29
förvaltningsberättelse
Riskhantering
Låg risk och god kontroll till fördel för alla
Rätt nivå och pris på risk är centralt för Swedbank och gynnar alla våra intressenter. Våra
medarbetare tar ansvar för riskhanteringen, som är en integrerad del av affärsverksamheten.
I all finansiell verksamhet uppstår risker. Att hantera dem väl är
centralt i Swedbanks verksamhet. Grunden för ett välfungerande riskarbete och god riskjusterad avkastning är en stark och
gemensam riskkultur, med ansvarstagande och beslutsfattande
nära kunden. I och med att beslutsfattandet sker allt närmare
kund har även delar av riskorganisationen flyttats närmare
affärsledet för att lättare stödja affären.
Swedbanks riskhantering bygger på tre försvarslinjer, tydliga mål och strategier, policys och riktlinjer, en effektiv operativ
struktur, samt en enkel och tydlig rapporteringsstruktur. Det
finns en väl utvecklad riskprocess för hur vi arbetar. Styrelsens
riskpolicy beskriver ramverket samt roller och ansvar inom riskhanteringen, samt riktlinjer för storleken på den kapitalbuffert
som koncernen håller som skydd mot kraftiga konjunkturnedgångar.
Swedbanks affärsenheter och dotterbolag har fullt ansvar
för risker som uppkommer i den egna verksamheten. Genom
delegerat ansvar kan organisationen snabbt reagera om problem skulle uppstå. Riskorganisationen, som är oberoende från
affärsverksamheten, ansvarar för identifiering, kvantifiering,
analys och rapportering av samtliga risker. Den upprätthåller
principer och ramverk för riskhantering för att underlätta riskbedömningen, samt genomför oberoende analyser och
stresstester av hur händelser i omvärlden och samhällsekonomin kan påverka Swedbank. Riskorganisationen bidrar även med
expertkunskaper och fungerar som rådgivare till affärsledningen vid beslutsfattande för att säkerställa att de beslut som
tas är förenliga med riskaptit och risk­tolerans.
I varje större affärsenhet finns en kreditriskfunktion och
funktioner för compliance och operativ risk. De senare identifierar, följer upp och rapporterar operativa risker samt risker relaterade till regelefterlevnad. De hjälper också ledningen med expertis i riskhanteringsfrågor. Compliance är även en stödfunktion
för verksamheten i frågor om regelefterlevnad. Speciella
ansvarsområden därutöver är skydd för kunderna, uppträdande
på marknaden samt åtgärder för att förhindra penningtvätt och
finansiering av terrorism. Koncernens riskfunktion har särskilda
enheter för problemkrediter. De arbetar med företag som fått,
eller bedöms kunna få, ekonomiska problem, för att så tidigt som
möjligt hitta en hållbar lösning som både hjälper kunden och
minskar Swedbanks risk.
Swedbanks riskhantering
Swedbanks riskhantering bygger på en väl utvecklad riskprocess med tre försvarslinjer.
Första försvarslinjen – Affärsverksamhetens ­riskhantering
Swedbanks affärsenheter och dotterbolag har fullt ansvar för risker som uppkommer i den egna
verksamheten. Där finns medarbetarna som känner kunden och den specifika marknaden bäst.
Kundernas kassaflöde, soliditet och säkerhet är alltid styrande vid utlåning. Som stöd vid kreditgivningen finns standardiserade riskklassificeringsverktyg.
Andra försvarslinjen – Oberoende riskkontroll
RISK
Riskorganisationen är oberoende från affärsverksamheten och ansvarar för identifiering,
­k van­tifiering, analys och rapportering av samtliga risker. Den upprätthåller principer och ramverk
för riskhantering för att underlätta riskbedömningen. Funktionen för kreditrisk utfärdar interna
­riktlinjer för kreditgivning, exempelvis krav på kassaflöde och säkerheter hos kund, samt
­struk­turen på beslutsmandaten i organisationen. För krediter som överstiger vissa nivåer sker
besluten i kredit­kommittéer, för att skapa en dualitet med affärsverksamheten. Kommittéerna
har också till uppgift att främja en sund riskkultur, genom att stödja och utbilda medarbetare
i affärsområdena.
Tredje försvarslinjen – Internrevision
Internrevision — en oberoende granskningsfunktion direkt underställd styrelsen — utför granskningar av såväl första som andra försvarslinjen. Det ger förbättringar i verksamheten genom
utvärdering av riskhantering, styrning och internkontroll. Internrevision har också till uppgift att
identifiera och bidra till att minimera aktiviteter som inte tillför värde. Om brister identifieras tar
verksamheten i samråd med internrevision fram en åtgärdsplan som tydligt definierar ansvar och
tidplan. Överenskomna åtgärder följs upp. Internrevision avrapporterar status till styrelse och
ledning på kvartalsbasis till dess att arbetet är slutfört.
Swedbank Årsredovisning 2013
30
förvaltningsberättelse
Riskhantering
Utveckling 2013
Kreditportfölj med låga risker
Ansvarstagande kreditgivning är en förutsättning för en välfungerande bank. I kreditgivning till såväl hushåll som företag
tar vi ansvar genom att tydliggöra eventuella risker samt gå igenom kundens långsiktiga ekonomiska situation. För företagskunder genomförs en riskbedömning avseende ekonomisk,
social och ekologisk hållbarhet, där risker avseende mänskliga
rättigheter, korruption och miljö ingår. Om företaget bedöms ha
­hållbarhetsrisker och/eller det ansökta beloppet är för högt för
rådgivaren att ensam bevilja, går ärendet vidare till en kredit­
kommittée för slutgiltigt beslut. Behövs ytterligare stöd innan
beslut fattas kan ärendet tas upp i Swedbanks hållbarhetsoch etikråd.
Swedbanks kreditportfölj har en god kvalitet, med låga kreditförluster samt få kunder med befintliga eller befarade betalningsproblem. Historiskt har kreditförlusterna i Sverige, speciellt för privata bolån, varit mycket låga. De låga riskerna i
kreditportföljen är resultatet av bankens strategiska inriktning
med fokus på de fyra hemmamarknaderna, Sverige, Estland,
Lettland och Litauen, där banken har god kunskap om kunderna
och deras betalningsförmåga.
