m
år6
e
160 260 360 400 560 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 18b0 1900 200C
Gustav Vasa
kommer till
makten
Kristian II firade sin kröning med stora
festligheter på Stockholms slott. Alla
svenska biskopar och förnäma adelsmän
var där. Sten Stures vänner och släktingar
var också inbjudna.
Under festligheterna beslöt Kristian II att
alla som hade varit med om att avsätta
Gustav Trolle skulle avrättas. Domstolen
betraktade dem som kättare, eftersom de
hade avsatt en biskop utan påvens tillstånd.
Över 80 personer halshöggs på Stortorget i
Stockholm. Det var biskoparna i Strängnäs
och Skara, många rådsherrar och adelsmän,
förnäma borgare och några bönder. Därefter brändes de, tillsammans med Sten
Sture d y:s uppgrävda lik. Denna händelse
kallas Stockholms blodbad och den ägde
rum den 8-9 november 1520.
På vägen hem från Stockholm till
Köpenhamn lät Kristian II hänga och
halshugga ännu fler människor. Därför
kallas han Kristian Tyrann.
Gustav Eriksson Vasa
Gustav Eriksson Vasa var en av de sex,
förnäma svenskarna som fördes bort i
dansk fångenskap efter slagetvid
Brännkyrka. Han satt i danskt fängelse i
76
nära två år, men lyckades sedan fly, först
till Lybeck och därifrån till Sverige.
I Sverige fick Gustav Vasa reda på vad
som hade hänt vid Stockholms blodbad.
Hans far och svåger hade blivit halshuggna.
Hans mor och syster hade fängslats.
Gustavs äventyr i Dalarna
Gustav Vasa blev både rasande och
förtvivlad över vad som hade hänt. Han
bestämde sig för att försöka få igång ett
uppror mot Kristian. Till sin hjälp
hoppades han få dalkarlarna. De hade
tidigare hjälpt både Engelbrekt och
Sturarna.
För att Gustav Vasa inte skulle bli
igenkänd av Kristians soldater klädde han
ut sig till bonde.
Man vet inte riktigt vad som är sant och
vad som är påhittat om Gustav Vasas
äventyr i Dalarna, men det finns många
spännande berättelser om hur han lyckades
komma undan de danska soldaterna.
Historierna skrevs ned långt senare, när
Gustav Vasa var kung.
När Gustav Vasa upptäckte att de
krigströtta dalkarlarna inte hade lust med
nya strider flydde han vidare till Norge.
Sälen blev han ikappkörd av ett par
skidlöpare som berättade att dalkarlarna
hade ångrat sig. Väl tillbaka i Mora valde
de honom till sin hövitsman.
Upproret mot Kristian Tyrann spred sig
över hela riket. Gustav Vasa lånade pengar
till vapen och soldater från Lybeck. Efter
att ha besegrat danskarna valdes Gustav
Vasa till Sveriges kung den 6 juni år 1523.
Praktfull är festen och kungen är grann.
Kröningen pågår av Kristian Tyrann.
Plötsligt hörs skrammel av bommar och lås!
Upprörda gäster i handbojor slås.
Fasansfull gråt utmed Storkyrkans torg,
'skrikande barn ibland änkor med sorg.
Huvuden rullar och kropparnas blod
rinner och bildar, en strömmande flod.
Många historier har berättats om Gustav Vasas strapatser på flykten genom Dalarna„.
Hos Sven i lsala och hustrun Margit
gömde sig Gustav en tid. När de
danska knektarnas spejare kom
behandlade de honom som en
dräng. Hustrun slog honom i ryggen
med degspaden och sa: "Ut med dig
och jobba, stå -inte här och häng."
Men Gustav måste fly vidare. Sven
gömde honom i ett hölass. En dansk
knekt stack sitt spjut i hölasset för
att avslöja om någon fanns där.
Spjutet träffade Gustav som började blöda. Sven skar då hästen i
benet för att förklara blodet i snön.
Hos bonden Tomt Mats Larsson
gömde sig Gustav i en stenkällare
under köksgolvet. När de danska
spejarna kom ställde Tomt Mats
hustru Margit, som höll på att
brygga julölet, ett kar över luckan
77
så att spejarna inte kunde se den.
