Landstinget Blekinge
IFMIcke-farmakologiska
metoder
en sammanställning av ett antal icke-farmakologiska metoder
med fokus på äldre.
Blekinge Kompetenscentrum 2015-12-22
Reviderad 2015-12-22
Innehåll
Innehåll .................................................................................................................................................... 1
Inledning .................................................................................................................................................. 1
Begreppet IFM – Icke Farmakologiska Metoder ..................................................................................... 2
Hur kan jag använda denna skrift? .......................................................................................................... 2
Vilken IFM ska jag välja/läsa mer om? .................................................................................................... 3
1 BEMÖTANDE......................................................................................................................................... 4
Avledning ............................................................................................................................................. 4
Validation ............................................................................................................................................ 5
2. FYSISK BEHANDLING ............................................................................................................................ 6
Akupunktur .......................................................................................................................................... 6
Kyla ...................................................................................................................................................... 7
Massage............................................................................................................................................... 7
TENS – Transkutan elektrisk nervstimulering...................................................................................... 9
Värme ................................................................................................................................................ 10
3. FYSISK AKTIVITET ............................................................................................................................... 12
Dans ................................................................................................................................................... 15
Promenad .......................................................................................................................................... 16
4. HJÄLPMEDEL ...................................................................................................................................... 17
Kognitiva hjälpmedel ......................................................................................................................... 17
Tyngdtäcke ........................................................................................................................................ 17
5. KOST/NUTRITION............................................................................................................................... 20
Pajalagröt........................................................................................................................................... 21
Säröbomb .......................................................................................................................................... 21
6. KULTUR .............................................................................................................................................. 22
Konst/bild .......................................................................................................................................... 22
Sång/Musik ........................................................................................................................................ 23
Teater ................................................................................................................................................ 26
7. MILJÖ ................................................................................................................................................. 27
Djur .................................................................................................................................................... 28
Färg .................................................................................................................................................... 29
Ljus..................................................................................................................................................... 29
Utevistelse och trädgård ................................................................................................................... 30
Reviderad 2015-12-22
8. STIMULERING .................................................................................................................................... 32
Kognitiv stimulering........................................................................................................................... 32
Reminiscence.................................................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.
Sinnesstimulering .............................................................................................................................. 33
Social stimulering .............................................................................................................................. 33
REFERENSER .......................................................................................................................................... 35
Inledning
Inom FoU äldre i Blekinge pågår sedan 2011 ett länsgemensamt arbete kring ”Icke farmakologiska
metoder – IFM”. Den främsta utgångspunkten för detta arbete är att äldre använder många och ofta
olämpliga läkemedel. En annan utgångspunkt är att IFM används i låg utsträckning och att
kunskapsnivån kring olika metoder generellt sett är begränsad. I FoU-arbetet kring IFM i Blekinge
finns en ambition att lyfta fram IFM som ett starkt alternativ och komplement till
läkemedelsbehandling. Vidare är tanken att olika professioner ska vara bärare av kunskap kring IFM
och därmed i högre grad själv genomföra eller stödja och handleda andra i att utföra varierande
former av IFM.
Under hösten 2014 gjordes en enkätundersökning angående IFM. I samverkan med ”IFM-nätverket”
(bestående av sjukgymnaster/fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister och sjuksköterskor från
länets fem kommuner) analyserades enkätresultaten. I samband med denna analys kom IFMnätverket bland annat fram till att det vore önskvärt om det fanns mer kunskap/information om IFM
på ett lättillgängligt och informativt sätt.
Denna skrift med Icke Farmakologiska Metoder – IFM har skapats som en följd av enkätresultatet och
dess analys tillsammans med IFM-nätverket. Skriften kan fungera som ett stöd i arbetet med att
försöka minska användningen av olämpliga läkemedel, då alternativa metoder behövs. I denna skrift
presenteras ett urval av olika metoder (med utgångspunkt från de metoder som framkommit i
samband med enkäten samt tidigare FoU arbete i Blekinge) som är kopplade till Icke Farmakologisaka
Metoder – IFM.
Denna skrift är inte en heltäckande eller systematisk översikt. Tanken är att detta dokument ska ge
viss kunskap och kännedom om olika alternativa metoder samt väcka nyfikenhet och leda läsaren
vidare exempelvis genom litteraturhänvisningarna. Skriften utgår ifrån evidensbaserad praktik, vilket
innebär att man strävar efter att vård och omsorg ska bygga på bästa tillgängliga kunskap, som
hämtas från forskning, från den enskilde och från praktiken. Evidensbaserad praktik handlar om att
man medvetet och systematiskt strävar efter att bygga vård och omsorg enligt bästa tillgängliga
kunskap. I en evidensbaserad praktik (i förhållande till evidensbaserade insatser där insatser visat sig
vara effektiva i vetenskapligt kontrollerade studier) strävar man efter att arbeta utifrån bästa
tillgängliga kunskap men alla insatser som används i socialt arbete är inte vetenskapligt utvärderade.
Insatser som inte är utvärderade kan fungera lika bra eller bättre än utvärderade insatser, men de
kan också vara skadliga. Det är därför viktigt att följa upp resultatet för individerna. Uppföljningar bör
alltid göras, både då utvärderade och icke utvärderade insatser används (Kunskapsguiden).
Skriften är i första hand skriven för sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter
och dietister som arbetar med äldre men naturligtvis kan exempelvis omvårdnadspersonal också läsa
och ta del av kunskapen/informationen.
1
Reviderad 2015-12-22
Begreppet IFM – Icke Farmakologiska Metoder
Fram till 2015 har IFM i Blekinge tagit sin utgångspunkt i följande två punkter:
Används för att förebygga, lindra eller hjälpa en enskild person i sin situation/problem.
Medveten vald metod – till specifik person – utifrån aktuellt behov.
I rapporten ”Användning av Icke Farmakologiska Metoder (IFM) bland äldre personer – en
begreppsdefinition” gjordes en begreppsdefinition av begreppet IFM för att undvika
begreppsförvirring (Nedfors, Fagerström 2015). Resultatet tydliggjordes genom nedanstående
definition som är tänkt att användas som bas i framtida arbete med IFM i Blekinge.
Definition av IFM som är tänkt att användas som bas i arbetet med IFM i Blekinge:
”IFM ska vara de/n individanpassade första interventionen/erna för det uppkomna
behovet, med syfte att förbättra förmågor och livskvalitet för den äldre personen”.
Hur kan jag använda denna skrift?
Denna skrift är tänkt att inspirera, ge tips och idéer till att börja använda Icke Farmakologiska
Metoder som ett led i att försöka att minska användandet av olämpliga läkemedel.
Skrift är skriven med utgångspunkt på individnivå. Det individuella behovet/problematiken är
vägledande vid val av metod. Det är även mycket viktigt att följa upp resultat på individnivå för att se
om metoden ger önskad effekt. Uppföljningar bör alltid göras, både då utvärderade och icke
utvärderade insatser används.
2
Reviderad 2015-12-22
Vilken IFM ska jag välja/läsa mer om?
Problematik:
Läs mer i avsnittet om:
Beteendeproblem
Bemötande, Fysisk behandling, Hjälpmedel, Kultur, Miljö
Fysisk inaktivitet
Fysisk aktivitet, Kultur, Miljö
Illamående
Fysisk behandling
Mage-tarmproblem
Fysisk behandling, Fysisk aktivitet, Kost/Nutrition,
Minnesproblem
Bemötande, Fysisk behandling, Fysisk aktivitet,
Hjälpmedel, Kultur, Miljö, Stimulering,
Nedstämdhet
Bemötande, Fysisk aktivitet, Fysisk behandling, Kultur,
Miljö, Stimulering
Oro, ångest
Fysisk aktivitet, Fysisk behandling, Hjälpmedel, Kultur,
Miljö, Stimulering
Smärta
Bemötande, Fysisk aktivitet, Fysisk behandling, Kultur,
Miljö
Social understimulering
Fysisk aktivitet, Kultur, Miljö, Stimulering
Sår
Bemötande, Fysisk behandling, Kost/Nutrition
Sömnproblem
Fysisk aktivitet, Fysisk behandling, Hjälpmedel,
Kost/Nutrition, Kultur, Miljö, Stimulering
Yrsel
Fysisk aktivitet
3
Reviderad 2015-12-22
1 BEMÖTANDE
I hälso- och sjukvårdslagen anges det bland annat att målet för hälso- och sjukvården är att vården
skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet och
främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen (HSL 1982:763). Det
innebär även att patienten skall visas omtanke och respekt (HSL 1998:531). Även i socialtjänstens
omsorg om äldre finns det angivet hur människor ska bli bemötta, äldre personer ska får leva ett
värdigt liv och känna välbefinnande (SOL 2001:453). Hur patienten uppfattar bemötandet i vården
kan påverkas av många olika faktorer, som delvis går in i varandra. Det kan till exempel handla om;
information, delaktighet och inflytande, kontinuitet, integritet, trygghet. Ytterst handlar bemötande
om det individuella mötet mellan patient och vårdpersonal (Socialstyrelsen, 2003). På
”Kunskapsguidens” webbplats temaområde ”Bemötande” finns det angivet att ett gott bemötande
har avgörande betydelse för vårdens och omsorgens kvalitet. Bemötande handlar om en samverkan
mellan människor och den inställning som personer har till varandra och hur det uttrycks i tal,
handlingar, gester, ansiktsuttryck och tonfall (Kunskapsguiden).