Situationen i omvärlden har enbart haft mindre effekter på
bankens kunder. Tillväxten på den svenska marknaden var låg,
men företagen var väl förberedda för den långsammare takten i
form av anpassad verksamhet och kostnadsnivå. Detta har, i
kombination med flera år med goda förutsättningar att bygga
upp reserver, bidragit till god motståndskraft.
I de baltiska länderna fortsatte de makroekonomiska förutsättningarna att förbättras, vilket lett till att kvaliteten i de baltiska kreditportföljerna stärkts. Kreditförlusterna var låga och
kundernas riskprofil förbättrades, vilket stärkt förutsättningarna för fortsatt låga kreditrisker. Många företag var dock försiktiga med nyinvesteringar på grund av osäkerheten i den globala ekonomin. Sammantaget var kreditefterfrågan på
Swedbanks hemmamarknader låg under 2013.
åväl interna som externa
S
stresstester visar på Swedbanks starka motståndskraft.
Swedbank gör aktiv och kontinuerlig uppföljning av kunder och
kreditportföljer. Swedbanks interna kapitalutvärdering (IKU),
och andra externa stresstester visar att Swedbank har en stark
motståndskraft, även vid ett läge med kraftig försämring av
situationen i Europa. Tack vare förbättrad tillgångskvalitet
väntas resultatet av 2014 års IKU visa att motståndskraften
stärkts ytterligare. Denna bild har bekräftats i såväl Finansinspektionens (FI:s) som Riksbankens stresstester. I Riksbankens
senaste stabilitetsrapport från november är Swedbank den av
de fyra storbankerna där kärnprimärkapitalrelationen påverkas
minst i det genomförda stresstestet.
Riskjusterad avkastning, RAROC (risk-adjusted return on
capital), är en viktig del i bankens styrning. Affärsenheterna har
fullt ansvar även för risk. Avkastningen, i form av ekonomisk
vinst och RAROC, mäts på samtliga nivåer ner till individuell
kund. Vi använder modeller som mäter risken på alla kreditexponeringar. Modellerna säkerställer också fullständig och korrekt
allokering av kapital till affärsområdena, vilket gör att utlåningen prissätts rätt. Bankens totala riskaptit bryts ned i detaljerade risklimiter och måltal för olika branscher, geografier och
produkter. För att säkerställa att kundansvariga håller sig inom
fastställd risknivå för kreditportföljen, samt att den låga risken
och väl avvägda diversifieringen bibehålls, finns toleranslimiter
fastställda av VD samt eskaleringslimiter fastställda av koncernriskchefen.
Utlåning till allmänheten*,
Privat, mdkr
Utlåning till allmänheten*,
Företag, mdkr
Kreditförluster, netto,
mkr
Svensk
bankverksamhet
Svensk
bankverksamhet
Svensk
bankverksamhet
Stora företag
& Institutioner
Stora företag
& Institutioner
Stora företag
& Institutioner
Baltisk
bankverksamhet
Baltisk
bankverksamhet
Baltisk
bankverksamhet
Övrigt
Övrigt
Övrigt
0 100 200 300 400 500 600 700 800
2012 0
50
100
150
200
250
-1000 -750 -500 -250
0
250
500
750 1000
2013
Kreditefterfrågan på Swedbanks hemmamarknader var låg. Swedbanks utlåning till privat­
kunder ökade med totalt 21 mdkr under året.
*Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.
Företagsutlåningen inom Stora företag &
­Institutioner och Svensk bankverksamhet ökade
med 9 mdkr. I Baltisk bankverksamhet var utlåningsportföljen i princip oförändrad i lokal valuta.
*Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.
Swedbank Årsredovisning 2013
Swedbank redovisade kreditförluster för 2013
på 60 mkr (återvinningar på 185 mkr). Baltisk
bankverksamhet redovisade nettoåtervinningar. I Sverige var kreditförlusterna fortsatt
mycket låga.
31
förvaltningsberättelse
Riskhantering
Ökad bolånevolym med bibehållen låg risk
Bankens totala utlåning ökade med 30 mdkr till 1 215 mdkr.
Övervägande delen av Swedbanks kreditriskexponering finns i
Sverige i form av bolån med låg risk. God riskspridning uppnås
genom en bred kundbas av privatpersoner och företag i olika
branscher. Långfristiga bostadslån i Sverige, via Swedbank
Hypotek, ökade med 25 mdkr eller 3,4 procent under 2013. På
den svenska bolånemarknaden utvecklades nyutlåningen väl.
Marknadsandelarna för nyutlåning var 14 procent under 2013,
en ökning från 13 procent 2012. Ökningen har skett utan högre
risktagande. Swedbanks andel av den totala marknaden var
25 procent.
För oss innebär ansvarstagande kreditgivning att vi enbart
beviljar krediter till kunder med god återbetalningsförmåga och
god motståndskraft vid försämrade ekonomiska förutsättningar. Vi arbetar proaktivt med kunder som är på väg in i finansiella svårigheter. Syftet är att tidigt starta en dialog för att
kunna förebygga problem innan de uppstår. Swedbank har engagerat sig i samhällsdebatten kring hushållens ökade skuldsättning och riktat uppmärksamhet mot att det i Sverige finns en
strukturell utmaning på grund av otillräckligt bostadsutbud,
som under en längre tid pressat upp bostadspriserna. Detta är
ett problem för hela samhället och hämmar den potentiella tillväxten. Svenska hushålls genomsnittliga skuldkvot i förhållande
till andra länder kan verka hög, dock måste man ta olikheterna i
ländernas sociala välfärdssystem i beaktande. Det svenska välfärdssystemet gör att svenska hushåll kan använda en större
del av inkomsten till boende. Kundernas goda återbetalningsförmåga och den låga belåningsgraden i portföljen gör således att
den direkta risken för banken är låg.
Gemensamt för de baltiska ekonomierna är den robusta konsumtionstillväxten. En sjunkande arbetslöshet, stigande löner
och låg inflation har stärkt hushållens köpkraft och stimulerat
hushållens konsumtion. Konsumentförtroendet steg ifjol till de
högsta nivåerna sedan 2011 där de estniska hushållen är något
mer optimistiska jämfört med de två andra baltiska länderna.