år
å
100 260 360 400 500 600 700 BOO 900 1000 1100 120
Västerås
riksdag och
reformationen
Ett fattigt rike
Sverige var ett fattigt land när Gustav Vasa
blev kung. De långa krigen hade kostat
mycket. Gustav Vasa hade en stor skuld till
Lybeck för fattyg och soldater som
skickats till Sverige under kriget mot
danskarna. Nu fanns det inte tillräckligt
med pengar för att betala skulden.
Sveriges försvar behövde rustas. Man
behövde en bättre krigshär, fler borgar och
en stor krigsflotta. Till detta behövdes mera
pengar, men att höja skatterna för folket
var inte att tänka på. Borgare och bönder
var redan tyngda av alltför höga skatter.
Olaus Petri (1493-1552)
Olaus Petri var son till en smed i Örebro
och hette egentligen Olov Pettersson. Han
studerade i Wittenberg och började där
skriva sitt namn på latin.
Wittenberg kom Olaus Petri i kontakt
med Luthers ideer. När han återvände till
Sverige blev han lärare och predikant i
Strängnäs. Där framförde han Luthers
tankar om den katolska kyrkan. Som lärare
kallade han sig ofta "Mäster Olov".
Kung Gustav Vasa var inte särskilt
78
1
0 1300 14 100 1500 16ö0 17 100 18100 19 100 2600
intresserad av 'religion. Men han lyssnade
på Olaus Petri och tyckte att Luthers ideer
var bra. Särskilt förtjust var han i iden att
landets kung skulle bestämma över kyrkan.
Genom att stöda den nya läran skulle han
kunna komma åt kyrkans stora rikedomar.
Olaus Petri utnämndes till predikant i
Stockholms storkyrka. Därifrån framförde
han Luthers kritik mot den katolska
kyrkan. Hans predikningar retade många,
men han lät sig inte tystas.
Västerås riksdag år 1527
År 1527 sammankallade Gustav Vasa en
riksdag i Västerås. Dalkarlarna kring Siljan
hade ogillat hotet mot den katolska kyrkan
och försökte få andra med sig på ett
uppror. Gustav Vasa kände oro för detta.
Vid riksdagen hoppades han kunna bryta
den makt biskoparna hade i landet.
Riksdagen blev en framgång för kungen.
Man bestämde där att kyrkan i Sverige inte
längre skulle lyda under påven. Kungen
skulle vara kyrkans överhuvud. Gudstjänsten skulle hållas på svenska. De
rikedomar kyrkan ägde, men inte behövde,
skulle dras in till kronan. Adelsmän blev
nya chefer för klostren. Från och med nu
blev det slut med det andliga frälset och
kyrkans stora privilegier i Sverige.
Redan 1526 hade Olaus Petri översatt-Nya
Testamentet till svenska, och efter
riksdagen översatte han resten av Luthers
tyska bibel. Den svenska bibeln kom att
kallas Gustav Vasas Bibel. Den var färdig
1541. Många av Luthers psalmer översattes
också till svenska.
Västerås riksdag. Längst till vänster Olaus Petri och i
talarstolen Peder Galla,
som diskuterar Luthers lära inför riksdagen. Till höger kungen och ärkebiskopen. — Peder Galla var en
katolsk lärd man som försvarade den katolska kyrkan och var motståndare till Luthers lära. Offentliga
meningsutbyten av detta slag var vanliga för att man skulle kunna bilda sig en uppfattning.
Martin och hans bundsförvanter
gör allt fler till protestanter
Kyrkans makt och överflöd
får ej Martin Luthers stöd.
Olaus Patris staty utanför Storkyrkan
i Stockholm
79
å
r0
100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000
Gustav Vasas
regering
Kungen plundrar kyrkan
Efter riksdagen i Västerås tvingades kyrkan
att lämna ifrån sig alla överflödiga rikedomar till Gustav Vasa. Han var ju kyrkans
överhuvud nu. Många kloster stängdes och
användes istället till spannmålsmagasin,
soldatförläggningar eller sjukhus.
Munkar och nunnor flydde utomlands. Med
dem försvann mycket kunskap. Sådant
tyckte inte Gustav Vasa var så viktigt. Han
lät t o m stänga Uppsala universitet, där
många präster hade undervisat.
samme kungeti stopp för det.