Vårt eget förhållningssätt, liksom hur den personen vi möter förhåller sig, spelar en stor roll i mötet. I
möten inom vården har personal ett stort ansvar för ofta möter vi personer som är i
beroendeställning till oss. Tom Kitwood beskrivs som den person som lyfte fram vikten av att
fokusera på personen istället för på diagnosen, ”personen kommer alltid först” och därmed är
diagnosen sekundär. Syftet med våra insatser kan bli tydligare då vi stödjer kvarvarande funktioner
istället för att fokusera på sjukdomen. Som personal kan den icke-verbala kommunikationen påverka
mötet, exempelvis genom ”tonfall”, hur personalen ”ser” på den person de ska vårda eller om de
endast är fokuserade på ”uppgiften”. Personalen har det största ansvaret för mötets kvalitet och det
är därför viktigt att det finns utrymme för reflektion(Edberg, 2002). Tveklöst är att bemötandet av
vårdsökande är betydelsefullt och att detta gäller oavsett vilken vårdform eller vilka
personalkategorier som är engagerade. På ”BraVå:s” webbsida beskrivs det att ett värdigt
bemötande av äldre inom vård och omsorg innebär att den äldres unika levnadsberättelse och unika
livshistoria är en utgångspunkt (Vårdförbundet).
Vid BPSD (Behavioural and Psychological Symtoms in Dementia) ska främst icke farmakologiska
interventioner användas. Ett lugnt och vänligt sätt där man försöker förstå vad den sjuke vill
förmedla, utan att korrigera, kan lugna den sjuke (Ekwall, 2010).
Avledning
Många med smärtor upplever att den blir bättre då de gör något annat, smärtan glöms bort för en
stund. Avledande aktiviteter som exempelvis att läsa, titta på TV, handarbeta eller laga mat kan
minska smärtan. Även att umgås med vänner eller att delta i aktiviteter verkar bra mot smärtan.
Vården av äldre med smärta skulle kunna förbättras genom att lyssna till och tro på deras klagomål,
utvärdera effekter och biverkningar från mediciner och icke-farmakologisk smärtlindring samt genom
att understryka betydelsen av vanliga vardagliga aktiviteter såsom fysisk aktivitet och avledning för
att lindra smärta. (Blomqvist & Edberg, 2002). Enkelt uttryckt kan man beskriva avledning som att få
en person att tänka på något annat, man fokuserar sin uppmärksamhet på något annat. Avledning
kan fungera vid smärtproblematik och vara användbart vid exempelvis såromläggningar. Vid
4
Reviderad 2015-12-22
avledning vid smärtproblematik ska avledningen repeteras innan proceduren och den ska inledas
innan patienten börjar uppleva smärta (Hawthorn, Redmond 1998).
I en intervjustudie av Blomqvist (2003) baserad på 150 berättelser om äldre med långvarig smärta,
var avledning en av nio typer av åtgärder identifierades. I 15 % av fallen ansågs avledning vara ett
sätt att hantera smärta. Mestadels utfördes avledning i dagliga interaktioner, men ändå var det
överraskande för många personaler att skratt och ha roligt har en positiv effekt på smärtan.
Demens
Enligt Polmé (2008) kan avledning användas exempelvis i demensvården. Författaren påpekar dock
att det är viktigt att det avledande erbjudandet har en känslomässigt större tyngd än den dementes
önskan att göra annat. I annat fall kan det avledande erbjudandet upplevas som ett hån och det kan
vara omöjligt att avleda personen.
Validation
Validation är ett förhållningssätt och en metod i hur man kommunicerar med äldre-äldre personer
som är desorienterade eller dementa. Med validering menas att du ser, hör och bekräftar samt
giltigförklarar personen och vad den ger uttryck för och det handlar även om att erkänna att
personens känslor som sanna. Den äldre människan accepteras att återvända till sitt förflutna.
(Demenscentrum: Schwarz, 2009). ”Validationsmetoden”, som grundades av Naomi Fiel, går ut på att
hjälpa dem som ger omvårdnad att anpassa sig själva så att de kan gå in i den verklighet som
personen de vårdar befinner sig i. Genom en omsorgsfull, empatisk relation kan omsorgsgivaren
återknyta kontakten eller knyta ny kontakt med personen och öka dennes välbefinnande och glädje.
Validation synliggör och stödjer de äldres människovärde, och på så sätt minskar pressen och de
känner sig accepterade och värdefulla för den de är idag (de Klerk Rubin, 2007).
I Socialstyrelsens riktlinjer ”vård av personer med demenssjukdom” finns validation angivet som en
behandlingsmetod som utgår från de svårigheter en demenssjuk person har, det vill säga svårigheter
att orientera sig, att minnas och att upprätthålla bilden av sig själv och sin livshistoria. Fördelarna
med metoden är att validation kan bidra till att personalen blir mer öppen, lyhörd och förstående för
den demenssjuke och bättre på att handskas med beteendeproblem bland demenssjuka. Det
vetenskapliga underlaget för effekten av validation är dock motsägelsefullt (Socialstyrelsen 2010).
I en cochrane studie från 2003 studerades alla studier som rapporterade om effektiviteten av
valideringsterapi som en specifik form av psykosociala insatser för personer med demens. Tre studier
uppfyllde inklusionskriterierna, totalt 116 patienter (42 i experimentella grupper och 74 i
kontrollgrupperna). Studien visar att det finns otillräckliga bevis från randomiserade studier för att
dra slutsatser om effekten av validerings terapi för personer med demens eller kognitiv svikt. Dock
fann författarna två betydande resultat. En studie handlade om validering kontra vanlig vård och en
handlade om validering kontra sociala kontakter, i båda dessa visade valideringsterapi bättre
resultat. Det verkar också som om vårdarna som deltar påverkas positivt och studier har påvisat att
förståelsen för vårdtagarna och deras beteende ökar (Neal, Briggs 2003).
Enligt en studie på 60 patienter med demens gjord i Bolonga under fyra månader visade resultatet en
markant minskning av den genomsnittliga NPI (neuropsychiatric inventory) i undersökningsgrupp
jämfört med en ökning i kontrollgruppen. Även mätningar med BANSS (Bedford Alzheimer nursing
severity scale) visade på förbättringar i undersökningsgruppen jämfört med kontrollgruppen.
5
Reviderad 2015-12-22
Författarna drar inga säkra slutsatser i studien men menar att ”Valideringsterapi” kan minska
svårighetsgraden och frekvensen av BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) och
därmed förbättra relationen vid omvårdnad av patienter med demens utan bieffekter (Tondi et al.
2007).
2. FYSISK BEHANDLING
Akupunktur
Akupunktur är en terapeutisk metod för lindring av smärta och en del andra symtom. Inom svensk
hälso- och sjukvård används västerländsk medicinsk akupunktur. Akupunktur är en terapiform som
innebär att tunna vassa nålar sticks in i huden på väl identifierade punkter på kroppen. Akupunktur
får sedan 1993 användas under samma villkor som alla andra metoder inom sjukvården (Carlsson
2010). Inom Svensk hälso- och sjukvård får alla som är legitimerade i sitt yrke använda akupunktur
om de har gått utbildning i detta. Det finns flera studier som visar att västerländsk akupunktur kan
vara en effektiv metod för att lindra vissa typer av smärta. Det gäller först och främst långvarig
smärta i ländryggen, nacken, skuldrorna, och vid tennisarmbåge. Stimulering av en viss
akupunkturpunkt kan ge smärtlindring eller till och med smärtfrihet i en specifik kroppsdel eller ett
specifikt organ (1177 vårdguiden). Äldre personer med långvarig ländryggssmärta eller knäledsartros
kan uppleva god smärtlindring vid akupunktur (Hægerstam, 2007). Enligt SBU rapport (2006) finns
stark evidens för att akupunktur har bättre smärtlindrande effekt än ingen behandling vid långvarig
ländryggssmärta och vid smärta från nacke och skuldror.
I en artikel av Hagström (2015) anges det att den evidens som accepteras av Stockholms Läns
Landsting (SLL) för behandling av akupunktur grundas på studier som dels visar en otvivelaktig
effektivitet i behandling, men även anatomiskt vad som händer när en effektiv behandling med
akupunktur sker. De tillstånd som man kunnat göra dessa observationer på är smärta och
illamående, och dessa tillstånd kan därför behandlas av vårdpersonal legitimerade genom SLL
(Akupunkturförbundet).
Enligt Cederbom kan akupunktur fungera för äldre personer men hos t.ex. personer med
demenssjukdomar kan det vara svårt att använda då kommunikationsförmågan är försämrad
(Rydwik, 2012). Biverkningar av akupunkturbehandling är lätta och övergående i form av trötthet,
illamående och förstärkt smärta.
Enligt ”Guidence on the managment of pain in older people” (2013) finns det ett antal
randomiserade kontrollerade studier som visar på positiva effekter vid användning av akupunktur,
dock finns det metodiska svagheter i flera av studierna. Akupunktur verkar ge förbättrad funktion
och smärtlindring som för artros i knät, men varaktigheten av effekten är kortsiktig och osäker efter
26 veckor. Hægerstam (2007) menar att akupunktur ibland kan användas med framgång vid långvarig
smärta.
Enligt SBU-rapporten ”Behandling av sömnbesvär hos vuxna” anges det att det vetenskapliga
underlaget är otillräckligt för slutsatser om effekten av icke-farmakologiska metoder som akupunktur
vid behandling av sömnbesvär (SBU, 2010).
6
Reviderad 2015-12-22
Öronakupunktur
Öronakupunktur och kroppsakupunktur är två behandlingsformer som liknar varandra och
verkningsmekanismerna är till stor del desamma. Öronakupunktur bygger på ett lite enklare system
än kroppsakupunktur. Öronakupunktur kan t.ex. användas vid patienter med stress, ångest, oro och
sömnproblem men även vid smärtor i muskler, skelett, migrän och annan huvudvärk samt
neurologiska smärtor kan behandlas. NADA är en modell som används inom öronakupunturen. Den
användes från början vid olika former av beroende men används numera även vid oro, ångest och
sömnstörningar (Landgren, 2004). I skriften ”Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård” anges det
att hälso- och sjukvården kan erbjuda öronakupunktur som tillägg till smärtstillande
läkemedelsbehandling till patienter i livets slutskede med nervsmärta. Socialstyrelsen ger däremot
akupunktur eller akupressur vid illamående (som tillägg till läkemedelsbehandling) en låg prioritering,
eftersom det inte går att säkerställa effekten på illamående (Socialstyrelsen, 2013). Carter et al.
