PK 2010-6
Slutrapport
Projektnamn: Utsikten
Diarienr: 2009-3080090
Projektperiod (ÅÅMMDD-ÅÅ-MM-DD): 090803-110802
Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder
från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten ombeds ni beskriva vilka resultat ni uppnådde
samt redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan. Slutrapporten förväntas omfatta mellan 10
och 15 A4-sidor.
Vänligen bifoga också gärna andra produkter och/eller rapporter etc som ni arbetat fram under er
projekttid. Till slutrapporten ska också lägesrapport för den avslutande delen av ert projekt bifogas.
Under varje rubrik finns en inledande text om avsnittets innehåll. Det är viktigt att slutrapporten
bygger på en diskuterande redogörelse. Från och med den 3:e rubriken och framåt bör om möjligt
följande två frågor besvaras:
1.
Redogör för eventuella orsaker till avvikelser.
2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre?
Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.
1. Sammanfattning
Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat.
Syftet med Utsikten var att hjälpa unga vuxna i behov av extra stöd att nå egen
försörjning. Genom fördjupad myndighetssamverkan via samlokalisering samt
coaching. Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, kommunens socialtjänst samt
landstinget psykiatriska verksamhet. Detta arbetssätt ger dels tillgång till alla
fyra huvudmännens kompetens, resurser och regelsystem. Dels förhindrar det
att personerna faller mellan stolarna, snurrar runt mellan myndugheterna utan
Svenska ESF-rådet Huvudkontoret
Box 47141, 100 74 Stockholm
Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr
Telefon: 08-579 171 00 Fax: 08-579 171 01
www.esf.se
att få den kvalificerade hjälp de har behov av. Projektet har lyckats väl med att
hjälpa dessa personer till egen försörjning, 67,2% har nått det målet. Det har
skett genom att projektet tagit ett gemensamt ansvar för dessa personer, haft
en nära stödjande kontakt över lång tid samt anpassat insatserna till
målgruppens behov.
2.
Projektets resultat
-
Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring.
Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett
bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan,
innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt
hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit.
Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till?
Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå
och system- och strukturnivå?
-
Projekt Utsiktens uppdrag var att hjälpa unga personer med behov av extra
stöd att komma ut i arbetslivet eller till studier. Detta skulle ske med fördjupad
myndighetssamverkan och coaching. Även metoderna motiverande samtal och
Repulse skulle användas. Målgruppen har varit unga vuxna 18-30 år och de
flesta har en avbruten skolgång och psykisk ohälsa med sig i bagaget. Ett flertal
av deltagarna har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, vanligt är
Asbergers syndrom och ADHD, men även ADD och OCD förekommer. Annan
psykisk ohälsa som finns i hög grad i gruppen är depression, ångest, social fobi,
ätstörningar, sömnsvårigheter, autism, lätt utvecklingsstörning, lågbegåvning,
psykotiskt syndrom, minnesstörningar och bipolär.
Även personlighetsstörningar är förekommande i gruppen och följande finns i
deltagargruppen: Borderline, fobisk, ospecifik, tvångsmässig, passiv-aggressiv.
Depressiv, paranoid, scitzoid och narcissistisk personlighetsstörning.
Projektets ambition var att kunna hjälpa dessa personer till egen försörjning
trots att de har en komplex problematik. För att kunna nå detta mål behöver
man arbeta intensivt och parallellt med många olika saker som berör dessa
personers situation.
Det krävs ett utvecklat stöd för att kunna hjälpa en person till en bestående
livsstilsförändring, vilket i sig är ett mödosamt arbete som tar tid att
åstadkomma. Vi har insett att först behöver personen få ordning på sånt som är
basic i livet. Det vill säga att personen ska ha ett ordnat boende och någon form
av struktur på tider, mat och sömn. Det är även bra om personen har fått
möjlighet att lära sig vad som krävs när man kommer ut på en arbetsplats, att
man ska komma i tid, hur man beteer sig i personalmatsalen, att man ringer
och sjukanmäler sig om man blir sjuk mm. När dessa saker är ordnade kan man
2 (14)
starta upp med någon form av arbetsträning eller praktik. Det är också mycket
viktigt att ta hänsyn till hur stor arbetsförmåga personen i fråga har vid
uppstarten av arbetsträningen/praktiken.
