Älsklingsmat
och spring i benen
T i ps oc h i dé e r
för för skol e ba r n
Innehåll
Välkommen in!
äls k lingsmat och spring i benen är
skriven till dig som arbetar med förskolebarn, med syfte att uppmuntra och inspirera till fortsatt arbete med att främja
goda och sunda matvanor. Innehållet i
broschyren är utformat på ett enkelt och
hälsofrämjande sätt, för att ge tips och
idéer kring arbete med mat, rörelse, återhämtning och vila.
Informationen grundar sig på de
svenska näringsrekommendationerna
och de riktlinjer som anges av Statens
Livsmedelsverk (www.slv.se)
Materialet är framtaget och erbjuds av
Kommunförbundet Skåne och Region
Skåne, inom ramen för pro­cessen Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne.
Inledning
Näring och energi
Måltidsordning och måltidens betydelse
­”Sällanmat” och socker
Rörelse i förskolan
Sömn och återhämtning
Att utveckla arbetet kring barn, mat och hälsa på förskolan
­Litteratur, material och länkar
.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
4
5–11
11–13
14–15
16–17
18–19
20–21
22–23
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
Näring och energi
Inledning
Maten spelar en central roll i våra liv.
Mat ger oss inte bara näring och
energi, den påverkar alla våra sinnen
och har en viktig social funktion. Mat
kan ge njutning och trevliga upplevelser, då vi ofta samlas kring mat i många
olika sammanhang.
Barns hälsa och välmående är
­primärt föräldrarnas och familjens ­­
an­svar, men också en del av förskolans
uppdrag. Många barn vistas i förskolan på vardagarna, och därmed har
förskolan bra möjligheter att fungera
som en stödjande miljö för att främja
goda matvanor. Samspelet mellan hem
och förskola är en viktig faktor.
4
­ illsammans kan familjen och ­för­T
skolan arbeta för att främja barnets
hälsa, lärande och trygghet.
Som vuxen (förälder, pedagog etc),
har man goda möjligheter att påverka
barns mat- och levnadsvanor. Genom
att prata med barnen och vara goda
förebilder kan vuxna bidra med kunskap och motivation, för att tidigt
­etablera hälsosamma vanor.
Det är viktigt att vi vuxna (som
finns i förskolan och hemmet), utifrån
våra olika roller och ansvarsområden,
tar ett gemensamt ansvar för att
­barnen ska må bra och få en god start
i livet.
Principen för en bra och näringsriktig kost är densamma för barn som
för vuxna. Men för barn är näring i rätt
mängd och vid rätt tid särskilt viktigt
för främjandet av god tillväxt, utveckling och inlärning.
Statens livsmedelsverk (SLV) är det
organ som ansvarar för kost- och livsmedelsfrågor i Sverige, samt för att ta
fram kostråd och näringsrekommen­da­tioner, SNR. SLV anger riktlinjer
för kostens sammansättning och hur
mycket en person i genomsnitt behöver av näring och energi för att orka
med sin vardag, upprätthålla en god
hälsa och minska kostrelaterade sjukdomar.
Rekommendationerna används som
grund för kostplanering för olika
grupper av människor, samt som
underlag för kostråd till alla friska
barn och vuxna.
De svenska näringsrekommenda­
tionerna är omfattande, baserade på
gedigen nationell och internationell
forskning, samt anpassade till svenska
förhållandena.
Gällande näringsrekommendationer:
• 25–35% av energin/dag kan komma
från fett, varav högst 10% från
­mättat- eller transfett.
• 50–60 % av det totala energiintaget
5
bör komma från kolhydrater; 1–2
portioner ­potatis, ris eller pasta per
dag.
• 10–20 % av det totala energiintaget/
dag bör komma från protein; magert
kött, ägg, fisk, kyckling etc.
• Tillsatta sockerarter bör ge högst
10 % av energin/dag;dvs från sylt,
socker på filen, i kaffe, juice, sötsaker
med mera.
