NATIONAL
EKONOMI
K
O
M
P
E
N
D
I
U
M
Kompendium
nationalekonomi
Makro Vt 2017
Inledning
Jag ska försöka mig på att jämka ihop
instuderingsfrågor och lektionsanteckningar. Jag föreställer mig att det finns olika
nivåer man lära sig saker på. Den första
nivån är att lära sig de olika begreppen
och vad de betyder. Typ vad är inflation? Nästa steg är knyta ihop begrepp
i orsaker och konsekvenser. Typ vad
orsakar inflation? Tredje steget är att
knyta samman olika begrepp. Typ att
högkonjunktur bör leda till ett tryck
uppåt på inflationen. Kommer du så
långt bör du ha klart för dig hur ekonomin i ett land fungerar och ha lättare
att förstå politisk debatt.
Det ekonomiska kretsloppet
Det har vi talat om tidigare och man
måste kunna det nu också. Man kan
förklara mycket av det vi har gått igenom med hjälp av kretsloppet.
1.
Vad ska stå på de olika pilarna i
kretsloppet?
2.
Vad kallas den ring som omsluter
företag och hushåll?
3.
Vd kallas med ett samlingsnamn
de pilar som går in till det inre
kretsloppet från banker och den
offentliga sektorn? Och vad kallas
de som går ut?
Konjunkturer
Konjunkturer är en mätare av det ekonomiska läget eller de ekonomiska utsikterna. Högkonjunktur är helt enkelt
goda tider och lågkonjunktur dåliga
tider. En konjunkturcykel är perioden
mellan en konjunkturtopp/dal till nästa
konjunkturtopp/dal.
Kännetecken
Efterfrågan på varor
Efterfrågan på arbetskraft
Inflation
Ökad/ minskad produktion
Det finns konjunkturcykler på lång och
kort sikt . På längre sikt finns
1. Kondratieffcykler
2. Kuznetzcykler.
Kondratieffcykler omspänner 50-55 år
och mäter prisförändringar. Cyklerna
styrs av dominerande teknologier som
befinner sig olika skeden.
Toppar
Teknologi
1815
Vattenkraft
1865
Ångmaskin
1910
Explosionsmotor
1970
Massproduktion
Idag
IT?
Kuznetzcykler omspänner en period på
cirka 11-13 år och mäter produktionen.
det är ofta en expansiv fas i Kuznetzcykeln vi syftar på när vi pratar om
sådant som det glada tjugotalet eller
"the swinging sixties".
Varför finns då konjunkturväxlingar?
Några vanliga förklaringar är:
Psykologi påverkar. Tror t.ex
många människor att tiderna
blir sämre sparar de mer och
konsumerar mindre, och tiderna
blir då också sämre.
Företag
Banker/
Kreditinstitut
Offentlig
sektor
Hushåll
Psykologi påverkar. Tror t.ex
många människor att tiderna
blir sämre sparar de mer och
konsumerar mindre, och tiderna
blir då också sämre.
Acceleratorprincipen- multiplikatoreffekten, Båda dessa effekter gör att både konjunkturuppgångar och konjunkturnedgångar tenderar att förstärkas.
Globalt inflytande. Händelser
och skeenden i andra länder
påverkar oss.
Hur ska konjunkturerna regleras? Det
är svårt men samtliga finansministrar
har denna strävan
1.
Vad är konjunkturer?
2.
Vad är Kondratieffcykler?
3.
Vad är Kuznetzkurvor?
4.
Vad orsakar konjunkturförändringar?
5.
Hur förändras efterfrågan på varor när vi har högkonjunktur?
6.
Hur förändras efterfrågan på arbetskraft (arbetslösheten) när vi
har högkonjunktur?
7.
Hur påverkas inflationen när vi
har högkonjunktur?
8.
Om du vore finansminister och
skulle försöka få fart på ekonomin
i en lågkonjunktur, vad gör du då?