Utsikten har lyckats väl med att hjälpa dessa unga vuxna till egen försörjning,
67,2% av de avslutade har lyckats med detta. Ett så högt resultat av våra
insatser ger hopp till deltagarna i målgruppen, deras anhöriga likväl som våra
kollegor i hemorganisationerna.
3.
Syfte och mål med projektet
-
Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat.
Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med
kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i
attityder, riktlinjer, beteende etc.
Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt?
Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan
och hur detta har påverkat projektbudgeten.
-
Syftet med Utsikten var att utveckla arbetssätt och metoder i fördjupad
myndighetssamverkan i arbetat med att föra unga vuxna med särskilda behov
mot arbete eller studier, samt leda till att de kan leva ett självständigt liv och
försörja sig.
Målsättning:
90% ska uppleva att de kommit närmare arbete eller studier.
50% ska under projekttiden uppnå egen försörjning genom arbete eller studier.
90% ska uppleva att de kan mer om jämställdhet.
90% ska uppleva att de kan mer om mångfald.
90% ska uppleva att de kan mer om tillgänglighet.
Beslut taget att Utsikten ska permanentas.
Målet att 50% av deltagarna ska nå egen försörjning genom arbete eller studier
har vi överträffat, 67,2% av de som avslutats har nått egen försörjning.
93% upplever att de har kommit närmare arbete eller studier.
90% upplever att de kan mer om tillgänglighet.
83% upplever att de kan mer om mångfald.
83% upplever att de kan mer om jämställdhet.
Således har vi inte nått ända fram till målsättningen vad gäller en del av
upplevelsemålen, men våra resultat ligger ändå i närhet av målsättningen.
Detta bör dock föranleda att vi anstränger oss mer för att komma framåt i dessa
frågor.
3 (14)
Målet att Utsikten ska permanentas har vi inte nått. Det är paradoxalt nog så at
det som i det dagliga arbetet är vår styrka är det som för att nå detta mål är
vår svaghet. Betydande svårigheter i detta är att det handlar om 4 huvudmän
som har olika organisatoriska förutsättningar. De statliga myndigheterna
arbetsförmedlingen och försäkringskassan styrs på nationell nivå och
följdaktligen är det svårare att påverka. De har en inställning som innebär att
de ska jobba med det som den egna organisationen har som uppdrag och inte
göra så mycket utöver detta. Det kan även vara så att vi skulle ha behövt starta
arbetet med implementeringsprocessen tidigare och arbetat mycket mer
intensivt med detta. Att myndigheterna bör starta verksamheter som Utsikten
där alla fyra myndigheterna arbetar tillsammans drivs av SKL, men att komma
igång med detta verkar ta sin tid.
Vad gäller erhållna kunskaper, färdigheter, attityder, beteenden mm så är vår
uppfattning att vi i projektteamet har lärt oss oerhört mycket om hur man ska
arbeta med denna målgrupp, att det går att komma framåt om man anpassar
verksamheten efter deltagarnas funktionsnedsättningar.
En mycket viktig lärdom av projektet är att det lönar sig att stötta dessa unga
för många av dem kan med rätt stöd nå egen försörjning. Det gäller bara att
satsa rätt resurser på dem. Även dessa personer som har en komplex
problematik har styrkor och resurser som de kan utveckla om de får ett
kvalificerat stöd. Denna kunskap har även spridits till våra hemorganisationer
genom vår knytning dit. Men även andra samverkanspartners har tagit del av
denna kunskap genom otaliga samtal med oss, i fika- och lunchrum,
korridorsprat men även formella arbetssamtal. Dessutom har vi spridit denna
kunskap genom Utsiktens spridningskonferens i januari 2011. Inför denna gick
vi ut med en pressrelease som gav stort gensvar media, bla i Västerbottens
folkblad och i ett inslag i radions program för västerbottens län. Både
Västerbottens läns landsting och Skellefteå kommun hade pressreleasen på sin
hemsida då. Men många andra media skrev om oss, bla tidningarna Otiz och
Reflex. Bengt-Urban Fransson skrev en debattartikel om oss i Piteåtidningen.
Denna mediauppmärkssamhet ledde till att vi under våren fick förfrågan om att
komma till Stockholm och föreläsa om vårt sätt att arbeta på Conduktives
konferens om unga arbetslösa 22-23 augusti, vi tackade ja till detta.
