diskussion
om tolkningar, trovärdighet och tillförlitlighet.
Otydlig förankring av tolkningarna i data.
Kontextualisering av
resultat i tidigare forskning.
Kontextualisering av resultat i
tidigare forskning saknas eller är
outvecklad.
Implikationer för relevant
praktik välartikulerad.
Implikationer för relevant praktik
saknas eller är otydliga.
Otydligt beskriven urvalsprocess,
datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod.
Kvalitetsbedömning av kvalitativa studier, modifierad av författarna efter Willman et al (2006).
12
Sökförfarande
Termer som använts vid sökförfarandet var Lung neoplasms, Signs and symptoms, Patients, Emotions, Adaptation Psychological, Life Change events, Qualitative research, Coping, Life Experiences och Symptom.
Nedan redovisas några av de sökningar som gjordes.
Tabell 1 Sökning i PubMed
Datum
Databas
2007-03-28
PubMed
2007-03-28
PubMed
MeSH-term
Limits
Antal träffar
Lung Neoplasms
-
Lung Neoplasms
2007-03-28
PubMed
Lung Neoplasms
AND Signs and
Symptoms
Lung Neoplasms
AND Signs and
Symptoms AND
Patients
Lung Neoplasms
AND Emotions
2007-03-28
PubMed
2007-03-28
PubMed
2007-03-28
PubMed
Lung Neoplasms
AND
Adaptation,
Psychological
2007-03-28
PubMed
Lung Neoplasms
AND Life
Change Events
Lung Neoplasm
AND
Qualitative
Research
Lung Neoplasms
AND Patients
2007-03-28
PubMed
2007-03-28
PubMed
116 203
Granskade
abstracts
-
Granskade
artiklar
-
Använda
artiklar
-
Full text,
abstracts,
English*
Full text,
abstracts,
English*
Full text,
abstracts,
English*
36 237
-
-
-
1 514
-
-
-
9
3
1
-
Full text,
abstracts,
English*
Full text,
abstracts,
English*
55
21
7
4
34
8
4
1
Full text,
abstracts,
English*
Full text,
abstracts,
English*
7
3
1
1
3
1
-
-
Full text,
abstracts,
English*
101
3
1
-
39
14
6
TOTALT:
*only items with links to full text, only items with abstracts, English
Tabell 2 Sökning I CINAHL
Datum
Databas
Thesaurusterm
Limits
Antal
träffar
Granskade
abstracts
Granskade
artiklar
Använda
artiklar
2007-03-23
CINAHL
Lung Neoplasms
Only articles
Peer reviewed
2 709
-
-
-
2007-03-23
CINAHL
Lung Neoplasms
AND Adaptation,
Psychological
Lung neoplasms
AND Coping
Only articles
Peer reviewed
5
2
2
-
Only articles
Peer reviewed
20
6
1
1
Only articles
Peer reviewed
19
3
2
2
Only articles
Peer reviewed
3
2
1
1
2007-03-27
CINAHL
Lung neoplasms
AND Qualitative
studies
Lung neoplasms
AND Life-experiences
Lung neoplasms
AND symptom
Only articles
Peer reviewed
19
-
-
-
Manuell
sökning
Link et al (2004) How do cancer patients choose their coping strategies – A qualitative
study. Pubmed, 2007-04-05
2007-03-23
CINAHL
2007-03-23
CINAHL
2007-03-27
CINAHL
TOTALT:
13
13
6
1
5
Steg 5: Tolka bevisen från de individuella studierna
Båda författarna granskade studierna enligt det modifierade granskningsprotokollet som utformats efter Willman et al (2006). I protokollet har en del
svarsalternativ byts ut mot en skala från låg grad till hög grad (Bilaga 3).
Protokollet är modifierat så att det passar in på de studier som genomgick
kvalitetsbedömningen. Protokollet utgjorde senare grunden för graderingen.
Svaren som hamnade från mitten och ut mot hög grad bedömdes vara av medel
eller god kvalitet. Svar som hamnade från mitten och ut mot låg grad bedömdes
vara av låg kvalitet. Samtliga inkluderade artiklar bedömdes på detta sätt.
Valda artiklar fördes därefter in i en artikelmatris (Bilaga 2) med rubrikerna författare/år/land, titel, syfte, metod/design, deltagare (bortfall), resultat/huvudfynd
samt kvalitet. På det sättet fick författarna en översikt av materialet.
Steg 6: Sammanställ bevisen
Tillsammans analyserade författarna studiernas resultat för att identifiera likheter
och skillnader i patienters upplevelser av att leva med lungcancer. Författarna
skapade temata relevanta utifrån syfte. Temata skapas enligt Polit et al (2006)
utifrån återkommande likheter som uppkommer vid analys av kvalitativa data.
Efter genomgång och granskning ansåg författarna att studierna kunde vara relevanta för hälso- och sjukvård i Sverige.
Steg 7: Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet
Då syftet med litteraturstudien ej var att formulera rekommendationer har detta
steg uteslutits.
RESULTAT
Resultatet redovisas under tre temata samt ett bifynd, stigma. Efter vart och ett
finns en sammanfattning av resultaten. De tre temata är;
– Fysiska och psykiska obehag
– Upplevelser och påverkan av behandling
– Hantering av livssituationen
– Stigma
Fysiska och psykiska obehag
Kuos et al (2002) (n=73) studie framhöll andningssvårigheter och hosta som vanliga obehag hos lungcancerpatienter. O'Driscoll et al (1999) (n=52) påvisade att
både fysisk och känslomässig påverkan hade samband med upplevelser av andfåddhet, känslan av att ej få tillräckligt med luft, panik eller överhängande död.
Andfåddhet upplevdes ständigt hos åtta av deltagarna. Resterande deltagare upplevde i regel endast andfåddhet i samband med fysisk ansträngning eller, lite
ovanligare, vid starka känslor. Vidare upplevde deltagarna att andfåddheten medförde begränsningar i aktivitet, i hemmet och utanför hemmet, samt påverkade
socialt liv och självkänsla. En av deltagarna beskrev upplevelsen på följande vis;
14
"...if I talk too much I get out of breath, if I walk too much I get out of breath,
if I walk to shop or lift anything I loose my breath, or if I get cross or emotional /.../ dressing is a bit of a bind, getting out of the bath, going up the
stairs - I’m breathless at the top. I need to rest between activities and I don’t
do any hard housework..."
(O´Driscoll et al, 1999, s. 40)
Ovanstående bild som användes vid beskrivning av upplevelsen av andfåddhet
visade tydligt i vilken grad detta symtom påverkade alla delar av individens liv.
Att andas är fundamentalt för liv och att förlora den förmågan beskrevs av en av
deltagarna som;
"...you don't think you'll get back again - like a suffocation, frightened the life
out of me... breath is more important than water..."
