”Skolan med hälsan i fokus”
TRYGGHETSPLAN
Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan
Hos oss är trygga och glada barn samt idrott och hälsa
grunden för livslång kunskap
2016-2017
Innehållsförteckning
1.0 Inledning
2.0 Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling?
2.1 Diskriminering
2.2 Trakasserier
2.3 Kränkande behandling
2.4 Mobbning
3.0 Vision
4.0 Uppföljning, utvärdering och förebyggande arbete
5.0 Verksamhetens olika roller och ansvarsfördelning
5.1 Huvudmannens ansvar
5.2 Uppdrag och arbetssätt
5.3 Information
5.4 Personalens roll och ansvar kring information om trygghetsplanen
5.5 Barns och elevers delaktighet
5.6 Barns och elevers rättigheter till stöd
5.7 Kartläggning
5.8 Främjande och förebyggande arbete
5.9 Förebyggande arbete
6.0 Åtgärdande arbete
6.1 Utredning och åtgärder
6.1.1 Små konflikter mellan elever och oacceptabelt uppträdande
6.1.2 När en eller flera elever har utsatt någon annan elev för kränkande
behandling vid något tillfälle. När en elev är ensam ansvarig för en
konflikt exempelvis oprovocerat våld, skadegörelse.
6.1.3 Om en elev utsätts för kränkande behandling av personal
6.1.4 Fysiskt våld
6.1.5 När ett barn kränker en vuxen
6.1.6 När en vuxen kränker en vuxen
6.1.7 Arbetssätt vid upptäckt mobbning
7.0 Dokumentation
8.0 Uppföljning och utvärdering
8.1 Beskrivning hur fjolårets trygghetsplan utvärderats
8.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets trygghetsplan
8.3 Resultat av utvärderingen av fjolårets trygghetsplan
8.4 Årets plan ska utvärderas senast
8.5 Beskriv hur årets trygghetsplan ska utvärderas
8.6 Ansvarig för att årets trygghetsplan utvärderas
8.7 Frågeställningar
8.8 Samarbetsrutiner med myndigheter och organisationer
8.9 Organisationen för trygghetsplanen mot kränkande behandling
9.0 Referensmaterial
3
4
4
4
4
4
5
5
6
6
6
8
9
10
11
11
12
16
18
18
19
20
20
21
21
21
22
23
24
24
24
24
24
24
23
24
25
25
26
1.0 Inledning
Trygghetsarbetet på Nya Karlslundsskolan handlar om att skapa en skola fri från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet handlar om att
förverkliga FN:s barnkonvention i skolan och på fritidshemmet. En trygg vardag är en
förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för skolan innebära större
förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Forskning har visat att systematiskt arbetet
mot kränkningar har effekt. Vårt arbete på Nya Karlslundsskolan är långsiktigt.
Personal, elever och vårdnadshavare är enagerade och har kunskap om
trygghetsarbetet på skolan samt på skolans fritidshem.
Sedan 1 januari 2009 regleras trygghetsarbetet i två regelverk, 6 kap. Skollagen
(2010:800) och 1-3 kap. Diskrimineringslagen (2008:567).
Enligt Skollagen ska utbildningen ”…utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som
människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika
värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom
utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av
kränkande behandling” (Kap 1 § 5).
Diskrimineringslagen anger att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom
särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen
omfattar; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
och funktionshinder.
Arbetsmiljölagen (AML) omfattar både barn och vuxna. Enligt AML benämns
mobbning som kränkande behandling och är oacceptabelt på en arbetsplats.
Mobbning är alltså en form av kränkande behandling.
Vidare fastställer Skollagen att rektor ”ska se till att det varje år upprättas en plan
med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra
kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för
vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det
kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska
tas in i efterföljande års plan” (Kap 6 § 8).
Enligt Diskrimineringslagen ska utbildningssamordnaren varje år även ”upprätta en
plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter
och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier.
Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som
utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.
En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan” (Kap 3 § 16).
3
2.0 Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling?
2.1 Diskriminering
Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra elever och missgynnandet
har samband med diskrimineringsgrunderna:
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till
diskriminering. Barn och elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra.
2.2 Trakasserier
Är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med
ovannämnda diskrimineringsgrunder.
2.3 Kränkande behandling
Är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med
någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas
eller att rycka någon i håret.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande
behandling kan vara:
Fysiska (slag, knuffar, sparkar, nyp, hålla fast eller stänga in mot någons vilja,
även sabotera eller förstöra det någon har gjort).
Verbala hot (hot, svordomar, öknamn, förolämpning och förtal)
Psykosociala (utfrysning, ignorera, undvika, blickar, gester, miner, härma,
håna, reta grimaser, alla går när man kommer)
Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelande
på olika websajter).
Kränkande behandling är en subjektiv känsla. En person som berättar att han eller
hon känner sig kränkt, ledsen, arg, sårad eller skadad måste alltid tas på allvar.
Kränkningarna kan utövas av en eller flera mot en eller flera personer. Det kan ske
vid enstaka tillfällen eller systematiskt och återkommande. Kränkningar kan ta sig
olika uttryck, de kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan
förekomma under skoltid, men också i andra sammanhang.
2.4 Mobbning
Elever som vid upprepade tillfällen, minst några gånger i månaden, blir utsatta för
kränkande handlingar och som uppfattar att uppsåtet är att skada eller såra dem
klassificeras som mobbade. Enligt skolverket klassificeras följande typer av negativa
4
handlingar som mobbning: knuffad/fasthållen, hotad med stryk, slagen/sparkad,
hånad/kallad elaka saker, utsatt för ryktesspridning, utstött/utfryst.