Temagruppen Unga i arbetslivet ville att projektet skulle medverka i deras
seminarium på Almedalsveckan, och en av oss åkte dit och deltog i detta.
Utsiktens arbete bygger även på den lokalmässiga samordningen av fyra
huvudmän, tillgång till alla fyras regelverk, resurser och kompetenser. Detta
leder till att man tätar igen luckorna så att de enskilda personerna inte längre
snurrar runt mellan myndigheterna. Istället blir projektet den enhet som tar ett
gemensamt ansvar för att ge dessa personer det stöd och den hjälp som de har
behov av. Hittills har våra hemorganisationer inte använt denna kunskap till att
4 (14)
göra en permanent verksamhet av Utsikten. Men kanske kan vårt arbete och
våra resultat ändå bidra till att dett arbetssätt i framtiden blir implementerat,
vem vet. Ju fler goda exempel som dokumenteras desto större genomslagskraft
borde det få.
4. Arbetssätt
Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra
aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som
ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i
projektet.
Vi i projektteamet har varit 4 personal från 4 olika huvudmän som suttit
samlokaliserade i gemensamma neutrala lokaler och använt oss av fördjupad
myndighetssamverkan i kombination med flera andra arbetssätt/metoder. Vår
målgrupp har ofta inte tilltro till myndigheter och då är det extra viktigt med
bemötandet och förmåga att skapa en god relation med deltgarna. Dessutom
har de funktionsnedsättningar som innebär att vi som personal har behövt
skaffa oss specialistkunskap om de svårigheter som de olika diagnoserna
innebär.
Vi har generellt använt oss av motiverande samtal som är en
förändringsinriktad, klientcentrerad och samtidigt styrande samtalsmetodik.
Med en del deltagare har vi använt oss av repulse som är en manualbaserad
preventionsmetod för att förbättra sociala färdigheter och impulskontroll samt
moralutveckling. Under projekttiden har vi testat att använda oss av delar av
metoden i de fall som individen inte haft behov av att arbeta med alla tre
förbättringsområdena. Det har varit framgångsrikt att i dessa fall kombinera
delar av repulse med motiverande samtal. Vi har även förbättrat vår skicklighet
i att använda metoden och utökat från att använda grundmaterialet till att även
använda fördjupande material.
Anskaffning av praktik/arbetsträningsplats sköter projektteamet och när vi har
en plats på gång så gör vi en arbetsplatsanalys. Om vi bedömer att matcha
arbetsplatsen mot deltagaren så blir nästa steg att tillsammans med den
tilltänkta praktikanten göra ett studiebesök på arbetsplatsen. Vid det tillfället
tittar vi på lokalerna och arbetsuppgifterna, samt träffar den blivande
handledaren.
Misa-metoden använder vi oss av för att göra arbetsplatsanalys inför att
5 (14)
deltagare placeras på praktik/arbetsträning. Metoden ger på ett strukturerat och
grundligt sätt svar på om den aktuella praktik- eller arbetsträningsplatsen kan
vara lämplig för den deltagare vi tänkt placera där. Arbetsplatsanalysen sker
genom en intervju med en anställd som är väl insatt i arbetsuppgifter och
rådande kultur på arbetsplatsen. Exempelvis frågas det efter tillgänglighet,
kärnrutiner, episodiska rutiner och arbetsrelaterade rutiner. Man undersöker
den psykosociala miljön genom att titta på hur det ser ut med b la stress, tider,
pauser, organisation och arbetsklimat. Syftet med detta är att man ska få en så
bra bild som möjligt av arbetsplatsen och därigenom öka möjligheterna att
placera rätt person på rätt plats men även för att hitta anpassningar och
lösningar för personen. I analysen undersöks även vem i arbetsgruppen som
har störst intresse för och är mest lämpad för att handleda personer med
nedsatt arbetsförmåga. Denna kunskap i kombination med deltagarens intresse
matchas plats och arbetsuppgifter med lämplig deltagare. Efter placering sker
trepartsuppföljningsträffar med coacher från Utsikten, deltagaren och aktuell
handledare. Även dessa träffar utgår från Misa-metoden vilket innebär att man
forsätter följa upp att arbetsplatsen är lämplig och att deltagaren utvecklas på
önskvärt sätt. Om deltagaren så önskar så följer vi med till arbetsplatsen när
praktiken/arbetsträningen startar, vi kan även vara däe första dan eller några
dar om så behövs. I annat fall så bokar vi in en uppföljningsträff inom en snar
framtid, oftast en vecka. Vi kan även ha telefon-eller sms eller mailkontakt med
deltagaren för att stödja i denna fas.