(a a, s.39)
Några deltagare pekade på ett område på bröstet och menade att de ej kunde andas
under ett specifikt ställe. En känsla av åtstramning i bröstet upplevdes och som
följd minskade lusten att fortsätta kämpa. En deltagare beskrev andfåddheten som
ett elände och uttryckte sig ej vilja leva vidare om det skulle fortsätta så. Generellt
sett beskrev deltagarna andfåddhet som en känsla av ett band av stål runt bröstet,
att andas samtidigt som man dricker ett glas vatten eller som att ha munnen till
hälften fylld (O´Driscoll et al, 1999).
Många gånger upplevde deltagarna panik och en överväldigande rädsla att dö under en attack av andfåddhet. En deltagare beskrev att döden kändes närvarande
och att slutet av tunneln sågs. Deltagaren funderade ibland på självmord och avundades de döda. Deltagarna förklarade att attackerna av andfåddhet kunde vara
allt från några minuter till en timma, men vanligtvis varade de mellan 5-15 min
(a a).
O´Driscolls et al (1999) studie visade att andfåddhet, oförmåga att ta djupa andetag och att tappa andan var de tre mest förekommande fysiska symtomen. Kippa
efter andan, tappa andan, flämta, pusta och klaustrofobikänslor var även vanliga
förekommande symtom.
Gråt, skratt, ilska, rädsla, frustration, upprymdhet och oro var i några fall orsaken
till andfåddheten. Faktorer som väder (vind, extrem värme eller kyla) och ny omgivning kunde också påverka andning (O’Driscoll et al, 1999).
Vidare visade studien att deltagare med andningsproblematik även upplevde trötthet. En beskrev tröttheten såhär;
"...breathlessness makes you slow right down, like a car running out of gas
and it makes you feel exhausted, one has a desire to take a deep breath but the
body can’t do it, it’s like breathing through cotton wool for the last six
weeks... and you wish you could get more breath... it’s so tiring"
(O’Driscoll et al, 1999, s.39)
Smith et al (2001) (n=120) visade i en studie att 87 procent av deltagarna upplevde andningssvårigheter. Männen i studien upplevde mer andningsproblem jämfört med kvinnorna (P=0.02). Äldre deltagare upplevde mer andningsproblem
jämfört med yngre deltagare (P=0.06). Inga skillnader i graden av andningsproblem i förhållandet till cancerstadium, typ av lungcancer eller hälsostatus påvisa15
des (P=0.02). Deltagare med svåra andningsproblem upplevde i större utsträckning fysiska symtom som svaghet, kvävningskänslor, åtstramning, panik, smärta
samt oro (P=0.03). Andningsproblem upplevdes mer bland deltagare som använde
opoider (P=0.03). Kuo et al (2002) (n=73) studie framhöll andningssvårigheter
och hosta som vanliga obehag hos lungcancerpatienter. O'Driscoll et al (1999)
(n=52) påvisade att både fysisk och känslomässig påverkan kunde knytas till
upplevelser av andfåddhet, känslan av att ej få tillräckligt med luft, panik eller
överhängande död.
I studien gjord av Hsu et al (2003) (n=164) var syftet att undersöka om relation
fanns mellan smärta, ovisshet och hopp hos patienter med lungcancer. Studien
påvisade skillnader i graden av ovisshet och graden av hopp mellan patienter med
cancersmärta och de utan cancersmärta. Smärta rapporterades hos 79 av deltagarna. De upplevde högre grad av ovisshet och lägre grad av hopp jämfört med de
85 patienter som ej upplevde smärta (P<0.05). Graden av smärta var ej relaterad
till graden av ovisshet (P<0.05), men smärta som hindrade deltagare att leva ett
normalt dagligt liv visade samband med graden av ovisshet (P<0.05). Hoppet påverkades i högre grad av ovisshet jämfört med smärta.
I studien gjord av Murray et al (2004) (n=40) upplevdes döden som ett ständigt
hot för deltagarna;
”The doctor told med that you’re actually on borrowed time with cancer /…/
They’re hoping to shrink the cancer in the right lung, but you’re more or less
a time bomb”
(Murray et al, 2004, s.3)
Deltagarna oroade sig även för hur vårdarna skulle klara av situationen och vårdarna oroade sig för att uppröra deltagaren och hur de skulle bete sig när döden
väl stundade (Murray et al, 2004).
Sammanfattningsvis upplevde lungcancerpatienter fysiska obehag som andfåddhet, andnöd, svårigheter i att ta djupa andetag, hosta, trötthet och smärta. Andfåddhet uppkom ofta i samband med fysisk ansträngning och gav symtom som
svaghet, panik, kvävningskänslor, smärta och oro. Gråt, skratt, ilska, rädsla, frustration, upprymdhet och oro kunde även orsaka andfåddhet liksom väder och ny
omgivning. Andfåddhet upplevdes som en känsla av ett band av stål runt bröstet
fanns, att andas samtidigt som man dricker ett glas vatten eller som att ha munnen
till hälften fylld. Inga skillnader i graden av andningssvårigheter i förhållande till
cancerstadium, typ av lungcancer eller hälsostatus påvisades. Patienter med cancersmärta upplevde mer ovisshet och lägre grad av hopp jämfört med patienter
utan cancersmärta. Smärta som hindrade patienten att leva ett normalt dagligt liv
påverkade speciellt graden av ovisshet. Psykiska obehag som upplevdes i olika
sammanhang var panik, rädsla, ovisshet och hopplöshet. Samband mellan psykiska- och fysiska obehag kunde ses, exempelvis mellan panikkänsla och andnöd.
Upplevelser och påverkan av behandling
I studien gjord av Walker et al (2005) (n=119) visade 29 procent av deltagarna
depressiva symtom efter lungcancerkirurgi. Kuo et al (2002) (n=73) redovisade i
sin studie att strålbehandling som reducerade tumörstorlek ledde till att 51,6 procent av deltagarna upplevde lindrigare eller mindre hosta och 67,7 procent upplevde lägre grad av andningssvårigheter. Några deltagare i studien gjord av
O’Driscoll et al (1999) upplevde förbättring i andningen efter strål- eller cytosta16
tikabehandling, medan en deltagare upplevde mer problem med andningen efter
strålbehandling, speciellt under de närmast efterföljande veckorna.
I studien gjord av Ekfors et al (2004) upplevde deltagarna fysiska obehag som
trötthet och smärta i samband med strålbehandling. Trötthet upplevdes i hög grad
och resulterade i låg grad av energi och aktivitet, vilket ibland orsakade social
isolering. Tröttheten beskrevs av 14 deltagare som generell och ej kopplad till
någon specifik del av kroppen. De ansåg att tröttheten främst var orsakad av behandlingen, men även av smärtstillande läkemedel, ojämnt blodglukosvärde eller
låga värden av röda blodkroppar. Två former av trötthet upplevdes, fysisk eller
psykisk trötthet. Tröttheten beskrevs av en deltagare på följande sätt;
” If you say you’ve been working for a whole day and still think you haven’t
achieved anything/…/feel you haven’t been doing as much as you wanted-so,
it’s like a mental fatigue”
(Ekfors et al, 2004, s. 331)
Smärta från den del av kroppen som strålades, men även andfåddhet i samband
med fysisk aktivitet, upplevdes. Två deltagare upplevde även magsmärtor. Några
uppgav att smärta speciellt förekom i samband med nysning eller hosta. Smärtan
kunde hålla vissa av deltagarna vakna hela nätter;
“Now I have had some pain, so I, in principle, have been awake all day and
night”
(a.a, s. 331)
En studie genomförd av Borthwick et al (2003) (n=53) visade på tilltagande trötthet hos deltagare under strålbehandlingsperioden, speciellt under den första
veckan. Tröttheten tilltog vanligtvis under dagen. De som upplevde trötthet på
morgonen gjorde även det på kvällen. Andra symtom av strålbehandling var
hosta, halsbränna, sväljsvårigheter, andfåddhet och minskad aptit.