3.0 Vision
Alla elever på Nya Karlslundsskolan ska känna sig trygga på skolan och på
fritidshemmet. Ingen elev ska utsättas för trakasserier eller kränkande behandling av
andra elever eller personal på skolan. Skolans trygghetsarbete genomsyras av våra
värdegrundsord: respekt, glädje, laganda och motivation. Hos oss är trygga och
glada barn samt idrott och hälsa grunden för livslång kunskap.
4.0 Uppföljning, utvärdering och förebyggande samt främjande
arbete
Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen ska redovisas i den årliga
kvalitetsredovisningen.
På Nya Karlslundsskolan arbetar vi med ett förebyggande trygghetsarbete för att
tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. All personal jobbar
utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt.
Insats och arbetssätt
Regelbunden vägledning i SET i åk FK6.
Social- emotionell träning.
Värdegrundsfrågor tas upp på klassråd
och fritidsråd, finns med som en punkt i
dagordningen.
Värdegrundsfrågor tas upp i
elevärenden i arbetslagen.
Värdegrundsfrågor tas upp i
skolsköterskans hälsobesök i skolår F
och 4.
Rastvärdar finns på skolgården och är
aktiva i elevernas rastaktiviteter. På
fritids finns det alltid aktiv personal
kring/med eleverna.
Personal är alltid med i
omklädningsrummen vid lektioner i
Idrott & Hälsa och fritidstid.
Ordningsregler för skolan och fritids
finns nedskrivna i handboken för Nya
Karlslundsskolan och de följs av alla,
både elever och vuxna på skolan.
Resultat
Inför detta läsår ska pedagogerna
själva ansvara för undervisningen i
SET.
Tas upp i verksamheten och i klassråd
och fritidsråd.
Ja
Skolsköterskan fångar upp ärenden
utifrån samtalen och återkopplar vid
behov till berörda pedagoger eller
THG.
Viktigt att det finns pedagoger med
under raster då vi ser att det minskar
konflikter när pedagoger finns med
och vägleder. Detta gäller även fritids.
Inför detta läsår kommer det alltid
finnas med två pedagoger under
omklädning, en man och en kvinna för
att trygga upp.
Följs delvis av alla och ska revideras
varje höst.
Samtliga på skolan får en genomgång
av vilka regler vi har på skolan vid
uppstarten.
5
5.0 Verksamhetens olika roller och ansvarsfördelning
5.1 Huvudmans ansvar
Karlslunds IF HFK är som huvudman ansvarig för att verksamheten uppfyller sina
skyldigheter enligt de lagstiftningar som berör likabehandling.
5.2 Uppdrag och arbetssätt
Uppdrag
Arbetssätt
Tidpunkt
Ansvar
Se till att all personal
(inklusive Arenan,
lokalvård och
matpersonal.) barn,
elever och
vårdnadshavare känner
till att diskriminering och
kränkande behandling
inte är tillåten i
verksamheten.
Se till att det bedrivs ett
målinriktat arbete för att
främja barns och elevers
lika rättigheter, samt att
motverka diskriminering
utifrån
diskrimineringsgrunderna
samt kränkande
behandling.
Om verksamheten får
kännedom om att
diskriminering eller
kränkande behandling
förekommer, se till att
utredning görs och att
åtgärder vidtas.
Genom klassråd, (i
samband med
föräldramöte,
informationsmöte
med personalen)
föräldraråd och
hembrev
informeras
samtliga om detta.
I början av
hösttermin
en 2016
Rektor
Lärarna har
pedagogiska
planeringar som
visar på ett
innehåll som
stämmer överens
med detta.
Kontinuerli
gt under
hela
läsåret
2016/2017
Rektor
Kurator
Vid kännedom om
kränkning förs ett
samtal med
berörda.
Vid behov tas
kontakt med
trygghetsgruppen
som påbörjar en
utredning.
Rektor meddelar
huvudmannen
direkt vid
kännedom om att
ett ärende är
påbörjat.
Vid behov
under
läsåret
2016/2017
Rektor
Mentor
Vid behov
under
läsåret
2016/2017
Rektor
Vid vetskap om, dvs. när
rektor själv får kännedom
eller mottar en anmälan
ska han/hon i sin tur
anmäla detta till
huvudman.
Överlåtits
6
Uppdrag
Arbetssätt
Tidpunkt
Ansvar
Se till att det finns rutiner för
utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och
kränkande behandling.
Dokumentation
sker på
”tjänsteanteckning”
och arkiveras i
elevakten.
Pedagog
anmäler
ärendet till
Trygghetsgrup
pen.
Vid
behov
under
läsåret
2016/
2017
Rektor
All personal i verksamheten
har ett ansvar för att främja
likabehandling och motverka
diskriminering och kränkande
behandling. Vid misstanke
om att en kränkning sker ska
en anmälan göras till rektor.
Personal*
Årligen utvärdera och
upprätta en trygghetsplan i
samarbete med personal och
elever, om möjligt även
vårdnadshavare.
Barn och elever har inget
formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi
uppmuntra barnen och
eleverna till att reagera på
trakasserier, diskriminering
och kränkande behandling.
Överlåtits
Eleverna
uppmuntras att
informera
skolans
personal om
de upptäcker
diskriminering
och kränkande
behandling
samt att vända
sig till någon
vuxen på
skolan då
eleven själv
känner sig
utsatt.
Hösttermi
nen 2016
Rektor
Fortlöpande
under
läsåret
Elever
Trygghetsgruppen
*Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den pedagogiska personalen som
omfattas utan även annan personal som till exempel elevhälsa, vaktmästare,
lokalvårdare och kökspersonal.