Från och med nu granskade Gustav Vasa
själv alla räkenskaper. Sedan bestämde han
hur de indrivna skatterna skulle användas.
Med de ökade inkomsterna skaffade han en
riktig armé på 15 000 knektar och en stark
flotta. Gamla borgar förstärktes och flera
slott byggdes runt om i landet.
Kungen lät anlägga mönstergårdar. Där
kunde bönderna lära sig hur jordbruket
skulle bli lönsamt. Gårdar som inte sköttes
ordentligt kunde dras in till kronan.
Gustav Vasa förbättrade också bergsbruket
genom att anlägga s k hammarsmedjor. Där
fanns en stor hammare som drevs med
vattenkraft. Med hjälp av den kunde man
framställa ett smidbart järn som var mer
lönsamt än tackjärn. Järnet formades till
stänger och kallades för stångjärn.
Biskoparna fick inte längre ha egna borgar
och kyrkans gårdar drogs in till kronan.
Gårdarna delade kungen sedan ut till
mäktiga adelsmän som var hans vänner.
I Sala silvergruva hade brytningen av silver
börjat ta fart och den blev en lönsam affär
för kungen.
Stark centralmakt
Sverige blir ett arvrike
Gustav Vasa krossade den katolska kyrkans
makt i Sverige och fyllde sedan statskassan
med kyrkans pengar. Han var en hård kung
och ville själv styra och ställa, helst utan
inblandning av olika ämbetsmän.
Men Gustav Vasa var också en mycket
sparsam kung. Han såg hela tiden till att
rikets utgifter var mindre än inkomsterna.
Gustav Vasa såg också till att hålla uppsikt
över sina fogdar. Han visste att de lade
beslag på en hel del av folkets skattepengar
och skattevaror. Nu satte den misstänk80
Gustav Vasa var gift tre gånger. Med sin
första fru, Katarina av Sachsen-Lauenburg,
fick han sonen Erik. Med sin andra fru,
Margareta, hade han många barn, bl a
sönerna Johan och Karl. Med sin tredje fru,
Katarina Stenbock, fick Gustav Vasa inga
barn.
För att säkra Vasa-ättens makt införde
Gustav Vasa arvsrätt till Sveriges krona.
Det betydde att den äldste sonen alltid
skulle ärva kungatiteln efter sin far. Erik,
Johan och Karl blev, alla tre, kungar under
olika tidsperioder efter Gustav Vasas död.
T-
CO
45.2r1,j11111
1
1
1".:11
l
f
årå
160
260
360
4'00 560
660 760 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000
Upproren mot
Gustav Vasa
Det var en svår tid i Sverige många år efter
det att Gustav Vasa hade blivit kung.
Skatterna var höga. Priserna var höga. Den
nya lutherska läran var förvirrande. Folket
tyckte inte om den hårda kungen. Därför
blev det flera uppror.
Klockupproret
För att klara av skulden till Lybeck hade
Gustav Vasa bestämt att varje socken i
landet skulle ge honom en kyrkklocka eller
kyrkklockans värde i guld eller silver.
Dalkarlarna ville inte gå med på kungens
krav. I stället mötte de kungens män med
hårt motstånd när de kom för att hämta
klockorna. Men det var inte nog med
dalkarlarnas egna protester. De försökte
också övertala folk i andra landskap att
trotsa kungen.
Gustav Vasa brydde sig till en början inte
om de uppstudsiga dalkarlarna. Det var
viktigare att lugna ned befolkningen i andra
delar av riket. Dessutom hade Kristian
Tyrann landstigit i Norge. Efter förlusten
mot svenskarna hade han flytt till Nederländerna, men nu gjorde han ett försök att
återta makten. Han måste stoppas.
Kristian misslyckades. När dalkarlarnas
protester sedan fortsatte, beslöt sig Gustav
Vasa till slut för att slå ned upproret. Han
höll ett långt strafftal i Kopparberget 1533.
Sedan lät han avrätta flera upprorsledare,
82
trots att de tidigare hade varit hans vänner
och medhjälpare i kriget mot danskarna.
