2009-12-16
Innehåll:
1. Inledning…………………………………………………….3
1.1 Målarbetet, processen, metod, deltagande, förankring ……………… 3
1.2 Syfte…………………………………………………………………..4
1.3 Mål…………………………………………………………………….5
2. Vision………………………………………………………...6
3. Horisontella mål……………………………………………...7
3.1 Jämställdhet / Jämlikhet……………………………………………....7
3.2 Utökad internationalisering / mångfald………………………………7
3.3 Ungdomsperspektiv…………………………………………………..8
3.4 Hållbar utveckling …………………………………………………...9
4.Övergripande mål……………………………………………..10
4.1 En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa………..11
4.1.1 Styrkort……………………………………………………………………12
4.1.2 Perspektiv, framgångsfaktorer, indikatorer/delmål…………………13
4.1.3 Ansvar, Utvärdering…………………………………………………….13
4.2 Växande arbetsmarknad………………………………………………14
4.2.1 Styrkort……………………………………………………………………14
4.2.2 Perspektiv, framgångsfaktorer, indikatorer/delmål…………………15
4.2.3 Ansvar, Utvärdering…………………………………………………….15
4.3 Attraktiv arbetsgivare………………………………………………….16
4.3.1 Styrkort……………………………………………………………………17
4.3.2 Perspektiv, framgångsfaktorer, indikatorer/delmål…………………17
4.3.3 Ansvar, Utvärdering…………………………………………………….18
4.4 God ekonomisk hushållning och god ekonomisk utveckling………….19
4.4.1 Styrkort……………………………………………………………………19
4.4.2 Perspektiv, framgångsfaktorer, indikatorer/delmål…………………20
4.4.3 Ansvar, Utvärdering…………………………………………………….20
5.Verksamhetsplaner / Andra styrdokument……………………21
6. Utvärdering / Uppföljning……………………………………22
1
2
1. Inledning
Positiv befolkningsutveckling är ledordet
Det bärande i arbetet med att förverkliga måldokumentet ”Jokkmokk 2015” är strävan efter en
positiv befolkningsutveckling. En av de största utmaningarna för Jokkmokks kommun, liksom
för många andra inlandskommuner i Norrbotten, är att komma tillrätta med den vikande
befolkningsutvecklingen. Sveriges kommuner och regioner befinner sig för närvarande i en
konkurrenssituation med varandra, om besökare, boende, företagsetableringar och investeringar.
Med en vikande befolkning följer en förlust av köpkraft, kompetens, idéer och företag - i en
neråtgående spiral. Många gånger är det svårt att definiera de exakta orsakerna till varför
attraktiviteten i vissa kommuner sjunker kraftigt och många gånger är kommunerna offer för
omständigheter delvis utanför vår kontroll. Trots detta tror vi att vi har möjligheter att påverka
vår situation. Av den anledningen är det av avgörande vikt att analysera kommunens situation
och formulera visioner, mål och strategier för att påskynda och stimulera en positiv
befolkningsutveckling. Dokumentet ”Jokkmokk 2015 ” har ambitionen att göra just detta.
Den positiva spiralen är målet
En attraktiv ort ger förutsättningar för förbättringar i kommunal och privat service, liksom
förbättringar i kommunal och privat service bidrar till en mer attraktiv ort. Denna växelverkan
genererar livskvalitet som kommer alla medborgare till del. Ökad attraktionskraft leder till fler
besökare, boende, företagsetableringar och investeringar. Denna tillväxt ökar sysselsättningen
och lönsamheten och med det ökar också skatteintäkterna som betalar vår kommunala service.
Den kommunala servicen genererar livskvalitet för kommunens invånare och på så sätt skapas en
positiv följdreaktion – den positiva spiralen!
1.1 Målarbetet, processen, metod, deltagande, förankring.
Behovet av övergripande mål för Jokkmokks kommun aktualiserades under hösten 2006 efter ett
ärende från Kommunstyrelsen, §37 2006-04-03, som gav budgetberedningen i uppdrag att
utarbeta kommunövergripande mål. Diskussionerna inom budgetberedningen mynnade under
hösten ut i fyra övergripande mål som antogs av Kommunfullmäktige §88 2006-11-06:
- En framtidskommun med hög livskvalitet
- Växande arbetsmarknad
- Attraktiv arbetsgivare
- God ekonomisk hushållning och en hållbar utveckling
Under processens gång har målen förfinats och de slutliga formuleringarna fastställts:
- En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa
- Växande arbetsmarknad
- Attraktiv arbetsgivare
- God ekonomisk hushållning och god ekonomisk utveckling
Dessa fyra övergripande mål utgör grunden för arbetet med det övergripande måldokument för
kommunen. Under 2007 och första halvåret 2008 har ett stort antal arbetsmötet genomförts med
bred förankring. En arbetsgrupp har bildats bestående av kommunstyrelsen, nämndsordföranden
3
och ledningsgruppen. Arbetet har skett med hjälp av den s.k. ”balanserade styrkortsmodellen”
och resulterat i fyra styrkort, ett för vardera övergripande mål, som utgör stommen i det
övergripande måldokumentet. De framarbetade förslagen till styrkort skickades mellan 2007-1211 - 2008-03-02 på remiss till samtliga nämnder och styrelser, kommunala enheter och
avdelningar, företrädare för näringslivet samt bya- och intresseföreningar av olika slag. De
inkomna synpunkterna har diskuterats inom arbetsgruppen och styrkorten har därefter
omarbetats. Vidare har arbetsgruppen formulerat horisontella mål och en ny vision för
kommunen.