• Intaget av koksalt bör inte vara mer
än 5–6 g/dag, mindre för barn.
• Minst ½ kilo frukt och grönsaker/
dag.
• Minst ½ dl kokta baljväxter (ärter,
bönor, ­l inser)/dag.
• Cirka ½ liter mager mjölk/fil/yoghurt rekommenderas dagligen, varav
en del kan utgöras av mager ost.
• 2–3 portioner (120 gram/portion)
fisk och/eller skaldjur per vecka.
Alla livsmedel innehåller näring
och energi, vilket vår kropp behöver i
anpassad mängd.
Vitaminer, mineraler, proteiner etc.
är viktiga näringsgivande ämnen för
kroppen och en allsidig kost håller oss
friska. De flesta vitaminer och mineraler är livsnödvändiga. Kroppen kan
inte tillverka dem själv, utan de tas upp
genom maten vi äter. Proteiner är
­cellernas och kroppens byggstenar.
­ olhydrater ger våra muskler och
K
vår hjärna energi.
Fetter ger också energi och inne­
håller dessutom livsviktiga fettsyror
som bidrar till att kroppen ska kunna
ta upp vissa vitaminer. Fettet i kroppen
hjälper till att skydda våra inre organ,
reglera kroppstemperaturen och är
dessutom viktigt för att magen ska
fungera.
De fetter som är bäst att välja, är
omättade och fleromättade fetter,
eftersom de innehåller bra fettsyror.
Mättat fett (som finns i till exempel
charkuterier), och framförallt industriellt framställda transfetter, eller härdade fetter (som kan finnas i t ex kex,
kakor mm), bör minskas på så mycket
som möjligt. Transfetter är en typ av
industriellt framställd fettsyra som liknar den mättade fettsyran i sin struktur och uppbyggnad. Dessa ökar riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar.
För små barn är det särskilt viktigt
med bra fetter. I Svenska Närings­
rekommendationer ges rådet att barn
under två år bör få en tesked extra fett
vid varje måltid, samt en något större
mängd protein.
Utifrån näringsrekommendationerna har livsmedelsverket satt samman kostråd som utgör en grund för
bra matvanor.
6
7
Allmänna kostråd för barn och
vuxna:
• Ät mycket frukt och grönt, gärna
500 gram om dagen. Det motsvarar
till exempel tre frukter och två rejäla
nävar grönsaker. 400 gram för barn
mellan fyra och tio år. För barn
under fyra år bör det ingå frukt
och grönt vid varje måltid.
• Ät bröd till varje måltid, gärna
­fullkornsbröd.
• Välj gärna nyckelhålsmärkta
­l ivsmedel.
• Ät fisk ofta, gärna tre gånger
i veckan.
Använd gärna flytande margarin
eller olja i matlagningen.
Livsmedel som är nyckelhålsmärkta
innehåller mindre mängd och nyttigare fett, mindre socker och salt än
andra livsmedel av samma slag.
Nyckel­hålsmärkta produkter är bra val
för alla som vill äta en hälsosam kost.
Genom att läsa innehållförteckningen på en vara får man reda på vad
den innehåller för olika ingredienser.
De flesta innehållsförteckningar anger
den ingrediens som varan innehåller
mest av först, och sedan listas oftast
övriga ingredienser i fallande ordning.
De flesta produkter har även en
näringstabell som anger hur mycket av
de olika näringsämnena den innehåller,
samt hur mycket energi produkten ger,
(dels per 100 gram och dels per beräknad portion).
För att äta en varierad och allsidig
kost är det bra att utgå från matcirkeln
vid varje måltid. Den illustrerar på
ett enkelt sätt vilka näringsämnen vi
­behöver.
Matcirkeln består av sju
­livsmedelsgrupper:
• Grönsaker (ger mineraler
och­ ­vita­miner).