7
5.3 Information
Målgrupp
Personal
Insats/Arbetssätt
Utse en trygghetsgrupp med
representanter ifrån elevhälsan
och arbetslagen som tillsammans
med rektor leder det årliga
upprättandet av trygghetsplanen.
Tidpunkt
Läsåret
2016/2017
Ansvar
Rektor tillsammans
med personal
Kontinuerligt
under
läsåret
2016/2017
Rektor och all
personal på skolan
Under hela
läsåret
2016/2017
Rektor och all
personal på skolan
Regelbundna samtal kring detta på
våra personalkonferenser.
På studiedagarna ägnar vi tid åt att
ta del i fortbildning kring
likabehandling och vårt
trygghetsarbete på skolan.
Arbetslagen bearbetar
arbetsmaterialet för
trygghetsplanen.
Elever
På elevråden och fritidsråd
avsätter rektor tid till att diskutera
trygghetsarbete och
trygghetsplanen.
Vi jobbar regelbundet med våra
värdegrundsord tillsammans i
klasserna och i våra
kompisgrupper samt fritids.
Trygghetsplanen och den
förenklade versionen av
Trygghetsplanen gås igenom i våra
klasser. Rektor och/eller vår SEThandledare arbetar med planen
tillsammans med eleverna.
Vårdnadshavare
Vårdnadshavaren informeras
regelbundet via hembrev, hemsida
och träffar på skolan vid
exempelvis föräldramöten och
föräldraråd.
8
5.4 Personalens roll och ansvar kring information om trygghetsplanen
Vid varje läsårs början går vi igenom Trygghetsplanen samt vårt
värdegrundsarbete tillsammans.
Nyanställd personal informeras om Trygghetsplanen av rektor.
Alla som arbetar på skolan uppmärksammar och motverkar aktivt trakasserier
och annan kränkande behandling av individer och grupper.
Vid varje läsårs start går klassläraren/mentorn igenom våra värdegrundsord
(Respekt, glädje, laganda och motivation) och förtydligar att det är förbjudet
med nedlåtande kommentarer om utseende, misstag eller felsägningar.
Nedlåtande miner, gester och hånskratt tolereras inte. De vuxna på skolan och
fritids är noga med att denna regel följs under skolåret.
Vid skoldagens början och vid raster finns det rastvärdar ute, som har till
uppgift att cirkulera aktivt (på vilket sätt) på skolgården samt att erbjuda
rastaktiviteter.
Personal har god uppsikt i omklädningsrum (i den utsträckning det är möjligt),
bussresor och andra utflykter.
Det finns alltid vuxna med vid elevernas måltider.
När eleverna ska arbeta i grupper är det alltid läraren som gör
gruppindelningen, så även till rasternas bollspel.
Inför utvecklingssamtalet får eleverna hem ett underlag som tar upp frågor om
hur eleven trivs i skolan. Detta underlag går klassläraren/mentorn igenom på
samtalet.
Enskilt mentorssamtal några gånger varje termin, vid behov erbjuds flera
samtal. 2 samtal/termin ett i början på terminerna och ett i oktober och mars).
Varje mentor med elever på fritids erbjuds att ha med personal från fritids på
mentorssamtal.
Trygghetsenkät minst en gång varje läsår. (i Februari varje läsår)
Vid höstterminens föräldramöte informeras alla vårdnadshavare om
trygghetsplanen. På föräldrarådet får vårdnadshavarna vara delaktiga i
utvärderingen av planen.
Elevhälsoteamet har till uppgift att vara samtalsstöd för kollegor, följa upp
åtgärder, dokumentera samtal och åtgärder samt hålla sig uppdaterad på
aktuell forskning och litteratur inom området.
Det finns en daglig kontakt mellan skola och fritids i personalgruppen, för att
informera om läget i klassen eller kring enskilda elever.
9
5.5 Barns och elevers delaktighet
Det är barnens och elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska
bland annat delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen.
Delaktigheten ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. (Se förordning
2006:1 083).
Så här arbetar vi med barns och elevers delaktighet i trygghetsarbetet
Insats/Arbetssätt
En gång per vecka har vi
klassråd i de olika
klasserna. En av
punkterna vi samtalar
kring är trygghetsarbetet
på skolan. Det är viktigt att
eleverna får vara med och
tycka till och känna sig
trygga på skolan och
fritids.
Tidpunkt
Hela läsåret 2016/1017
Ansvar
Mentorerna
En gång i månaden är det
fritidsråd, junior respektive
senior. Man pratar om
värdegrundsorden – hur
man kan jobba med dem
på fritids och vilken
betydelse dem har.
Elevens ansvar och
delaktighet är i fokus.
Två gånger varje termin
kopplat till våra ledord har
vi kompisgrupper. Alla
elever på skolan är
indelade i mindre grupper.
Det finns elever från alla
klasser i alla grupper. Då
får de äldre eleverna
ansvara för de yngre
eleverna på skolan.
Dessutom är det
aktiviteter eller projekt
kopplat till
värdegrundsorden på
fritids.
Hela läsåret 2016/2017
Fritidspersonal
Aktiviteter som sker i
samband med arbetet
kring våra ledord.( som
sker regelbundet under
hela läsåret) 2016/2017.
Rektor och pedagoger
10
Så här involverar vi elever i arbetet med att upprätta,
följa upp och se över trygghetsplanen
Insats/Arbetssätt
Under läsåret går vi
igenom planen stegvis
tillsammans med våra
elever.
Tidpunkt
I samband med skolstart
samt under det dagliga
arbetet. 2016/2017
Ansvar
Rektor, mentor/pedagog
och skolans kurator
Eleverna får på elevrådet
vara med och utvärdera
och upprätta en ny
trygghetsplan.