Under arbetets gång har det varit viktigt att kontrollera hur strategierna för utveckling ser ut på
regional nivå. Möjligheterna att effektivt arbeta för en positiv utveckling i Jokkmokks kommun
ökar väsentligt om lokala och regionala program harmoniserar. I första hand gäller detta RUP
(Regionalt utvecklingsprogram för hållbar framtid i Norrbotten). RUP ska, under
programperioden 2007-2013, fungera som guide för utvecklingsinsatser och riktlinje för
fördelningen av bland annat strukturfondsmedel. RUP har en stor betydelse för färdriktningen när
det gäller utvecklingsinsatser i Norrbotten. Det Regionala utvecklingsprogrammet ger hög
prioritet åt arbetet med att nyttja länets resurser på ett sätt som säkrar livsvillkoren nu och för
kommande generationer. Programmet tar sitt avstamp i tre grundläggande utmaningar tillika
övergripande mål:
- Attraktiva livsmiljöer – en plats att vilja vara på.
- God folkhälsa – mår vi bra går det bra.
- Stark ekonomisk tillväxt – en fråga om konkurrenskraft.
Dessa mål kommer att resultera i utvecklingsinsatser, samverkan och prioriteringar för att
utveckla Norrbotten. Jokkmokks kommuns övergripande måldokument harmoniserar i hög grad
med de övergripande mål som slagits fast på regional nivå.
1.2 Syfte.
Ett samlat grepp om utvecklingen i Jokkmokks kommun.
”All utveckling är långsiktig.” Detta är en grundprincip inom utvecklingsarbete. Innebörden är
att tillväxt och utveckling inte sker över en natt. Det krävs långsiktighet, medvetenhet, strategisk
planering, förmåga att prioritera samt tålamod att driva ett regionalt och lokalt förändringsarbete.
Vi måste ha förmågan att analysera vår position och relation till omvärlden likväl som de
impulser vi erhåller från vårt närområde. Det kräver verksamhet i den enskilda kommunen men
även ett aktivt engagemang och samarbete på den regionala, nationella och internationella
arenan. Det övergripande måldokumentets utgångspunkt är att en positiv utveckling bara är
möjlig under förutsättningen att arbetet bedrivs på bred front. Kommunens långsiktiga
utvecklingsmöjligheter är knutet till såväl lokala som regionala och nationella åtgärder.
Jokkmokks kommuns syfte med det övergripande måldokumentet är att ta ett samlat
grepp om utvecklingen i kommunen. Det bärande i arbetet är att, med hjälp av
dokumentets visioner, mål och strategier, skapa förutsättningar för en positiv
befolkningsutveckling. Dokumentet ska ses som ett verktyg vid prioriteringar och
innebär också en möjlighet att kunna utvärdera utvecklingen i kommunen i stort. Under
arbetet med Jokkmokks kommuns övergripande måldokument har det varit viktigt att
lyfta fram kommunens styrkor och naturliga förutsättningar.
4
1.3 Mål
Jokkmokks kommuns mål med dokumentet ”Jokkmokk 2015” är att få en god
överblick över kommunens utvecklingsarbete, större möjligheter att effektivt styra
resurserna, vara ett verktyg som underlättar prioriteringar samt ge ökade möjligheter att
utvärdera den övergripande utvecklingen i kommunen.
Det slutliga målet vid tidsperiodens slut, år 2015, är att samtliga övergripande mål ska
vara uppfyllda och att en positiv spiral märks i form av ökad befolkning, ökad
attraktionskraft, fler besökare, fler företagsetableringar och fler investeringar som
genererar livskvalitet för kommunens invånare.
5
2. Vision
En vision ska motivera. Visionen är anledningen för oss att jobba vidare mot våra mål, det som
gör arbetet meningsfullt. En tro på att vi kan fylla någons behov med det arbete vi lägger ner och
den verksamhet vi bedriver. Om vi lyckas väl kommer även medborgarna att känna sig
motiverade, arbeta för samma mål och vara goda ambassadörer för vår kommun.