Hushållens investeringar var kreditdrivna, främst genom det
låga ränteläget och att de positiva förväntningarna stärkt både
utbud och efterfrågan. Hushållens lånetillväxt ökade i Estland
och Litauen, ökningen avser bolån. Nyutlåningen i Lettland var
lägre och bolåneportföljen fortsatte att minska. Nyutlåningen
understeg fortsatt amorteringarna och avskrivningarna av
dåliga lån.
Swedbanks marknadsrisker, uttryckta i VaR fördelade
på risk­tagande enheter 2013, mkr
Swedbank trading, dagligt teoretiskt resultat och Value at Risk,
mkr
Koncernens tradingverksamhet Totalt Swedbank
Koncernens bankverksamhet De dominerande marknadsriskerna är av strukturell eller strategisk natur
och hanteras av koncernens treasuryfunktion. Trots en ökad osäkerhet
på de finansiella marknaderna var riskerna inom den tradingdrivna verksamheten fortsatt låga.
Dagligt teoretiskt resultat i
r
Ok
to
be
r
No
ve
m
be
r
De
ce
m
be
r
be
st
Se
pt
em
i
Au
gu
i
Jul
j
Jun
Ma
rs
ri
ril
Ap
Ma
i
ua
ua
r
No
ve
m
be
r
De
ce
m
be
r
r
er
Ok
to
b
ti
be
gu
s
pt
em
Se
Au
i
Jul
i
j
Jun
Ma
rs
ri
ril
Ap
Ma
ua
br
Fe
Jan
ua
ri
-150
br
-100
Jan
-50
40
Totalt Swedbank
30
Koncernens bankverksamhet
20
Koncernens
tradingverksamhet
10
0
-10
-20
-30
-40
Fe
0
Minskade problemkrediter
Osäkra fordringar minskade under året till 7,5 mdkr. Försäljningen av den ukrainska verksamheten och avvecklingen av den
ryska stod för 3 mdkr av minskningen. Osäkra fordringar i Baltisk
bankverksamhet, som härrör från krisårens problemengagemang (som mest 27 mdkr), har successivt minskat till 5,0 mdkr.
En följd av att lånen omstrukturerats, amorterats eller skrivits
bort. Inom Stora företag & Institutioner ökade osäkra fordringar
för företag med 0,7 mdkr, relaterat till ett fåtal större engagemang, medan de i Svensk bankverksamhet minskade med 0,3
mdkr. Värdet på övertagna tillgångar i koncernen minskade med
3,0 mdkr till 2,1 mdkr. Under året har fastigheter inom Ektornet
sålts till ett bokfört värde om 2,8 mdkr. Övertagen egendom
uppgick vid årsskiftet till 1,9 mdkr. Ektornet grundades för att
förvalta och utveckla bankens övertagna tillgångar efter finanskrisen 2008–2009.
Andelen bolån i Sverige förfallna mer än 60 dagar var stabil
och uppgick till 0,09 procent av portföljen (0,13). I Baltisk bankverksamhet minskade andelen förfallna bolån, främst i Lettland.
Andelen bolån förfallna mer än 60 dagar uppgick till 0,7 procent i
Estland (1,1), 7,4 procent i Lettland (10,5) och 4,4 procent i
Litauen (5,4).
Kreditförlusterna uppgick till 60 mkr (återvinningar om
109 mkr under 2012). Kreditförlusterna inom Svensk bankverksamhet och Stora företag & Institutioner var 518 mkr. En
fortsatt positiv makroutveckling i de baltiska länderna ledde
till återvinningar.
Swedbank trading VaR
Risken som uppkommer i samband med värdepappershandel var på en
fortsatt låg nivå under 2013.
Swedbank Årsredovisning 2013
32
förvaltningsberättelse
Riskhantering
Låga marknadsrisker i en osäker omvärld
Fortsatt skuldkris under 2013, både i Europa och USA, påverkade Swedbanks makroekonomiska omgivning. Rörelserna på
de finansiella marknaderna var lägre än under 2012, vilket
bidrog till minskade marknadsrisker för banken (uttryckt i termer av VaR, Value-at-Risk). VaR för Swedbanks tradingverksamhet minskade, medan aktivitetsnivån var fortsatt hög. En
minsking av koncernens ränte- och valutarisker följde av att
Swedbank under 2013 avvecklade sin verksamhet i Ukraina och
påbörjade utfasningen av den ryska verksamheten. Även försäljningarna inom Ektornet minskade bankens marknadsrisker.
Vidare leder Lettlands inträde i den europeiska valutaunionen i
januari 2014 till minskade valutarisker.
Tillbaka till en normaliserad risknivå för operativa risker
Den aggregerade operativa risknivån fortsatte att normaliseras
som ett resultat av målmedvetet och konsekvent arbete. Stabiliseringsåtgärder har vidtagits för att säkra IT-driften och tillgängligheten via såväl Internetbanken som via uttagsautomater. Aktiviteter för att modernisera bankens IT-infrastruktur och
förbättra incidenthantering fortsätter att vara prioriterade.
Även försäljningen av den ukrainska verksamheten och den
pågående avvecklingen av den ryska verksamheten har bidragit
till den lägre risknivån.
Förluster relaterade till operativa riskhändelser var låga
under 2013; såväl i relation till tidigare år som i relation till andra
banker. Några incidenter påverkade våra kunder under året, men
effekterna minimerades genom snabbt agerande.
Samtliga större incidenter hanterades inom våra ordinarie
rutiner för incident- och krishantering. Vi arbetar för mer pro­
aktiv riskhantering.
Lägre marknadsrisker i försäkringsverksamheten
I Swedbanks livförsäkringsverksamhet är merparten av produkterna av ett slag där risken bärs av kunden. Inslaget av produkter
med garantier är litet. I det svenska livförsäkringsbolagets
garantiprodukter har en mer dynamisk tillgångsallokering
införts under året, för att öka kundvärdet med bibehållen god
kontroll på marknadsrisken. Den positiva utvecklingen på de
finansiella marknaderna har medfört en ökning av de buffertar
som skyddar mot risk.