Under vårterminen 2017
Rektor
5.6 Barns och elevers rättigheter till stöd
Barnet och eleven har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt.
Barns och elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet eller
eleven än kontaktar i verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar
och få stöd. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är
oönskad eller kränkande.
I vår verksamhet kan barn, elever och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända
sig till all personal på skolan samt trygghetsgruppen. Det går också bra att ta kontakt
med rektor för att få hjälp och stöd.
5.7 Kartläggning
Vi förebygger och motverkar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
genom noggrann kartläggning av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön bland
eleverna. Följande kartläggningsmetoder kommer vi att använda oss av under läsåret
2015/2016.
Insats/Arbetssätt
Under läsåret får eleverna
på skolan genomföra en
trygghetsenkät för att få
möjlighet att berätta hur
de upplever tryggheten på
skolan. De yngsta
eleverna får göra den
muntligt tillsammans med
en vuxen.
Under läsåret får eleverna
genomföra en fritidsenkät,
specifik för fritids.
På föräldrarådet arbetas
med det som rör vårt
trygghetsarbete och våra
värdegrundsord. Det är
viktigt att
vårdnadshavarna är
Tidpunkt
Vårterminen 2017
Ansvar
Rektor tillsammans med
trygghetsgruppen
Vårterminen 2017
Fritidsansvariga
Föräldrarådet träffas 4
gånger under läsåret. 2
gånger per termin.
Rektor
11
delaktiga i vårt
trygghetsarbete.
Inför varje
utvecklingssamtal får våra
elever fylla i ett underlag
som handlar om hur de
trivs i skolan och om de
känner sig trygga hos oss.
Det underlaget tas sedan
upp under samtalet.
Vi erbjuder mentorssamtal
2 gånger varje termin där
även personal från fritids
kan delta.
Minst en gång per termin
Mentorerna
Regelbundet under läsåret
Mentorerna
5.8 Främjande arbete
Trygghetsarbetet ska bedrivas på ett målinriktat och planerat sätt. Skolan ska ha
klara och tydliga mål för sitt trygghetsarbete både kring främjande, förebyggande och
åtgärdande insatser. De aktiva åtgärderna ska överensstämma med det som
kartläggningen visar att identifierade riskområden kan förebyggas.
Mål
Alla som arbetar
på Nya
Karlslundsskolan
ska använda sig
av ett
lösningsfokuserat
arbetssätt.
På Nya
Karlslundsskolan
ser vi varje barn
och elev som
viktiga individer,
ingen ska känna
sig utsatt för
diskriminering
och trakasserier
på grund av kön.
Vi vill verka för
en ökad
jämställdhet på
skolan.
Arbetssätt
Genom
regelbundna
samtal och
workshops kring
detta på våra
personalträffar och
studiedagar.
Vi arbetar med att
upprätthålla den
nolltolerans som
skolan har mot
nedsättande
sexualiserat
språkbruk.
Vid varje
terminsstart och
fortlöpande
tydliggör vi på
skolan att vi pratar
gott om och till
varandra och att vi
använder ett vårdat
språk.
Personalen deltar
och planerar
Tidpunkt
Hela läsåret
2016/2017
Ansvar
Rektor och all
personal
Hela läsåret
2016/2017
All personal
Hela läsåret
2016/2017
Mentorerna
Alltid
All personal
12
aktiviterer där
socialt samspel
tränas. Ex
samarbetsövningar.
Personalen ger
verktyg och
diskuterar med
eleverna för att
uppmana till
positiva
förhållningssätt och
skapa goda
relationer.
Livets lotteri
Höstterminen 2016
www.livetslotteri.se
Eleverna i årskurs
4-6 ”föds” i ett
annat land och ges
därmed insikt i
andra människors
livsvillkor.
SO-lärare
13
Mål
På Nya
Karlslundsskolan
har alla elever
samma
möjligheter och
rättigheter oavsett
etnisk och kulturell
tillhörighet,
religion eller
annan
trosuppfattning.
Alla, elever och
vuxna ska visa
varandra respekt
och acceptera
olika människors
integritet. Ingen
ska känna sig
utsatt för
diskriminering eller
trakasserier på
grund av etnisk
eller kulturell
tillhörighet,
religion eller
annan
trosuppfattning. Vi
tror på och arbetar
för att mångfalden
ska berika både
undervisning och
social samvaro. Vi
arbetar mot
främlingsfientlighet
och rasism.
Arbetssätt
Kontinuerligt
samtala om de
kulturella likheter
och olikheter som
finns i samhället.
Personalen som
förebilder.
Tidpunkt
Under hela läsåret
2016/2017
Ansvar
Rektor och mentorer
Diskutera och
analysera
fördomar och
stereotypa
föreställningar om
olika etniska och
religiösa grupper
när sådana dyker
upp i media och
läromedel.
Livets lotteri
Höstterminen 2016 SO-lärare
www.livetslotteri.se
Eleverna i årskurs
4-6 ”föds” i ett
annat land och ges
därmed insikt i
andra människors
livsvillkor.
Multireligiös väska. Vårterminen 2017 Trygghetsgruppen
En guide inbjuds
till årskurs 1-6 för
samtal i klasserna
om olika religioner.
14
Mål
På Nya
Karlslundsskolan
arbetar vi för att
skapa en
förståelse för
olika sexuella
läggningar, inga
elever ska känna
sig utsatta för
diskriminering
eller trakasserier
på grund av
sexuell läggning,
könsidentitet eller
familjebildning.
Arbetssätt
Samtal om
attityder och
förhållningssätt
i arbetslag,
tillsammans
med
skolledning.