Efter de grymma avrättningarna blev det
slut på dalkarlarnas protester.
Lybecks handelsvälde störtas
Medan klockupproret pågick, blev det
konflikt mellan Lybeck och de nordiska
länderna. Lybeckarna ville ha ensamrätt till
all handel inom Norden ' men Nordens
kungar ville inte finna sig i det.
Med gemensamma krafter besegrade de
lybeckarna, både till lands och till sjöss år
1534. Nu var det slut med Lybecks
handelsvälde över de nordiska länderna.
Dackefejden
Gustav Vasa betraktade Sverige som sin
egen förrådskammare. Han skulle själv
bestämma över den, och införde egna
regler i stort och smått.
I Småland blev bönderna allt mera upprörda över alla nya regler. Nyodlad mark
ansågs plötsligt ägas av kronan. Jakt på älg,
rådjur och andra större djur förbjöds. Ekoch bokskogar fick inte huggas ned.
Bonden Nils Dacke manade smålandsbönderna till uppror. Det blev det farligaste
av upproren mot Gustav Vasa, för Nils
Dacke hade kontakt med Gustav Vasas
fiender utomlands. Dacke och hans män
erövrade Kronobergs slott och slog sig ner
där.
Först efter ett års blodiga strider kunde
upproret krossas. År 1543 sköts Nils Dacke
ihjäl och hans huvud sattes på en påle
utanför stadsporten i Kalmar.
e
Gustav Vasa, stram och sträng,
styrde strikt med kyrkans peng.
Vrede stor.
Klockuppror.
Ingen lejd!
Dackefejd.
Slutet gott med folklig frejd.
83
neri
årå
låå 260 360 460 500 660 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000
Erik XIV
Johan III
När Gustav Vasa dog blev hans äldsta son
Erik kung. De andra sönerna blev hertigar,
Johan av Finland och Karl av
Södermanland, Närke och Värmland.
Renässanskungen
Erik XIV hade utbildats i renässansens
anda och var en av sin tids mest lärda
kungar. Erik XIV talade flera språk och var
mycket kunnig i historia. Han var en
skicklig tecknare och väldigt intresserad av
konst och musik. Ridning och fäktning
hörde också till hans intressen.
Erik XIV älskade stora påkostade fester.
För att ge extra glans åt hovlivet införde
han två nya adelstitlar: greve och friherre.
Estland blir en del av Sverige
Staden Reval och en del av Estland blev
svenskt efter Erik XIV:s första regeringsår.
Nu hade Sverige tagit makten över
sjöfarten på Finska viken. Erik XIV ville
också erövra den polska staden Riga för att
komma åt den viktiga handeln med
Ryssland. Men det skulle inte bli lätt att
genomföra.
Polen, Lybeck och Danmark-Norge ville
inte gå med på att Sverige blandade sig i
handeln med Ryssland. Därför bröt ett krig
ut som varade i, sju år. Det kallas Nordiska
sjuårskriget. Så småningom slöts fred, utan
att Sverige blev av med något landområde.
88
Sturem orden
Erik XIV hade ett häftigt humör och var
mycket misstänksam av sig. Efter ett bråk
med sin bror, hertig Johan, lät han kasta
honom och hans familj i fängelse. Johan
hade gift sig med den polska prinsessan
Katarina Jagellonica som var katolik. Det
gillade inte Erik.
Erik gifte sig med en flicka som var dotter
till en knekt, Karin Månsdotter, och krönte
henne till drottning. Det tyckte många var
fel. Kungen skulle gifta sig med en adlig
eller kunglig flicka.
Erik hade en rådgivare som hette Jöran
Persson. Han varnade Erik för att herrarna
i släkten Sture skulle ta makten ifrån
honom. I ett raserianfall lät Erik mörda
Sten Sture d y:s son Svante och hans båda
söner på Uppsala slott. Efter morden
kastades han i fängelse, och tvingades
överlämna kronan till sin bror Johan.
Efter nio år i fångenskap dog Erik XIV av
förgiftning. Det påstås att Johan hade beordrat att gift skulle läggas i Eriks ärtsoppa.