Vi gör även en bedömning av arbetsförmågan för oprövade deltagare. Till detta
använder vi information från den praktik/arbetsprövningsplats som personen i
fråga befinner sig på. Ibland gör vi bedömningen att vi behöver använda oss av
andra specialister t ex psykologer på af eller psykiatrin, arbetsterapeut,
minnesträning mm. För att kunna fungera i ett arbetssammanhang behöver
man först ha en fungerande bostadssituation, mat- och sovrutiner samt struktur
på dagen. För en del personer kan vara så att det behövs en insats från ett
boendestöd för att få ordning på detta.
Tät och långvarig coaching är ett framgångsrikt sätt att arbeta med denna
målgrupp. Det är viktigt att man i arbetet utgår från individen och ej från
myndigheten. I arbetet bör man ha en helhetssyn och kontinuerligt arbeta för
att hjälpa till att lösa alla problem som uppstår för den enskilde. Även om det
innebär att stundtals jobba otraditionellt för den myndighet som man är anställd
hos.
Vi har gått en del utbildningar för att lära oss mer om hur man kan arbeta med
de som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller andra psykiska
funktionsnedsättningar. Bland annat har vi gått utbildning som specialpedagog
Birgitta Andersson har och ADHD-coaching för vuxna med Lasse Andersson.
Eftersom många av våra deltagare har någon form av psykiska
funktionsnedsättningar så är det viktigt med tydliggörande pedagogik för att de
ska förstå vad vi pratar om. Detta innebär bland annat att använda whiteboard i
6 (14)
samtalen med deltagarna för att det är lättare att förstå och komma ihåg vad
som sägs. Sammanfatta skriftligt och skicka hem en kopia med deltagaren är
framgångsrikt. Det är viktigt att använda sig av en agenda vid samtalet och
eftersom en del personer har svårt att skifta fokus så ska bara en av oss prata
när vi möter dessa. Många i gruppen har svårt för att prata i telefon, det är
mycket bättre att smsa eller maila eftersom det är kommunikationssätt som
deltagarna normalt använder sig av. Skicka brev är inte lönt eftersom man
aldrig vet om mottagaren öppnar sin post.
5. Deltagande aktörer i projektet
Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de
konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete.
Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas
sammansättning. Hur har grupperna fungerat?
Personal i projektteamet: 1,0 socialsekreterare/projektledare
0,9 arbetsförmedlare
1,0 kurator
1,0 personlig handläggare
(kommunen)
( arbetsförmed.)
( landstinget)
(försäkringsk.)
Dessa fyra myndigheter har haft personal på plats i projektet som arbetat direkt
med målgruppen. Verksamheren har bedrivits i egna lokaler ute på stan och
inte i någon av myndigheternas lokaler. Vi tror att det har en positiv inverkan
genom att deltagarna ser på projektet som någonting annat än myndigheterna
som man dessvärre ofta har en negativ syn på, som en följd av att man har
egna negativa erfarenheter av kontakter med dessa.
Samordningsförbundet i Skellefteå har bidragit med både ekonomiska resurser,
stort engagemang och strategiskt påverkansarbete av förbundschefen.
Styrgrupp: Lokala samverkansgruppen som består av chefer från
arbetsförmedlingen, försäkringskassan, landstinget(psykiatrin), kommunen
(Socialkontoret, arbetsmarknadsenheten och gymnasieskolan) samt
samordningsförbundet.
Styrgruppen har varit densamma under projektperioden och den har via
regelbundna träffar följt projektets arbete under projektperioden. De har genom
engagemang och påverkansarbete bistått projektet. I styrgruppen finns
personer som representerar fyra olika huvudmän och detta har inneburit att
nivåerna i engagemanget och påverkansarbetet har varierat. Det är dock viktigt
att alla fyra är med eftersom det innebär en möjlighet att i sittande möte få
allas åsikter och möjlighet till dialog om det arbete som projektet bedriver med
målgruppen.