Tidpunkt
Under hela läsåret
2016/2017
Ansvar
Rektor och mentorer
samt fritidspersonal.
Med våra
elever samtalar
vi om detta och
på ett positivt
sätt pratar vi
om våra
olikheter och
bland annat om
vad hetro-,
homo- och
bisexualitet står
för.
15
Mål
På vår skola ska
alla elever utifrån
sina
förutsättningar ha
samma
rättigheter och
möjligheter
oavsett
funktionshinder,
såväl synliga som
osynliga. Inga
elever ska känna
sig utsatta för
diskriminering
eller trakasserier
på grund av
funktionshinder.
Vi ska arbeta för
att alla elever
utifrån sina
förutsättningar
ska ha lika
möjligheter att
delta i skolans
verksamheter.
Arbetssätt
Tidpunkt
Arbetsmiljön i
Läsåret 2016/2017
vår nya skola
ska säkras så
att det inte
föreligger några
hinder i den
fysiska miljön,
utan att det
finns
möjligheter för
alla elever att
delta i
verksamheten
utifrån sina
förutsättningar.
Ansvar
Rektor, huvudman,
mentorer och elevhälsa
Vid
övergripande
planering tar vi
hänsyn till och
anpassar
skolans
verksamhet
efter med olika
funktionshinder.
Vid planering
av undervisning
och
fritidsaktiviteter
ta hänsyn till
och
individanpassa
för elever med
synliga och
osynliga
funktionshinder.
5.9 Förebyggande arbete
Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Förebyggande arbete omfattar endast områden som i en kartläggning av
verksamheten identifierats som riskfaktorer. Följande aktiva åtgärder kommer vi att
arbeta extra med under detta år utifrån de analyser vi gjort av årets kartläggning.
16
Denna nulägesanalys kan gärna sättas upp så att den blir synlig och känd för alla i
verksamheten.
Mål
Arbetssätt
Tidpunkt
Ansvar
Ingen elev på Nya
Karlslundsskolan
ska känna sig utsatt
för kränkande
behandling.
Vi tydliggör att skolan förbjuder
alla nedlåtande kommentarer om
utseende, misstag eller
felsägningar. Nedlåtande miner,
gester och hånskratt tolereras
inte.
För att undvika utanförskap är det
alltid personalen som ansvarar för
olika gruppindelningar på olika
sätt.
Kompisgrupper.
Årskursövergripande
fadderverksamhet och
fritidsverksamhet.
Rastvärdskap. Skolgården delas
in i zoner för att få bättre överblick
på skolgård och arenan.
Varje klass får i uppgift att
granska den fysiska skolmiljön för
att identifiera områden och platser
på skolgård/arena eller speciella
tidpunker på skolgård/arena när
eleverna känner sig otrygga.
En ”lathund” finns för vad
eleverna ska göra om de utsätts
för kränkande behandling i sociala
medier, sms eller liknande forum,
finns utanför skolsköterskans rum.
Visas för eleverna där de blir
upplysta och påminda om hur de
kan skydda sig på nätet.
Fritidsdagar som ex Öppet hus
och fritidshemmets dag där alla
på fritids deltar tillsammans.
Storsamlingar. Hela skolan
samlas i en gemensam samling
där en årskurs får i uppdrag att på
olika sätt åskådliggöra ett av våra
värdegrundsord.
Mera inriktad mot vår profil idrott
och hälsa samt våra ledord,
kunskaper vårt skolarbete.
I början av läsåret Mentor och all
och kontinuerligt
personal
under läsåret
2016/2017
Under hela
läsåret
2016/2017
Undervisande
personal
Två ggr under ht2016 och två
gånger under vt2017. Fritids varje
vecka.
Under hela
läsåret
2016/2017
Februari 2017
Yngre- respektive
äldre lärarlag.
Fritidspersonal.
Höstterminen och
vårterminen
2016/2017
Trygghetsgruppen
Ca 2 ggr/termin
Fritidspersonal
Rektor och
rastvärdar
Rektor/mentor
Två gånger under Musiklärare
höstterminen
Mentorer
2016 och två
gånger under
vårterminen
2017.
17
6.0 Åtgärdande arbete
Det krävs goda rutiner för att kunna ha uppsikt, för att kunna upptäcka, utreda och
åtgärda samt för att dokumentera och göra uppföljning av diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det
kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad
eller kränkt. Arbetet innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som
dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.
I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka
diskriminering, trakasserier och kränkningar
Insats/Arbetssätt
Morgon- och rastvärdar
Utvecklingssamtal med
frågeställningar om
trygghetsarbetet på
skolan.
Klassråd med en punkt
som tar upp klimatet på
skolan och i klassen.
Fritidsråd
Trygghetsenkät
Fritidsenkät
Trygghetsvandring
Personal på skolan är
med eleverna hela dagen,
både på skolan och på
fritids för att skapa
trygghet och goda
relationer.
Tidpunkt
Varje dag under hela
läsåret 2016/2017
September 2016 och
februari 2017
Ansvar
Personalen på skolan
En gång i veckan
Mentorerna
En gång i månaden
Februari 2017
Våren 2017
November
Hela läsåret 2016/2017
Fritidspersonal
Trygghetsgruppen
Fritidspersonal
Lärare
Rektor
Mentorerna
6.1 Utredning och åtgärder
Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering,
trakasserier och kränkningar. Verksamheten ska också ha en strategi för hur
personal som får kännedom om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera
situationen.
Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling krävs inga bevis för att påbörja en utredning.