• Potatis och rotfrukter (ger kolhydrater, fibrer, mineraler och vitaminer).
• Bröd, mjöl och gryn (ger kolhydrater
och fibrer).
• Matfett (ger viktiga fettsyror).
• Mjölk och ost (ger proteiner,
­mineraler och vitaminer).
• Kött, fisk och ägg (ger proteiner
och järn).
• Frukt och bär (ger mineraler
och ­vitaminer).
För att få en bra balans av
­respektive livsmedelsgrupp vid lunch
och middag är det bra att äta enligt tallriksmodellen. En tredjedel av tallriken
ska bestå av grönsaker, en tredjedel av
8
potatis, ris eller pasta och en tredjedel
av kött, fisk, fågel, ägg eller baljväxter.
Måltiden blir komplett genom att
man lägger till bröd och frukt samt
­vatten eller mjölk att dricka. Barn
under två år ska ha en något större
mängd protein (kött, fisk, kyckling),
och lite extra fett vid varje måltid.
Portionsstorleken för barn och
vuxna varierar beroende på hur mycket
näring och energi man behöver, en
princip som är densamma för alla
friska. Tallriksmodellen illustrerar förhållandena mellan de olika delarna i
måltiden och proportionerna är alltid
de samma, oavsett ålder.
Bra måltidsdryck till lunch och middag är vatten eller mjölk.
Frukost och mellanmål bör innehålla
något ur livsmedelsgrupperna; bröd,
mjöl och gryn – mjölk och ost – matfett
– grönsaker – frukt och bär. En bra
­frukost kan t ex bestå av fil, mjölk eller
yoghurt, flingor eller müsli, smörgås
med pålägg, grönsaker och frukt.
Eftersom barn växer och utvecklas är
deras behov av näring större än vuxnas,
men deras energibehov är mindre än
vuxnas.
Näringsrik mat på regelbundna tider
ger en bra grund för såväl tillväxt och
9
Måltidsordning
och måltidens betydelse
utveckling som inlärning. När det
gäller idrottande barn och ungdomar har de ett högre energibehov
på grund av sin fysiska aktivitet.
10
För mer information om de
svenska näringsrekommendationerna www.slv.se, Mat och näring
och Kostråd.
Det är vi ktigt att förskolan har
rutiner och en bra måltidsordning,
som bidrar till att grundlägga och
främja goda matvanor hos barnen så
tidigt som möjligt.
En regelbunden måltidsordning
bidrar till bättre ork och minskar
­risken för småätande och sug efter
­sötsaker och annan energirik men
näringsfattig mat.
Generellt är frukost, lunch, middag
och 2–3 mellanmål, (jämnt fördelade
under dagen), en bra måltidsordning.
Barn i åldern 1–2 år bör äta med 2–2½
timmes mellanrum, medan barn som
är äldre klarar 3–3½ timme mellan
måltiderna.
För att få en bra energibalans under
dagen är det lämpligt att fördela
mängden mat enligt följande:
11
Huvudmål under dagen
• Frukost (morgonmål): 20–25%
• Lunch (mitt-på-dagen-mål): 25–35%
• Middag (kvällsmål): 25–35%
Förs kolans målti der utgör
tillsammans ungefär 65–70 % av barnets dagsbehov. Resten av näringen
och energin bör komma från de
­mål­tider som serveras i hemmet.
Målti dsordni ngen på
­f örs kolan k an exempelvis
s e ut såhär :
Barngrupp 1–6 år
• Kl 08.00 Frukost
• Kl 10.00 Mellanmål
• Kl 11.30 Lunch
• Kl 14.00 Mellanmål
• Kl 16.00 Extra måltid,
till exempel en frukt
Barngrupp 3–6 år
• Kl 08.00 Frukost + frukt
• Kl 11.30 Lunch
• Kl 14.00 Mellanmål
• Kl 17.00 Extramåltid, t ex en frukt
Måltidsmiljön
Miljön i samband med måltiderna och
den sociala samvaron är betydelsefull
för helhetsupplevelsen av en måltid. Att
avsätta tillräckligt med tid och äta tillsammans med andra, i en behaglig och
lugn miljö har en positiv inverkan på
både barn och vuxna.