Kuo et al (2002) (n=73) visade på att patienter som behandlats med cytostatika
eller strålbehandling upplevde olika typer av fysiska obehag som trötthet, minskad
aptit och minskad vikt. Psykiska obehag som upplevdes var lindriga till medelmåttliga och kunde rangordnas enligt följande; trötthet, förvirring och depression.
Illamående och kräkningar upplevdes av 88,1 procent av deltagarna till följd av
cytostatikabehandling. Även högt samband sågs mellan oro och depression
(P=0.000) under behandling.
I studien gjord av Murray el al (2002) (n=40) upplevde deltagare ovisshet i väntan
på provresultat och behandlingsstart. Under stål- och cytostatikabehandling dominerades livet av sjukhusbesök och besvärliga biverkningar för deltagarna. När
behandling var avslutad kände sig många av deltagarna mer sjuka. Flertalet kände
sig även övergivna och ej stöttade. Två av deltagare beskrev det såhär;
”I never knew that cancer would take over your life… It’s like something with
a mind of its own, and It tries to control you”
(Murray et al, 2002, s.3)
“Yesterday I just wanted to curl up in a ball and die, because I know that’s
not the cancer. That’s the treatment. The treatment makes you feel so bad, and
each time the after effects have lasted longer and been worse” (a.a, s. 3)
17
Sammanfattningsvis rapporteras depressiva symtom efter kirurgi hos 29 procent
av deltagarna i en studie. Vissa patienter upplevde mer problem med andning efter
strålbehandling, andra mindre. Dock redovisades i en studie att strålbehandling
som reducerade tumörstorlek ledde till att över hälften av deltagarna upplevde
lindrigare eller mindre hosta och lägre grad av andningssvårigheter. Trötthet, psykiska obehag, smärta från den del av kroppen som strålas och andfåddhet upplevdes också. Illamående och kräkningar var mycket vanliga symtom efter cytostatikabehandling. Även trötthet, minskad aptit och minskad vikt förekom.
Hantering av livssituationen
De flesta av deltagarna rapporterade i studien av Ekfors et al (2004) (n=15) olika
typer av rädsla vilka hindrade deras förmåga att hantera livet under strålbehandlingsperioden. Tankar om framtid, vad sjukdomen skulle leda till och behandlingens eventuella förändringar upplevdes stressande. Rädsla för det okända och att
drabbas av nya fysiska symtom upplevdes också. För att psykiskt kunna hantera
tiden under strålbehandling uppgavs stöd från vänner och familj vara mest betydelsefullt för 14 av deltagarna. Sjuksköterskor och läkare ansågs även vara viktiga. Copingstrategier som att acceptera situationen, försöka leva som vanligt,
prata och skratta, ställa frågor, ta en dag i taget och organisera behandlingssituationen användes av deltagarna för att göra vardagen så dräglig som möjligt. Flertalet av deltagarna sysselsatte sig även med att sticka, titta på TV och läsa för att
tänka på annat. Hälften av deltagarna ansåg att hemmet var en tillflyktsort under
behandling.
I studien gjord av Link et al (2004) (n=44), där 21 procent av deltagarna i studien
hade lungcancer, identifierades specifika sätt att hantera cancer. Resultatet visade
att deltagarna använde sig av en femstegsprocess för att hantera cancer. I det första steget skedde en reaktion på cancerdiagnosen. En del uttryckte att deras känslor av chock och förnekelse påverkade deras förstaval av strategi. Andra uttryckte
att de behövde bearbeta de första känslorna innan val av strategi kunde göras.
Möjliga strategier identifierades och utvärderades av deltagarna i det andra respektive tredje steget. Tidigare erfarenheter, övertygelser, tro och copingstil, tillsammans med andra människors influenser påverkade båda dessa steg. Under det
fjärde steget valdes copingstrategi. Detta skedde under inverkan och påverkan av
andra människor, egna mål, känslor samt insikter om allvaret i sjukdomen. I det
sista stadiet identifierades användning av strategi av inre och yttre faktorer så som
exempelvis fysisk kapacitet och tid.
Tre copingstilar som påverkade identifikationen och utvärderingen i möjliga strategier utskiljdes. En copingstil handlade om deltagares förhållande till information, det vill säga om deltagaren var en informationssökare. En del önskade ta
reda på så mycket som möjligt om sjukdomen samt om behandling. Vanligtvis
uppnåddes dock ett tillstånd där deltagaren ej ville lära sig mer. Andra önskade
ingen information eftersom de var rädda för dåliga nyheter eller fäste sin tilltro till
läkaren. Känslan av att ha kontroll kunde ses som en annan copingstil, det vill
säga att kontrollen var i ens egna händer, ens doktor, en högre makt, eller slumpen. En del använde sig av inre eller yttre kontroll, medan andra uttryckte en
kombination av båda. En tredje strategi handlade om individens attityd till cancern, exempelvis att den skulle besegras, ignoreras eller att inget fanns att göra.
Patienters val av strategi är beroende av vilka mål som finns hos individen. Att
kämpa och besegra cancern var de mest förekommande målen (Link et al, 2004).
18
I studien gjord av Kuo et al (2002) (n=73) belystes problem- och känslofokuserade copingstrategier. Deltagare som mötte obehag under behandlingsperioden
kombinerade dessa. Problemorienterad copingstrategi, som användes alltid eller
ofta, innefattade; förhoppning att kontrollera sjukdomen i samverkan med läkare,
tillåta andra att lösa obehag (exempelvis familj, vårdpersonal), göra det bästa för
att förstå obehagen, förbereda för det som önskades göras efter behandling samt
utbyta åsikter med andra i samma situation. Känslofokuserad copingstrategi innefattade att söka hjälp och stöd från familj och vänner, hoppas att graden av obehagen skulle minska, acceptera verkligheten, förbereda sig mentalt på det värsta, tro
på ödet och att fortsätta som vanligt och hoppas att obehagen skulle lösa sig av sig
själv (a a).
Studien gjord av Walker et al (2005) visade tydliga samband mellan depression
och mindre adaptiva copingstrategier. Däremot visade studien inga samband mellan graden av depressiva symtom och mindre adaptiva copingstrategier. Deltagare
som ej förnekade sjukdom eller frigjorde sig från den var mer aktiva och sökte
stöd för att hantera sjukdomen, vilket resulterade i färre depressiva symtom.