En vision ska inspirera. Vår vision ska inspirera till förbättring. I visionen finns näringen till de
förändringar eller förbättringar som vi gemensamt ska förverkliga. Visionen ska hitta det där lilla
extra som skiljer oss från konkurrenterna och gör vår kommun speciell.
En vision ska också visa vägen. Visionen ska fungera som en kompass. Den ska vara något för
oss alla att hålla oss till när vi undrar i vilken riktning vi ska arbeta och hur vi ska nå målet.
Visionen ska vara den kompass som ska få alla i Jokkmokks kommun att arbeta mot
gemensamma mål.
Visionen är den gemensamma bilden av vad vi vill uppnå. Det blir en bild att se framför sig i
såväl vårt övergripande målarbete som i vår dagliga verksamhet. Visionen fungerar som ett
förhållningssätt som vi kan stämma av emot någonting konkret.
En vision kan inte skapas från ingenting. En bra vision måste ta sin utgångspunkt i naturliga
förutsättningar. Naturliga förutsättningar som kan nyttjas bättre och utvecklas i ett större
sammanhang. Om vi kan kombinera detta med vår entusiasm, det vi verkligen brinner för, och
vår talang, det vi är bättre på än någon annan, så har vi en bra utgångspunkt för att utvecklas och
nå våra mål.
Med utgångspunkt i detta resonemang har Jokkmokks kommun formulerat sin vision:
Jokkmokk 2015 - den naturliga kommunen där alla ryms !
Den självklara mötesplatsen på polcirkeln.
Den ledande utbildningsorten inom energisektorn.
Med hjälp av innovation och entreprenörskap bygger vi
framtiden på genuin kultur och storslagen natur.
Jokkmokk - där du får en ny livschans !
6
3. Horisontella mål
Horisontella mål avser mål som ska genomsyra allt arbete inom de övergripande målen. De
horisontella målen ska ingå i samtliga verksamhetsplaner eller motsvarande styrdokument.
Samtliga kommunala verksamheter och kommunala bolag ska beakta dessa i sin verksamhet. De
horisontella målen utvärderas via verksamhetsberättelser, se 6.Utvärdering / Uppföljning.
3.1 Jämställdhet / Jämlikhet
Jämställdhet innefattar mäns och kvinnors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter och
innebär att kön inte skall vara ett omotiverat hinder för personlig utveckling. Det inkluderar
därmed bland annat samma möjligheter till samhällsinflytande, ekonomiskt oberoende,
företagande och utveckling i arbetet.
Jämlikhet är ett vidare begrepp som även omfattar lika villkor för grupper av andra slag. Det
innebär att alla människor ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter oavsett etnicitet, tro,
utseende, sexuell läggning, status, åsikt, handikapp eller kön. Trakasserier och diskriminering på
grund av olikheter kan inte accepteras.
Jokkmokks kommun ska verka för att människors engagemang, initiativkraft och
förnyelseförmåga tas till vara – oavsett etnicitet, tro, utseende, sexuell läggning, status,
åsikt, handikapp, kön eller ursprung. Jämställdhetslagstiftningen, Kommunens
jämställdhetsplan, Kommunens personalpolitiska program samt kommunens policy och
handlingsplan för sexuella trakasserier ska vara vägledande i arbetet.
3.2 Utökad internationalisering / mångfald
Internationalisering innebär anpassning till omvärlden och samarbete över nationsgränser.
Internationalisering är en förutsättning för ett modernt, expansivt samhälle och medför goda
möjligheter till utveckling.
Med mångfald avses en blandning av olikheter som exempelvis kön, ålder, intressen, etniskt
ursprung och värderingar. Mångfald innefattar alla egenskaper som inverkar på förmågan att
samarbeta, kommunicera och lösa problem. Mångfald brukar ofta förknippas med integration av
personer med utländskt ursprung - och därmed motverkan av (etnisk) diskriminering, men det
handlar kanske främst om att kunna utnyttja allas resurser på arbetsmarknaden. Mångfald kan
bidra till att öka effektivitet och kvalitet i verksamheten.
7
Jokkmokks kommun ska sträva efter att bibehålla eller öka graden av utbyte med andra
länder i syfte att berika eller vidareutveckla den egna verksamheten. Internationalisering ska
innebära en öppenhet och ett internationellt inflöde av idéer, information, kunskap, kapital
och personer.
Jokkmokks kommun ska också sträva efter mångfald inom den kommunala
organisationen. Begreppet mångfald innebär för Jokkmokks kommun att se, förstå,
värdesätta och tillvarata individers olikheter i såväl vår egen organisation som i vår externa
verksamhet. Det handlar om fokus på kompetens - det långsiktiga målet är att ingen ska
fästa någon avgörande vikt vid kön, ålder, etnicitet med mera utan i stället se vilken
kompetens som behövs för att utföra ett visst arbete. Det innebär att vi upphör med att låta
fördomar om individer och grupper styra beslut vid rekrytering, avancemang med mera.