7 (14)
Referensgrupp: brukarinflytandesamordnare från Föreningarnas hus,
handläggare från enhet försörjningsstöd på Socialkontoret, projektledare från
Medlefors folkhögskola och personal från Open College Network.
Vi har haft fortlöpande träffar med referensgruppen under projekttiden och haft
diskussioner om hur man på bästa sätt ska bedriva arbetet. Projektteamet
representerar fyra myndigheter och därför valde vi att i referensgruppen även
ta in personer från andra verksamheter. Det har varit bra och utvecklande för
projektet eftersom dessa personer har andra referensramar och därigenom
tillför andra synpunkter och kunskaper.
Västerbottens läns landsting har bistått projektet genom att en
handledarutbildad psykoterapeut har haft handledning av projektteamet var
tredje vecka.
6. Jämställdhetsintegrering
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och
utmaningar under arbetets gång.
Med jämställdhet menas att män och kvinnor har samma rättigheter,
skyldigheter och möjligheter på alla områden i livet. Det gäller till exempel
utbildning,villkor i arbetslivet, företagande, ekonomi, makt och inflytande mm.
Projekt som syftar till att hjälpa unga människor ut i arbetslivet har ett viktigt
uppdrag i att ha ett jämställdhetsperspektiv i allt man gör. Man bör försöka
synliggöra kvinnors och mäns villkor och förhållanden.I projekt Utsikten har vi
gjort det genom att vi sammanställt ett material som deltagarna fått arbeta
med och nästa steg har varit att vi fört en dialog med dem på temat.
Vi har tidigare träffat forskarna Caroline Tovatt och Hans Robertsson och tagit
del av deras kunskaper och resonemang om jämställdhet och mångfald. De har
båda forskat om villkoren i arbetslivet och driver även ett eget företag och
arbetar som konsulter med just dessa frågor. Bland annat lärde vi oss att tänka
på att utveckla ett normkritiskt förhållningssätt och byta perspektiv när det
gäller kön och samma sak är gångbart när det gäller funktionsnedsättningar.
Under våren 2011 lyssnade vi på psykolog Per Isdal från Stavanger som arbetar
med mäns våld i nära relationer, han hävdar att ju mer jämställda paren är
desto mindre våld förekommer det i relationen. Även det en mycket viktig
8 (14)
aspekt på jämställdhet och en stark anledning till att arbeta för förbättrad
jämställdhet.
I arbetet med att stärka jämställdhetskompetensen i projektorganisationen har
vi även använt oss av processtödet i jämställdhet som har varit hos oss och haft
workshop i basutbildning i jämställdhet med projektteamet,styr- och
referensgruppen samt personal från våra hemorganisationer. Dessutom har
processtödet haft fördjupningsutbildning med projektteamet. Dessa insatser har
varit mycket uppskattade och höjde även nivån på kunskapen om jämställdhet
bland personalen i projektteamet och i styr- och referensgruppen.
I vårt dagliga arbete med deltagarna har vi försökt att alltid vara medvetna om
att vi behöver reflektera över om vi behandlar båda könen lika eller inte.
Jämställdhetsarbetet måste genomsyra allt arbete med deltagarna, exempelvis
hur projektet fördelar resurserna mellan kvinnor och män vad gäller tid,
personella resurser, val av praktikplatser,stöd till studier mm.
Vi har använt oss av jämställdhets-REFLEXEN för att undersöka hur
jämställdheten mellan kvinnor och män påverkas av projektets arbete. I
reflexen tittar man bland annat på om åtgärden riktas till både kvinnor och män
och om resurserna går till både kvinnor och män.
I projektteamet arbetar 3 kvinnor och 1 man
I styrgruppen sitter 5 män och 3 kvinnor.
I referensgruppen sitter 2 män och 2 kvinnor.
I slutet av projektperioden kom vi i kontakt med Genushanden som visade sig
vara ett verktyg som är enkelt att använda så de sista månaderna av
projektperioden har vi även använt oss av den.