I matsituationen på förskolan tränar
barnen motorik och bordskick, hur man
för ett samtal kring matbordet etc. Samvaron kring måltiderna är viktig för att
stärka relationer barnen emellan, och
mellan barn och vuxna. Vuxna i för­
skolan är viktiga före­bilder. Vidare ges
barnen möjlighet att dela både sina egna
och andras erfarenheter kring mat och
matvanor.
12
Genom förskolans måltider får
­ arnen också möjlighet att uppleva
b
nya smaker och konsistenser. Alla barn
är olika när det gäller öppenhet och
ny­fikenhet på ny mat. Barns smaklökar
skiljer sig från vuxnas. Det kan krävas
många tillfällen av provsmakande, för
att ett barn ska börja vänja sig vid eller
tycka om en smak.
Det är lärorikt och trevligt för barnen
att ges möjlighet att vara med och hjälpa
till med förberedelserna kring måltiden
och få medverka till att göra måltidsmiljön inbjudande och trevlig.
Matplatsen kan bli fin och inbjudande
med hjälp av utsmyckning, exempelvis
en trevlig duk eller fina underlägg,
vackra bilder eller planscher på vägg­
arna och några ljus eller en blomma på
borden.
En god idé kan vara att sätta upp en
bild av kostcirkeln och tallriksmodellen
väl synliga; enkelt, informativt och
pedagogiskt.
13
Sällanmat och socker
En undersök ning av barns mat­
vanor som Livsmedelsverket gjort (Riksmaten–2003, www.slv.se) visar att konsumtionen av ”sällanmat” (läsk, godis,
snacks, kakor, glass etc) är hög bland
barn. Resultatet visar på ett intag av för
stora mängder mättat fett och socker
genom sällanmat, det vill säga näringsfattiga produkter.
Den mängd ”sällanmat” ett barn kan
äta per vecka, (om barnet i övrigt har en
bra kosthållning) kan se ut så här:
Sällanmat för barn
2–6 år per vecka;
• ½ bulle
• 2 småkakor
• 3/4 dl glass
• 1/3 dl smågodis, 25 gram
• 4 små rutor chokladkaka, 15 gram
• ½ minipåse snacks, 20 gram
• 1 glas läsk och saft, 2 dl
Mängden kan fördelas över veckan eller
kan allt ätas vid ett tillfälle. Dock kan det
vara lättare att kontrollera hur mycket
”sällanmat” man får i sig om man väljer
att äta allt vid ett tillfälle, till exempel
som lördagsgodis.
Sammantaget kan det bli en hel del
sötade produkter under en vecka även
14
om man tar en sak i taget, och förändringen kan så småningom bli en naturlig del av ens vardag.
Ett bra sätt för att åstadkomma en
hållbar förändring är att ersätta en
ovana med en god vana eller att lägga
till en ny god vana. Ett exempel på en
enkel förändring är att införa vatten
och/eller mjölk som måltidsdryck,
och därmed välja bort sötade drycker
som läsk, saft och juice. Vatten kan
smaksättas på många olika sätt, bland
annat med citrusfrukter, bär, gurka,
äpple, örter.
Vinsten med att ersätta de sötade
dryckerna med mer hälsosamma
alternativ är stora, både hälsomässigt
och ekonomiskt.
Ytterligare förslag är att variera 2–3
sorters grönsaker till måltiderna, och
gärna prova något nytt med jämna
mellanrum. Barn brukar tycka om
grönsaker i stavar eller serverade på
något annat roligt sätt. En kall dipsås,
gjord på till exempel yoghurt eller
gräddfil och kryddor av olika slag,
kan vara ett trevligt tillbehör.
för små barn. Det är därför önskvärt om
man inom förskolan försöker begränsa
serveringen av sötad mat och dryck i så
stor utsträckning som möjligt, (genom
att t ex utesluta krämer, saft, kex etc).