Hur gör du för att dämpa en högkonjunktur?
9.
Om du vore riksbankschef och
skulle försöka få fart på ekonomin
i en lågkonjunktur, vad gör du då?
Hur gör du för att dämpa en högkonjunktur?
10. Vad tror du händer med lönerna i
en högkonjunktur?
Multiplikatoreffekten
Vi har talat om multiplikatoreffekten.
Den innebär i korthet att pengar som
tillförs det ekonomiska kretsloppet
kommer att användas flera gånger och
därigenom bli mycket större. Låt oss
anta att staten bygger en bro. De som
då ska bygga bron kommer att köpa
korv och läsk. Då kommer korvförsäljaren att få mer pengar. Han kanske
satsar på att köpa en senapsmaskin. Då
kommer senapsmaskinstillverkaren att
bli glad. Han investerar i en ny bil. Och
så vidare.
De pengar staten investerade i en bro
ledde det alltså till att flera personer
fick mer pengar, långt fler än de som
byggde bron. Hur stor multiplikatoreffekten är beror på hur mycket läckage
vi har från det ekonomiska kretsloppet.
(multiplikatoreffekten är lika med det
inverterade värdet på läckaget men det
är överkurs)
Vi har idag en lägre multiplikatoreffekt
än vad vi hade för 20-30 år sedan.
1.
Vad är multiplikatoreffekten?
2.
Hur påverkar multiplikatoreffekten konjunkturen?
3.
Hur påverkas en injektor till det
lilla kretsloppet av multiplikatoreffekten?
Det lilla kretsloppet
Produktionsfaktorer
Vad är det?
De saker som behövs för att kunna
producera saker kallas produktionsfaktorer. Dessa är naturtillgångar
(dvs råvaror), arbetskraft, realkapital
och kunskapskapital. I boken räknas
kunskapskapital in under rubriken
arbetskraft. Om du räknar det som en
egen produktionsfaktor eller vill räkna in det under arbetskraft spelar
ingen roll så länge du vet att kunskapskapital finns. Ibland kallas kunskapskapital för know-how.
Penningpolitik
Penningpolitiken sköts i huvudsak av
centralbanken med mer eller mindre
självständighet och med mer eller
mindre noggranna instruktioner från
parlament och regering. I allmänhet har
tendensen under senaste 15-20 åren
varit att ge centralbanken ökad självständighet. Centralbanken heter i Sverige Riksbanken. Penningpolitiken har
två huvudsakliga medel: räntan och
penningmängden.
Räntan har effekt på:
konjunkturen
inflationen
penningvärdet
Riksbanken kan reglera penningmängden vilket bland påverkar bankernas
möjligheter att låna ut pengar. Själva
tryckningen av sedlar har numera mycket liten betydelse för mängden pengar.
Nästan allt kapital finns bara som ettor
och nollor i någon dator.
Penningmängd regleras i detalj genom
Riksbankens marknadsoperationer t.ex köp/försäljning av
statsobligationer och statsskuldväxlar
Dagslån till bankerna i räntekorridor
Finanspolitik
Finanspolitiken är parlamentets/riksdagens ansvar. Den sköts i huvudsak
genom budget och skatter.
Budget
Sedelutgivning
Det är utan tvekan så att räntan är
Riksbankens viktigaste instrument.
Penningpolitikens viktigaste mål är att
hålla inflationen vid 2%.
1.
Vad är penningpolitik?
2.
Hur regleras penningmängden?
3.
Varför är det idag svårare att reglera penningmängden än för 50
år sedan?
4.
Hur påverkar räntan konjunkturen?
5.
Hur påverkar räntan inflationen?
6.
Hur påverkar räntan värdet på
den svenska kronan? (den sista
frågan är lite överkurs eftersom vi
inte har med utlandet i vårt avsnitt)
Överbalansering-underbalansering. Genom att över- eller underbalansera budgeten kan man
påverka konjunktur m.m.