I studien av Borthwick et al (2003) frågades deltagarna om vad de gjorde för att
klara av trötthet. Alla deltagare valde att vila eller ta det lugnt och 75 procent föredrog att sova under dagen. Andra sätt var att läsa, titta på TV och lyssna på musik.
Två övergripande metoder för att hantera situationen var att hålla sig sysselsatt
eller att vila/ta det lugnt.
Sammanfattningsvis upplevdes stöd från vänner och familj vara mest betydelsefullt för att klara av livssituationen. Copingstrategier som att acceptera situationen, försöka leva som vanligt, prata och skratta, ställa frågor, ta en dag i taget och
organisera behandlingssituationen användes för att göra vardagen så dräglig som
möjligt. En del patienter önskade ta reda på så mycket som möjligt om sjukdomen
samt om behandling. Andra önskade ingen information eftersom de var rädda för
dåliga nyheter eller fäste sin tilltro till läkare. Problemorienterad copingstrategi
användes i kombination med känslofokuserad. För att bemästra trötthet valde patienter ofta att vila eller ta det lugnt. Samband mellan depression och mindre adaptiva copingstrategier sågs.
Stigma
Upplevelser av stigma identifierades under arbetes gång och kan betraktas som ett
bifynd. Patienters erfarenheter av stigmatisering visades i en studie gjord av
Chapple et al (2004) (n=45). Resultatet visade att patienter med lungcancer uppfattade att de var särskilt stigmatiserade eftersom många förknippar sjukdomen
med rökning, att den är självförvållad och har dålig prognos. En deltagare beskrev
känslan;
”I think more so with lung cancer because people think you’re dirty because
you smoked/…/”
(Chapple et al, 2004, s. 2)
Ett stort antal människor har en föreställning om att en obehaglig död väntar.
Många deltagare uppgav att andra människor ofta valde att gå på andra sidan vägen för att slippa ett möte. Upplevelsen av stigma var formad av kopplingen mellan sjukdom och rökning, uppfattningen om att sjukdomen var självförvållad, den
höga dödsstatistiken samt på vilket sätt personen dör. En del rökare och före detta
19
rökare motsatte sig stigmatiseringen och skyllde på tobaksindustrin. Rädsla över
att ej få tillgång till medicinsk vård fanns även hos en del av deltagarna, bland
annat att rökhosta inte skulle tas på allvar (Chapple et al, 2004).
DISKUSSION
Diskussionsavsnittet är indelat i metoddiskussion och resultatdiskussion.
Metoddiskussion
En systematisk litteraturstudie valdes att göras eftersom tidigare erfarenhet av
forskningsmetoden och tillvägagångssättet fanns.
I bakgrunden användes bland annat kurslitteratur, exempelvis Jahren Kristoffersen
(1998), som baseras på ett stort antal referenser. Väl medvetna om att sekundärkällor bör undvikas, valde författarna att ändå använda sådant material, då det gav
en god sammanställning av litteratur inom området.
Användandet av Goodmans (1993) sju steg för att finna och bedöma vetenskaplig
litteratur medförde att tillvägagångssättet blev strukturerat och tydligt. Författarna
valde att utesluta det sjunde steget, då syftet med studien ej var att utfärda rekommendationer. De sju stegen gjorde tillvägagångsättet tydligt och strukturerat.
Andra tillvägagångsätt övervägdes noggrant.
Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Författarna är medvetna
om att detta kan ha påverkat resultatet eftersom andra databaser finns att tillgå.
Skälet till att dessa databaser användes var att PubMed innehåller referenser inom
omvårdnad och CINAHL innehåller studier från alla engelskspråkiga omvårdnadstidsskrifter. I de använda databaserna återkom många studier, vilket kan tyda
på att författarna har fått en god bild av forskning på området. Under arbetets
gång lästes 52 abstracts, vilket medförde att ett stort urval fanns att tillgå när studier sedan skulle väljas.
De sökord som valdes att användas anpassades för att kunna svara på syfte. De
valda sökorden (Lung neoplasms, Signs and symptoms, Patients, Emotions, Adaptation Psychological, Life Change events, Qualitative research, Coping, Life
Experiences och Symptom) kan dock ha begränsat antalet funna studier och medfört att studier förbisetts. Det faktum att studier som ej fanns att tillgå i fulltext
exkluderades kan även ha påverkar resultatet liksom användning av limits som
’abstract’, ’peer-reviewed’, 'article' och 'english'. Studier av hög kvalitet kan därför ha förbisetts genom denna åtgärd. Exempelvis kan studier med hög kvalitet
skrivna på annat språk än engelska finnas.
I sökningen av studier användes ingen limit med avseende av publikations år, då
författarna önskade en översikt av samtliga studier. Dock användes endast artiklar
publicerade de senaste 10 åren för att få ett så aktuellt resultat som möjligt.
Kvantitativa studier exkluderades först, då författarna ansåg att syftet lämpligast
besvaras genom kvalitativa ansatser. Några studier med kvantitativa inslag påträffades, vilka sedan användes då de ansågs kunna besvara syfte samt var av god
kvalitet.
20
Delar av de använda studierna behandlade i viss mån begreppet livskvalitet. Författarna valde att bortse från detta, eftersom det ej svarade mot valt syfte.
Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters erfarenheter och upplevelser av
lungcancer. I studien gjord av Link et al (2004) hade endast 21% av deltagarna
lungcancer. Väl medvetna om det, inkluderades studien eftersom den på ett intressant sätt identifierar copingstrategier hos personers med cancer.
För att granska de utvalda studiernas kvalitet användes ett, av författarna modifierat granskningsprotokoll efter Willman et al (2006). Författarna är medvetna om
att granskning och bedömning utifrån det kvalitativa protokoll som modifierats
kan anses mindre passande för de studier som har kvantitativa inslag. Dock ansågs
protokollet med modifiering vara tillämpbart på de kvantitativa studier som
inkluderats.
Svårigheter i jämförandet av kvalitativa och kvantitativa studiers resultat och dra
slutsatser från dem, är även något författarna reflekterat över, eftersom metod och
tillvägagångssätt skiljer dem åt. Författarna anser dock att det kan finnas en styrka
i att ha inkluderat olika typer av studier som undersöker samma område och som
stödjer varandra.
Inkluderade studier är genomförda i Sverige, Storbritannien, USA och Taiwan.
Skillnader i kultur, demografi, miljö, livsstilsfaktorer samt vårdens utformning
och övriga faktorer kan göra det svårt att jämföra och generalisera studiernas resultat.
Begränsningar i språkkunskaper kan ha påverkat resultatet då samtliga studier
som använts är publicerade på engelska vilket ej är författarnas modersmål.
I resultatdelen har författarna arbetat med temata. Genom en gemensam
diskussion fattades beslut om områden som skulle tas med i arbetet. Detta
underlättade strukturen, men kan också ha medfört att vissa områden förbisetts.
Författarnas förförståelse bör här tas i beaktande. Ingen forskning är, enligt
Bjereld el al (2002), förutsättningslös. Varje enskild forskare konstruerar genom
sin förförståelse sin egen verklighet (a a). Tidigare erfarenhet av att arbeta med
patienter med lungcancer medför att författarna har en förförståelse som kan ha
påverkat tolkningen av studiernas resultat. Förförståelsen kan även ha påverkat
valet av studier.