Mångfald i form av olikheter är en tillgång som Jokkmokks kommun ska nyttja.
3.3 Ungdomsperspektiv
Barn och unga är en resurs för Jokkmokks kommun och en viktig faktor för långsiktig
utveckling. Att ta tillvara barn och unga som en resurs i samhället skapar förutsättningar för en
långsiktigt hållbar utveckling. Det finns en stor potential i att kunna förstå och tolka de tankar
och värderingar som de unga har. Det handlar om att se förändrade livsstilar och levnadssätt, att
förstå en gradvis ny syn på arbete och relationer men också identifiera drivkrafter för förändring.
Det gäller att ta tillvara de unga som en kreativ resurs som medmänniskor. Utgångspunkten för
arbetet ska vara de fyra aspekterna i den nationella ungdomspolitiken;
- ungdomar är en resurs
- ungdomar har rättigheter
- ungdomars självständighet och oberoende ska stödjas
- ungdomar är olika
Jokkmokks kommun ska verka för att ett barn- och ungdomsperspektiv vägs in i politiska
beslut där barn och ungdomar berörs samt att barns och ungdomars åsikter efterfrågas och de
ges ett reellt inflytande.
8
3.4 Hållbar utveckling
Hållbar utveckling består av tre delar:
- Ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och
ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans
hälsa.
- Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle
där grundläggande mänskliga behov uppfylls.
- Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella
resurser på lång sikt.
En hållbar utveckling definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att
äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Jokkmokks kommun har ett lokalt ansvar för att skapa en god livsmiljö - miljömässigt,
socialt och ekonomiskt. Det är på den lokala nivån många åtgärder genomförs för att nå
bland annat de regionala miljömålen, och här görs många avvägningar i arbetet med att nå
ett hållbart samhälle.
Jokkmokks kommun kan på ett konkret sätt bidra till att miljömålen uppnås, inte minst
genom tillämpning av miljöbalken och plan- och bygglagen. Genom översiktsplaner,
detaljplaner och bygglov, men också andra strategiska dokument, har kommunen möjlighet
att påverka utvecklingen i rätt riktning. Den kommunala upphandlingen av varor och
tjänster är ett annat exempel på verktyg som kan användas för en långsiktigt hållbar
utveckling. Jokkmokks kommun ska vidare verka för en hög självförsörjningsgrad inom
energiområdet. Åtgärder i måldokumentet skall genomföras inom ramen för hållbar
utveckling. Kommunens arbete ska beakta de nationella och regionala miljömålen och
målsättningarna /systemvillkoren inom Sveriges Ekokommuner (SEKOM).
9
4. Övergripande mål
Kommunfullmäktige har fastslagit fyra övergripande mål:
- En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa.
- Växande arbetsmarknad
- Attraktiv arbetsgivare
- God ekonomisk hushållning och god ekonomisk utveckling
De övergripande målen har brutits ned i framgångsfaktorer, indikatorer/delmål samt ansvar i den
s.k. balanserade styrkortsmodellen.
Samtliga styrkort är uppbyggda enligt följande:
Framgångsfaktorer
visar de
framgångsfaktorer
som måste uppfyllas
för att det
övergripande målet
ska nås.
Indikatorer / Delmål
visar de indikatorer/delmål som ska
mäta om, och i hur hög grad, vi
uppfyller framgångsfaktorerna och
därmed det övergripande målet.
Politiskt ansvar
Verkställighet
visar vilken politisk
nämnd eller styrelse
som är ansvarig för att
indikatorn /delmålet
uppfylls.
visar vilken
verksamhet som är
huvudansvarig för att
strategier utarbetas för
respektive delmål. I
många fall är ansvaret
delat. Ansvaret innebär
också ansvar för
utvärdering
Strategier för respektive delmål beskrivs i respektive verksamhetsplan och utvärderas inom
respektive verksamhetsberättelse. Övergripande mål och delmål/indikatorer ska infogas i
kommunens verksamhetsplaner eller motsvarande styrdokument.
10
4.1 En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa
Styrkortet innehåller fyra framgångsfaktorer för att uppnå målet:
-
Aktiva medborgare
God och välskött boende- och närmiljö
Livslångt lärande. Goda utbildningsmöjligheter
Ökad befolkning
Vårt unika kultur- och naturlandskap ger kommunens invånare en attraktiv och inspirerande
livsmiljö för både arbete och boende. Kultur- och naturmiljön i kommunen är en stor
attraktionskraft för arbete, boende och upplevelseindustri.