Till frukost och mellanmål bör man
minska på t.ex. marmelad, sötad yoghurt, sylt och socker på gröt eller fil.
Födelsedagar kan firas med exempelvis
fruktsallad och roliga annorlunda akti­
viteter, istället för med glass och tårta.
Att minska på sockrade produkter är
även viktigt för munhälsan, då socker
bidrar till skadliga syraangrepp på tänd­
erna. Syraangreppen, och de bakterier
som finns i munnen kan orsaka karies
(hål). Därför är det bra att ha som vana
att borsta tänderna grundligt morgon
och kväll, och efter att man ätit t ex
godis.
Förändringar och nya vanor
Det är aldrig för sent att göra en förändring eller börja med en ny vana. Förändringar tar dock tid och kräver engagemang, även små förändringar kan göra
stor skillnad.
Vill man göra en förändring kan det
vara en god idé att börja med ett spe­ci­fikt
område och arbeta kring det en längre
period. Chanserna till framsteg är större
15
Rörelse i förskolan
Den mäns k liga k roppen
är skapad för rörelse, och barn har
naturligt ett stort rörelsebehov.
Fördelarna med att i unga år grundlägga en livslång rörelseglädje är
många.
Rörelse är viktigt för barns utveckling som helhet. Genom rörelse
utvecklas bl a motorik, språk, kroppskännedom och självkänsla. Rörelse
stärker skelettet, musklerna, hjärtat,
och bidrar till bättre ork och god hälsa.
När man rör sig förbättrar man sin
grundkondition och man förbrukar
eventuell överskottsenergi.
Barnen i förskolan bör ges många
möjligheter till rörelse under dagen,
och då gärna uppmuntras av vuxna till
rörelselekar och andra aktiviteter. Ett
sätt är att göra rörelse och lek till en
rolig och naturlig del av tillvaron
16
17
genom utelek, ­promenader, gymna­
stik, dans, rytmik, och olika former av
vuxenledda rörelsepass.
Att ha tillgång till bollar, hopprep,
cyklar och andra redskap i samband
med rörelsen, kan öka motivationen
och stimulera till ökad grad av akti­
vitet.
Genom att på förskolan erbjuda
olika typer av rörelse på ett positivt
sätt, skapar man bättre förutsättningar
för livslång rörelseglädje.
För en allmänt god hälsoutveckling
rekommenderar Livsmedelsverket att
barn rör sig minst en timme om dagen.
Det är inte nödvändigt att all rörelse
ska utföras i sammanhängande tid,
utan det är den totala tiden av aktivi­
teter under dagen som är viktig.
Tv- och datortid bör begränsas till
högst två timmar om dagen.
Sömn och återhämtning
Vila och sömn är viktiga förutsättningar för att man ska må bra och
för att kroppen ska kunna fungera.
Tillräckligt med sömn, och sömn av
god kvalitet, är viktigt för alla männi­
skor, men särskilt viktigt för barn och
ungdomar som växer och utvecklas.
Kroppen och hjärnan återhämtar sig
och får ny energi under sömnen, och
immunförsvaret aktiveras. Vid för lite
sömn försämras många av våra funktioner som t ex minne, koncentrationsförmåga och inlärningsförmåga.
18
Sömnbehovet skiljer sig mellan barn
och vuxna, och från person till person.
Vuxna har ett genomsnittsbehov av
7–9 timmars sömn. Ett genomsnitt för
barn i förskoleåldern är 10–13 timmars
sömn.
Människan har en inbyggd dygnsrytm, men ibland kan det vara bra att
hjälpa den på traven.
Rutiner, bra sovvanor och en gynnsam sovmiljö bidrar till en god sömn­
kvalitet.