Resultatdiskussion
Resultatet diskuteras utifrån syfte och de tre temata som presenterats med fokus
på intressanta fynd och bifynd med återkoppling till teoretisk bakgrund.
Fysiska och psykiska obehag
Kuo et al (2002) framhöll hosta som vanliga obehag hos lungcancerpatienter.
Hosta är, enligt Klasén McGrath (2005), det vanligaste symtomet vid lungcancer,
vilket även bekräftas i studien.
Studier gjorda av O´Driscoll et al (1999), Smith et al (2001) och Kuo et al (2002)
belyste andningssvårigheter hos patienter med lungcancer. Resultaten överens-
21
stämmer med litteraturen, som menar att andningssvårigheter är något de flesta
patienter drabbas av (Klasén McGrath, 2005, Brunsvig 2003).
O'Driscoll et al (1999) påvisade att både fysisk och känslomässig påverkan kunde
knytas till upplevelser av andfåddhet, känslan av att ej få tillräckligt med luft, panik eller överhängande död. Deltagarna upplevde att andfåddheten ledde till begränsningar i aktivitet, i hemmet och utanför hemmet, samt påverkade socialt liv
och självkänsla. Deltagare med andningsproblematik upplevde i hög grad trötthet.
Många gånger upplevde deltagarna panik och en överväldigande rädsla att dö under en attack av andfåddhet (a a). Jødahl (2003) beskriver att känslan av att inte få
tillräckligt med luft är skrämmande och ångestfylld för patienter med lungcancer.
Smith et al (2001) visade i en studie att 87 procent av deltagarna upplevde problem med andningen. Deltagare med svåra andningsproblem upplevde i större utsträckning fysiska symtom som svaghet, kvävningskänslor, åtstramning, panik,
smärta samt oro.
I studien gjord av Murray et al (2002) upplevdes döden som ett ständigt hot för
deltagarna. Detta stämmer överrens med litteratur (Jødahl, 2003), som beskriver
ett samband mellan ångest och rädsla för att dö.
Upplevelser och påverkan av behandling
Lungcancer behandlas med kirurgi, cytostatika och strålbehandling (Olsson,
1996). Kuo et al (2002) redovisade i sin studie att strålbehandling som reducerade
tumörstorlek ledde till att över hälften av deltagarna upplevde lindrigare eller
mindre hosta och 67,7 procent upplevde lägre grad av andningssvårigheter. Strålbehandling kan användas i botande syfte eller ges för att lindra en obotlig cancersjukdom (Edqvist, 2006). Även i studien av O’Driscoll et al (1999) upplevde deltagarna förbättring i andningen efter strål- eller cytostatikabehandling.
I studien gjord av Ekfors et al (2004) upplevde deltagarna fysiska obehag som
trötthet och smärta i samband med strålbehandling. Deltagarna ansåg att tröttheten
främst var orsakad av behandlingen. Kuo et al (2002) visade att patienter som
behandlats med cytostatika- eller strålbehandling upplevde olika typer av fysiska
obehag som trötthet, minskad aptit och minskad vikt. Även studien genomförd av
Borthwick et al (2003) visade på tilltagande trötthet hos deltagarna under strålbehandlingsperioden, speciellt under den första veckan. Enligt Olsson (2007) kan
patienter känna mer trötthet under strålbehandling, vilket kan bero på oro för behandling eller sjukdom. Som sjuksköterska finns ett ansvar för patienter under
behandling. Omvårdnaden ska innefatta insatser för att skapa en hälsofrämjande
miljö, undanröja smärta och obehag samt att ge stöd och hjälp åt patienter i deras
behandlingssituationer (SOSFS 1993:17).
Illamående och kräkningar upplevdes av 88,1 procent av deltagarna till följd av
cytostatikabehandling i studien gjord av Kuo et al (2002). Enligt Wallberg (2006)
är illamående och kräkningar vanliga biverkningar av behandlingen.
Walker et al (2005) visade att depressiva symtom fanns hos 29 procent av deltagarna efter lungcancerkirurgi. Högt samband sågs mellan oro och depression under behandling i studien gjord av Kuo et al (2002). I studien gjord av Murray el al
(2002) upplevde deltagare ovisshet i väntan på provresultat och behandlingsstart,
vilket medförde oro och ångest. När behandling var avslutad kände sig många av
deltagarna mer sjuka (a a). Enligt Jahren Kristoffersen (1998) upplever många
22
människor i svåra livssituationer att ovissheten är det värsta. Många cancersjukdomar har ett ovisst förlopp, och patienter med cancer pendlar därför ofta mellan
hopp om fullständig bot och rädsla för återfall och död.
Hantering av livssituationen
Majoriteten av deltagarna i studien gjord av Ekfors et al (2004) uppgav att stöd
från vänner och familj var mest betydelsefullt för att hantera tiden under strålbehandling. Copingstrategier som att acceptera situationen, försöka leva som vanligt, prata och skratta, fråga frågor, ta en dag i taget och organisera behandlingssituationen användes av deltagarna för att göra vardagen så dräglig som möjligt.
Hälften av deltagarna upplevde hemmet som en trygghet och tillflyktsort under
behandling. Enligt Lazarus et al (1984) har coping två överlappande funktioner;
att hantera problemet med ett av miljön orsakat obehag och att anpassa det känslomässiga gensvaret till problemet. Omvårdnad innefattar enligt SOSFS 1993:17
insatser för att ge stöd och hjälp åt patienter i deras reaktioner på sjukdom.
I studien gjord av Link et al (2004) identifierades specifika sätt att hantera cancer.
Resultatet visade att deltagarna använde sig av en femstegsprocess för att hantera
cancer. I det första steget skedde en reaktion på cancerdiagnosen. Möjliga strategier identifierades och utvärderades av deltagarna i det andra respektive tredje
steget. Tidigare erfarenheter, övertygelser, tro och copingstil, tillsammans med
andra människors influenser påverkade båda dessa steg. Under det fjärde steget
valdes copingstrategi. I det sista stadiet identifierades användning av strategi av
inre och yttre faktorer (a a).
Enligt Lazarus et al (1984) finns två huvudstrategier för att hantera stresspräglade
situationer, problemfokuserad och känslofokuserad coping. Just detta belystes i
studien gjord av Kuo et al (2002) där problemorienterad copingstrategi som användes ofta eller alltid hos deltagarna. Förhoppning att kontrollera sjukdomen i
samverkan med läkare, att tillåta andra att lösa obehag (exempelvis familj och
vårdpersonal), att göra det bästa för att förstå obehagen, att förbereda för det som
mest önskades att göra efter behandling samt att utbyta åsikter med andra i samma
situation var olika strategier (a a). Känslofokuserad copingstrategi innebar, i studien gjord av Kuo et al (2002), att söka hjälp och stöd från familj och vänner, att
hoppas att graden av obehagen skulle minska, att acceptera verkligheten, att förbereda sig mentalt på det värsta, att tro på ödet och att fortsätta som vanligt och
hoppas att obehagen skulle lösa sig av sig själv. Här ses också ett tydligt samband
mellan copingstrategin beskriven i studien och litteraturen, som beskriver känslofokuserad copingstrategi som ett sätt att försöka påverka den egna upplevelser av
situationen. Känslofokuserad coping inriktar sig på förändring av upplevelsen av
situationen och inte direkt på förändring av själva problemet (Almås, 2002).