(2011)menar att NADA akupunktur (öronakupunktur) kan ge betydande minskning av exempelvis
ångest och ilska. Landgren beskriver i artikeln ”Akupunktur vid sömnproblem” att akupunktur kan ha
effekt på sömnproblem och att det nästan inte har några bieffekter. Låg risk och låga kostnader bör
uppväga vid svagare evidens vid val av behandlingsmetod.
Kyla
Kyla är exempel på fysikaliska behandlingar som kan användas för att lindra smärta. Kryoterapi är en
smärtlindrande metod där kyla appliceras exempelvis i form av is, våta handdukar, cold-packs eller
kloretylspray. Kyla används vanligen vid mjukdelskador och kombineras i ett akut skede med
kompressionsbandage och högläge av den skadade kroppsdelen. Men kan även användas vid
exempelvis postoperativ smärta eller punktion av huden (typ provtagning). Effekten av kyla utgörs av
en sänkning av vävnadstemperaturen (till mellan +16°C och +27°C) som sker efter ca 10-20 minuter.
Detta leder till lokalt minskad metabolism, förhöjd tröskel för aktivering av nociceptorer och sänkt
nervledningshastighet av smärtimpulser (Molin et al., 2010). Kyla åstadkommer smärtlindring och
minskar inflammation och ödem(Vasudevan et al. 2003, Molin 2010).
Kylning (vanligen av små områden) verkar vara en tilltalande metod för behandling muskuloskeletal
smärta. Tyvärr finns det få vetenskapliga bevis för att visa att det är effektivt då kliniska studier som
har utvärderat detta har brister (Ernst & Fialka, 1994).
Massage
Det finns olika varianter av massage och beröringsterapier. Massage innebär beröring med tryck och
strykning av varierande grad. Detta förbättrar blodcirkulation, medför avslappning och minskar
smärta. Beröring kan ofta förmedla omsorg, medkännande och empati mer effektivt än muntlig
kommunikation (Hawthorn & Redmond, 1999).
Vid klassisk massage masseras främst musklerna, djupare strukturer manipuleras. Massagen mjukar
upp spända muskler och får blodgenomströmning att öka. Till de mjuka massagerna räknas taktil
stimulering, hudmassage, beröringsmassage, efflurage, taktil massage och aromterapimassage.
Denna massage utförs som en ytlig, mjuk hudstimulering.
Beröring och fysisk närhet är ett grundläggande behov hos människan som finns kvar livet ut, dock
finns det en stor grupp människor som över huvud taget inte tycker om beröring. Händerna är det
gemensamma redskapet där händerna förmedlar värme och beröring. Moberg Uvnäs menar att
7
Reviderad 2015-12-22
beröringen och värmen aktiverar oxytocinsystemet, vilket kan leda till positiva effekter på
välbefinnandet och avkoppling (Moberg Uvnäs, 2000). Molin et al. skriver att massage som
behandlingsmetod används för att erhålla smärtlindring, avslappning, uppmjukande och
cirkulationsfrämjande effekt, dock är vetskapen om de bakomliggande verkningsmekanismerna till
stora delar inte känd (Molin et al. 2010).
Kärrman och Olofsson beskriver att beröringsreceptorernas effekter har inverkan på det
parasympatiska nervsystemet, som t.ex. reglerar mag-tarmrörelser, sänker blodtrycket, ökar
prestationsförmågan och bidra till gott humör. Dessutom kan beröring minska stress (Kärrman,
Olofsson 2006).
Massage och ex. taktil stimulering kan ha betydelse vid social interaktion då det påverkar kroppens
belöningssystem. Känslan av närhet förstärks av beröring och tillit kan upplevas (Molin et al., 2010).
Äldre upplever många gånger att de får mindre beröring, vilket ökar deras känsla av ensamhet och
beröring. För äldre som har svårt att tala kan lätt beröring vara en metod för kommunikation och
stöd. McBee anger att det finns flera studier som har påvisat att massage kan förbättra hälsan och
lindra symptom genom att exempelvis underlätta sömn, minska ångest hos personer med demens
och minska fysisk agitation hos personer med Alzheimers sjukdom. Välgörande effekter har också
påvisats på äldre, som bor på boende, som fått handmassage (McBee, 2011).
Enligt SBU-rapporten ”Metoder för behandling av långvarig smärta” (2006) är det vetenskapliga
underlaget beträffande effekten av massage otillräckligt för slutsatser om den smärtlindrande
effekten. I en studie på 102 strokepatienter med skuldersmärta visade resultaten på att massage
(”slow-stroke back massage”) minskade patienternas skuldersmärta och ångest samt upplevde
patienterna att massagen hjälpte dem att slappna av, minskade deras smärta och hjälpte dem att
somna. Massagen bestod av tio minuters långsam ryggmassage sju dagar i rad. Effekten höll i sig tre
dagar efter avslutad behandling (Mok, Woo 2004). Även en metaanalysstudie av nio andra studier
visar på tydligt att avslappning och lägre hjärtfrekvens samt andningsfrekvens är resultatet av lätt
ryggmassage (”effleurage backrub”) i tre minuter (Labyak, Metzger, 1997).
I en svensk kvalitativ studie med svårt sjuka cancerpatienter fick tjugotvå patienter
mjukvävnadsmassage (hand eller fot) nio gånger under 2 veckor. Varje session varade i 25 minuter.
Mjukdelsmassage skapade känslor av existentiell respit med uppfattningar att man blev fri från
sjukdom för ett tag. Författarna menar att mjukdelsmassage är en uppskattad metod för patienter i
palliativ vård i hemmet och ett lämpligt komplement i omvårdnad för denna patientgrupp.
Författaren anger att massage kan vara en lämplig metod vid palliativ vård. Patienter i ett sent
palliativt skede kan uppleva känslor av tillfredställelser och känna sig bekräftade och fria från
sjukdomskänsla under massagestunden men även en stund efteråt(Seiger Cronfalk, 2008).
Demens
Kärrman och Olofsson (2006) beskriver att en medveten och strukturerad beröring kan leda till att en
innesluten demenssjuk äldre person plötsligt kan ta ögonkontakt och kommunicera med den som ger
beröringen. Beröringen anges ge en ökad blodcirkulation i hjärnan som även kan ha positiva
kortvariga effekter på minnet.
I Alerts tidiga bedömningar av nya medicinska metoder ”Mjukmassage vid demenssjukdom”
konstateras att effekten av mjukmassage har studerats i ett fåtal och små korta studier. Resultaten
8
Reviderad 2015-12-22
tyder dock på att massage kan ge positiv effekt på depression, humör, ångest, vaken- och
kontaktbarhet samt vissa minnesfunktioner, vilket sammanfattas som att mjuk massage skulle kunna
ge upphov till positiva effekter för demenssjuka (SBU, 2002). Även i boken ”Äldres hälsa och ohälsa”
anges att strukturerad beröring (”terapeutic touch”) kan ha lugnande påverkan på en orolig eller
aggressiv person med Alzheimers sjukdom (Ekwall, 2010)
I SBU-rapporten ”Demenssjukdomar” från 2006 kan massage ha viss påverkan på t ex välbefinnande
(få positiva resultat). I Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer för vård av personer med
demenssjukdom” anges magmassage som en icke-farmakologisk behandling vid förstoppning, dock
är det vetenskapliga underlaget svagt.
TENS – Transkutan elektrisk nervstimulering
TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) är en icke-invasiv metod. Det är en symtomatisk
behandlingsmetod som kräver upprepade behandlingar för att få en kvarstående effekt och kan
användas för såväl akuta som långvariga smärtproblem. En elektrisk stimulering sker via elektroder
på huden, antingen med högfrekvent eller lågfrekvent ström.
Tillverkare av TENS anger att vid behandling av personer med pacemaker, intrakardiell defibrillator
eller andra aktiva implantat skall behandlande läkare alltid kontaktas för att få en bedömning om
TENS-behandling är möjlig i förekommande fall. Hudirritation där elektrodplattorna placeras kan
förekomma.
Ålder har inte någon signifikant påverkan vad gäller TENS (Abdulla et al. 2013). Enligt Cederbom kan
TENS fungera för äldre personer men hos t.ex. personer med demenssjukdomar kan det vara svårt
att använda då kommunikationsförmågan är försämrad (Rydwik, 2012).
Illamående
Tens har visat sig vara en behandlingsform som visar positiva effekter vid illamående. Stimuleringen
koncentras till PC6 (akupunkturpunkt på underarmens insida).
I en Cochrane-översikt påvisades att TENS förhindrade postoperativt illamående och kräkningar och
inga risker kunde ses i jämförelse med antiemetiska läkemedel (Lee, Fan, 2009).
Smärta
TENS är en smärtlindringsmetod som kan vara indicerad vid vissa typer av akut och långvarig smärta,
till exempel muskelvärk. Enligt Hægerstam (2007) har kliniska studier med TENS visat sig vara effektiv
behandling vid långvarig smärta. Äldre personer med långvarig ländryggssmärta eller knäledsartros
kan uppleva god smärtlindring vid TENS men det är färre antal personer med neurogen smärta som
får smärtlindring med TENS. Då biverkningarna så gott som är obefintliga kan det ändå vara värt att
pröva denna behandlingsmetod.
TENS kan användas som en fristående behandling vid mild till måttlig smärta och i kombination med
medicinering vid måttlig eller svårt smärta (Johnsson M, 2014). Enligt Johnsson (2014) finns det stark
evidens för att TENS är bättre än placebo TENS vid kronisk muskuloskeletal och postoperativ smärta
och måttliga evidens för att TENS är effektivt vid neuropatisk smärta.
Enligt rapporten ”Metoder för behandling av långvarig smärta” (SBU 2006) visar systematiska
översikter och randomiserade, kontrollerade primärstudier att TENS är effektivare än placebo vid
9
Reviderad 2015-12-22
knäledssmärta (måttligt starkt vetenskapligt underlag). Vad gäller andra smärttillstånd är det
vetenskapliga underlaget för effekt motsägande.