Byggarkungen
När Johan blev kung kallade han sig för
Johan III. Han hade adeln att tacka för att
han hade blivit kung och gav adelsmännen
stora gods, som sedan gick i arv från far
till son.
Johan III ville återinföra en del katolska
bruk. Därför gav han ut "Röda boken" med
en ny gudstjänstordning.
Under Johans tid var ekonomin i landet
dålig, på grund av långvariga krig. Johan
startade ändå flera slottsbyggen.
Erik och Karin Månsdotter
Erik XIV
Erik och Jöran Persson
Erik, tyst och allvarsam,
dräpte Sturar utan skam.
Liten Karin blev hans fru
femtonhundrasextiosju,
Nordiska sjuårsknget startade med ett sjöslag. Så här kan
det ha sett ut vid Bornholm 30 maj 1563, då svenska
och danska flottan drabbade samman. Svenskarna vann.
Sturemorden
Johan ville leva flott,
byggde därför flera slott.
Knöt med Polen vänskapsband
genom polsk prinsessas hand.
Johan Ill
89
1-
1
år0
1/
100 260 360 4 1 00 560 660 760 860 9å0 10 1 00 1160 1260 1360 1460 1560 1600 1760 1860 1960 2060
Sigism und
och Karl IX
Ute i Europa bekämpade den katolska
kyrkan den lutherska läran på olika sätt.
Det blev till och med krig. Men kyrkan tog
också till sig av kritiken och ändrade en
del av det missbruk som Luther hade
kritiserat.
När Johan III dog 1592 ärvde hans son
Sigismund den svenska kronan. Sigismund
var redan kung i Polen och katolik. Han
ville återinföra katolicismen i Sverige.
Sigismunds far, Johan III, hade ju redan år
1577 återinfört en del av den katolska
gudstjänsten i den svenska kyrkan med den
"Röda boken".
Uppsala möte år 1593
Sigismunds farbror, hertig Karl, var mycket
irriterad över Sigismunds planer. Han
sammankallade ett kyrkomöte i Uppsala. På
mötet avskaffades "Röda boken" och sedan
fastställdes det att Sverige var och skulle
förbli ett protestantiskt land. Nu var det
den lutherska läran som gällde. Det blev
strängt förbjudet att ha en annan tro.
För att kunna bli svensk kung måste
Sigismund lova att bli protestant. Först
vägrade Sigismund, men han gav med sig
sedan påven stöttat honom och förklarat att
löftet skulle vara ogiltigt.
Maktstrider
Kung Sigismund tänkte styra Sverige ifrån
90
Polen. Det tyckte de svenska rådsherrarna
var bra. Tillsammans med hertig Karl, som
hade utsetts till riksföreståndare, skulle de
nu ffi regera det svenska riket. Vad de inte
visste, var att hertig Karl planerade att
ensam ta makten.
Maktkampen mellan rådsherrarna, som
stödde kung Sigismu.nd, och hertig Karl
slutade med seger för hertig Karl. Kung
Sigismund hade med tiden svikit sitt löfte
att Sverige skulle vara protestantiskt. Han
hade nämligen vägrat att skicka sin äldste
son till Sverige för att uppfostras till
protestant.
Sigismund kom till Sverige från Polen med
trupper för att säkra sin ställning som
kung. Efter ett stort nederlag mot hertig
Karls armé, vid Stångebro 1598, blev han
istället avsatt från Sveriges tron.
Linköpings blodbad år 1600
Hertig Karl handlade mycket brutalt mot
sina fiender. Många fängslades och fyra av
hans rådsherrar dömdes för landsförräderi
för att de hade stött Sigismund. De
halshöggs senare i Linköping.
En sträng regent
Hertig Karl kröntes till kung 1604. Han var
den av bröderna som var mest lik fadern
Gustav Vasa. Som regent var han duktig,
men sträng och hård. Han utvecklade både
bergsbruket och jordbruket. Vidsträckta
ödemarker blev uppodlade under hans tid,
tack vare att många finska invandrare blev
nybyggare i Norrland, Dalarna och
Värmland. Karl IX såg också till att
Uppsala universitet öppnades igen.
Karl IX (ovan) och Sigismund (nedan)
Karl IX:s sovkammare på Gripsholrns slott
Slaget vid Stångebro 1598
91