Fasta kvällsrutiner är bra för de
flesta barn, och underlättar sänggåendet
och insomnandet. Att varva ner en stund
före läggdags och genom att t ex stänga
av datorer, musik, tv och dämpa belysningen kan vara en god hjälp.
För att barnet lättare ska komma till
ro och slappna av i sängen kan man t ex
läsa en bok, mysa en stund eller ge fotmassage. Ett rum där det är tyst, mörkt
och svalt, med god tillförsel av frisk luft
är bra förutsättningar för att få en god
sömnkvalitet.
Det är också viktigt att undvika stora
19
måltider, sockrade produkter och läskedrycker (som innehåller koffein), innan
läggdags, då detta kan försvåra insomningen.
Dagsljuset har betydelse för sömn­
kvalitén och dygnsrytmen. Att vistas ute
mitt på dagen, för att ”samla dagsljus”,
påverkar hormonerna i kroppen som
styr både sömn och vakenhet.
Att utveckla arbetet kring mat, rörelse,
vila och återhämtning på förskolan
För att påbör ja ett arbete,
eller vidareutveckla det befintliga
arbetet kring mat och måltider kopplat
till hälsa, är det bra att ha verksam­
hetens nuläge som utgångspunkt och
identifiera styrkor och utvecklings­
områden. På så sätt blir det enklare att
strukturera, konkretisera och ta fram
gemensamma mål samt integrera dessa
i den ordinarie verksamheten. Hur
arbetet ser ut och fortlöper beror på
den enskilda förskolans verksam­het,
intresse, möjligheter och
­förutsättningar.
Hälsofrämjande arbete och arbetet
med mat, måltider och hälsa är processer. För att hålla dessa levande krävs
långsiktighet och kontinuitet samt att
frågorna återkommande lyfts och hålls
aktuella. Det krävs också en klar och
tydlig roll- och ansvarsfördelning, där
både förskolans ledning och personal
är engagerad.
Som stöd och hjälp i utvecklings­
arbetet följer några exempel på frågeställningar som personalen kan diskutera kring.
• Vad har vi på vår förskola för syn
på mat, rörelse, sömn och hälsa?
20
• Vilka styrkor respektive utvecklingsområden har vår förskola?
• Vad vill/behöver vi prioritera kring
dessa områden, och i vilken ordning?
Vem ska gör vad? När och hur ska
det göras?
• Vad tycker vi (som personal) är viktigt att förmedla till barnen kring
mat, rörelse, sömn och hälsa – i det
dagliga pedagogiska arbetet?
• Vad behöver vi för medel/resurser
för att kunna genomföra detta?
• Vad vill vi på förskolan förmedla till
föräldrar, familj och andra i barnets
närhet vad gäller förskolans syn på
mat, rörelse, sömn och hälsa?
• Hur kan vi arbeta långsiktigt för att
behålla våra styrkor samt utveckla de
delar av vårt arbete som vi valt att
prioritera?
