Facit
Instuderingsfrågor Romarriket
1. Vad kallas den period i historien då Romarriket fanns?
Antiken
2. Hur bildades Rom enligt sagan/myten om Romulus och Remus?
Det var en gång två små pojkar som lagts i en korg ensamma vid floden Tibern,
Romulus och Remus – de var tvillingar. En varghona tog hand om pojkarna. Pojkarna
växte upp och blev starka män. De dödade den elake kungen och Romulus blev kung.
Som belöning fick de ett stycke mark vid Tibern. De började bygga en stad – Rom fick
sitt namn efter Romulus
3. Hur bildades Rom i verkligheten?
Längs floden Tibern finns sju kullar. På tre av dem byggde bönder och herdar små
byar. Folk träffades och bytte boskap och brödsäd mot fisk, salt och järn. Att byarna
fanns på kullar var bra för att försvara sig mot fiender och mot till exempel
översvämningar. Marknadsplatsen växte och blev staden Rom under 500-talet f. Kr.
4. Vilka bodde i Italien under ca 500-talet f.Kr?
Vid den här tiden fanns det omkring tjugo olika folkslag med olika språk på den
italienska halvön. De tre största folkgrupperna var kelterna (gallerna), etruskerna och
grekerna. I och omkring staden Rom bodde två mindre folkgrupper, sabiner och
latiner. Latin blev det språk som pratades i Rom. Latinerna kom att kallas romare.
5. Hur fick romarna makten över hela Italien?
I norr om Rom bodde bland annat etruskerna. I södra Italien och på ön Sicilien bodde
greker. Romarna anföll sina grannar och tillslut besegrades etruskerna och grekiska
städer. Romarna hade nu makten över hela Italien.
6. Vad innebar romarnas provinser?
Romarna erövrade andra områden runt Italien och för att ha kontroll över alla
områden, delade de in de nya landområdena i landskap = provinser. Dessa styrdes av
landshövdingar som utsågs i Rom.
7. Vad var de tre puniska krigen?
Fenicierna hade byggt staden Karthago (låg i nuvarande landet Tunisien). Kartagerna
(kallades de som bodde i staden, var fenicier) var kända för att de handlade med
många andra länder långt bort och för att de hade hittat nya sjövägar. När de
romerska skeppen också började segla på de hav kartagerna tidigare hade dominerat,
uppstod en konflikt om handeln. Från mitten av 200-talet till mitten av 100-talet f.Kr
utkämpades tre stora krig mellan Rom och Karthago. Romarna kallade fenicierna för
puner. De tre krigen kom att kallas för det första, andra och det tredje puniska kriget.
Romarna vann till sist i det tredje puniska kriget. År 146 f.Kr anföll de romerska
arméerna och brände ner Karthago. Det sägs att staden brann i sjutton dagar. Alla
kartager som överlevde blev romerska slavar.
8. Vem var Hannibal? Vilket djur hade han i sin armé? Varför hade han detta djur i
armén?
Hannibal var en fältherre från Karthago som var duktiga på att kriga. Han stred mot
romarna i de tre puniska krigen. Han använde elefanter i sin armé eftersom de var
stora, starka, kunde bära mycket och man kunde skydda sig från fienderna. Man såg
även bra om man satt på elefanternas ryggar. Kommer du på några fler fördelar?
9. Vad betyder begreppet Mare nostrum?
Flera grekiska stadsstater hade blev indragna i de tre puniska krigen. Romarna
besegrade och erövrade flera områden runt Medelhavet och började betrakta sig
som Medelhavets härskare. De kallade Medelhavet för Mare nostrum = vårt hav
10. Hur styrdes Romarriket mellan tiden ca 500-talet – 50 f.Kr?
Romarriket hade ingen kung. Riket var en republik – i en republik väljs ledarna.
Kungar väljs inte – de ärver sin makt och detta tyckte inte romarna om. Riket skulle
styras av senaten och två konsuler.
Senaten bestod av män från stadens rikaste familjer. De två konsulerna hade Roms
vanliga fria män valt. Om det t ex blev krig, valdes en diktator men han fick bara ha
makten i ett halvår. Konsulerna fungerade ungefär som en president gör idag. De var
två stycken för att ingen av dem skulle få för mycket makt.