I en studie på sexton personer, med en medelålder på 76 år, visade det sig att både konventionell
och pulserande Tens hade effekt på kronisk muskuloskeletal smärta. Konventionell Tens upplevdes
mest behaglig enligt undersökningsgruppen (Barr et al., 2004).
Enligt ”Guidence on the managment of pain in older people” (2013) menar ”AGS” (The American
Geriatrics Society) att användning av tens, enbart eller i kombination med andra farmakologiska
metoder, kan vara ett effektivt tillvägagångssätt.
Sårläkning
TENS kan bidra till ett ökat blodflöde, vilket skulle kunna leda till snabbare och bättre
sårläkning/vävnadsreparation(Santamato 2012, Machado 2012). Enligt en studie på 20 äldre vuxna
med kroniska och smärtsamma venösa bensår har tens i kombination med konventionell behandling
en bättre smärtlindring och sårläkning i jämförelse med enbart konventionell behandling (Santamato
et al. 2012). Eriksson och Skoglund (1988) beskriver en studier på 25 patienter i åldrarna 37-83 år
med olika insufficienstillstånd i nedre extremiteterna. Alla patienterna fick både konventionell
sårbehandling samt högfrekvent TENS, tyvärr fanns ingen kontrollgrupp men effekten har bedömts
med andra metoder. Det studerade materialet är litet men resultaten är positiva. Samtliga patienter
upplevde smärtlindring och av samtliga 25 blev 12 helt återställda, 6 förbättrade och 3 ingen säker
effekt. Enligt Lundeberg et al. (1992) visade en studie på 64 personer med diabetessår att TENS i
kombination med konventionell sårbehandling gav signifikant bättre sårläkning än TENS placebo i
kombination med konventionell sårbehandling.
Enligt en litteraturgenomgång med vetenskapliga belägg för effekterna av TENS på vävnadsläkning
visade resultaten på att data från randomiserade kontrollerade kliniska studier var otillräckliga för att
bekräfta sådana effekter. Dock visade alla kliniska studier som ingick i litteraturgenomgången på
signifikanta skillnader i sårläkning genom att använda TENS, med minskningar i sårstorlekar upp till
60 % jämfört med kontrollgruppen, en ökning på 35 % i blodflödet i sår och 15 % i den intakta huden
runt såret. Dessutom visades sig TENS bidra till snabbare läkning efter fot amputation, minskade
antalet återamputations fall hos personer med diabetes och minskad smärta (Machado et. al 2012).
Ett utvecklingsarbete i Eksjö kommun tyder på att TENS kan ge positiva effekter på sårläkning, som
komplement till annan lämplig sårvårdsbehandling. I Eksjö behandlades mellan 1997-2000 46
kroniska bensår med TENS, av dessa läkte 73 % inom 3,5 månader. Om ett sår inte visat tecken på
pågående läkning efter 6 veckor och kärlstatus visar att kärlkirurgisk åtgärd inte är aktuell påbörjades
TENS-behandling (Eksjö kommun, 2001)
Värme
Värme är exempel på fysikalisk behandling som kan användas för att lindra smärta, dock finns det få
studier som har utvärderat den kliniska effekten av ytlig behandling med värme. Vid ytlig
värmebehandling läggs exempelvis varma handdukar, vetekuddar eller hot-packs på huden.
Temperaturen höjs i hudens yttersta lager (ca 0,5 cm). Lokalt sker då en vasodilatation vilket ökar
borttransporten av metaboliter och ökad muskelrelaxation. Känsla av lugn och välbehag skapas i och
med hämning av strukturer som är inblandade i obehagsreaktioner (Molin et al., 2010). Enligt en
studie av Mobility et al. (1994) som finns angiven i boken ”Smärta – behandling och bedömning” kan
10
Reviderad 2015-12-22
värme lindra muskelkramper och reducera stelhet i leder (Hawthorn och Redmond 1999). Värme
producerar smärtlindring, avslappning, minska muskelkramp och förbättrar mjukdelarnas smidighet
(Vasudevan et al. 2003).
Moberg-Uvnäs har konstaterat att förutom beröring kan även värme ge oxytocinfrisättning. Effekter
när oxytocin frisätts är till exempel ångestdämpning och lugnande, sänkt blodtryck och puls, höjd
smärttröskeln och sänkt halten av stresshormonet cortisol (Moberg Uvnäs in: Aremyr 2002).
11
Reviderad 2015-12-22
3. FYSISK AKTIVITET
Fysisk aktivitet är ett komplext beteende och definieras, rent fysiologiskt, som all kroppsrörelse som
ökar energiförbrukningen utöver viloförbrukning (Ståhle, 2008). Regelbunden fysisk aktivitet är
nödvändigt för ett hälsosamt åldrande. Vuxna som är 65 år och äldre får betydande hälsofördelar av
regelbunden fysisk aktivitet. Att främjande fysisk aktivitet för just äldre vuxna är särskilt viktigt
eftersom denna patientgrupp är den minst fysiskt aktiva åldersgruppen (Chodzko-Zajo WJ et al.
2009). Att har en reservkapacitet vid ev. sjukdom gör det möjligt att komma tillbaka till tidigare
funktionsnivå efter en sjukdomsperiod, detta är särskilt viktigt för äldre (Helbostad & Frändin, 2015)
Lee I-Min et al. (2012) uppskattade att runt om i världen orsakar inaktivitet 6-10 % av de stora ickesmittsamma sjukdomar som kranskärlssjukdomar, typ 2-diabetes, och bröst- och koloncancer. Även
Världshälsoorganisationen WHO (2009) och Chodzko-Zajo et al. (2009) anger att fysisk aktivitet
minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, vissa former av cancer och diabetes typ 2. Fysisk aktivitet kan
även förbättra den muskuloskelettala hälsan, hjälpa till att kontrollera vikten och minska symptomen
för depression (WHO, 2009). I boken ”FYSS” (2003)anges följande effekter av fysisk aktivitet/träning
bland äldre: Fysisk funktion och vävnadseffekter, kondition, muskelstyrka, ledrörlighet,
kroppsammansättning, balans samt kognition och livskvalitet. Enligt Karp et al. (2013) har det
framkommit mer evidens på att fysisk aktivitet hos äldre kan har en positiv påverkan på psykisk hälsa
såsom minskade depressiva symptom och ångest och att det kan gynna ett kognitivt hälsosamt
åldrande. Det anges dock att mer forskning inom området behövs.
I Sverige tog YFA (yrkesföreningen för fysisk aktivitet) 2011 fram rekommendationer om fysisk aktivet
för äldre, vilka baserades på rekommendationer från WHO:
Utdrag från FYSS, kapitel Fysisk aktivitet för äldre:
För att främja hälsa, minska risk för kroniska sjukdomar, förebygga förtida död samt för att bevara eller
förbättra fysisk kapacitet som kondition och styrka rekommenderas följande:
Aerob fysisk aktivitet rekommenderas i sammanlagt minst 150 minuter per vecka.
Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75
minuter per vecka. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras.
Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10
minuter.
Aktiviteten ska vara av aerob karaktär, där måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning,
medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.
Exempel på fysisk aktivitet som uppfyller denna rekommendation är 30 minuters rask promenad 5
dagar per vecka, 20–30 minuters löpning 3 dagar per vecka eller en
kombination av dessa.
Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås om man utöver detta ökar mängden fysisk
aktivitet. Detta kan ske genom att öka intensiteten eller antal minuter per vecka eller
bådadera.
Muskelstärkande fysisk aktivitet bör utföras minst 2 gånger per vecka för flertalet av
kroppens stora muskelgrupper.
Äldre, det vill säga vuxna över 65 år, bör även träna balans. (Kommentar: Vid uttalad
muskelsvaghet och fallrisk bör träning av balans och styrka föregå aerob fysisk
aktivitet.)
Äldre eller individer med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder, som inte
kan nå upp till rekommendationerna ovan, bör vara så fysiskt aktiva som tillståndet
medger.
12
Reviderad 2015-12-22
Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna korta pauser (”bensträckare”)
med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas för dem som
har ett stillasittande arbete eller sitter mycket på fritiden. Detta gäller även dem som
uppfyller rekommendationerna ovan.
Den rekommenderade dosen aerob fysisk aktivitet för äldre kan också, lite förenklat,
översättas till antal steg. För äldre rekommenderas 7 000 steg per dag eller mer.
Enligt en studie från Storbritannien (där män och kvinnor i åldern 70-93 ingick) uppnådde få äldre
vuxna i Storbritannien nuvarande riktlinjer av fysisk aktivitet. Enligt riktlinjerna i Storbritannien
rekommenderas ≥150 minuter/vecka av måttlig eller kraftig fysisk aktivitet i omgångar av ≥10
minuter (Jefferis BJ et al. 2014). Många människor, framför allt i de äldre åldersgrupperna, har svårt
att uppnå denna nivå av aktivitet, författarna hävdar att när patienter får råd om motion bör
människor uppmuntras till att öka sin aktivitetsnivå i små mängder snarare än fokusera på de
rekommenderade nivåerna (Sparling, 2015).
En svensk studie på 191 personer, varav cirka hälften hade lätt till måttligt svår demenssjukdom,
visade att ett ”högintensivt funktionellt träningsprogram” innehållande benstyrke- och
balansövningar i stående och gående gav positiva resultat. Träningen pågick under 3 månader och
innefattade 29 träningstillfällen. All träningsutrustning i programmet var portabel, vilket innebar att
träningen kunde bedrivas utan tillgång till speciella träningslokaler (Rosendahl et al. 2006).
Strategier för att öka fysisk aktivitet bland äldre personer bör innefatta att öka medvetenheten om
de fördelar och minimera upplevda risker med fysisk aktivitet samt bör miljömässiga och ekonomiska
möjligheter förbättras för fysisk aktivitet (Franco, 2015). Man måste även ta hänsyn till personens
ålder, behov, intresse, hälsotillstånd, omgivande miljö, sociala liv och livssituation när man ska
bestämma vilka metoder eller insatser som ska väljas (Nilsson et al., 2009). Fysisk aktivitet behöver
inte bara innebära fysisk träning som cykling och styrketräning. Det kan lika gärna handla om
vardagssysslor som att handla, ta en promenad eller trädgårdsarbete.