Skyldigheten att utreda inträder vid första tillfället och oberoende av om det förelåg
en avsikt att kränka eller inte. Det är viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så
fort som möjligt. Personalen måste agera genast om situationen är akut och en
skriftlig anmälan ska göras till rektor. Därefter ska rektor skyndsamt agera utifrån
punkt 5 – Tydliga roller och ansvarsfördelning (se sidan 6-7 i detta dokument).
18
Barn eller elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av
personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning.
Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion bör därför ansvara för en
sådan utredning.
Det krävs goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling. Arbetet ska påbörjas genast när det kommit
signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller
kränkt, genom att samla in information kring händelsen med elever, pedagoger och
eventuellt vårdnadshavare. Verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras
och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. En händelserapport
skrivs och lämnas till THG.
Kommande avsnitt följer vår arbetsgång vid olika situationer. Likvärdigt för alla är att
samtal och uppföljning ska ske snarast möjligt, helst som direkt påföljd av aktuell
händelse.
Vi har utgått ifrån några olika metoder (SET och Olweusprogrammet) och våra
pedagogers beprövade erfarenheter om hur vi lyckas bäst med konfliktlösning och
arbetet med att förhindra kränkande behandling.
6.1.1 Konflikter mellan elever och oacceptabelt uppträdande
Alla vuxna ska ingripa. Våra elever ska kunna känna förtroende för alla vuxna på
skolan. Därefter förs enskilda samtal där de inblandade får berätta utan att bli
avbruten, och där den vuxne tolkar, förtydligar och försöker få eleverna att se sin roll i
situationen. Viktigt att kartlägga och få med samtligas versioner av händelsen.
Avsikten är att eleverna tar sitt ansvar för sin del av situationen och får verktyg att
hantera situationen.
Tidpunkt: omgående
Ansvar: mentor tillsammans med annan pedagog på skolan.
Dokumentation: den som tar samtalen eller deltog vid händelsen. Tjänsteanteckning
lämnas till rektor som sedan placerar den i elevakten samt en kopia till THG.
Uppföljning: tidpunkt för uppföljning beslutas vid varje incident. Den som hade
samtalet ansvarar för uppföljningen. Samtalet följs enligt samtalsmanualen.
Vårdnadshavare till inblandande elever informeras om möjligt samma dag men
senast inom 24 timmar.
Om kränkningarna fortsätter kopplas trygghetsgruppen in. De för samtal med
eleven/eleverna och informerar vårdnadshavare om att ett arbete har påbörjats.
Tidpunkt: omgående
Ansvar: trygghetsgruppen
Dokumentation: tjänsteanteckning lämnas till rektor som sedan placerar den i
elevakten samt en kopia till THG.
Uppföljning: inom en vecka med berörda parter och därefter kontinuerligt tills
kränkningarna upphör.
19
6.1.2 När en eller flera elever har utsatt någon annan elev för kränkande behandling
och den upplever sig kränkt. När en elev är ensam ansvarig för en konflikt
exempelvis oprovocerat våld, skadegörelse.
Klassläraren/mentor alt fritidspersonal kartlägger situationen, talar i enrum med
eleven/eleverna och markerar bestämt men respektfullt att man inte accepterar
beteendet. Mentor/klassläraren kontaktar respektive vårdnadshavare samt informerar
rektor. Vår strävan är att eleven ska se sin del i det som hänt.
Tidpunkt: omgående
Ansvar: klasslärare/mentor /fritidspersonal
Dokumentation: tjänsteanteckning lämnas till rektor som sedan placerar den i
elevakten
Uppföljning: tidpunkt för uppföljning beslutas vid varje incident
Om beteendet upprepas kallas trygghetsgruppen in och har ett samtal med de
inblandade eleverna samt har ett samtal med vårdnadshavare.
Tidpunkt: omgående
Ansvar: trygghetsgruppen
Uppföljning: inom en vecka för att sedan följas upp kontinuerligt tills kränkningarna
upphör.
Dokumentation: tjänsteanteckning lämnas till rektor som sedan placerar den i
elevakten samt en kopia till THG.
Om kränkningarna inte upphör trots ovanstående insatser gör vi följande:
Rektor håller i ett möte för att besluta om vidare åtgärder.
Rektor informerar huvudman som dokumenterar ärendet, beslut tas om anmälan ska
göras till andra myndigheter.
Tidpunkt: omgående
Ansvar: trygghetsgruppen, rektor, Elevhälsoteam och styrelse
Uppföljning: tidpunkt för uppföljning ska vara inom två veckor.
Dokumentation: tjänsteanteckning och ev. handlingsplan och åtgärdsprogram.
Dokumentationen förvaras inlåst.
6.1.3 Om en elev utsätts för kränkande behandling av personal
Rektor utreder och tar ställning till lämpliga åtgärder. Huvudmannen informeras om
ärendet. De bedömer om en anmälan sak göras till andra myndigheter.
Tidpunkt: omgående
Ansvarig: rektor och Skolchef (huvudman)
Uppföljning: tidpunkt för uppföljning ska vara inom två veckor.
Dokumentation: alla samtal ska dokumenteras, mentor/klassläraren, rektor och
huvudmannen ansvarar.
Dokumentationen förvaras inlåst.
20
6.1.4 Fysiskt våld
Om en elev utsätts för fysiskt våld (misshandel), ska skolan direkt kontakta
vårdnadshavarna.
Vårdnadshavare till den utsatte och den utövande informeras omgående. Rektor,
samt någon ur elevhälsoteamet samtalar med de inblandade och kartlägger
händelsen. Samtalsunderlag fysiskt våld bilaga 3.
Rektor, Elevhälsoteam och styrelse (huvudman) samråder omgående om det är
tillbörligt att göra en anmälan till andra myndigheter.