Swedbank har fortsatt arbetet med att anpassa verksamheten till de krav som Solvens 2 ställer. Syftet med de nya kraven är
att säkerställa att försäkringstagarens intressen kan tillgodoses även under mycket svåra finansiella förhållanden, samt att
riskhanteringssystemen är väl integrerade i företagens styr­
modeller. Införandet har skjutits fram till 2016, men under 2014
införs interimistiska riktlinjer för implementering av delar av
regelverket.
Swedbank – förenklad balansräkning, mdkr
1 800
1 600
Övriga skulder
Övriga tillgångar
1 400
Statsgaranterad upplåning
Senior icke säkerställd skuld
1 200
Utlåning Baltikum
1 000
Övrig utlåning företag
Sverige och Norden
800
Inlåning Baltikum
Inlåning
Sverige och Norden
Övrig utlåning privat Sverige
Finansieringsstrategi
600
400
Bolån Sverige
Säkerställda
obligationer
200
Efterställda skulder
Eget kapital
0
Tillgångar
Swedbank Årsredovisning 2013
Skulder
Utöver inlåning från allmänheten är Swedbanks säkerställda obligationer,
med säkerhet i svenska bostadslån med låg risk, bankens viktigaste finansieringskälla. Bankens finansieringsstrategi har en stark koppling till kreditkvaliteten på tillgångarna eftersom en upplevd försämrad kredit­k valitet, allt
annat lika, ökar investerarrisken och därmed investerarnas avkastningskrav.
Därför är det mest centrala i bankens finansieringsstrategi, för att bland
annat begränsa och styra likviditetsrisken, det interna styrmåttet överlevnadshorisont. Det är ett mått på hur länge banken klarar av sina kontraktuella åtaganden utan tillgång till finansiering från kapitalmarknaden. Ett av
Swedbanks fokusområden för att hantera likviditetsrisken är därför att
säkerställa att kvaliteten i utlåningen är mycket god.
33
förvaltningsberättelse
Riskhantering
Fortsatt minskad finansieringskostnad
Efterfrågan på Swedbanks skuldinstrument var fortsatt stark
från såväl inhemska som internationella skuldinvesterare. Banken har breddat sin skuldinvesterarbas och attraherat nya investerare, främst i USA och Asien. Detta har bidragit till att upplåningskostnaden fortsatt att minska. På den svenska marknaden
för säkerställda obligationer har Swedbank idag den lägsta upplåningskostnaden. Upplåningskostnaden för säkerställda obligationer på EUR- och USD-marknaden är i linje med eller lägre än de
andra nordiska bankerna — en förbättring jämfört med 2012.
Vad avser den icke säkerställda marknaden, i främst EUR och
USD, finns dock fortfarande ett gap att stänga. På denna marknad har Swedbank varit mindre aktiv under året, på grund av att
det strukturella behovet av icke säkerställd skuld var fortsatt
lågt och bankens likviditetssituation samtidigt mycket god.
Under 2013 emitterade Swedbank totalt 103 mdkr i långfristiga
skuldinstrument. Emissioner av säkerställda obligationer uppgick till 73 mdkr och emissioner av seniora obligationer till 26
mdkr. Under 2014 planerar Swedbank att emittera 120 mdkr för
att möta förfall om nominellt 103 mdkr av långfristig upplåning.
Swedbank bedömer att tillväxten på bolånemarknaden kommer
att vara begränsad de närmaste åren, vilket innebär att den likviditet som banken får in — utöver att täcka kommande förfall —
främst används i samband med återköp av obligationer.
Den genomsnittliga löptiden på all kapitalmarknadsupplåning inom bankens korta och långa program var 29 månader den
31 december 2013 (33). Den långfristiga upplåningen, med
ursprunglig löptid på över ett år, hade en genomsnittlig löptid på
36 månader (38), varav 36 månader för säkerställda obligationer
(39) och 31 månader för senior upplåning (31). Swedbanks kortfristiga upplåning används främst som ett cash managementverktyg, inte för att finansiera bankens utlåning till allmänheten.
Utestående volym minskade under året till 101 mdkr (115 mdkr).
Swedbanks likviditetsreserv, som redovisas i enlighet med
Bankföreningens definition för likviditetsrapportering, uppgick
till 184 mdkr per den 31 december 2013 (216). I tillägg till likviditetsreserven fanns likvida värdepapper inom andra delar av kon-
cernen uppgående till 53 mdkr (58). Likviditetsreserven och likviditetstäckningsgraden (liquidity coverage ratio, LCR) kommer
att fluktuera över tiden, bland annat beroende på hur förfallostrukturen för bankens emitterade värdepapper ser ut. Enligt
nuvarande svenska regelverk som trädde ikraft 1 januari 2013
uppgick koncernens LCR till 142 procent per 31 december (130).
Fördelat på USD och EUR var LCR 618 procent respektive 662
procent. Baselkommittén publicerade i början av 2013 en ny
rekommendation av definition på LCR-måttet, enligt vilken LCR
uppgår till 168 procent.
Enligt Swedbanks tolkning av nuvarande förslag på regelverk avseende stabil nettofinansieringskvot (net stable funding
ratio, NSFR) uppgick koncernens NSFR till 89 procent per den 31
december (91). Enligt Swedbanks tolkning av Baselkommittéens
senaste förlag till förändringar skulle NSFR uppgå till 97 procent.
Styrelsens och ledningens främsta styrmått för likviditeten
är den så kallade överlevnadshorisonten, som visar hur länge
banken klarar sig under långa perioder av stress i kapitalmarknaderna, där tillgången till ny finansiering är begränsad. Per den
sista december 2013 skulle banken klara helt stängda kapitalmarknader i mer än 12 månader. Detta gäller såväl koncernens
totala likviditet, som likviditeten i USD och EUR. För mer information om Swedbanks upplåning och likviditet (inklusive överlevnadshorisont) se bankens separata riskrapport ”Risk and
Capital Adequacy, 2013”.