Stigma
Goffman (1963) har utvecklat teorier om stigma och identitet. Normativa förväntningar formas utifrån intryck från människor. Ett stigma innebär att bli stämplad,
speciellt då den nedsättande effekten blir omfattande. Hos den stigmatiserade
uppstår en känsla av att inte veta vad andra tänker om honom/henne (a a). Resultatet i studien gjord av Chapple et al (2004) påvisade att patienter med lungcancer
uppfattade sig vara särskilt stigmatiserade. Orsaken var att många förknippade
sjukdomen med rökning, att den var självförvållad och hade dålig prognos. Upplevelsen av stigma var formad av kopplingen mellan sjukdom och rökning,
uppfattningen om att sjukdomen var självförvållad, den höga dödsstatistiken samt
23
på vilket sätt personen dör. En del rökare och före detta rökare motsatte sig stigmatiseringen och skyllde på tobaksindustrin. Enligt Socialstyrelsen (2005) ska
vården tillgodose patientens behov av trygghet. I studien (Chapple et al, 2004)
visade det sig att de patienter med lungcancer upplevde rädsla för att ej få tillgång
till medicinsk vård, exempelvis att rökhosta inte skulle tas på allvar. Det kan ses
som uttryck för en otrygghetskänsla hos patientgruppen som vården måste ta
hänsyn till. Att ge stöd och hjälp åt patienter i deras reaktioner på sjukdom är
därför viktigt (SOSFS 1993:17).
SLUTORD
Ambitionen var att ge en överblick av hur det kan vara att leva med lungcancer.
Syftet med litteraturstudien var att utifrån ett patientperspektiv belysa patienters
erfarenheter och upplevelser av att leva med lungcancer. Huvuddragen i resultatet
av litteraturstudien var förväntade, då erfarenhet av arbete på en onkologisk avdelning finns. Något som dock förvånade författarna var hur speciellt påfrestade
tiden under behandling upplevdes. Det är därför viktigt att vårdpersonal är medvetna om detta och uppmärksammar ett större behov av stöd under denna tid.
Grundläggande för omvårdnad är ett respektfullt patientbemötande och i enighet
med SOSFS (1993:17) skulle denna litteraturstudie kunna användas som diskussionsunderlag för sjuksköterskor och annan vårdpersonal för att få en ökad förståelse för patientgruppen.
Förslag till fortsatt forskning kan vara att utforska vilken form av stöd patienter
önskar under behandling och hur patienters livskvalitet påverkas under behandling.
24
REFERENSER
Almås, H (2002) Kliniskt omvårdnad 1 Stockholm: Liber AB
Bjereld, U (2002) Varför vetenskap?: Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen Lund: Studentlitteratur
*Borthwick, D et al (2003) Assessing fatigue and self-care strategies in patients
receiving radiotherapy for non-small cell lung cancer. European Journal of Oncology Nursing, 7 (4), 231-241.
Brunsvig P FR, (2003) Lungcancer (cancer pulmonalis). I: Reitan A-M et al,
(2003) Onkologisk omvårdnad -patient, problem, åtgärd
Stockholm: Liber
*Chapple, A et al (2004) Stigma, shame, and blame experienced by patients with
lung cancer: qualitative study. British Medical Journal, 19, 1-5.
Edqvist, L (2006) Lungcancer, Cancerfonden, Stockholm: S-M Ewert
*Ekfors, H et al (2004) A qualitative study of the experiences during radiotherapy
of Swedish patients suffering from lung cancer. Oncology nursing forum, 31 (2),
329-333.
Friberg, B (1988) Onkologi basbegrepp inom cancervården och sjuksköterskans
roll. Stockholm: Liber
Friberg, F (2006) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten Lund: Studentlitteratur
Goodman, C (1993) Literature searching and evidence interpretation for assessing health care practices by Clifford Goodman Stockholm: Swedish Council on
Technology Assessment in Health Care (SBU)
Goffman, E (1963) Stigma – Den avvikandes roll och identitet Göteborg: Elanders
Digitaltryck AB
*Hsu,T et al (2003) The relationship of pain, uncertainty, and hope in Taiwanese
lung cancer patients. Journal of Pain and Symptom Management, 26 (3), 835-842.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Jahren Kristoffersen, N (1998), Allmän omvårdnad 1 Stockholm: Liber AB
Jødahl A-M, (2003) Omvårdnad vid lungcancer. I: I: Reitan A-M et al, (2003)
Onkologisk omvårdnad -patient, problem, åtgärd
Stockholm: Liber
* Inkluderad studie
25
Karolinska institutet, MeSH sökverktyg
>http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm< 2007-03-23
Klasén McGrath, M (2005) Lungcancer
>www.vardguiden.se/Article.asp?ArticleID=3055< 2007-03-14
*Kuo, T et al (2002) Symptom distresses and coping strategies in patients with
non-small cell lung cancer. Cancer nursing, 25 (4), 309-317.
Lazarus, R et al (1984) Stress, appraisal, and coping New York: Springer
*Link, L et al (2004) How do cancer patients choose their coping strategies? A
qualitative study. Patient education and counselling, 58 (2005), 96-103.
Mattsson, S (2004) Att leva med cancer Stödet
>www.stodet.se/page.asp?page=9< 2007-04-10
*Murray, S et al (2002) Dying of lung cancer or cardiac failure: prospective qualitative interview study of patients and their carers in the community. British Medical Journal 325, 1-5.
*Murray, S et al (2004) Exploring the spiritual needs of people dying of lungcancer or heart failure: A prospective qualitative interview study of patients and their
carers. Palliative Medicine 18, 39-45.
Svenska nationalencyklopedin (2007)
>www.ne.se/jsp/notice_board.jsp?i_type=1< 2007-05-07
*O´Driscoll, M et al (1999) The experience of breathlessness in lung cancer.
European journal of cancer care, 8, 37-43.
Olsson, H (1996) Tumörsjukdomar Lund: Studentlitteratur
Olsson, T (2007) Strålbehandling Stockholm: S-M Ewert AB
Polit, D et al (2006) Essentials of nursing research. - Methods, appraisal, and
utilization Philadelphia: Lippincott
*Smith, E et al (2001) Dyspnea, anxiety, body consciousness, and quality of life
in patients with lung cancer. Journal of Pain and Symptom Management, 21 (4),
323-329.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor
Socialstyrelsen (2005) Folkhälsorapport 2005
* Inkluderad studie
26
SOSFS 1993:17 Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och
sjukvården
*Walker, M et al (2006) Depressive symptoms after lung cancer surgery: their relation to coping style and social support. Psycho-Oncology, 15, 684-693.