I en styrketräningsstudie gjord i de äldsta åldrarna (90+) visade resultatet att med 40 minuter
styrketräning per vecka förbättrades balans och muskelstyrka. Författarna tror att en följdeffekt
därmed även kan vara en minskad fall- och skaderisk. Ytterligare vinster i studien var minskad
ensamhet och möjlighet till ökad social gemenskap (Murvall, Fritz & Sjöberg, 2013).
Fallprevention
Enligt ”Recommendation from the American College of Sports Medicine and the American Heart
Association” bör balans träning utföras för att minska risken för skador från fall (Nelson et al. 2007).
Det finns samband mellan nedsatt postural kontroll och risken för fallolyckor, men orsakerna till
fallolyckor är multifaktoriella (Ståhle, 2003). Enligt Gillespie et al. (2009) är balans, flexibilitet,
uthållighet och stryka betydelsefullt när det gäller fallprevention. Träningsprogram som inkluderar
två eller fler av dessa delar minskar både antalet fall och antalet äldre som faller. I ”Fallskador bland
äldre” (Sveriges Kommuner och Landsting, 2009) anges också att fysisk aktivitet som ska anses som
fallförebyggande bör innehålla balans, koordination och muskelstyrka och i de nationella riktlinjerna
för vård av personer med demenssjukdom anges det att risken att falla är ungefär dubbelt så hög för
personer med demenssjukdom som för äldre utan kognitiv nedsättning. De vanligaste preventiva
åtgärderna mot fall är exempelvis fysisk träning, genomgång av boendemiljön och översyn av
läkemedel (Socialstyrelsen, 2010).
13
Reviderad 2015-12-22
Förstoppning
I Socialstyrelsens riktlinjer ”Vård för personer med demens” anges fysisk aktivitet som en åtgärd för
att förebygga förstoppning hos personer med demenssjukdom, dock anges det vetenskapliga
underlaget vara svagt (Socialstyrelsen, 2010).
Demens
Fysisk aktivitet kan fungera som förebyggande åtgärd mot utveckling av demens samt lindra
symptom och fördröja utvecklingen av demens (Ståhle, 2015). Enligt en systematisk
litteraturgenomgång gjord 2013 finns det bevis som tyder på att träningsprogram kan ha ett
betydande inverkan på förbättrad kognitiv funktion och förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga
livet (ADL) hos personer med demens(Forbes, 2013). Socialstyrelsens nationellar riktlinjer vid
demenssjukdom anger att fysisk träning kan utföras i form av regelbunden funktionell träning med
vikter och med medelhög till hög intensitet och som är kombinerad (exempelvis gång-, balans- och
rörlighetsträning) och individuellt utformad. Träningens syfte är att förbättra balans, gångförmåga,
benstyrka och funktionell förmåga. Behovet av fysisk aktivitet avviker inte från den övriga
befolkningen, men demenssjuka personer kan ha svårt att tillgodose behovet på egen hand
(Socialstyrelsen, 2010).
Aktiviteter som finns lagrade i procedurminnet, exempelvis cykling, promenader eller dans, är
lämpliga aktiviteter för demenssjuka. Om man exempelvis ska ut och gå är det bra att ha något mål
med promenaden (Berglund, 2011).
Enligt SBU-rapporten ”Demenssjukdomar” (2006) kan fysisk aktivitet (exempelvis promenader) ha
viss effekt på förbättringar avseende funktionell förmåga, fysisk hälsa, gång, kognition och
depression.
Depression
I en svensk avhandling gjord vid Göteborgs universitet 2015 visade det sig att träning har
antidepressiva effekter. All träning planerades utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. De
personer som fick träna kondition förbättrade sin psykiska hälsa jämfört med kontrollgruppen,
träningen leddes av sjukgymnast två gånger i veckan i tio veckor. De som tränade basal
kroppskännedom minskade också depressiva symtom, dock ej lika mycket. All träning användes som
komplement till antidepressiv medicinering (Danielsson, 2015).
Smärta
Fysisk träning kan vara en effektiv smärtlindringsmetod vad gäller långvarig smärta. Fysisk aktivitet
aktiverar kroppens smärthämmande system och ökade nivåer av endorfiner kan uppmätas. Det
verkar krävas relativt intensiv och regelbunden träning (konditionsträning har studerats) för att få
god smärtlindrande effekt (Norrbrink, 2013). Smärta kan många gånger bero på inaktivitet. Målet är
då att försöka öka den äldres fysiska aktivitetsnivå genom att hitta strategier för att handskas med
ex. rörelserädsla och hitta stöttning i omgivningen (Rydwik, 2012).
Enligt SBU-rapporten ”Metoder för behandling av långvarig smärta” (2006) kan träning som
förbättrar styrka, uthållighet, koordination och stabilisering ha goda effekter på smärta vid långvariga
smärttillstånd. Träningen kan vara t.ex. promenader, träningscykel, bassäng eller med hjälp av olika
träningsmaskiner, antingen som hemprogram eller under ledning av en terapeut. Det finns stark
evidens att för personer med nack- och ryggsmärta som får professionellt ledd träning minskar
14
Reviderad 2015-12-22
smärtan mer än hos patienter som endast får allmänna råd om träning och för personer med
ländryggssmärta ger träning mer effekt på smärtan än fysiskt passiva behandlingar eller blandat
passiva/aktiva behandlingar. Även ”AGS-panel” (2002) anger att det finns starka bevis för att
regelbunden fysisk aktivitet minskar smärtan och ökar funktionell kapacitet hos äldre vuxna med
långvarig smärta.
Yrsel
Förekomsten av yrsel tilltar med stigande ålder. Försämrad, förlorad eller störd funktion i en eller
flera av balanssystemets delar kan bero på åldrandet samt av flera olika sjukdomar och skador och
resultera i störd balansfunktion och rörelseillusioner/yrsel. Det är viktigt att ta reda på vilken form av
yrsel det rör sig om för att veta om det är en form av yrsel som kan behandlas med fysisk aktivitet.
Vid akut perifert vestibulärt bortfall stimuleras återhämtningen med ögonrörelser, huvudrörelser och
balansövningar med gradvis ökad intensitet. (Ståhle, 2008). Vid benign paroxysmal positionell vertigo
(BPPV) används två varieranter av behandlingsformer: habitueringsträning och manöverbehandling
(Herdman, Blatt, Schubert in: Ståhle, 2008). Om skador på centrala nervsystemet har uppstått tränas
balans och koordination och möjligen kan viss kompensation stimuleras med rörelseträning. Vid
åldersrelaterad yrsel avser träningen förbättrad balans, koordination och styrka, minskad
rörelserädsla samt ökad aktivitetsgrad (Ståhle, 2008).
I en randomiserad studie av 23 äldre personer över 65 år med centralt orsakad yrsel och/eller
balansrubbning fann man förbättrad balansfunktion och subjektiv symtomskattning efter
balansträning i grupp. Författarna tror dessutom att förbättrad balans hos äldre personer med yrsel
kan initiera positiva effekter på fysisk aktivitet med anledning av minskad rädsla och ökat
självförtroende (Kammerlind, Håkansson & Skogsberg, 2001).
Rörelseträning och fysisk aktivitet kan rekommenderas allmänt för flertalet patienter med yrsel.
Oavsett orsak genererar yrsel och balansrubbningar ofta rörelserädsla och inaktivitet, vilket ger
mindre stimulans av balanssystemet med yrsel och balansrubbning som följd (Ståhle, 2008).
Dans
Dans är en aktivitet som ger motion, styrka, rörlighet, koordination, kondition och balansträning,
dessutom kan den väcka minnen till livs (Berglund, 2011). Resultatet av en litteraturstudie ”Musikens
och dansens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande effekter hos äldre över 60” tyder på att
musik- och dansinterventioner hos äldre har betydande hälsovinster, ett hälsosamt åldrande och
förbättrad livskvalitet hos äldre. Musik väcker och inspirerar människor till ett större initiativtagande
vilket kan bidra till ett rikare liv hos äldre, dans ökar möjligheten till socialt liv och förbättrar
kroppsliga funktioner i form av att motorik, rörlighet och balans (Kallerdahl & Ivanovski, 2014). Dans
bidrar med många goda hälsoeffekter, både fysiskt och psykiskt, förbättrad hjärtpuls, kondition,
självkänsla och kroppsuppfattning. Dans visar också på höjning av den sociala förmågan, kreativitet,
gruppkontakt, ökad tillit och som hjälp att handskas med besvärliga situationer. Dans är en rolig,
hälsosam och flexibel form av fysisk aktivitet som passar flertalet. Dansens många goda hälsoeffekter
gör att den skulle passa förträffligt som en insats inom vården för att få patienterna att må bättre
och få en förbättrad läkningsförmåga (Sandgren, 2013).
Demens
Dans kan vara en aktivitet som finns lagrat i vårt procedurminne vilket är gynnsamt framför allt vid
15
Reviderad 2015-12-22
demenssjukdom. Dansen kan också ses som kravlös och ett sätt att hitta alternativ kommunikation.
Sittande dans går också bra (Berglund, 2011). I litteraturstudien ”Musik och dans i demensvården:
Kan det lugna respektive stimulera den demensdrabbade?” kommer författarna fram till att
känslokontroll, harmoni och möjlighet att fånga personens uppmärksamhet är effekter av musik och
dans och något som lugnar den demensdrabbade. Även vitalitet och gemenskap och kroppskontakt
är effekter av musik och dans och stimulerar aktivitet (Irebring & Norrbohm, 2004). I boken ”Goda
miljöer och aktiviteter för äldre” står det angivet att dans och musik utgår från och omfattar former
som förefaller få betydelsefulla funktioner för personer med demens i deras livsberättande (Wijk,
2004).