Om beteendet ändå inte upphör kallas vårdnadshavare och elev till skolan för samtal
med rektor och elevhälsoteamet. Vid behov kallas lämplig profession in (t.ex.
skolpsykologen). Åtgärdsprogram upprättas. Handlingsplan för de inblandade. Bilaga
2.
Tidpunkt: omgående
Ansvar: rektor och Skolchef (huvudman)
Uppföljning: tidpunkt för uppföljning ska vara inom två veckor.
Dokumentation: alla samtal ska dokumenteras, mentor/klassläraren och rektor
ansvarar. Dokumentationen förvaras inlåst.
6.1.5 När ett barn kränker en vuxen
Den kränkta vuxna/vuxne ger sin version av händelsen till rektor. Trygghetsgruppen
kopplas in. Barnet som kränkt ger sin version av vad som hänt till rektor.
Barnets vårdnadshavare informeras om vad som hänt av rektor. Berörda parter
kommer i ett möte överens om framtida förhållningssätt till varandra.
Rektor leder mötet. Samtal och överenskommelse dokumenteras av rektor.
Om kränkningarna fortsätter sammankallas en elevvårdskonferens. Eventuellt görs
en anmälan till sociala myndigheter eller polis.
6.1.6 När en vuxen kränker en vuxen
Rektor kontaktas av den/de som uppmärksammat kränkningen eller av den som
upplever sig kränkt. Rektor utreder via samtal med berörda parter. Samtalen
dokumenteras. Rektor beslutar om åtgärder och kontaktar vid behov huvudmannen.
Om någon vuxen blivit kränkt av rektorn kontaktas huvudmannen som utreder
händelsen. Huvudmannen ansvarar för att dokumentera, utreda och följa upp
ärendet.
21
6.1.7 Arbetssätt vid upptäckt kränkande behandling, mobbning
På Nya Karlslundsskolan hart vi valt att arbeta enligt följande modell när vi arbetar
med mobbning. Arbetet ser ut enligt följande:
Trygghetsgruppen inklusive rektor utser två personer som tar sig an ärendet.
Vid samtal med eleven ska man vara två vuxna, en leder samtalet och en
antecknar. Noteringarna sparas. Här används samtalsmanualen (Bilaga 1).
Man börjar med att samtala med den som blivit utsatt. Denne får i lugn och ro
berätta sin version. Man försöker få fram så mycket konkret information som
möjligt.
Nästa steg är att samtala med den/de som mobbat. Vid detta samtal berättar
man att man vet vad personen/personerna har gjort och man gör tydligt att
mobbningen måste upphöra. Mobbaren får själv ge förslag på lösningar i
situationen.
Mobbarens och den mobbades vårdnadshavare kontaktas i samband med de
första samtalen.
Handlingsplan (Bilaga 2) skrivs där de inblandade får hjälp med strategier för
att förebygga att det händer igen.
Uppföljningssamtal med mobbaren. Detta samtal ska äga rum ett par dagar
efter det första samtalet. Mobbaren får berätta vad denne har gjort för att göra
situationen bättre för den som blivit utsatt. Uppföljningssamtalen fortsätter tills
mobbningen upphör men man ökar tiden mellan samtalen.
Om mobbningen inte upphör kallas mobbaren, vårdnadshavare, skolledning,
kurator och skolsköterska till ett samtal för att hitta en gemensam lösning.
Om mobbningen inte upphör trots dessa åtgärder ska den polisanmälas av
skolan i samråd med föräldrarna. Styrelsen informeras.
Alla utredningar och åtgärder dokumenteras. Ansvariga för dessa dokumentationer är
elevhälsoteamet i samråd med trygghetsgruppen. Dokumentationen förvaras inlåst
hos kurator eller hos rektor.
22
7.0 Dokumentation
Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska
utredas, dokumenteras och följas upp. Dokumentationen ska förvaras inlåst i
pärmen för skolans Trygghetsarbete. Kom ihåg att dokumentation ska göras både
för den som blir utsatt och för den/de som utsätter.
Beroende på vad utredningen visar kan ett åtgärdsprogram behöva upprättas. Det
kan också vara så att det beslutas att ett åtgärdsprogram inte behöver utarbetas.
Blanketter för detta finns på intranätet under ”elevhälsa”. Det kan bli aktuellt för såväl
den utsatta som den som utfört kränkningen. Dokumentationen ska arkiveras i
elevakten eller på annat likvärdigt sätt. För att enkelt kunna få en bild av vad som har
gjorts gällande en elev ska uppföljningar, tjänsteanteckningar etc. ligga i samma akt.
Dokumentation
Vid varje fall av
någon form av
kränkande
behandling ska
ärendet
dokumenteras.
Insats/Arbetssätt
Vi dokumenterar
alla samtal och
sätter in
dokumentationen
i pärmen som det
står
Trygghetsarbete
på. Även
uppföljning ska
dokumenteras
och sättas in i
samma pärm. All
dokumentation
förvaras inlåst hos
rektor.
Tidpunkt
Kontinuerligt
under läsåret
2016/2017
när ett ärende
uppstår och
under tiden
det pågår.
Ansvar
Mentor
23
8.0 Uppföljning och utvärdering
8.1 Beskrivning hur fjolårets trygghetsplan utvärderats
Alla delar i trygghetsplanen har utvärderats av trygghetsgruppen där rektor sitter
med.
8.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets trygghetsplan
Trygghetsgruppen, vårdnadshavare utifrån brukarenkät och eleverna utifrån
vårterminens (2016) trygghetsenkät.