Överlevnadshorisont
Swedbanks kreditbetyg 31 december 2013
Fortsatt förbättrat kreditbetyg
Swedbanks kreditbetyg påverkar i hög grad bankens upplåningskostnad. En av Swedbanks prioriteringar för 2013 var därför att förbättra bankens relativa kreditbetyg hos kreditvärderingsinstituten, till samma nivå som de banker med högst
kreditbetyg i Norden. Sedan Moody’s i juni 2013 höjde Swedbanks kreditbetyg till A1 ligger Swedbank nu endast ett steg
under de bästa bankerna i Norden gällande kreditbetygen från
de tre kreditvärderingsinstituten. Moody’s motiverade uppgraderingen med att Swedbank reducerat kreditrisken genom 1) en
långsiktigt hållbar minskning av riskprofilen och en förstärkning
mdkr
Swedbank AB
200
150
100
50
0
Dagar
40
80
120
160
200
240
280
320
360
Styrelsens och ledningens främsta styrmått för likviditeten är den så
kallade överlevnadshorisonten, som visar hur länge banken klarar sig
under långa perioder av stress på kapitalmarknaderna, med begränsad
tillgång till ny finansiering. För närvarande skulle banken klara helt
stängda kapitalmarknader i mer än 12 månader.
Standard & Poor’s
Kortfristig
Långfristig
Moody’s
Kortfristig
Långfristig
Finansiell styrka
(BFSR)
Fitch
Kortfristig
Långfristig
Swedbank
Hypotek AB
Säkerställda
obligationer
betyg
utsikt
betyg
utsikt
betyg
utsikt
A-1
A+
S
A-1
A+
S
AAA
S
P-1
A1
S
P-1
A1
S
Aaa
–*
C–
F1
A+
S
BFSR = Banking Financial Strength rating
* Baserat på Moody’s kreditvärderingsmetodik för säkerställda obligationer används ingen utsikt.
Swedbank Årsredovisning 2013
34
förvaltningsberättelse
Riskhantering
av bolagsstyrningen, 2) fortsatt minskning av problemlån och
stabilare intäkter, och 3) stärkt kapitalisering och förbättrad
upplåningsstruktur. I juli reviderade S&P Swedbanks utsikter
från negativa till stabila. S&P gjorde bedömningen att Swedbank stärkt sin förmåga att klara av högre ekonomiska risker i
Sverige, mot bakgrund av bankens starka kapitalisering och lönsamhet. De bedömde att såväl kapitalsituation som lönsamhet
kommer att fortsätta förbättras under de närmaste två åren.
Swedbank var den enda svenska bank som erhöll stabila utsikter
av S&P. Swedbanks och Swedbank Hypoteks långfristiga kreditbetyg A+ och kortfristiga kreditbetyg A-1 bekräftades av S&P.
Fitch har inte förändrat sitt kreditbetyg på banken under året,
utan har behållit A+.
Finansinspektionen och Riksbanken bekräftar Swedbanks
starka kapitalsituation. Swedbanks styrelse kommer att fatta
beslut om kapitalmål när regelverken är på plats.
För att öka transparensen och säkerställa en korrekt beräkning av Swedbanks riskjusterade avkastning allokeras kapital till
affärsområdena. Principerna för kapitalallokering speglar Swedbanks risktolerans och kapitalstrategi, samt sker baserat på
regulatoriska krav och en intern bedömning av risken i enskilda
transaktioner. Syftet är att ge en adekvat riskdifferentiering i
överensstämmelse med Swedbanks IKU-metodik. I rörelse­seg­
ments­­redovisningen (not K5) redovisas allokerat kapital och
nyckeltal baserade på allokeringen till respektive affärsområde.
Kapitalplanering
Alla banker påverkas av makroekonomiska förändringar, som
aldrig fullt ut kan kompenseras av god riskkultur och riskhantering. För att säkerställa att verksamheten fungerar väl även
under ogynnsamma omständigheter håller Swedbank ett kapital som förutom det legala kapital som krävs, även innehåller en
extra kapitalbuffert. Banken genomför stresstester för att
identifiera potentiella effekter vid möjliga, om än osannolika,
negativa scenarier och för att bedöma om kapitalbufferten vid
varje tidpunkt är tillfredsställande. Kapitalplaneringen och arbetet med att ha en tillfredsställande kapitalisering är avgörande
för att kunna upprätthålla marknadens förtroende för Swedbank och säkra tillgången till kapitalmarknadsfinansiering.
Finanskrisen 2008–2009 ändrade dramatiskt synen på bankers kapitalisering bland tillsynsmyndigheter, kreditvärderingsinstitut och skuldinvesterare. Ett stort antal regelverksförändringar, vissa med oklar slutlig utformning, syftar till att öka
storlek och kvalitet på bankernas kapitalbas. Swedbanks kapitalbas fortsatte att stärkas under 2013 till följd av en stabil
resultatgenerering samtidigt som riskvägda tillgångar minskade. Swedbanks kärnprimärkapitalrelation är en av de högsta
bland europeiska banker. Bankens starka finansiella ställning gör
oss väl förberedda för framtida regleringar. Rapporter från
Kapital och kapitaltäckning
Kärnprimärkapitalrelationen, det vill säga kärnprimärkapitalet i
relation till bankens riskvägda tillgångar, enligt Basel 3 uppgick till
18,3 procent vid årets slut (15,4 procent 31 december 2012), enligt
vår nuvarande beräkning baserad på det nya regelverket som
trädde i kraft 1 januari 2014. Kärnprimärkapitalrelationen enligt
Basel 2 uppgick till 18,7 procent per 31 december 2013 (16,7). I och
med att det nya regelverket trätt i kraft kommer Swedbanks
kapitaltäckningsrapportering enligt Basel 2 att upphöra.