Wallberg, B (2006) Cytostatikabehandling Stockholm: S-M Ewert AB
Willman, A et al (2006) Evidensbaserad omvårdnad Lund: Studentlitteratur
Währborg, P (2003) Stress och den nya ohälsan Stockholm: Natur och kultur
WHO (2006) Definition av cancer.
>www.who.int/mediacentre/factsheets/fs297/en/index.html<2007-05-08
* Inkluderad studie
27
BILAGOR
BILAGA 1: Definitioner, översättningar och förkortningar
BILAGA 2: Artikelmatris
BILAGA 3: Granskningsprotokoll kvalitativa och kvantitativa studier
28
BILAGA 1: Definitioner, översättningar och förkortningar
Definitioner
Behandling
Avses alla insatser som görs för att
minska/hindra sjukdoms utveckling,
såsom kirurgi, strålbehandling samt
cytostatikabehandling.
Deltagare och patienter
Båda termer används om de personer
som medverkat i studierna.
Författarna
Ida Lidenmark och Annie Mäenranta
Obehag
Känsla av irritation, olust eller missnöje i kontakt med något fysiskt eller
psykiskt (Svenska nationalencyklopedin, 2007)
Översättningar
Breathlessness
Anfåddhet/andnöd. Anfåddhet används mestadels och i något enstaka
fall används andnöd.
Carer
I litteraturstudien används vårdare.
Dyspné
Andnöd.
Fatigue
Extrem trötthet. I studien används
trötthet uteslutande i meningen fatigue.
Limit/s
Begränsningar.
Lung neoplasms
Lungcancer
Symptom distresses
Symptom distresses beskrivs (Kuo et
al 2002) som graden av fysiska och
känslomässiga obehag upplevda av
patienten som en effekt av ett specifikt symtom. I texten har ’symptom
distresses’ översatts till svenskans;
obehag.
Förkortningar
CINAHL
Databasen Cumulative index to nursing and allied health literature
(Willman et al, 2006).
PubMed
Databasen Publisher Medline (Willman et al, 2006).
29
SBU
Statens beredning för utvärdering av
medicinsk metodik
WHO
World Health Organisation
30
BILAGA 2: Arikelmatris
Modifierad av författarna efter Willman et al (2006).
Författare/år/
land
Titel
Syfte
Metod/Design
Deltagare
(bortfall)
Resultat/Huvudfynd
Kvalitet
Borthwick et al,
2003, Storbritannien
Assessing
fatigue and
self-care
strategies
in patients
receiving
radiotherapy for
non-small
cell lung
cancer
Att öka förståelsen för
upplevd
trötthet hos
patienter som
genomgår
strålbehandling
Deltagarna fick
fylla i en strukturerad hälsodagbok
under strålbehandling och upp till en
månad efter.
Materialet analyserades deskriptivt.
Semistrukturerade
intervjuer utfördes
(n=11) för att
kartlägga trötthetens karaktär.
Materialet analyserades med innehållsanalys.
46 (5)
Resultatet visade på tilltagande
trötthet hos deltagarna under
strålbehandling, med en höjdpunkt första veckan efter behandling. Deltagare som upplevde
smärta, illamående, andfåddhet,
minskad aptit, sömnsvårigheter
och låg sinnesstämning upplevde i
högre grad trötthet. För att hantera
tröttheten valde deltagare att vila
eller sova.
I
Chapple et al,
2004, Storbritannien
Stigma,
shame and
blame
experienced by
patients
with lung
cancer:
qualitative
study
Att undersöka
lungcancerpatienters
upplevelser
av stigmatisering
Kvalitativ studie.
Ostrukturerade
intervjuer i 1-3 h.
Materialet kodades
och tolkades.
Kategorier skapades.
45 (-)*
Deltagarna upplevde stigmatisering, vare sig de hade rökt eller
inte, då lungcancer är starkt associerat till rökning. De som slutat
röka för många år sedan eller
aldrig rökt kände sig orättvist
anklagade för att själva förorsakat
sjukdomen.
I
Ekfors et al,
2004, Sverige
A qualitative Study
of the
Experiences
During
Radiotherapy of
Swedish
Patients
Suffering
From Lung
Cancer
Att undersöka
lungcancerpatienters
upplevelser
av strålbehandling
Induktiv kvalitativ
studie. Intervjuer
utfördes med
intervjuguide efter
två veckors strålbehandling. Totalt
118 sidor transkriberades och analyserades med innehållsanalys (Burnard, 1991).
15 (5)
Resultatet av patienters upplevelser delades in i fyra kategorier;
trötthet, fysiska obehag, hantera
sjukdoms- och behandlingsrelaterade frågor samt svårigheter att
hantera situationen.
Samtliga patienter upplevde
fysiska obehag under behandlingen., varav trötthet och smärta
var vanligast. Olika typer av
rädslor, såsom ovisshet eller för
nya fysiska obehag, upplevdes
hindrade patienten att hantera
livssituationen. Vänner och familj
betydde mest för patienten i
hanteringen av situationen.
I
*(-) Bortfall oklart
31
Författare/år/
land
Titel
Syfte
Metod/Design
Deltagare
(bortfall)
Resultat/Huvudfynd
Kvalitet
Hsu et al, 2003,
Taiwan
The relationship of
pain, uncertainty,
and hope in
Taiwanese
lung cancer
patients
Att undersöka
samband
mellan
smärta, ovisshet och hopp
bland taiwanesiska patienter med
lungcancer
Kvantitativ tvärsnitts- och deskriptiv korrelationsstudie. En
enkät bestående av
fyra delar användes; Demographic
questionnaire,
Brief Pain Inventory-Chinese version, Mishel Uncertainty Illness
Scale och Herth
Hope Index.
Pearson’s korrelations test och t-test
användes för att
fastställa sambandet mellan smärta,
ovisshet och graden av hopp.
168 (4)
Deltagare med cancersmärta
upplevde mer ovisshet och lägre
grad av hopp jämfört med deltagare utan cancersmärta. Graden
av smärta var ej relaterade till
graden av ovisshet. Smärta som
hindrade deltagaren i det dagliga
livet hade samband
med graden av ovisshet.
II
Kuo et al, 2002,
Taiwan
Symptom
distresses
and coping
strategies
in patients
with nonsmall cell
lung cancer
Att undersöka
samband
mellan obehag och copingstrategier
hos patienter
med lungcancer
Deskriptiv korrelationsstudie.
Strukturerade
frågeformulär
användes.
Symptom Distress
Scale och Coping
Strategies Scale
användes vid
analys.
73 (9)
Graden av obehag under den
behandlingsperioden var milda till
medelmåttiga. När deltagarna
upplevde obehag kombinerades
problem- och känslomässig copingstrategi. Deltagare med mer
fysiska obehag visade även större
psykologisk oro och använde då
känslomässig copingstrategi.
II
Link et al, 2004,
USA
How do
cancer
patients
choose
their coping strategies? A
qualitative
study
Att identifiera
faktorer som
påverkar val
av copingstrategi och
relationen
mellan dessa
faktorer.
Kvalitativ studie
med semi-strukturerade djupintervjuer.