Skatter
Påverkar bl.a mängden läckage i
det ekonomiska kretsloppet och
påverkar därigenom t.ex multiplikatoreffekten.
1.
Vad är en underbalanserad budget? Vad är en överbalanserad
budget?
2.
Hur påverkar en underbalanserad
budget konjunkturen?
3.
Hur påverkar en underbalanserad
budget inflationen?
PENNINGPOLITIK & FINANSPOLITIK
Inflation
Det finns olika orsaker till inflation.
Penningmängdsinflation - Om
mängden pengar blir för stor så
stiger priserna och pengarnas
värde urholkas.
Efterfrågeinflation- varierar
med konjunktur och kan påverkas av finans- och penningpolitik
Kostnadsinflation- kostnaden
stiger på någon produktionsfaktor (råvaror, realkapital och
arbetskraft inklusive knowhow)
En nyzeeländsk ekonom vid namn
Phillips publicerade 1958 en rad iakttagelser om sambandet mellan arbetslöshet och inflation i USA. Flera ekonomer gjorde liknande iakttagelser från
andra länder. Dessa empiriska iakttagelser blev en kurva (Phillipskurvan)
som kan iakttas till höger. På 50- och
60-talet kunde därför finansministrar
med denna kurva i bakhuvudet göra
avväganden mellan inflation och arbetslöshet. På 70-talet stämde dock
inte kurvan längre då vi fick stagflation.
Stagflation är när både inflation och
stagnation (arbetslöshet) inträder samtidigt.
Importerad inflation- som
kommer från fördyrade importvaror/tjänster
1.
Vad är Phillipskurvan?
2.
Vad är stagflation?
De båda sistnämnda kan uppträda oberoende av konjunkturläge.
3.
Varför kan vi inte ha 0 % inflation och 0 % arbetslöshet?
1.
Vad är inflation?
2.
Bad kallas motsatsen till inflation?
3.
Vad orsakar inflation?
4.
Hur skulle du agera som
statsminister om du skulle
försöka få ner inflationen? Hur skulle du agera som riksbankschef ?
NAIRU
Phillipskurvan stämde ej längre på
1970-talet. Ekonomer (monetarister)
tillfogade ett nytt moment som
förklaring till varför
kurvan inte
Phillipskurvan
Det finns alltid en viss
underliggande arbetslöshet. Det är arbetslöshet
av typerna struktur-,
friktions- och säsongsarbetslöshet.
Det finns också
alltid en viss inflation (kostnadsoch importerad
inflation)
stämde. Detta var förväntad inflation.
Man baserade den förväntade inflationens storlek på föregående års inflation.
Phillipskurvan kommer– med detta
synsätt– att vara vertikal på lång sikt
där verklig aggregerad efterfrågan möter verklig aggregerat utbud. På kort
sikt kan man ha en vanlig Phillipskurva
men försök att öka efterfrågan på
konstlad väg (i syfte att t.ex. minska
arbetslöshet) kommer bara att leda till
ökad inflation. Det finns en naturlig
arbetslöshet på en viss nivå. Om man
söker gå under denna nivå uppstår
inflation. NAIRU betyder Non Accelerating Inflation Rate of
Unemployment.
Effekter (om man tror på NAIRU):
Inflationsbekämpning framstår
viktigare än efterfrågestimulans
Under perioden då inflationen
måste tvingas ner kommer arbetslösheten att stiga (p.ga föregående regerings skapade
inflationsförväntningar)
Arbetslöshet är något naturligt
(vi anser idag att 6-7 % arbetslöshet är helt OK, eller?)
Det finns tre vanliga sätt att försöka
sänka NAIRU:
att anpassa utbudet av arbetskraft
via utbildning och arbetsmarknadspolitik,
att låta lönerna variera mer beroende på efterfrågan, och
att öka efterfrågan på arbetskraft
genom att minska företagens
kostnader för arbetskraften (till
exempel genom att sänka arbetsgivaravgifter).
1.