Kärnprimärkapitalet (Basel 2) ökade under året med 7 mdkr
och uppgick till 84,6 mdkr vid årets slut. Ökningen förklaras
främst av årets resultat, efter avdrag för förväntad utdelning,
samt inkluderar utdelning om 125 miljoner euro från Swedbanks
försäkringsbolag i Baltikum. Under våren slutfördes försäljningen av Swedbanks ukrainska verksamhet och i samband med
Förändring av kärnprimärkapital 2013,
Swedbank finansiell företagsgrupp
Förändring av riskvägda tillgångar 2013,
Swedbank finansiell företagsgrupp
440
Swedbank Årsredovisning 2013
–14,5
–0,7
–2,3
–0,4
2,0
Basel 2
451,9
Minskning
13
20
g
dr
in
12
20
fö
gs
rin
ne
Ökning Va
n
lu
(P
Fö
ta
D)
rä
ku
n
rs
dr
fö
in
rä
g
nd
LG
rin
D
g
kr
ed
M
ar
i
tr
Öv
kn
isk
rig
ad
skr
oc
ed
h
itr
av
isk
ve
ck
lin
gs
ris
k
Op
er
at
iv
ris
k
Basel 3
440,6
Ex
po
13
20
S
IA
ut
de
d
na
Be
rä
k
Minskning
Öv
rig
a
g
in
ln
ul
Re
s
20
Ökning 19
400
fö
rä
nd
rin
ga
r
50
ta
t
420
12
60
2,7
Basel 2
487,1
tio
Basel 3
75,2
0,8
460
ra
Basel 3
80,7
ig
–11,1
464,3
480
gm
70
1,8
Basel 2
77,5
0,9
500 Basel 3
tin
80
Basel 2
84,6
15,4
rä
n
90
Ra
100
wedbank är en av de banker
S
i Europa som har starkast
­kapitalisering.
35
förvaltningsberättelse
Riskhantering
det omklassificerades en negativ ackumulerad kursdifferens om
1,9 mdkr från övrigt totalresultat till periodens resultat, vilket
dock inte påverkat kärnprimärkapitalet. Nya regler avseende
redovisning av pensioner (redovisningsstandarden IAS 19)
trädde i kraft 1 januari 2013. Som en effekt av reglerna minskade kärnprimärkapitalet med cirka 3,2 mdkr i januari 2013, vilket har inkluderats i jämförelsesiffror för 2012. Under 2013 har
kärnprimärkapitalet ökat med cirka 1,8 mdkr till följd av stigande
diskonteringsränta. Förändringen av IAS 19 kommer fortsättningsvis att skapa volatilitet i den beräknade pensionsskulden
och därmed även i eget kapital. Förlagslån som får räknas in i
kapitalbasen minskade med 4,1 mdkr, främst till följd av inlösen.
Riskvägda tillgångar minskade med 12,4 mdkr under året till
451,9 mdkr. Riskvägt belopp för kreditrisker minskade med 14
mdkr. Minskningen är framför allt hänförlig till positiva ratingmigrationer, främst avseende privatpersoner och bostadsrättsföreningar i Svensk bankverksamhet samt företag i Baltisk
bankverksamhet, vilket sammanlagt minskade riskvägt belopp
med 14,5 mdkr. Härtill kommer bland annat ökade företagsexponeringar inom Svensk bankverksamhet och Stora företag &
Institutioner som ökade riskvägt belopp med 9 mdkr under året,
medan minskade exponeringar i Ryssland och Ukraina, samt mot
kreditinstitut, hade en motverkande effekt på 8,1 mdkr. Valutakursförändringar, främst hänförliga till den baltiska kreditportföljen, ökade riskvägt belopp för kreditrisker med 2,7 mdkr
genom den svenska kronans försvagning mot euron.
edan 2009 har Swedbanks
S
löpande arbete med kapital­
effektivitet bidragit till att riskvägda tillgångar har minskat
kraftigt.
Riskvägt belopp för marknadsrisker var i princip oförändrat jämfört med föregående årsskifte. Försäljningen av Swedbanks
ukrainska verksamhet minskade riskvägt belopp för marknadsrisker med 1,2 mdkr medan marknadsriskerna ökade inom Stora
företag & Institutioner. Riskvägt belopp för operativa risker
ökade med 2 mdkr jämfört med föregående årsskifte. Ökningen
beror på att Swedbanks intäkter var högre 2012 än 2009 vilket
ökade det riskvägda beloppet för operativa risker med 2,6 mdkr
(beräknas på ett rullande treårigt genomsnitt). Avvecklingen av
verksamheten i Ukraina minskade riskvägt belopp för operativa
risker med 0,6 mdkr.
Under året har större förändringar i Basel 3-estimatet gjorts
till följd av förtydliganden i den slutliga versionen av CRR vad
gäller kapitalkrav för små och medelstora företag (SME), OTCderivat samt för valutarisker. Därtill har FI i svensk tillämpning av
CRR beslutat ändra konsolideringsmetoden för intressebolag så
att dessa från 1 januari 2014 konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, istället för full konsolidering. Till följd av ändrad konsolideringsmetod av intressebolagen Sparbanken Rekarne AB,
Färs och Frosta Sparbank AB, Swedbank Sjuhärad AB, Vimmerby
Sparbank AB, Bankernas Depå AB och Bankernas Automatbolag
AB minskar såväl kapitalbas som riskvägt belopp för den finan-
siella företagsgruppen, vilket får en svagt positiv effekt på
kärnprimärkapitalrelationen. Ovanstående förändringar ingår i
kapitalberäkningen enligt Basel 3 per 31 december 2013 och
förklarar den relativt mindre negativa effekten i förhållande till
Basel 2, jämfört med den bedömning som redovisades per 31
december 2012 (se diagram på föregående sida).
Arbetet för ökad kapitaleffektivitet beräknas ha fortsatt
positiv effekt på bankens kärnprimärkapitalrelation. Vi genomför bland annat ett arbete för att införa så kallad avancerad
intern riskklassificeringsmetod (IRBA) för beräkning av kreditrisker för företagsexponeringar, vilket kommer att minska riskvägda tillgångar. I december 2012 skickade banken in ansökan
till Finansinspektionen om IRBA. Vi väntar fortfarande på
besked om ett godkännande.
Ytterligare detaljer om kapitaltäckningen finns i not K4.
Nya regler gällande kapital och
dess påverkan på ­Swedbank
EU-förordningen CRR (Capital Requirements Regulation) och
direktivet CRD IV (Capital Requirements Directive IV), som innehåller nya regler för kapitaltäckning, likviditet och bolagsstyrning, godkändes i juni 2013 och trädde i kraft 1 januari 2014.
Införandet av CRD IV, som bland annat inkluderar nya kapitalbuffertar, kräver även implementering i svensk lagstiftning vilket förväntas ske under 2014. Det nya EU-regelverket ligger i
stort sett i linje med det tidigare publicerade Basel 3-regelverket
som utgör internationell regleringsstandard avseende kapitaltäckning och likviditet.