För att behålla och attrahera människor och kvalificerade verksamheter krävs åtgärder som
skapar eller bevarar hög livskvalitet för boende, arbete, uppväxt, fritid, social sammanhållning
samt offentlig och kommersiell service där människan är i centrum. Detta kräver bland annat
delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet, trygga och goda
uppväxtvillkor, goda utbildningsmöjligheter, ökad hälsa, sunda och säkra miljöer och ökad fysisk
aktivitet. I förlängningen ger detta även positiva effekter på folkhälsan.
11
4.1.1 Styrkort
En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa
Medborgare / Kund
Framgångsfaktorer
Aktiva medborgare
Indikatorer / Delmål
- ”Nöjdhetsgraden” vad gäller
medborgarnas upplevelse av att
det ges möjlighet till ett brett
kultur- förenings- och fritidsliv,
ska ligga kvar på minst 7.5 på en
tiogradig skala.
Politiskt ansvar
Kultur och Fritids
nämnd
Kommunstyrelse
Verkställighet
Kultur och Fritids avdelning
Utvecklingsenhet
- ”Nöjdhetsgraden” vad gäller
Ledningsgrupp
Kommunstyrelse
medborgarnas upplevelse av att de Samtliga nämnder och
har medborgarinflytande /
styrelser
möjlighet att påverka
samhällsutvecklingen ska vara
minst 7.0 på en tiogradig skala.
- Ökade hälsotal bland
medborgarna.
Kommunstyrelse
Socialnämnd
God och välskött
boende- och närmiljö
Livslångt lärande.
Goda
utbildningsmöjligheter
- Ökat valdeltagande: kyrko-, EU-, Kommunfullmäktige
riksdags-, kommun-, landstings-,
sametingsval.
- ”Nöjdhetsgraden” vad gäller
Kommunstyrelse
medborgarnas upplevelse av att
boende- och närmiljön är god och Samhällsbyggarnämnd
välskött ska vara minst 8.0 på en
tiogradig skala.
Kommunstyrelse
- Minst 30 % av befolkningen har
avslutat en eftergymnasial
utbildning
Barn- och
utbildningsnämnd
- Andelen grundskoleelever som
avslutar grundskolan med
behörighet till gymnasiet ska vara
högre än riksgenomsnittet och
meritvärdena ska ligga över
riksgenomsnitt.
Barn- och
utbildningsnämnd
- Skillnader mellan pojkars och
flickors meritvärde i grundskolan
måste minska.
Barn- och
utbildningsnämnd
- Andelen elever som avslutar
gymnasiet med slutbetyg ska vara
högre än riksgenomsnittet.
(T.o.m. 2010)
Barn- och
utbildningsnämnd.
- Andelen elever som avslutar
gymnasiet med yrkesexamen eller
högskoleförberedande examen ska
vara högre än riksgenomsnittet. (
Efter 2010 )
Kommunstyrelse
- Kurser och program på
högskolsnivå ska följa
Folkhälsoråd
Personalenhet
Socialtjänst
Gatukontor
Jokkmokks Hus
Samhällsbyggaravdelningen
Utvecklingsenhet /
Kunskapens Hus
Barn- och
utbildningsavdelning
Barn- och
utbildningsavdelning
Barn- och
utbildningsavdelning
Barn- och
utbildningsavdelning
Utvecklingsenhet /
Kunskapens Hus
Lapplands
12
Ökad befolkning
kommunens och näringslivets
behov. Utöver detta ska hela
nätuniversitetets utbud finnas att
tillgå.
- Positivt flyttnetto 2010.
- Positivt befolkningsnetto 2015.
(Fler invånare 2015 än 2008)
kommunalförbund (LKF)
Kommunstyrelse
Kommunstyrelse
Utvecklingsenhet
Utvecklingsenhet
4.1.2 Framgångsfaktorer, Indikatorer/delmål,
Vänster kolumn i styrkorten visar de framgångsfaktorer som måste uppfyllas för att det
övergripande målet ska nås.
Vänster mittkolumn visar de delmål som ska mäta om, och i hur hög grad, vi uppfyller
framgångsfaktorerna och därmed det övergripande målet.
Övergripande mål och delmål/indikatorer ska infogas i kommunens verksamhetsplaner eller
motsvarande styrdokument.
4.1.3 Ansvar, Utvärdering
Höger mittkolumn visar vilken politisk nämnd eller styrelse som är ansvarig för att indikatorn
/delmålet uppfylls. Höger kolumn visar vilken enhet eller avdelning eller kommunalt bolag som
ansvarar för att strategier utarbetas för respektive delmål. I många fall är ansvaret delat. Ansvaret
innebär också ansvar för utvärdering. Strategier för respektive delmål utformas och utvärderas
inom respektive verksamhetsplan / verksamhetsberättelse.
13
4.2 Växande arbetsmarknad
Styrkortet innehåller tre framgångsfaktorer för att uppnå målet:
-
Diversifierad arbetsmarknad tillgänglig för alla
God infrastruktur / Goda kommunikationer
”Jokkmokk” – Ett starkt varumärke
Ekonomisk tillväxt och utveckling är beroende av ett flertal faktorer. En diversifierad
arbetsmarknad, en anda av entreprenörskap och kompetent arbetskraft är exempel på några.