Vad är NAIRU?
2.
Vilka effekter får tron på NAIRU?
3.
Vilket av de tre sätten att sänka
NAIRU bör man gå tycker du,
och vilka konsekvenser får det?
Keynesianism
Central gestalt är John Maynard Keynes. Han reagerade mot det sätt som
30-talsdepressionen hanterades. Istället
för att spara i en lågkonjunktur vilket
man gjorde på 30-talet borde staten
enligt Keynes satsa så att man genom
injektorer i kretsloppet och via multiplikatoreffekten får hjulen att snurra
igen. Staten ska alltså föra en aktiv konjunkturpolitik, satsa i lågk o n-
junktur och spara i högkonjunktur. Det
förstnämnda kom sedermera att
tillämpas ganska allmänt i de industrialiserade länderna men det sistnämnda
har aldrig varit särskilt aktuellt. Exempel på keynesianistisk politik kan sägas
vara New Deal i Roosevelts USA eller
den svenska krispolitiken under senare
delen av 1930-talet. Även 50- och 60talens aktiva konjunkturpolitik i de
flesta västländer, särskilt socialdemokratiskt styrda länder, måste sägas vara
keynesianskt inspirerade.
I keynesiansk politik är arbetslöshetsbekämpning det centrala och det
främsta medlet är finanspolitiken.
Neo-keynesianism
I modern keynesianism har man
betonat att phillipskurvan har
skiftat åt höger. Det menar man
har skett främst via olika kostnadshöjande faktorer, men också
genom att den strukturella arbetslösheten har ökat. Man har också
infogat inslag av förväntningsteori,
vanligen adaptiv, men neo-keynesianer tror att lönerna är trögrörliga
neråt.
1.
Vad är Keynesianism? Vem var
Keynes?
2.
Hur ska konjunkturerna regleras
enligt Keynes?
3.
Finanspolitik eller penningpolitik?
Bekämpa arbetslöshet eller inflation?
!
EN
LIG
T
AT
V
ÄN
EK
S
E
T
BY
Monetarism
Monetaristisk politik innebär i flera
avseenden en återgång till klassisk
ekonomisk liberalism. I denna mening är monetarismen förknippat
med nyliberalism, men det är
ingalunda enbart nyliberaler som är
monetarister. Monetarister vill ofta
ha bort statlig inblandning i ekonomin.
Moderat
monetarism
.
N..
E
ION
Neo-klassisk
monetarism
PEt=Pt-1
PEt=Pt+et
Phillipskurvan
vertikal på lång
sikt
Phillipskurvan
vertikal på kort
sikt
Lönerna rörliga
Lönerna rörliga
P = Priser. E = förväntningar. t =tid.
Det centrala i monetarismen är inflationsbekämpning. Det medel man
anvisar är i huvudsak en reglering av
penningmängden och ränta- det är
alltså via penningpolitik man bör
söka reglera ekonomin. En viktig
grundpelare i monetarismen är bytesekvationen.
Penningmängd x Omloppshastighet
= Prisnivå x Produktion: MxV= PxQ
Centrala gestalter är Milton Friedman, Robert Lucas och Thomas Sargent.
Moderat och neoklassisk monetarism
Följande tabell kan illustrera skillnaden mellan moderat och neoklassisk
monetarism.
1.
Vad är Monetarism?
2.
Finanspolitik eller penningpolitik? Bekämpa arbetslöshet eller
inflation?
RAT
ION
ELL
FÖR
A
VÄN
TNI
NG
AR
The rational expectations revolution
ment, from the opposition, to the economic
commentators, to the
next-door neighbour?
The rational expectations revolution
swept through the economics profession in the 1970s in a way that no
other set of ideas had done since
Keynes. Although largely associated
with the free-market, non-interventionist wing of economics, the rational expectations revolution has been
far more wide reaching. Even economists implacably opposed to the
free market have nevertheless incorporated rational expectations into
their models.