11. På vilket sätt inspirerades romarna av grekerna?
Romarna blev imponerade av den grekiska kulturen – bibliotek, byggnader,
skulpturer. Många greker tillfångatogs och blev slavar när romarna erövrade de
grekiska stadsstaterna. Grekerna fick undervisa romarna. Grekiska blev det språk alla
i Rom ville kunna. Romarna läste också grekisk filosofi och vetenskap. Grekiska
skådespel spelades på romerska teatrar.
12. Beskriv vardagslivet såg ut i Romarriket?
De flesta av invånarna bodde på landet och arbetade med jordbruk men det fanns
också rika romare som hade stora lantegendomar. Slavarna fick arbeta hårt hos de
rika männen i Romarriket. Det var stora skillnader mellan fattiga och rika människor.
Plebejer var de allra flesta invånare. Plebejerna var den hårt arbetande befolkningen.
Patricier kallades de rika männen i Romarriket. Alla romerska bönder över 17 år var
tvungna att göra krigstjänst. Familjen var viktig. Männen bestämde ensam över
familjen – ingen jämlikhet mellan könen. Kvinnorna fick ofta många barn och de
skulle sköta om familjen men de kunde även besöka badhus och teatrar. I enkla hem
började barnen arbeta vid 6-7 års ålder. I rika hem började barnen i skolan som
kostade mycket pengar. Teater och badhus var populärt. På teatrarna spelades ofta
komedier. Även hästkapplöpning var ett stort nöje. I Rom samlades många på Circus
Maximus för att titta på hästkapplöpningarna.
13. Vad var ett gladiatorspel?
Gladiatorerna var slavar. De skulle roa publiken på arenor – slagsmål mot vilda djur
eller mellan varandra . Kamp mellan liv och död. Slogs på amfiteatrar
Vem som helst kunde bli slav – alla soldater som togs tillfånga blev slavar, de som
inte betalade skatt kunde bli slav. Slaven såldes och slaven blev ägarens egendom.
Slavarna hade ingen frihet, de hade ingenting att säga till om. Vissa behandlade sina
slavar illa – straffade med spö och piska. Slavarnas barn var även ägarens egendom.
14. Vad är en akvedukt? Varför var en akvedukt bra?
En akvedukt är en vattenledning som romarna byggde. En akvedukt var bra för man
kunde snabbt få tillgång till vatten då vattnet rann lättare till staden med
vattenledningarna. Man behövde inte gå långa sträckor för att hämta vatten och man
kunde använda vattnet lättare till matlagning och till badhusen.
15. Vem var Julius Caesar? Vad gjorde han?
50-talet f Kr: Julius Caesar var en romersk militär och konsul – befälhavare för norra
armén. Caesar anföll Gallien (dagens Frankrike) med sin armé och vann. Många galler
såldes som slavar. Caesar var populär hos folket och hos armén. Att Caesar var
omtyckt oroade senaten. Ett inbördeskrig utbröt och Caesar segrade – Caesar
utropade sig själv till diktator på livstid. Besegrade många fiender – ”Veni, vidi, vici” =
”jag kom, jag såg, jag segrade”. Genomförde stora reformer:
- lät bygga broar och stenlagda vägar
- hjälpte fattiga genom att dela ut gratis spannmål
- grundade nya kolonier utanför Italien
- de skuldsatta bönderna fick hjälp med sänkta räntor
- ny kalender: tidigare hade romarna räknat efter månen med mars som första månad
men nu införde Caesar kalendern efter solåret
- Kalenderåret bestämdes till 365 dygn
- Januari blev årets första månad
- kalendern kom att kallas den julianska och månaden juli uppkallades efter honom
16. Varför blev Julius Caesar mördad? Vem tog över makten efter Julius Caesar?
Många stormän såg Caesar som ett hot. Caesar ville ha mer makt. Den 15 mars år 44
f Kr kom Caesar till ett senatsammanträde och där mördades Caesar med 23
dolkhugg. Totalt 60 senatorer hade deltagit i planeringen av mordet. En fältherre,
Antonius ville ha makten efter Caesar. Caesar hade adopterat den 18-årige släktingen
Octavianus som sin arvinge och han ville också ha makten efter Caesar - maktkamp
mellan Antonius och Octavianus om vem som skulle efterträda Caesar. Antonius
reste till Egypten och blev kär i Kleopatra, Egyptens drottning. Under tiden stärktes
Octavianus makt i Rom – förklarade krig mot Egypten. Antonius besegrades med list
(fick höra att Kleopatra var död och gav då upp). Kleopatra försökte charma
Octavianus men Octavianus var inte intresserad. Kleopatra skulle föras till Rom som
fånge men begick självmord med hjälp av giftormar. Kleopatra ville hellre dö som
drottning än att föras som fånge till Rom. Octavianus var ensam kvar vid makten och
utropades till kejsare.