För att höja måltidernas status och förstärka förskolans arbete med matens
och måltidernas betydelse kan man på
förskolan också arbeta med följande:
• Starta ett matråd som träffas regelbundet, alternativt ta upp maten och
måltiderna som en stående punkt vid
personalträffar/planeringstillfällen
• Utfor­ma en matpolicy som är giltig
för hela förskolan och som delas ut
till föräldrar och personal
• Sätta upp en fin och färgglad mat­
sedel väl synlig för alla föräldrar, som
information på hemsida och/eller via
mailutskick
• Erbjuda föräldrar en lunch på förskolan, så att de själva kan vara med och
smaka, se och uppleva en måltid på
förskolan
• Erbjuda kortfattad information
om barn, mat och hälsa vid föräldra­
möten med hjälp av vår PowerPointpresentation
• Involvera barnen i förberedelserna av
måltiderna
Idéer på pedagogiskt arbete
med barnen kring mat kopplat till mat,
rörelse, vila och återhämtning:
• ”Språkpåsar” med innehåll på olika
teman, till exempel livsmedel, bestick, glas, tallrikar, hygien, välbefinnande, kroppen, fritid och rörelse
med mera
• Flanosagor om olika måltider, om
vad man äter i samband med olika
högtider, om fest och vardag, om
­sötsaker och lördagsgodis och andra
21
teman kring mat, rörelse, vila och
återhämtning
• Måla, rita och göra kollage om mat,
kroppen, välbefinnande, sömn etc
• Utforma ”Barnens önskematsedel”
­tillsammans med barnen
• Skapa en idébank till sockerfria­
­alternativa kalas och andra firanden
• Planerade och vuxenledda rörelse­
aktiviteter eller utelek varje dag
Litteratur, material och länkar
Nedan finns några förs lag
på litteratur och material som kan vara
till nytta i processerna kring arbetet
med mat kopplat till barn, mat och
hälsa i den dagliga verksamheten på
förskolan eller i allmänhet.
Vidare följer också en länksamling
med adresser till olika hemsidor där
man kan hitta mer information kring
områden som tas upp i broschyren.
Förslag på litteratur och material;
Bra mat i förskolan
Livsmedels­verkets skrift om förskolans mat. Finns på www.slv.se, under
Mat och näring, Mat i förskola och
skola.
Nedanstående broschyrer finns att
beställa på www.folkhalsoguiden.se.
Äta, växa och må bra
Material om mat och barn från spädbarnsåldern till skolåldern. Passar bra
att använda på BVC och i förskolan.
Samling kring maten
En mapp med flera olika material för
både personal och föräldrar om bra
mat för barn i förskoleåldern.
22
Bra matsäcksmat
Folder med tips på bra mat att ta med
på utflykten.
Hur mycket av ”det lilla extra”
kan du äta under en vecka?
Broschyr som på ett enkelt och
­pedagogiskt sätt ger förslag på mängden ”ohälsosam” mat under en vecka,
för barn 2–4 år.
Finns på www.folkhalsoguiden.se,
under Informationsmaterial om mat
Sveas kalas
En trevlig och användbar bok om mat
och näring för yngre barn. Kan beställas
direkt från förlaget. ­
www.inforum-media.se
Matglada barn
Kokbok med recept för barn i förskoleåldern. Kan beställas från förlaget.
www. icabokforlag.se
Länkar;
Livsmedelsverkets webb. Här finns
massor med information om allt som
rör mat och livsmedel, samt vårt
dricksvatten. Här finns även länkar
till och information om vetenskapen
bakom de svenska näringsrekommendationerna och kostråden.
www.slv.se
Mat och hälsa. Här finns information
om hälsa och folkhälsa, med möjlighet
att ladda ner eller beställa diverse
material.
• Hitta stilen, sida om hälsa och livsstil
med information, material och tester.
www.hittastilen.nu
• Tandläkarförbundet om
”sockerfria kalas”
www.tandlakarforbundet.se under
­fl iken ”Tandläkare mot godis och
läsk”.
Pjonk
Bra informations- och utbildnings­
material såsom planscher och broschyrer att beställa om kring hälsa, mat
och livsstil för barn och ungdomar
olika åldrar.
www.pjonk.se
23
Recept, artiklar och annan
­information om mat
Hemmets Kokbok
kokboken.ikv.uu.se
Barnens egen matskola
www.barnensegenmatskola.se
Sapere-metoden, om s­ makoch ­matupplevelser
www.sapere.se/
Information om barn, barndom och
uppväxt. Här finns blandad information, artiklar och länkar.
Growing people
www.growingpeople.se
Vi Föräldrar
www.viforaldrar.se
des ign & i llustration : giv akt
Region S kåne : www.s k ane.s e
Kommunförbundet S k åne : www.k fs k .s e