Promenad
Promenader är ett förslag på allmänt konditionsträningsprogram som passar äldre, med syfte att öka
ledrörlighet och rörelseomfång, kardiovaskulär funktion samt kondition. Mycket av den praktiska
erfarenheten tyder även på att fysisk aktivitet leder till förbättrad kognitiv funktion och minskad
depression hos äldre. Utifrån detta bör fysisk aktivitet ses som en naturlig del av
rekommendationerna som ges till äldre i fråga om ex. förbättrat minne, tankeskärpa, humör och
initiativförmåga. Promenad är en enkel och naturlig motionsform som kräver lite utrustning, stora
muskelgrupper i benen aktiveras vilket gör det till en bra konditionsaktivitet (Ståhle, 2003).
Promenader i olika miljöer och terräng och på olika under lag kan rekommenderas, svårighetsgrad
och längd bör ökas successivt. Promenader och styrketräning kan komplettera balansträning i
fallförebyggande syfte. För en god balans- och gångfunktion krävs god muskelstyrka (Rydwik, 2012).
Även Liu och Latham (2009) menar enkel vardaglig träning som exempelvis promenader har
betydelse för att bibehålla sin fysiska funktion och även för att minska artrossmärtor.
Smärta
Vid en studie i USA gjord på 33 personer med en medelålder på 73 år gjordes en jämförelse av två
typer av strategier för att hantera smärta (ett utbildningsprogram kombinerat med antingen
instruktion i fysiska smärtlindringsmetoder eller ett ”gångträningsprogram”). Det visade sig att
gångträningsprogram var effektivast (Ferrell et al. 1997), även en studie av Kovar et al. (1992) tyder
på att gångträning också kan vara en effektiv behandlingsmetod både vad gäller förbättrad
gångsträcka som för minskad smärta och minskad läkemedelsanvändning.
16
Reviderad 2015-12-22
4. HJÄLPMEDEL
Det finns olika regelverk över landet vilka hjälpmedel som kan förskrivas och vad man får bekosta
själv. I Blekinge finns ”Förskrivningsanvisningar” som reglerar vilka hjälpmedel som är
förskrivningsbara i Blekinge. Anvisningarna anger dessutom vem som kan förskriva hjälpmedlet samt
vem/vilka som är målgruppen. De vanligaste förskrivargrupperna är arbetsterapeut,
sjukgymnast/fysioterapeut, logoped och sjuksköterska.
Demens
När en person drabbas av demenssjukdom påverkas upplevelsen av den egna självständigheten och
möjligheten till frihet. För att kunna åstadkomma känsla av självständighet fordras att omgivningen
omkring personen är så självinstruerande som möjligt. Det är också viktigt att få fatta egna beslut
även om det är andra som ska utföra själva handlingen. Hjälpmedel kan då underlätta (Aremyr &
Lindell Ljunggren, 2012).
Kognitiva hjälpmedel
Kognition rör sig om de processer som äger rum när hjärnan arbetar med information. Vanliga
problem vid kognitiv funktionsnedsättning är att hålla uppmärksamheten och att kunna planera och
minnas vad man ska göra. Kognitiva funktionsnedsättningar är vanliga vid bland annat förvärvade
hjärnskador, neuropsykiatriska diagnoser, psykiska funktionsnedsättningar och demenssjukdomar.
Det finns metoder, strategier och produkter som kan hjälpa och stödja vid kognitiva
funktionsnedsättningar. I ”Kognitiva hjälpmedel Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen
för personer med kognitiva funktionsnedsättningar” presenteras en enkätundersökning ställd till
hjälpmedelsverksamheterna i Sverige. I enkäten efterfrågades statistik på de tio vanligast kognitiva
hjälpmedlen och de som flesta verksamheter angav var ”memoplanner ”(digital kalender), ”timstock”
(tidsmätare), ”boll/tyngdtäcke” (se nedan egen rubrik: Tyngdtäcke) och ”handi” (en kombinerad
handdator och mobiltelefon) (Adolfsson, 2012).
Att förstå en analog klocka kan ibland försvåras i och med demenssjukdom (pga. försämrat avstrakt
tänkande), digitala klockor kan vara lättare att förstå. Minnesklockor och tidsmätare kan vara till stöd
i vardagen. Elektroniska almanackor kan presentera vilken dag, månad och år det är samt om det är
morgon, middag eller kväll (Anemyr & Lindell Ljunggren, 2012).
”Tänk enkelt” är Anna Oldebrings råd när det gäller hjälpmedel och smarta prylar. Ju mer avancerat
desto svårare att lära sig. Exempel på hjälpmedel som kan vara användbara vid demenssjukdom är:
Elektronisk kalender (Förgätmigej), Klocka med inspelade meddelande (ex. ”dags att åka till
vårdcentralen”), Medicinkarusell, Nyckelfinnare, Whiteboard(Svenskt Demenscentrum).
Tyngdtäcke
Tyngdtäcken är ett samlingsnamn för olika typer av täcken som genom sitt djupa sinnesstimulerande
tryck aktiverar både känsel och led- och muskelsinnet. Det finns olika modeller av tyngdtäcken,
exempelvis fibertäcken, bolltäcken och kedjetäcken. Djup sinnesstimulering skulle kunna beskrivas
som en av flera somatosensoriska förnimmelser i samband med att man kramar, gosar, klämmer,
stryker, eller håller om (Krauss, 1987). Leverantörerna av tyngdtäcken anger att tyngdtäcken ger
positiva effekter hos personer med t.ex.: Motorisk oro, ADHD, Sömnproblem, Psykos,
17
Reviderad 2015-12-22
Autism/Aspergers syndrom, Oro/ångest, Ätstörningar, Demens, Koncentrationsproblem (ProVista
kognition, Somna, Komikapp). Pinkney (1998) anser att frågan inte är om sinnesstimulerande miljö
skall användas, utan snarare på vilket vis de skall användas effektivt, för att möta de behov som finns
hos äldre personer med kognitiva nedsättningar.
En leverantör av fibertäcken beskriver sin produkt som mjukt som har följsamma och omslutande
egenskaper som ger en känsla av trygghet och lugn. Personer som har svårt att komma till ro kan ha
stor nytta av ett tyngdtäcke och en stunds vila under täcket kan dämpa ångest och även ge
smärtlindring (ProVista Kognition).
En leverantör av kedjetäcken beskriver att täcket är ett tyngdtäcke framtaget för att lindra oro,
ångest och sömnlöshet där täckets vikt har en lugnande inverkan (Somna).
I rapporten ” Kognitiva hjälpmedel. Nationell kartläggning av hjälpmedelsförsörjningen för personer
med kognitiva funktionsnedsättningar” med syftet att bl.a. kartlägga hur förskrivning av kognitiva
hjälpmedel och annat kognitivt stöd sker som del i arbetsterapeutisk intervention för personer med
psykisk funktionsnedsättning framkom att tyngdtäcken påverkar dygnsrytm och sömn. Tyngdtäcken
angavs vara ett effektivt hjälpmedel för att hjälpa personer att få en bättre nattsömn, minskad oro
och ångest. Följdeffekten blev att brukaren sov bättre på natten, fick en djupare sömn och vaknade
då enklare på morgonen. Brukaren orkade mer och fungerade bättre i vardagen. Tyngdtäcken bidrog
också till att brukare lättare kunde gå ner i varv (Dahlberg, 2008).
I studien ”Effects of a weighted blanket on insomnia” utvärderas effekten av kedjetäcken hos friska
vuxna personer med insomningssvårigheter. Tyngdtäcken visade sig har en positiv inverkan på
sömnen, både subjektivt och objektivt. Deltagarna fick en lugnare sömn och minskade rörelser på
natten (Ackerly et al. 2015).
Demens
I en skrift, som togs fram i samband med ett projekt som drevs på ett vård- och omsorgsboende med
demenssjukdom i Älvsjö, beskrivs en modell för aktivering, sinnesstimulering och avslappning för
svårt demenssjuka personen. En äldre person med demenssjukdom kan ha svårt att uppfatta
kroppens gränser, viket kan skapa oro och otrygghet. Ett bolltäcke införskaffades på boendet med
förhoppning om att de boende skulle kunna komma till ro, kanske utan sömnmedel. Erfarenheterna i
projektet visade att det inte var så lätt som de hoppats på men om man ska använda ex. bolltäcken
ska det göras av en välkänd vårdare som inger trygghet och att täcket behöver introduceras
successivt genom att först lägga det på benen och sedan ta det högre upp efter hand. Man kan
behöva prova många olika alternativ vid användandet av bolltäcker och det passar heller inte alla
(Kärrman, Olofsson 2006). I en artikel ”Dockor och bolltäcken” som publicerades i ”Allt om
läkemedel” beskrivs en äldrevårdssatsning i Halland där man bland använder bolltäcken för att
minska oro och aggressivitet bland äldre med demenssjukdom. Bolltäcken används på natten i
sängen eller sittande i stol på dagen. Det beskrivs även här att bolltäcket kräver en långsam
tillvänjning och om det går för fort är det många patientet som puttar undan det (Hedlund, 2007).
I en intervjustudie med kvalitativ ansats ”Bolltäcke och värmedynor som behandlingsredskap till
personer med demens - vårdpersonals erfarenheter” anger Aremyr att förhoppningen är att
resultatet av studien skall tas som intäkt för behovet av rehabiliterings/omvårdnadsordinationer vid
BPSD. Strategier med mål att öka välmående hos patienter ska kunna ordineras och bolltäcke är
18
Reviderad 2015-12-22
exempel på ett behandlingsredskap som en sådan ”vid behovs-rehabiliterings-/
omvårdnadsordination” skulle kunna inkludera (Anemyr, 2002).