I november 2011 presenterade den svenska regeringen, i
samråd med Riksbanken och FI, nya kapitalkrav för de systemviktiga svenska bankerna under det nya kommande regelverket.
Kraven innebär att kärnprimärkapitalrelation enligt Basel 3
inklusive nya kapitalbuffertar ska uppgå till lägst 10 procent
2013 och lägst 12 procent 2015, samt att totalt kapital vid
dessa tidpunkter ska vara minst 3,5 procentenheter högre. I september 2013 publicerades en rapport på uppdrag av regeringen
kring hur CRR/CRD IV ska implementeras i Sverige. I rapporten
föreslås en ny lag om kapitalbuffertar, dock ges inga svar på hur
dessa svenska högre kapitalkrav ska införas. Ett beslut dröjer
sannolikt till efter sommaren 2014, då nödvändiga lagändringar
är beslutade och FI, som enligt förslag får i uppdrag att fastställa
buffertkrav, kan fatta beslut om vilka krav som ska gälla. Från
1 januari 2014 gäller således att kapitaltäckningsrapportering
för svenska banker görs enligt förordningen CRR, medan implementeringen av kapitalbuffertar som följer av direktivet CRD IV
införs senare under 2014.
I maj 2013 meddelade FI att man beslutat att införa ett riskviktsgolv på 15 procent för den svenska bolåneportföljen, i linje
med förslaget från november 2012. Golvet införs som en tillsynsåtgärd inom pelare 2. De redovisade kapitalrelationerna
kommer därmed inte att påverkas, eftersom dessa beräkningar
sker enligt regelverket för pelare 1. Baserat på 4,3 procent
genomsnittlig riskvikt enligt pelare 1 i Swedbanks svenska bolåneportfölj per 31 december 2013 och det svenska kärnprimärkapitalkravet på 12 procent (från och med 2015) behöver Swedbank enligt FI:s beslut hålla extra kärnprimärkapital på 10 mdkr
för svenska bolån, vilket motsvarar 2,2 procentenheter kärnprimärkapitalrelation enligt pelare 1. Swedbank har sedan en
längre tid i den interna styrningen allokerat extra kapital till
bolåneaffären motsvarande det beslutade riskviktsgolvet. I
november 2013 meddelade FI en avsikt att höja riskviktsgolvet
Swedbank Årsredovisning 2013
36
förvaltningsberättelse
Riskhantering
ytterligare, till 25 procent. Enligt samma beräkningsmetodik
som ovan skulle denna höjning innebära ytterligare 9,3 mdkr
kärnprimärkapital för Swedbanks del. Sammantaget skulle ett
riskviktsgolv på 25 procent innebära att Swedbank skulle
behöva hålla ett extra kärnprimärkapital på totalt 19,3 mdkr för
svenska bolån, vilket motsvarar 4,3 procentenheter kärnprimärkapitalrelation enligt pelare 1. Swedbank har redan i nuläget ett
tillräckligt stort kärnprimärkapital för att möta föreslagen höjning av riskviktsgolvet. FI ansvarar också för beslut om den kontracykliska bufferten i samband med den svenska implementeringen av CRD IV senare under 2014. Vid aviseringen av
höjningen av riskviktsgolvet angav FI att det kan vara motiverat
att prioritera denna till förmån för en lägre kontracyklisk buffert.
När CRR träder ikraft införs en möjlighet för FI att medge
banker undantag från nuvarande Basel 1-golv. Basel 1-golvet
är en säkerhetsspärr för den lägsta nivån på kapitalbaskravet,
som infördes vid övergången från Basel 1 till Basel 2. Svenska
myndigheter har tidigare annonserat att detta golv skulle tas
bort i samband med införandet av de nya högre kapitalkraven.
FI meddelade dock i december 2013 att man inte avser ta bort
golvet. FI:s ställningstagande innebär att Basel 1-golvet framöver kommer att gälla i Sverige på samma sätt som i dag, det vill
säga utformat som 80 procent av kapitalkravet beräknat i
enlighet med Basel 1-regelverket. FI:s ställningstagande innebär inte någon förändring när det gäller golvet jämfört med
nuvarande regelverk.
Under året har diskussionerna kring harmonisering av riskvikter tilltagit. Bland annat diskuteras hur bruttosoliditet (leverage ratio) kan användas för att säkerställa en miniminivå av
kapital i förhållande till balansräkningens storlek. Sedan EU:s
nya kapitaltäckningsregler trädde i kraft 1 januari 2014 är bankerna skyldiga att rapportera bruttosoliditet till tillsynsmyndigheterna. Detta kommer att utvärderas av tillsynsmyndigheterna, inför ett eventuellt införande av ett minimikrav 2018.
Swedbanks bruttosoliditet (enligt CRR) var 4,6 procent per
31 december 2013.
Swedbank Årsredovisning 2013
Inom EU pågår arbete med att färdigställa direktivet ”Bank
Recovery and Resolution Directive” som ska ge myndigheter
möjligheter att hantera banker i kris. Direktivet är tänkt att
implementeras nationellt, gradvis med början 2015. Krishanteringsregelverket ska både förebygga krissituationer och förbättra möjligheterna att hantera de kriser som eventuellt uppstår. Ett viktigt syfte med regelverket är att minska risken för
att skattebetalarna ska behöva stå för kostnaden om en bankkris uppstår. Detta sker bland annat genom att möjligheten till
så kallad bail-in införs. Bail-in innebär att aktieägare och långivare ska bära kostnaderna så långt som möjligt om en bank får
svårigheter. European Banking Authority (EBA) har utarbetat
en rekommendation där finansiella institut som bedöms vara
systemviktiga ska lämna in återhämtningsplaner till tillsynsmyndigheterna under 2013. Swedbank lämnade in sin återhämtningsplan till FI i december 2013.
I juli reviderade S&P
­Swedbanks utsikter från
­negativa till stabila. S&P
gjorde bedömningen att
­Swedbank stärkt sin förmåga
att klara av högre ­ekonomiska
risker i ­Sverige, mot bakgrund
av b
­ ankens starka kapitalisering och ­lönsamhet.