17. Vad innebar ”Kejsardömet”?
Octavianus blev kejsare i Romarriket efter Caesar. Han fick namnet Augustus men
kallade sig själv för Caesar. Alla Augustus efterträdare kallades för Caesar = kejsare
Augustus inledde kejsartiden i Romarriket som innebar att nu var det kejsare som
styrde riket. Augustus härskade i över 40 år. Några andra kejsare i Romarriket var
Nero, Caligula, Hadrianus, Trajanus och Konstantin.
18. Vad var ”Pax Romana”?
Augustus (Octavianus) lyckades skapa ordning i riket när han var kejsare. Romarriket
var starkt och väl sammanhållet (bara vid gränserna som krig förekom då och då). Pax
Romana = fredsperiod som varade i 200 år. Vanligt folk hade det bra om man jämför
med andra tider men det var stora skillnader mellan fattiga och rika. Massor med
vägar byggdes, människor med olika ursprung samsades, många slavar frigavs. Latin
och grekiska användes överallt, samma mynt infördes över hela riket, kulturen
blomstrade och i städerna byggdes teatrar, vattenledningar och badhus. Handeln gick
bra.
19. När var Romarriket som störst?
Romarriket var som störst ca år 117 e.Kr.
20. Varför delades Romarriket i Västrom och Östrom år 395?
Under 200-talet e Kr. fick de romerska soldaterna svårt att hålla fiender borta. Efter
Konstantins död (kejsare i Romarriket) blev Romarriket allt mer splittrat och det var
svårt att hålla ihop hela riket. Fler soldater behövdes och högre skatter togs ut av
vanliga småbönder. Riket drabbades av missväxt, brist på silver och butiker fick
stängas. Många soldater gjorde uppror och ropade ut sina egna befäl till kejsare. Det
blev omöjligt att hålla ihop det stora riket. År 395 delades riket i två delar: Östrom
och Västrom. Det västromerska riket styrdes av kejsaren i Rom. Den östra delen
styrdes av kejsaren i Konstantinopel.
21. Varför gick Västrom under år 476?
Vid slutet av 300-talet härjades stora delar av östra Europa av ett ryttarfolk,
hunnerna. Hunnerna drev från norra och östra Europa iväg flera germanska folk –
bosatte sig i Romarriket. År 410 intogs Rom av ett germanskt folk som kallades
västgoter. Senare på 400-talet plundrades Rom av ett annat germanskt folk,
vandalerna. Roms kejsare tvingades föra det ena kriget efter det andra. Färre
krigsfångar blev slavar och jordbruket fick brist på arbetskraft och bönderna blev
fattigare = mindre skatt till staten. Kejsaren gav ut mer mynt blandat med tenn och
bly – mindre värda än silvermynt. Man övergick då till byteshandel men det gjorde
att handeln minskade = ekonomisk kris. År 476 avsattes den siste västromerske
kejsaren av en germansk armé och Västrom gick under.
22. Varför gick Östrom under på 1400-talet?
Östrom erövrades av det Osmanska riket (uppstod i det som idag är landet Turkiet)
som var en stormakt under 600 år.
23. Ge några exempel på kulturarv från Romarriket?
Till exempel: I Konstantinopel (dagens Istanbul) finns spår av byggnader och ruiner.
Samma för Rom, till exempel Colosseum och Forum Romana (ett torg där man ofta
diskuterade politik). Flera av Europas nuvarande städer grundlades eller byggdes av
romarna, till exempel Paris, London, Wien och Köln. Språket latin pratades i
Romarriket och finns kvar idag och används till exempel av läkare och präster i hela
världen. Folkliga varianter av latinet utvecklades under medeltiden och framåt. Så
uppstod de så kallade romanska språken: italienska, franska, rumänska, portugisiska
och spanska. Ett annat arv är att lagarna i många länder är starkt påverkade av den så
kallade romerska rätten – de lagar som fanns i Romarriket. Kristendomen blev
statsreligion under 300-talet. Pax Romana kan jämföras med våra egna
organisationer som till exempel EU och FN.