19
Reviderad 2015-12-22
5. KOST/NUTRITION
Äldre människors energibehov är lägre än yngre människors, dock är behovet av viktiga
näringsämnen lika högt. Därför bör man lägga extra vikt på balansen mellan energi och
näringsinnehåll. Depression och förlusten av livspartner eller vänner kan bidra till ensamhet, vilket i
sin tur kan leda till matvanorna blir sämre. Matvanorna kan även påverkas negativt av t.ex. minskad
aptit på grund av för lite fysisk aktivitet, muntorrhet och förstoppning (som biverkning av mediciner),
ät och sväljsvårigheter, försämrat smak- och luktsinnet, dåliga tänder samt demens och depression
(Statens Folkhälsoinstitut, 2007). I socialstyrelsens termbank definieras undernäring som ” tillstånd
där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma
förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en person sjukdomsförlopp”.
Undernäringstillstånd leder till en försämrad förmåga att återhämta sig efter skador, sjukdom och
operationer (Rydwik, 2012). Vid måltiden kan olika omvårdnadsåtgärder behöva vidtas, t.ex. att få en
bra sittställning eller annan anpassning av måltidsmiljön. I ”Omvårdnadsmagasinet” nr 1 2009
beskriver Mona Wentzel Persenius att en bra näringstillförsel är avgörande för människans liv, hälsa
och tillfrisknande. De mest frekventa riskerna med undernäring är problem med trycksår, infektioner
och en längre rehabilitering innan patienten tillfrisknar (Lundström, 2009).
Norman et al. (2007) anger att undernäring är vanligt ibland sjuka patienter men är ofta oupptäckta
eller underskattade. Undernäring ökar sjuklighet och dödlighet i akuta och kroniska sjukdomar,
försämrar tillfrisknandet och rehabilitering, förlänger behandlingstid, och ökar behandling kostnader.
I en cochrane-studie visade det sig att undernäring har viktiga effekter på återhämtningen. Det har
ett starkt samband med nedsatt immunsvar, nedsatt muskel och andningsfunktion, fördröjd
sårläkning, totalt sett ökade komplikationer, längre rehabilitering, ökad vårdtid och ökad dödlighet.
Ansträngningar måste också göras för att ge normala måltider och mellanmål som uppfyller behoven
hos äldre människor och att hjälpa till med matning om det behövs (Milne et al., 2009).
Demens
Enligt ”ESPEN guidelines on nutrition in dementia” rekommenderas screening för undernäring genom
kontroll av kroppsvikt. Näringsproblem är en del av sjukdomen, personer med demens löper hög risk
att utveckla undernäring. Undernäring bidrar till sjukdomsprogression, och närings insatser erbjuder i
allmänhet möjlighet att motverka dessa problem I samtliga stadier av sjukdomen kan oral nutrition
stödjas av lämplig och tilltalande mat i en trevlig miljö, med tillräcklig omvårdnad stöd och
eliminering av möjliga orsaker till undernäring (Volkert et al., 2015).
I en studie gjord på ett Svenskt demensboende konstaterades att undervikt är vanligt förekommande
samt att det var relaterat till låg kognitiv förmåga. I studien undersökte man om näringsdryck
förbättrade BMI samt kognitiv förmåga (MMSE Mini-mental state examination)och ADL (activitys of
daily life). Efter fem månader med interventionen ökade deltagana i vikt med genomsnitt 3,4 kg
medan kontrollgruppen inte visade någon viktökning. ADL och MMSE visade dock inte på några
förändringar men författarna menar att det studeras vidare (Faxén Irving et al., 2002).
20
Reviderad 2015-12-22
Pajalagröt
Om man drabbas förstoppning har man svårt att tömma tarmen. Ofta beror det på att man dricker
för lite och äter mat som innehåller för lite fibrer. Om besvären inte beror på någon sjukdom eller
läkemedel finns det en hel del man kan göra själv. Många gånger blir det bättre om man dricker
ordentligt, äter mat som innehåller fibrer och rör på sig så att tarmarna hålls igång (1177). Torkad
frukt, plommon, fiberberikat bröd och gröt kan vara ett förstahandsval vid trög mage. Pajalagröt är
en gröt rik på fiber och katrinplommon och är ett alternativ till laxermedel.
Säröbomb
I artikeln ”Inga onödiga piller i Halland” beskrivs det att Halland har satsat hårt på att äldre ska få
bästa möjliga läkemedelsbehandling och det anges att en viktig del i arbetet är att hitta icke
farmakologiska metoder. Säröbomber, som är kaloririka drycker som arbetats fram av personalen i
Särö i Kungsbacka, är ett exempel. Drycken kan äldre få i stället för sömnmedel, då man sover bättre
när man är mätt (Perkiö, 2008). I god sömnhygien ingår att den äldre är mätt vid sänggåendet
(Ekwall, 2010). Flera kommuner/landsting/regioner i Sverige anger att Säröbomb kan vara en icke
farmakologisk metod för att ex. sova bättre.
I ett projekt i Malmö var målsättning var att korta nattfastan från ca 15 timmar till ca 11 timmar.
Detta genomfördes med hjälp av genombrottsmetoden. Man serverade en ”sängfösare” som
kvällsmål. Sängfösaren är komponerad så att den ska vara god, enkelt fixad samt energi- och
näringsrik. I utvärderingen angavs flera positiva effekter av kortare nattfasta, exempelvis såg
personalen att vårdtagarna tyckte om nattmålet och några blev lugnare och sov bättre samt att
närstående uppskattade arbetet (Andersson Stefanovic, 2006).
21
Reviderad 2015-12-22
6. KULTUR
Wikström (2010) menar att i dagens forskning finns det belägg för att konstkultur utgör en viktig
faktor för psykisk och fysisk hälsa, inte minst för äldre. Upplevelser av olika slag är viktiga även när
man blir äldre, exempel på upplevelser kan vara sång, musik, konserter, dans eller film. Det viktiga är
kulturarrangemangen väljs/anpassas utifrån vad de äldre önskar, det kan då bidra till att både de
äldre och medarbetarna blir engagerade, nöjda och mår bra (Edberg, 2011). I ”Hälsa på lika villkor –
nationella riktlinjer ” står det: Positivt engagemang och deltagande i kulturella aktiviteter är
främjande för hälsan. Att möta nya upplevelser, delta i skapande verksamhet, läsa böcker, få social
och kulturell stimulans – allt handlar om att få nya perspektiv och också få redskap att tolka sig själv.
Direkta kulturaktiviteter i vården har gett positiva resultat för patienternas hälsa. Kulturen som både
en skapande och läkande kraft är underskattad (SOU 2000:91). En förklaring till varför
kulturaktiviteter kan vara verksamma kan vara att aktiviteter av det här slaget talar till det friska hos
oss, inte till det sjuka. I ett projekt där man studerade kulturen som verktyg vid långvarig smärta
framkom en gemensam egenskap hos alla programpunkter var att deltagarna får möjlighet att lämna
den vardagliga situation som domineras av den egna smärtproblematiken och vara i de tillfälligt
organiserade sinnevärldar som aktiviteterna åstadkommer. Den typen av aktiviteter gör det möjligt
för deltagarna att befinna sig i det friska istället för det tillstånd de annars vanligen befinner sig i
(Rydstad et al., 2015). I boken ”Kultur för hälsans skull” slås ett slag för de konstnärliga och kulturella
värdena runt omkring oss och visar hur vi kan använda dem för att må bättre. Forskning visar att
hjärnans formbarhet kan påverkas när vi upplever kultur. När hjärnan förändras kan
minnesaktiviteten öka och även påverka möjligheten till nyinlärning. Det ta del av kultur passivt kan
ha lika stor inverkan som om vi gör det aktivt (Horwitz & Bojner, 2012). Det går att stärka
rehabiliteringen genom att låta patienter ta del av olika fysiska och sociala aktiviteter (Sigurdsson et
al., 2014).
Konst/bild
I boken ”Goda miljöer och aktiviteter för äldre” beskrivs det att konstbilder utgör ett kognitivt och
emotionellt redskap vars associationer lyfter fram äldre vårdtagares, erfarenheter, kunskaper och
känslor för bearbetning och diskussion. Nya möjligheter till kommunikation uppstår och sambanden
mellan konstbilden och den äldres känslor blir synliga. Konst är inte bara förströelse utan forskning
visar att det finns belägg för att äldres hälsa och välbefinnande påverkas positivt då de ägnar sig åt
dialoger kring konstbilder. Enligt författaren borde konstkultur ingå i omvårdnadsarbetet, för att nå
kontakt och söka kommunikationsvägar som bidrar till livskvalitet (Wijk, 2004). Speciellt för äldre
med demens kan kreativa terapimetoder vara ett sätt att kunna kommunicera och uttrycka sig på
(Rome, 2005). Skapandeprocessen kräver oftast koncentration och uppmärksamet, vilket är centrala
delar i medveten närvaro. Samtidigt underlättar kreativitet kommunikationen med andra (McBee,
2011)
Konst och visuella minnen kan även stimuleras passivt, exempelvis kan ett foto användas för att
väcka minnen (McBee, 2011). Wikström (2010) beskriver en kontrollerad interventionsstudie där
bildsamtal användes för kvinnor i 70-97 års ålder. I studien förbättras deltagarnas blodtryck och
laxermedelsintag positivt. Även ett bättre stämningsläge registrerades hos ”bildgruppen” i
förhållande till kontrollgruppen.
22
Reviderad 2015-12-22
I forskning har det observerats att upplevelsen av konst och praktiskt konstnärligt arbete kan bidra
positivt till hjärnans aktivitet och flexibilitet och hindra eller förhala en demensutveckling. Praktiskt
konstnärligt skapande kan i och med det vara ett bra uttryckssätt för exempelvis personer med afasi
(Malmsten).
Alzheimerfonden genomför ett nationellt projekt (2013-2015), Möten med Minnen, som är riktat till
människor som drabbats av någon form av demenssjukdom. Under specialvisningar på några av
landets museer kommer samtal och diskussioner att hållas med personer som är i ett första stadium
av en demenssjukdom. Dessa samtal kan locka fram minnen som tidigare varit dolda. Syftet är att
öka de drabbades livskvalitet och att genom intellektuell stimulans träna upp hjärnans förmåga. Idén
kommer från USA där man haft positiva resultat med modellen, exempelvis har det genererat i bättre
självkänsla och anhöriga har upplevt bättre och jämnare humör (Alzeimerfonden).