The rational expectation school
revised the old saying,
“You can’t fool all the people all
the time” to “You can hardly fool the
people at all”. And if that is so, argue
the new classical economist,
unemployment can only be momentarily brought below its natural level.
The rational expectations revolution
is founded on a very simple idea.
People base their expectations of the
future on the information they have
available. They don’t just look at the
past, they also look at current information, including what the government is saying and doing and what
various commentators have to say.
The new classical economists use
rational expectations in the following
context. If the long run Phillips curve is vertical, so that a expansionary
policy will in the end merely lead to
inflation, it will be difficult for the
government to fool people that this
will not happen. If employers, unions, city financiers, economic advisers, journalist, etc. all expect this to
happen, then it will do: and it will
happen in the short run. Why should
firms produce more in response to a
rise in demand if their costs are going to rise by just as much? Why
should higher wages attract workers
to move jobs, if wages everywhere
are going up? Why should firms and
unions not seek price and wage rises
fully in line with the expected inflation?
But can the government not surprise people? The point here is that
´surprising´ people really only means
´fooling´ them – making them believe that an expansionary policy will
reduce unemployment. But why
should the public be fooled? Why
should people believe smooth-talking
government ministers rather than the
whole host of critics of the govern-
Two of the most famous rational
expectations economists are Robert
Lucas and Thomas Sargent. Robert
Lucas, like Milton Friedman and
many other famous conservative
economist, has his academic base in
the University of Chicago, where he
has been professor since 1974. in
1995, like Milton Friedman in 1976,
Lucas was awarded the Nobel prize
in economics. Tom Sargent was
professor at the University of Minnesota but is now a senior fellow at
the Hoover Institution of Stanford
University. [Sargent fick nobelpriset
2011 – Håkans tillägg]
Citerat ur John Sloman, Economics,
London 2000
1.
Vad innebär rationella förväntningar?
2.
Vad är skillnaden gentemot
adaptiva förväntningar?
3.
Vilken sorts förväntning hänger
ihop med moderat monetarism
respektive neo-klassisk monetarism?
Universitetet i Chicago har fostrat
fl e r a a v d e e k o n o m e r s o m
associeras med rationella
förväntningar.
Fundera på
Ta beslut i följande situationer. Fundera över vilka ekonomiska och politiska
följder dina beslut kan ge på kort och
på lång sikt.
TILLVÄXTEN ÄR HÖG.
ARBETSLÖSHETEN ÄR LÅG. INFLATIONEN ÄR 2% MEN SER
NU UT ATT ÖKA.
INGA ANDRA STÖRRE
EKONOMISKA FÖRÄNDRINGAR
SER UT ATT VARA I
ANTÅGANDE.
EKONOMIN GÅR FORTFARANDE
BRA. ARBETSLÖSHETEN ÄR
DOCK RELATIVT HÖG. DET ÄR
FRAMFÖRALLT
LÅNGTIDSARBETSLÖSHETEN
SOM ÄR HÖG. SNART ÄR DET
VAL TILL RIKSDAGEN.
Om du vore riksbankschef
Om du vore finansminister
Antag att du är monetarist. Åskådliggör i ett diagram vad som händer om
ett land har 2% inflation och 5 % arbetslöshet och genom en expansiv
finanspolitik försöker minska arbetslösheten till 3%. Kan du förklara varför?
DET RÅDER DÅLIGA TIDER,
D.V.S. LÅGKONJUNKTUR.
TILLVÄXTEN ÄR LÅG.
INFLATIONEN ÄR LÅG
ARBETSLÖSHETEN ÄR HÖG. I
LANDET KONSUMERAS TILL
STOR DEL IMPORTERADE
VAROR.
Om du vore riksbankschef
Om du vore finansminister
DITT LAND ÄR ETT EXPORTOCH IMPORTBEROENDE LAND.
MÅNGA AV DE VAROR SOM
IMPORTERAS HAR STIGIT I
PRIS.