8.3 Resultat av utvärderingen av fjolårets trygghetsplan
Vi har omsatt trygghetsplanen i verksamheten genom att följa de flesta av uppsatta
insatser och arbetssätt för att främja likabehandling samt förebygga kränkande
behandling. Vissa av målen bör kvarstå men specificeras ytterligare för att underlätta
arbetet med trygghetsplanen. Vi arbetar redan utifrån vissa aktiviteter, områden och
sakfrågor i verksamheten som vi anser bör inkluderas i nästkommande
trygghetsplan. Ett fortsatt arbete ska genomföras för att synliggöra trygghetsplanen
ytterligare i verksamheten. Vi behöver förbättra vissa områden, där ibland elevers,
personals och vårdnadshavares delaktighet i arbetet med trygghetsplanen.
Trygghetsgruppen bjuds in att deltaga vid föräldramötet med de nya klasserna men
även i samtliga klasser under hösterminens början.
8.4 Årets plan ska utvärderas senast
2017-06-22
8.5 Beskriv hur årets trygghetsplan ska utvärderas
Rektor i samråd med trygghetsgruppen ska utvärdera läsårets plan utifrån:
Brukarenkät (vårdnadshavare)
Trygghetsenkät (elever)
Elevråd
Lärarlag
Styrgrupp (huvudman)
8.6 Ansvarig för att årets trygghetsplan utvärderas
Lovisa Sundh Isacson (rektor) i samråd med trygghetsgruppen.
8.7 Frågeställningar
Trygghetsplanen ska utvärderas en gång per läsår. Utvärderingen sker i samband
med kvalitetsarbetet på skolan, som påbörjas i juni efter varje avslutat läsår.
Utvärderingen ska göras av rektor tillsammans med trygghetsgruppen. Exempel på
frågor i en utvärdering skulle kunna vara följande:
Hur många fall av diskriminering, trakasserier eller kränkningar har vi arbetat
med under den här terminen?
Har det förekommit mobbning och i vilken utsträckning? Hur har arbetet
fungerat?
Har det förebyggande arbetet fungerat?
24
Hur har trygghetsenkäten fungerat? Vilka och hur många svar har vi fått? Har
enkäten varit ändamålsenlig?
Hur har överlämningen från lärarna till trygghetsgruppen fungerat? Vilken
utbildning har personalen fått?
Hur har det främjande arbetet på skolan set ut? Hur har det fungerat?
8.8 Samarbetsrutiner med myndigheter och organisationer
En bedömning görs vid varje enskilt fall om den kränkande behandlingen ska
anmälas till andra myndigheter. Vid misstanke om att ett barn far illa är skolan skyldig
att anmäla detta till socialtjänsten. När kränkningarna är brottsliga bör de anmälas till
polisen. Arbetsmiljöverket bör underrättas vid händelser som har inneburit fara för liv
och hälsa. Rektor är ytterst ansvarig för att göra anmälningar till myndigheter samt
informera styrelsen. Skolan har ansvar för att komma tillrätta med problemet och
vidta lämpliga åtgärder även om ärendet har anmälts till en annan myndighet.
8.9 Organisationen för trygghetsplanen mot kränkande behandling
För att upprätthålla arbetet med Trygghetsplanen finns på skolan en Trygghetsgrupp.
Trygghetsgruppens främsta uppgift är att tillsammans med övrig personal arbeta
förebyggande, för att förhindra all form av diskriminering och kränkande behandling.
Trygghetsgruppen ska stötta personalen i det förebyggande arbetet mot kränkande
behandling, följa upp och utvärdera att intentionerna i planen följs av all personal på
skolan. Trygghetsgruppen ska även ta fram tips och litteratur som underlättar det
förebyggande arbetet med eleverna.
För att upprätthålla trygghetsarbetet på Nya Karlslundsskolan finns en
Trygghetsgrupp. Trygghetsgruppens främsta uppgift är att tillsammans med övrig
personal arbeta förebyggande, för att förhindra all form av diskriminering och
kränkande behandling. Trygghetsgruppen ska stötta personalen i det förebyggande
arbetet mot kränkande behandling, följa upp och utvärdera att intentionerna i
Trygghetsplanen följs av all personal på skolan. Trygghetsgruppen ska även ta fram
tips och litteratur som underlättar det förebyggande arbetet.
Ansvarig för trygghetsgruppen är rektor. Övriga som ingår i teamet är: kurator och
pedagoger. Ytterst ansvarig för trygghetsgruppen är rektor.
Trygghetsgruppen träffas kontinuerligt under läsåret.
25
9.0 Referensmaterial
Styrdokument som reglerar arbetet för att motverka kränkande behandling.
Diskrimineringslagen (2008:567)
Skollagen (2010:800)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr11
Allmänna råd och kommentarer 2009 ”För att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”
Arbetsmiljölagen, 1997:1160
Socialtjänstlagen 2001:453, SOSFS 2003.16
FN: s Barnkonventionen
Brottsbalken
Referenslitteratur i arbetet med Trygghetsplanen
Förebygga diskriminering och kränkande behandling/Främja likabehandling
(DO, BEO och Skolinspektionen)
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 2012 (Skolverkets allmänna
råd)
Lika rättigheter i skolan – handledning, 2012 (DO)
Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning, 2011 (Skolverket)
www.skolverket.se
http://www.skolinspektionen.se/BEO
www.do.se
Kontaktlista
Lovisa Sundh Isacson (rektor) 0720-659906
Anna-Lena Perpåls Flyning (kurator) 0720-659906
Ingemar Johansson (pedagog) 0720-659907
Ort och datum
Örebro juni 2016
0
Ansvarig Rektor
Lovisa Sundh Isacson
26