Dessutom handlar det om god infrastruktur och bra transportlösningar med minsta möjliga
miljöbelastning för både gods och människor liksom en väl utbyggd IT infrastruktur. Bra
transporter och goda kommunikationer stärker kommunens konkurrenskraft gentemot övriga
delar av landet. Samtidigt är det också en absolut förutsättning för att göra kommunen attraktiv
som bostadsort och besöksmål. Det är också viktigt att bygga varumärket ”Jokkmokk” på ett sätt
som gör att invånarna känner stolthet för sin kommun och genom sin positiva ”anda” lockar
människor till kommunen, inte minst för att öka inflyttningen och skapa ett positivt flyttnetto.
4.2.1 Styrkort
Växande arbetsmarknad.
Tillväxt och utveckling.
Framgångsfaktorer
Diversifierad
(varierad)
arbetsmarknad
tillgänglig för alla.
Indikatorer / Delmål
Politiskt ansvar
- Ökat antal arbetsgivare/ företagare i olika Kommunstyrelse
branscher
Strukturum
Utvecklingsenhet
- Ökat antal arbetstillfällen och
förvärvsarbetande
Kommunstyrelse
Strukturum
Utvecklingsenhet
- Jokkmokks kommun ska ha en
sysselsättningsgrad, bland människor i
arbetsför ålder, i nivå med de fem
främsta i länet.
Kommunstyrelse
Strukturum
Utvecklingsenhet
- Bättre ranking, gällande företagsklimatet, Kommunstyrelse
på företagsbarometern, Svenskt
Samtliga nämnder och
styrelser
Näringsliv
God infrastruktur /
Goda
kommunikationer
Verkställighet
- ”Nöjdhetsgraden” vad gäller användarnas Kommunstyrelse
upplevelse av att det finns en god it –
infrastruktur ska vara minst 7.0 på en
tiogradig skala.
- ”Nöjdhetsgraden” vad gäller invånarnas Kommunstyrelse
upplevelse av att de har tillräcklig mobil
täckning där man bor och verkar ska vara
minst 6.0 på en tiogradig skala.
Kommunstyrelse
- Ökade möjligheter till person- och
godstransporter.
Strukturum
Enheter och
avdelningar och
kommunala bolag med
direktkontakt med
företagare
IT- enheten
Utvecklingsenhet
Utvecklingsenhet
14
”Jokkmokk” = Ett
starkt varumärke
- Ökad igenkänningsgrad för Jokkmokks
kommuns varumärke.
Kommunstyrelse
Samtliga nämnder och
styrelser
Utvecklingsenhet
Alla enheter /
avdelningar /
kommunala bolag
- 100 % av företagen upplever att
Jokkmokk är ett starkt varumärke.
Kommunstyrelse
Strukturum
Utvecklingsenhet
4.2.2 Framgångsfaktorer, Indikatorer/delmål,
Vänster kolumn i styrkorten visar de framgångsfaktorer som måste uppfyllas för att det
övergripande målet ska nås.
Vänster mittkolumn visar de delmål som ska mäta om, och i hur hög grad, vi uppfyller
framgångsfaktorerna och därmed det övergripande målet.
Övergripande mål och delmål/indikatorer ska infogas i kommunens verksamhetsplaner eller
motsvarande styrdokument.
4.2.3 Ansvar, Utvärdering
Höger mittkolumn visar vilken politisk nämnd eller styrelse som är ansvarig för att indikatorn
/delmålet uppfylls. Höger kolumn visar vilken enhet eller avdelning eller kommunalt bolag som
ansvarar för att strategier utarbetas för respektive delmål. I många fall är ansvaret delat. Ansvaret
innebär också ansvar för utvärdering. Strategier för respektive delmål utformas och utvärderas
inom respektive verksamhetsplan / verksamhetsberättelse.
15
4.3 Attraktiv arbetsgivare
Styrkortet innehåller tre framgångsfaktorer för att uppnå målet:
-
Gott ledarskap, delaktighet
Goda utvecklingsmöjligheter
Goda anställningsförhållanden
Jokkmokks kommun ser gott ledarskap som avgörande för hur vi i fortsättningen ska nå
framgång och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Gott ledarskap kännetecknas av en god
balans mellan hänsyn till verksamheten och hänsyn till människorna bakom den. Att erbjuda
delaktighet både för den enskilde medarbetaren och för gruppen är grundläggande.
Det är också avgörande att det överallt inom Jokkmokks kommun finns en arbetsmiljö som
kännetecknas av utvecklingsmöjligheter och goda anställningsförhållanden. Då uppnår vi en
miljö där viljan finns att ta ansvar och att engagera sig för att skapa en positiv utveckling.