Swedbanks riskprofil
Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde som
kan uppstå på grund av pågående interna processer eller framtida interna eller externa
händelser. I riskbegreppet ingår dels sannolikheten för att en händelse inträffar, dels den
påverkan händelsen skulle kunna ha på bankens resultat, eget kapital eller värde.
Beskrivning
Riskprofil
Riskhantering
Swedbanks kundbas, som består av främst privatpersoner samt små och medelstora företag, är uppbyggd
så att kreditrisken — som är den dominerande risken i
Swedbank — är låg. Kreditrisker återfinns på balansräkningens tillgångssida, i huvudsak i form av utlåning till kunder, men även utanför balansräkningen i
form av garantier och kreditlöften till kunder, vilka
kan medföra en ökad framtida kreditrisk. Swedbanks
utlåning till allmänheten består till stor del av bolån i
Sverige med låg risk. Utlåningen till företag domineras av små och medelstora företag i Sverige. Här är
risknivån högre, men fortfarande relativt låg. Risken i
utlåning till de baltiska länderna är något högre än i
den svenska portföljen, men har minskat successivt
efter krisåren. Inom den kundrelaterade tradingverksamheten samt hedgning (säkring) av Swedbanks
marknadsrisk bedöms risken som låg.
Swedbank har en väl diversifierad och balanserad kreditportfölj med låg riskprofil. Utlåning
sker till kunder med god återbetalningsförmåga och mot fullgoda säkerheter. Diversifiering eftersträvas både inom och mellan sektorer och utlåningssegment och bidrar till låga
koncentrationsrisker. En stark riskkultur och en
kreditprocess som präglas av dualitet skapar
balans mellan risk och avkastning.
Transaktioner med motpartsrisk inom tradingverksamheten genomförs företrädesvis
med noggrant utvalda och systemviktiga
finansiella institutioner. Dessutom arbetar
Swedbank aktivt med riskmitigerande åtgärder såsom nettningsavtal, ställande och
tagande av säkerheter samt clearing.
Swedbanks marknadsrisker bedöms generellt vara
låga. De dominerande marknadsriskerna är av strukturell eller strategisk natur och relaterar till ränterisk
som uppstår som en naturlig del i koncernens verksamhet, exempelvis genom att kunder efterfrågar
olika räntebindningstider på in- respektive utlåning,
samt till den valutarisk som är kopplad till innehaven i
Lettland och Litauen. Därutöver uppstår marknadsrisker i de finansiella produkter banken erbjuder för
att möta kundernas behov.
Swedbank centraliserar all ränterisk till ett
fåtal risktagande enheter (det vill säga enheter
som erhållit ett riskmandat från VD) i syfte att
hantera denna risk effektivt, dels genom att
eftersträva en löptidsmatchning och dels med
hjälp av derivatinstrument.
Tillgången till långfristig finansiering är avgörande
för att på ett fullgott sätt kunna hantera likviditetsrisken. Swedbank har därför etablerat en diversifierad upplåning genom ett antal kort- respektive långfristiga upplåningsprogram på flera olika
kapitalmarknader.
Swedbank har, för att säkerställa motståndskraft vid eventuella störningar på kapitalmarknaderna, en likviditetsreserv, vilken består av
värdepapper med hög kreditvärdighet som är
pantsättningsbara i centralbanker eller avyttringsbara på mycket kort sikt.
Operativa risker förekommer i all verksamhet. Det är
varken möjligt eller kostnads­effektivt att försöka eliminera alla operativa risker. Swedbank strävar efter
att minimera de operativa riskerna med hänsyn tagen
till bankens verksamhet och omvärld liksom bankens
strategi och riskaptit. Mindre förlusthändelser är en del
av bankens normala verksamhet. Större förluster och
incidenter som påverkar många av bankens kunder är
sällsynta och Swedbank arbetar målmed­vetet med att
förhindra att denna typ av händelser inträffar.
Swedbank har ett internt regelverk för operativ riskhantering och arbetar på ett strukturerat sätt med riskanalyser och riskreducerande
åtgärder i samband med större förändringar
samt med kontinuitetsplanering och med
beredskap för att så snabbt som möjligt minimera effekterna av incidenter i de fall de ändå
uppstår.
Swedbank bedriver försäkringsverksamhet i Sverige,
Estland, Lettland och Litauen, där verksamheten i
Sverige är störst. Genom Swedbank Försäkring AB
erbjuder ­Swedbank riskförsäkringsprodukter och
sparandeprodukter, som innefattar kapitalförsäkring, depåförsäkring och pensionsprodukter. De
största riskerna i verksam­heten är marknadsrisk och
försäkringsrisk. Marknadsrisken är begränsad då
större delen av portföljen består av produkter där
­risken bärs av kunderna.
Försäkringsrisken hanteras genom att premierna baseras på statistiska antaganden och
genom tät uppföljning, till exempel för att identifiera nya trender.
Kreditrisk
Risken för att en kredittagare inte
fullgör sina finansiella åtaganden
mot ­Swedbank och risken för att
ställda säkerheter inte täcker
­fordran. Kreditrisk inkluderar även
motpartsrisk, koncentrationsrisk
och avvecklingsrisk.
Marknadsrisk
Risken för att bankens resultat,
eget kapital eller värde minskar på
grund av förändringar i riskfaktorer på finansiella marknader. Marknadsrisk inkluderar ränterisk,
valutakursrisk, aktierisk och
råvaru­risk samt risker från förändringar i volatilitet eller korrelation.
Likviditetsrisk
Risken för att inte kunna infria
betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt. Likviditetsrisk uppstår genom att löp­
tiderna på balansräkningens
tillgångs- respektive skuldsida
inte sammanfaller då utlåningen
generellt är mer långfristig än
inlåningen.
Operativ risk
Risken för förlust till följd av icke
ändamålsenliga eller otillräckliga
interna processer eller rutiner,
mänskliga fel, felaktiga system
eller externa händelser. Operativ
risk inkluderar även legal risk och
compliance risk.
Försäkringsrisk
Risken för en ändring i värde på
grund av avvikelse mellan faktiska
och förväntade försäkringsskadekostnader. Det vill säga risken att
verkligt utfall avviker från förväntat, exempelvis avseende livslängd, dödlighet, sjuklighet eller
skadefrekvens.
Swedbank Årsredovisning 2013