Könsfördelningen i projektets målgrupp:
Under projekttiden har vi arbetat med 92 personer varav 48 kvinnor. Så
könsfördelningen bland deltagarna har varit ganska jämn, naturligtvis har det
varierat lite under tiden men oftast har det varit ganska jämt fördelat mellan
könen. Av de 48 kvinnor vi arbetat med har 27 avslutats och av dessa har 12
gått till arbete och 4 till studier (59,3%)
Av de 44 män vi arbetat med har 28 män avslutats och av dessa har 11 gått till
arbete och 10 till studier (75%)
Således ser det ut som om vi har ett betydligt bättre resultat för männen än för
kvinnorna. Den stora skillnaden är att det är märkbart fler män än kvinnor som
påbörjat studier. Hur många av deltagarna av respektive kön hade
gymnasiekompetens sedan tidigare, fanns det en könsskillnad där eller inte? Vi
har inte svaret på det. Däremot så ligger andelen som gått till arbete på samma
nivå för både män och kvinnor. Naturligtvis behöver vi i projektteamet fundera
9 (14)
över om vi bidrar till att fler män än kvinnor satsar på studier.
Vad gäller att bryta invanda könsrollsmönster i valet av arbetsplats så har vi
enstaka deltagare som lyckats med detta. Men de allra flesta har önskat komma
ut i arbete inom de sektorer av arbetslivet som är vanligast för det egna könet.
Här måste man fundera på om det är rimligt att förvänta sig att dessa personer
som har sämre förutsättningar än andra ska klara av detta. Det är kanske en
tillräckligt stor ansträngning/utmaning för dem att komma till egen försörjning.
Andra grupper som är mer välfungerande och bättre utbildade och rustade för
arbetsmarknaden kanske är de som ska ta täten i detta förändringsarbete.
7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt.
Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång.
Processtödet i tillgänglighet har haft workshop i basutbildning i tillgänglighet
med projektteamet, styr- och referensgruppen samt personal från våra
hemorganisationer. Med projektteamet har processtödet även haft
fördjupningsutbildning. Även med deltagarna har processtödet haft workshops i
tillgänglighet. Deltagarna tyckte att det var bra workshops och lärde sig vid
dessa tillfällen mycket om tillgänglighet.
Projektteamet har via utbildningar lärt sig mycket om olika neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar och hur man ska anpassa miljön för de personerna, t ex
kan man behöva stimulisanera. Man behöver även anpassa mycket i träffarna
bland annat kommunikationen och att använda tydliggörande pedagogik. Vi har
även gått en utbildning i Supported employment vilket är en metod för att
arbeta med personer med psykisk problematik.
Svenska myndigheter har en hel del att förbättra när det gäller tillgänglighet för
denna grupp människor. Till exempel bör man använda sig av enklare språk,
andra kommunikationsformer och tydliggörande pedagogik för att dessa
personer ska kunna ta del av deras information och även ha dialog med deras
personal. Inte minst gäller det ifyllandet av alla svårtydda blanketter.
8. Regionala prioriteringar
Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med.
10 (14)
9. Spridning och påverkansarbete
Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete.
-
Vilka personer/organisationer har ni riktat er till?
-
Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet?
-
Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka
bör göra det?
Vi har genom hela projekttiden haft kontakter med politiker och chefer i våra
fyra hemorganisationer, direkta kontakter där vi informerat om projektet och
vårt arbete. Skellefteås Lokala Samverkansgrupp har under projekttiden varit
styrgrupp för Utsikten och därigenom haft kontinuerlig kontakt och information.
Dessa ovan nämnda inbjöds även till Utsiktens spridningskonferens.
Projektet har träffat Region Västerbotten, Folkhälsorådet, Hjälpmedelsinstitutet,
SKL, Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten och informerat om
projektet och vårt sätt att arbeta.
I november 2010 träffade projektledaren arbesmarknadsminister Hillevi
Engström vid hennes besök i Skellefteå och informerade om vårt projekt och
arbetssätt. Vid detta tillfälle fick även en av våra tidigare deltagare berätta om
sin situation före och efter deltagandet i Utsikten och efteråt kommenterade
ministern att det var det bästa inslaget på hela dagen.
Vi har haft en kontinuerlig kontakt med Bisam, Birgitta Sjögren Öhlund på
Föreningarnas hus i Skellefteå genom att hon suttit i vår referensgrupp.