Att Jokkmokks kommun som organisation uppfattas som en attraktiv arbetsgivare påverkar hela
bilden av vår kommun. Undersökningar visar att medarbetare som trivs och mår bra på sin
arbetsplats är goda ambassadörer för kommunen som ort i andra sammanhang.
16
4.3.1 Styrkort
Attraktiv arbetsgivare.
Medarbetare
Framgångsfaktorer
Gott ledarskap,
delaktighet.
Indikatorer / Delmål
- Andelen medarbetare som upplever delaktighet
och att de har möjlighet att påverka sin
arbetssituation ska årligen öka med 5
procentenheter utifrån basåret.
Politiskt ansvar
Verkställighet
Kommunstyrelse Personalenhet
Samtliga nämnder Ledningsgrupp
och styrelser
- Sammansättningen av anställda ska spegla
övriga samhällets sammansättning.
Kommunstyrelse Personalenhet
Samtliga nämnder Ledningsgrupp
och styrelser
- Minst 40 % av antalet anställda ska inte ha
någon sjukfrånvaro alls under året.
Kommunstyrelse Personalenhet,
Samtliga nämnder Verksamhetsansvariga
och styrelser
- Minst 70 % av antalet anställda ska ha max 7
sjukdagar under året.
Kommunstyrelse Personalenhet,
Samtliga nämnder Verksamhetsansvariga
och styrelser
- Andelen medarbetare som upplever att det finns Kommunstyrelse Verksamhetsansvariga
tydliga mål för verksamheterna ska årligen öka Samtliga nämnder
med 5 procentenheter utifrån basåret.
och styrelser
Goda
utvecklingsmöjligheter
- Andelen medarbetare som upplever att de har
möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll ska
årligen öka med 5 procentenheter utifrån
basåret.
- Andelen medarbetare som upplever goda
möjligheter till samarbete mellan kommunens
verksamheter ska årligen öka med 5
procentenheter utifrån basåret.
Goda
- Samtliga medarbetare ska erbjudas möjlighet till
anställningsförhållanden
friskvård och andelen medarbetarna som nyttja
möjligheterna till friskvård ska årligen öka med
5 procentenheter utifrån basåret.
Kommunstyrelse Verksamhetsansvariga
Samtliga nämnder
och styrelser
Kommunstyrelse Verksamhetsansvariga,
Samtliga nämnder
och styrelser
Kommunstyrelse Personalenhet
Samtliga nämnder Samtliga chefer och
arbetsledare
och styrelser
- Andelen medarbetare som anser att Jokkmokks Kommunstyrelse Personalenhet
kommun är en god arbetsgivare ska årligen öka Samtliga nämnder Samtliga chefer och
arbetsledare
med 5 procentenheter utifrån basåret.
och styrelser
4.3.2 Framgångsfaktorer, Indikatorer/delmål,
Vänster kolumn i styrkorten visar de framgångsfaktorer som måste uppfyllas för att det
övergripande målet ska nås.
Vänster mittkolumn visar de delmål som ska mäta om, och i hur hög grad, vi uppfyller
framgångsfaktorerna och därmed det övergripande målet.
Övergripande mål och delmål/indikatorer ska infogas i kommunens verksamhetsplaner eller
motsvarande styrdokument.
17
4.3.3 Ansvar, Utvärdering
Höger mittkolumn visar vilken politisk nämnd eller styrelse som är ansvarig för att indikatorn
/delmålet uppfylls. Höger kolumn visar vilken enhet eller avdelning eller kommunalt bolag som
ansvarar för att strategier utarbetas för respektive delmål. I många fall är ansvaret delat. Ansvaret
innebär också ansvar för utvärdering. Strategier för respektive delmål utformas och utvärderas
inom respektive verksamhetsplan / verksamhetsberättelse.
18
4.4 God ekonomisk hushållning och god ekonomisk utveckling
Styrkortet innehåller två framgångsfaktorer för att uppnå målet:
-
God ekonomi
Investeringar för framtiden
Framgång när det gäller ekonomisk utveckling i Jokkmokks kommun ligger i förmågan att uppnå
de sju övergripande finansiella målen samtidigt som kommunen måste vara öppen för
investeringar i syfte att skapa förutsättningar för utveckling i kommunen. Generationsprincipen
ska råda men kompletteras med satsningar som bedöms kunna leda till en framtida positiv
utveckling.
Eftersom kommunens ekonomi kan vara en bakomliggande orsak till utveckling / tillbakagång i
samhället i form av bland annat in-/utflyttning och företagsetableringar/företagsflytt är det av stor
vikt att kommunen arbetar för att uppnå / bibehålla en god ekonomi.
4.4.1 Styrkort
God ekonomisk hushållning och god ekonomisk utveckling.
Ekonomi.