Kategorisering
gjordes och
Grounded Theory
användes vid
analys av material.
44 (15)
Deltagarna använde sig av en
femstegsprocess för att hantera
cancer. Steg ett var reaktion på
cancerdiagnosen. Steg två och tre
utvärderades och identifierades
möjliga strategier. Därefter, i steg
4, gjordes strategival. Steg fem
används och anpassas strategival
till situationen.
II
*(-) Bortfall oklart
32
Författare/år/
land
Titel
Syfte
Metod/Design
Deltagare
(bortfall)
Resultat/Huvudfynd
Kvalitet
Murray et al,
2002, Storbritannien
Dying of
lung cancer
or cardiac
failure:
prospective
qualitative
interview
study of
patients
and their
carers in
the community
Att jämföra
sjukdomsförlopp samt
behov av vård
hos patienter
med lungcancer och
hjärtsvikt.
Kvalitativ kohortstudie. Var 3:e
månad i upp till ett
år, genomfördes
kvalitativa intervjuer med patienter
och deras vårdare.
Intervjuerna spelades in och transkriberades tillsammans med
fältanteckningar.
Analysen pågick
under arbetets
gång. Tolkande
analys gjordes av
materialet.
40 (0)
Deltagarna med lungcancer upplevde sig vara mer sjuka efter
behandling jämfört med innan.
Tankar kring döden upplevdes
ständigt närvarande. Deltagarna
kände oro för vårdare och vårdare
kände oro för deltagarna. Känslor
som hopp och förtvivlan skiftade
ständigt, men deltagarna kämpade
med att försöka upprätthålla ett
normalt liv. Under cytostatika och
strålbehandling dominerades livet
av sjukhusbesök och biverkningar.
II
Murray et al,
2004, Storbritannien
Exploring
the spiritual
needs of
people
dying of
lung cancer
or heart
failure: A
prospective
qualitative
interview
study of
patients
and their
carers
Att utforska
själsliga
behov hos
patienter med
livshotande
sjukdom
och deras
vårdare
Kvalitativ kohortstudiestudie.
Var 3:e månad i
upp till ett år,
genomfördes
kvalitativa intervjuer med patienter
och deras vårdare.
Intervjuerna spelades in och transkriberades tillsammans med
fältanteckningar.
Analysen pågick
under arbetets
gång. Tolkande
analys gjordes av
materialet.
40 (0)
Själsliga funderingar/frågor var
viktiga för deltagarna i såväl ett
tidigt som ett senare stadium i
sjukdomsförloppet. Rädsla, obehag och ovisshet var vanligt
förekommande.
II
*(-) Bortfall oklart
33
Författare/år/
land
Titel
Syfte
Metod/Design
Deltagare
(bortfall)
Resultat/Huvudfynd
Kvalitet
O’Driscoll et al,
1999, Storbritannien
The experience of
breathlessness in lung
cancer
Att studera
upplevelsen
av andfåddhet
i samband
med lungcancer.
Kvalitativ studie.
Semi-strukturerade
samtal utfördes.
Tematisering av
data gjordes. Materialet analyserades
med innehållsanalys.
52 (8)
Både fysiska och känslomässiga
upplevelser kunde kopplas samman med upplevelser av andfåddhet, känsla av att ej få tillräckligt
med luft, panik och överhängande
död. Åtta av deltagarna upplevde
ständig andfåddhet, medan resterande upplevde andfåddhet endast
i samband med ansträngning eller
psykisk påfrestning.
I
Smith et al, 2001,
USA
Dyspnea,
anxiety,
body consciousness,
and quality
of life in
patients
with lung
cancer
Att utvärdera
livskvalitet
och andnöd
hos patienter
med lungcancer samt
utforska
samband
mellan livskvalitet,
andnöd, oro
och kroppsuppfattning
Kvantitativ studie.
Fem olika frågeformulär fylldes i
av deltagarna.
Functional Assessment of Cancer
Therapy-Lung,
Dyspnea Assessment Guide, StateTrait Anxiety
Inventory, Body
Consciousness
Questionnaire och
Other Assessments.
120
(-)*
87 procent av deltagarna i studien
upplevde andnöd. Män upplevde
andnöd i större utsträckning än
kvinnor. Äldre deltagare upplevde
mer andnöd än yngre deltagare.
Inga skillnader i upplevelsen av
andnöd relaterat till cancerstadium och typen av cancer identifierades. Smärta och oro var
vanligare bland patienter med
svår andnöd.
I
Walker et al,
2006, USA
Depressive
symptoms
after lung
cancer
surgery:
their relation to
coping
style and
social
support.
Att undersöka
om socialt
stöd och
copingstil har
samband med
depressiva
symtom.
Deltagare från en
redan pågående
longitudinell studie
följdes, i upp till
tre år. De intervjuades samt fyllde
i en enkät. Korrelationsanalys
användes.
119 (13)
29 procent av lungcancerpatienterna visade på depressiva symtom. Depressiva symtom var
direkt relaterade till användning
av mindre anpassningsbara copingstrategier.
II
*(-) Bortfall oklart
34
BILAGA 3: Granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning av studier
med kvalitativ och kvantitativ metod
Modifierad av författarna efter Willman et al (2006)
Studiens namn:
____________________________________________________________
Författare:
_______________________________________________________________
Patientkarakteristika Antal ……………………...
Ålder ……………………..
Man/kvinna …………….
Beskrivning av studien
Tydlig avgränsning/problemformulering?
Låg grad______________________________hög grad
Är kontexten presenterad?
Låg grad______________________________hög grad
Etiskt resonemang?
Låg grad______________________________hög grad
Urval
Relevant?
Låg grad______________________________hög grad
Strategiskt?
Låg grad______________________________hög grad
Finns bortfallstorlek beskriven
Ja
Nej
Är urvalet representativt
Ja
Nej
Kriterier för; Inklusion
Exklusion
Ja
Ja
Nej
Nej
Metod
Används adekvat metod?
Låg grad______________________________hög grad
Urvalsförfarande tydligt beskrivet?
Låg grad______________________________hög grad
Datainsamling tydligt beskriven?
Låg grad______________________________hög grad
Analys tydligt beskriven?
Låg grad______________________________hög grad
35
Giltighet
Är resultatet logiskt, begripligt?
Låg grad______________________________hög grad
Råder datamättnad?
Låg grad______________________________hög grad
Råder analysmättnad?
Låg grad______________________________hög grad
Kommunicerbarhet
Redovisas resultatet klart och tydligt?
Låg grad______________________________hög grad
Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram?
Låg grad______________________________hög grad
Genereras teori?
Låg grad______________________________hög grad
Huvudfynd
Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/
analys adekvat?
___________________________________________________
___________________________________________________
___________________________________________________
___________________________________________________
___________________________________________________
___________________________________________________
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Låg kvalitet______________________________Hög kvalitet
Kommentar
___________________________________________________
___________________________________________________
___________________________________________________
___________________________________________________
___________________________________________________
___________________________________________________
___________________________________________________
Granskare, datum
___________________________________________________
__________________________________________________
36