Föreningarnas Hus ägs och drivs av sex föreningar inom psykiatriområdet:
Föreningen Trivselhuset, ISPS (Skellefteortens Intresseförening för Schizofreni
och andra Psykiska Störningar), RSMH (Riksförbundet för Social och Mental
Hälsa), Ananke OCD-föreningen (tvångssyndrom), Attention (Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar) och SPES (SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd).
Utsikten har via chefen för Samordningsförbundet i Skellefteå, Stellan Berglund,
haft många kontakter med chefer och politiker inom våra hemorganisationer
både lokalt och regionalt. Även SKL och Nationella rådet har via honom fått
kunskap om Utsiktens arbete och resultat.
Allt det vi lärt oss om bemötandet och sättet att kommunicera med denna
målgrupp kan vara till nytta för våra kollegor i hemorganisationerna och det har
vi förmedlat till dem på ett flertal sätt, bla via att vi haft informationsträffar.
11 (14)
Påverkansarbetet kan och bör göras på olika sätt och till olika nivåer inom
organisationerna. Ett sätt är direkt information av de som arbetar i projektet
men det behövs även att fler arbetar med detta bla för att nå högre nivåer. Där
kan t ex chefer och politiker göra en insats i sina forum. Att nå ut via media är
även det ett bra sätt eftersom det informerar andra grupper som anhöriga och
arbetsgivare.
10. Extern utvärdering
Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet.
Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet?
Vi har haft European minds som externa utvärderare och de har även bidragit
till att driva projektteamets utvecklingsprocess framåt, vilket har varit
betydelsefullt för oss. De har även haft kontakter med vår styrgrupp, intervjuat
dem enskilt och haft workshops med dem om implementeringsfrågan.
11. Egenutvärdering
Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för
projektledningen och hela projektet?
Vi har undersökt hur många av våra deltagare som anser att:
- de haft möjlighet att påverka genomförandet av insatserna i Utsikten,
94% har svarat ja på detta
- deras livssituation förbättrats efter deltagandet i Utsikten, 90% har
svarat ja på detta.
Vi har under hela tiden följt utvecklingen för våra deltagare för att säkerställa
att de går framåt vilket även visar att vårt arbete ger önskvärt resultat.
12. Kommentarer och tips
12 (14)
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och
varför?
Ett problem har varit att vi dokumenterar i fyra olika system, vilket tar en massa tid,
och dessutom har vi ett eget ”old fashion system” med pappersakter under tiden vi
arbetar med personerna. Det skulle vara smidigt om man kunde ha ett gemensamt
dokumentationssystem men det är måhända en utopi att få dessa fyra myndigheter
att acceptera det
Att vi har lyckats så bra med deltagarna beror på att vi i projektteamet har hög
utbildningsnivå, goda kunskaper om människor och deras utvecklingsförmåga, alla
fyra myndigheternas kompetens och resurser, extra resurser i form av tid för
deltagarna, fått specialutbildning som matchat deltagarnas behov, gedigna
erfarenheter av arbete med målgruppen, engagerade personer som verkligen tror på
sitt arbete. Dessutom har vi fått stöd och uppbackning från kollegor, chefer och
politiker i hemorganisationerna, styr- och referensgrupperna samt Skellefteå
Samordningsförbund. Vi har lyckats bygga upp ett gott samarbete med många
arbetsledare på de så kallade mellanarbetsplatserna, bla Solkraft. Arbetsgivare som
har varit villiga att ta emot våra deltagare på praktik/arbetsträning och i många fall
även anställa deltagarna.
Tror att det skulle vara bra om denna målgrupp kunde få någon form av ekonomisk
kompensation när de tar de första stegen mot arbetsmarknaden, typ flitpeng. Det
skulle nog bidra till att höja deras motivation.
13. Kontaktpersoner
Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta?
Ingrid Selin tel 0910-712317
[email protected]
Underskrift projektansvarig (projektledare)
2011-11-29 _________________________________________Ingrid Selin ___________________________
Datum
13 (14)
Namnteckning
Namnförtydligande
E-posta dessutom dokumentet till projektets ansvariga handläggare på Svenska ESF-rådet.
Kom ihåg att även fylla i projektets sista lägesrapport för att stöd ska kunna betalas ut.
14 (14)