Framgångsfaktorer
God ekonomi
Investeringar för
framtiden
Indikatorer / Delmål
- Kommunfullmäktige har fastställt sju övergripande
finansiella mål. Dessa mål ska vara vägledande i
Jokkmokks kommuns arbete med att ha en god
ekonomisk hushållning.
Politiskt ansvar
Kommunstyrelse
Verkställighet
Ekonomienhet
- Portalparagrafen bland de sju finansiella målen är att
generationsprincipen ska råda. Definitionsmässigt
betyder det att intäkterna ett enskilt år ska överstiga
kostnaderna samma år.
Kommunstyrelse
Ekonomienhet
- För att ytterligare säkerställa en god ekonomisk
hushållning och en god ekonomisk utveckling ska även
de övriga sex finansiella målen uppfyllas.
Kommunstyrelse
Ekonomienhet
- Jokkmokks kommun ska prioritera investeringar där
bedömningen är att framtida kostnader sänks.
Kommunstyrelse
Samtliga
verksamheter
Kommunstyrelse
- Jokkmokks kommun ska även prioritera investeringar
med ett långsiktigt synsätt. Det kan innebära att
investeringar som bedöms leda till ökade framtida
arbetstillfällen eller säkerställning av nuvarande
arbetstillfällen ska prioriteras. Det kan också innebära att
investeringar som bedöms leda till ökad trivsel och som
därmed kan leda till ökat invånarantal ska prioriteras. Det
kan även betyda att investeringar som bedöms leda till
högre självförsörjningsgrad inom energiområdet bör
prioriteras.
Samtliga
verksamheter
19
4.4.2 Framgångsfaktorer, Indikatorer/delmål,
Vänster kolumn i styrkorten visar de framgångsfaktorer som måste uppfyllas för att det
övergripande målet ska nås.
Vänster mittkolumn visar de delmål som ska mäta om, och i hur hög grad, vi uppfyller
framgångsfaktorerna och därmed det övergripande målet.
Övergripande mål och delmål/indikatorer ska infogas i kommunens verksamhetsplaner eller
motsvarande styrdokument.
4.4.3 Ansvar, Utvärdering
Höger mittkolumn visar vilken politisk nämnd eller styrelse som är ansvarig för att indikatorn
/delmålet uppfylls.
Höger kolumn visar vilken enhet eller avdelning eller kommunalt bolag som ansvarar för att
strategier utarbetas för respektive delmål. I många fall är ansvaret delat. Ansvaret innebär också
ansvar för utvärdering. Strategier för respektive delmål utformas och utvärderas inom respektive
verksamhetsplan / verksamhetsberättelse.
20
5.Verksamhetsplaner / Andra styrdokument
Kommunens verksamhetsplaner och andra styrdokument är måldokumentets verktyg för
genomförande.
I verksamhetsplaner och styrdokument formas de konkreta strategierna för hur kommunens
verksamheter ska jobba för att uppfylla delmålen. Det är varje nämnds eller styrelses och varje
enhets, avdelnings eller bolags ansvar att utforma strategier där de tilldelats ansvar.
Även övergripande mål och delmål/indikatorer ska infogas i respektive verksamhetsplaner eller
motsvarande styrdokument.
Samtliga verksamhetsplaner /styrdokument ligger som bilagor till det övergripande
måldokumentet.
21
6. Utvärdering / Uppföljning
Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för såväl måldokumentet som utvärderingen.
Horisontella mål avser mål som ska genomsyra allt arbete inom måldokumentet.
De horisontella målen ska ingå i samtliga verksamhetsplaner eller motsvarande styrdokument.
Samtliga kommunala verksamheter och kommunala bolag ska beakta dessa i sin verksamhet. De
horisontella målen utvärderas via verksamhetsberättelser.
Ansvar för utvärdering av strategier samt delansvar för utvärdering av delmål åligger den
verksamhet som tilldelats ansvar för respektive delmål. Utvärdering ska ske årligen via
respektive enhets eller avdelnings eller bolags verksamhetsberättelse. En övergripande
utvärdering av måldokumentet i sin helhet sker vartannat år, sammanställs i ett dokument, och
delges Kommunstyrelsen samt Kommunfullmäktige och är en viktig del i den kommunala
styrprocessen.
Tidplan för övergripande utvärdering av måldokumentet i sin helhet:
2008 basår
2010 mätning och delgivning
2012 mätning och delgivning
2014 mätning och delgivning
2015 slutlig utvärdering av måluppfyllelse för tidsperioden.
Utvärdering kommer att ske dels genom befintliga statistikverktyg som nu används i de olika
verksamheterna, dels via medarbetarenkäter samt SCB:s medborgarundersökning. Ett
webbverktyg på kommunens hemsida illustrerar målarbetet och dess resultat. Ex:
Trafikljussystem eller barometer.
22