Sång/Musik
Musik kan distrahera, öka välbefinnande, ge avkoppling, lindra lidande och främja hälsa. Detta är
anledningar till att det är en omvårdnadshandling som hör hemma i vården (Nilsson, 2010). I ”Kultur
och hälsa – ett vidgat perspektiv” anges att musik bidrar till människors existentiella hälsa genom att
stimulera upplevelser av meningsfullhet, sammanhang och hopp. Genom att lyssna på musik för
avslappning, glädje och tröst eller för att känna förankring, hemkänsla och gemenskap kan människor
påverka sitt humör och välbefinnande. (Sigurdsson et al., 2014).
Rytmen och harmonierna påverkar oss olika, man kan bli lugn, pigg, glad, eftertänksam, sorgsen och
en del kan till och med känna obehag. Musik måste situations anpassas, beroende på om det
exempelvis ska dansas eller bringa avslappning. Positivt med musik och sång är att aktiviteten är
ganska enkel att anpassa och att alla kan medverka (Edberg, 2002). All musikupplevelse påverkar
dock inte hälsan i positiv riktning, effekterna beror på individuella erfarenheter av musik,
omständigheterna kring muskiken och om det är tillfälliga eller regelbundna upplevelser. Musik kan
ha hälsofrämjande effekter om den används på rätt sätt, t.ex. vid strokebehandling och komplement
till annat i t.ex. rehabilitering och demensvård (Theorell, 2010).
Musik kan användas av vårdpersonalen i det dagliga vårdarbetet för att skapa en bra atmosfär som
skapar gynnsammare förutsättningar för vården på något sätt. Man kan spela musik i samband med
till exempel måltid eller morgontoalett eller som ett rogivande inslag om det är orolig på
äldreboendet (Wijk, 2004). Nilsson (2008) beskriver att den allmänt accepterade teorin för effekten
av att musik minskar smärta, ångest och stress är att musik fungerar som avledning och
patientensuppmärksamhet tas bort från negativa stimuli till något trevligt och uppmuntrande. I en
systematisk översikt av 42 randomiserad kontrollerad studier angående musikens effekt på smärta
och oro visade det sig att ungefär hälften av studierna visade positiva effekter på oro och smärta.
Minska hjärtfrekvens, lägre blodtryck och minskad andningsfrekvens var också effekter som
uppmättes. Författaren anger även kliniska rekommendationer vad gäller musik i praktiken: den ska
vara flödande och långsam (ca 60-80 slag/minut), instrumental, ljudvolym på max 60 dB och
varaktighet i minst 30 min(Nilsson, 2008).
Enligt Västfäll et al. (2010)finns det fog för den gängse uppfattningen att musik påverkar vår hälsa,
särskilt den musik som individen själv valt leder till positiva känslor och avslappning, vilket i sin tur
23
Reviderad 2015-12-22
leder till ökad hälsa och välbefinnande. De har också sett att stresshormonet kortisol sänks mer vid
avkoppling ihop med musiklyssnande än avkoppling utan musiklyssnande.
I Arvidsjaur pågick under 2008 ett projekt med musik- och rörelseträffar. Avsikten med studien var
att bidra till fysiskt och psyksikt välbefinnande och syftet beskrivs som att öka kunskapen om musik
och rörelse som verktyg inom äldreomsorgen. I studien ingick 34 personer (70-90 år) på två
äldreboenden och en grupp som bodde hemma med stöd av hemtjänst. Deltagarna visade sin
uppskattning, var på gott humör, märkbart nöjda, trygga och tillfreds. Personalen upplevde att de
kom de äldre närmare och blev en väg till kommunikation (Hamre & Zingmark, 2012).
Ett projekt på Gellinergården i Jämtland, med syfte att förbättra bemötande och det sociala
innehållet för de boende, startades upp 2010. På boendet bildade en musik- och kulturgrupp, vid
musikstunderna är oftast någon som sjunger och spelar tillsammans med de boende. Personalen
uppmärksammade musiken som ett bra medel för kommunikation. En av de boende med
demensdiagnos som inte kommunicerat verbalt på länge började en dag att sjunga med när de sjöng
en gammal visa. Personalen upplever att deras känsla av att kunna sjunga och vara med stärker deras
självförtroende och självkänsla. Sången och musiken har blivit en metod för att skapa lugn, ibland
använder personalen sång och nynnande för att skapa lugn och en bra stämning i vissa situationer
som kan uppfattas som besvärliga eller integritetskränkande för en del av de boende (Vestlin, 2014).
Inom hospicevården har musik visat sig ha positiva effekter för den palliativa patienten i form av ökat
välbefinnande och avslappning och minskad smärta (Nilsson, 2010).
Demens
Särkämö et al (2013) påvisar i en randomiserad kontrollerad studie att regelbundna musikaliska
aktiviteter kan ha en viktig roll för att upprätthålla kognitiv förmåga, förbättra humöret och
livskvalitet, samt främja välbefinnande vid mild/måttligt svår demens. Musikaliska aktiviteter kan
därför användas i demensvård och rehabilitering.
I en litteraturstudie (Wall & Duffy, 2010) om musikterapi visar flera studier att levande individuellt
vald musik har bäst effekt på beteendet hos äldre personer med demens. Agitation minskade,
inklusive verbalt aggressivt och icke fysiskt aggressivt beteende. Musik terapi har positiva effekter på
humör och socialisering av patienter med diagnosen demens.
I en systematisk översikt angående musik för att minska den agiterande beteende hos personer med
demens belyses nyttan av musik som en intervention för att hjälpa patienter hantera agiterande
beteendeproblem, dock fanns det svagheter och begränsningar i studierna som ingick (Lou, 2001).
Nilsson (2010) menar att musiklyssning kan reducera ett oroligt och aggressivt beteende hos
personer med demenssjukdom. Musik kan även stimulera minnet, den språkliga förmågan, innehåll
och ordflöde samt minska den kognitiva försämringen hos en person drabbad av Alzheimer. Även i
boken ”Äldres hälsa och ohälsa” anges att musik kan ha en lugnande effekt (Ekwall, 2010)
Körsång
Körsång är känt för att främja välbefinnande. I en internationellt uppmärksammad artikel kommer
det fram att körsång stimulerar hjärtvariabiliteten (hur snabbt ett hjärta kan ändra rytm). En orsak
kan vara att när man sjunger krävs en långsammare andning än normalt, vilket i sin tur kan påverka
hjärtaktiviteten (Vickhoff et al., 2013). Att sjunga i kör har även visat sig ha positiv inverkan på äldre
24
Reviderad 2015-12-22
personer och att det inte bara är det psykiska välbefinnandet som påverkas positivt, utan även det
fysiska välbefinnandet och de äldres aktivitetsutövande. Exempelvis minskades användandet av
läkemedel, färre läkarbesök genomfördes, färre hälsoproblem uppstod och fler tog initiativ till att
utöva aktiviteter(Cohen et al., 2006).
Musikterapi
Världsorganisation för musikterapi (WFMT) fastslog 1996 följande definition av musikterapi:
”Musikterapi innebär att en utbildad musikterapeut använder sig av musik och/eller musikaliska
element (ljud, rytm, melodi, harmoni) i en process avsedd att möjliggöra och främja kommunikation,
relaterande, inlärning, mobilisering, uttryck och andra relevanta terapeutiska mål med syfte att
tillgodose fysiska, emotionella, mentala, sociala och kognitiva behov” (Förbundet för Musikterapi i
Sverige).
Sömn
Att lyssna till lugn och avslappnande musik vid sänggång kan förbättra sömnkvalitén, ex att man
sover längre, har mindre sömnstörningar och därmed bättre vaken tid under dagen (Nilsson, 2010)
Vårdarsång
Hammar et al (2010) anger att vårdarsång skulle kunna betraktas som en form av omtänksam
behandling för personer med demens eftersom det kan erbjuda ett sätt för dem och deras vårdgivare
att framgångsrikt interagera och samarbetar under vårdsituationer.
I en studie ” Caregiver singing and background music in dementia care” fann man positiva resultat för
alla nio patienter som man sjöng med, men det är utan tvekan så att sång inte passar för alla, eller
åtminstone inte i alla situationer. Det kan finnas tider då sång är mer störande än positivt för en
patient. Hur som helst tyder det på att sång är bland de mest funktionella och universella sätten att
kommunicera med personer med demens. Författarna menar att individualiserade sång i själva
verket kan vara den högsta graden av personligt engagemang som vi känner till inom demensvården
(Götell, Brown & Ekman, 2002).
I en studie (Götell, Brown & Ekman 2000) inriktad på effekterna av musik i form av musikterapi eller
omvårdnadsåtgärder och inte som kulturevenemang, ville man belysa vikten av musikevenemang för
reaktioner och sociala interaktioner av patienter med demens eller misstänkt demens och deras
vårdgivare. ”Vårdarsång” visade sig vara ett effektivt sätt att förbättra patientens humör och minne
samt sociala interaktioner mellan patienter och vårdgivare. Författarna föreslår att aktivt
musikskapande har potential att användas på två olika sätt i omvårdnad: vårdarsång som
musikevenemang i grupp men även vårdarsång i omvårdnadssituationer.
I en intervju med Eva Götell beskriver hon införandet av sång under morgontoaletten, först i form av
inspelad bakgrundsmusik. Vid kommande tillfälle sjöng vårdaren, gärna tillsammans med den
boende. Resultatet var påfallande berättar Eva Götell. Sången tycks ha en lugnande inverkan på de
boende. De var mindre förvirrade, nyp och slag försvann. Bäst effekt hade vårdarsången – när man
sjöng tillsammans med den boende upphörde även de skrik som tidigare förekommit (Svenskt
demenscentrum).
25
Reviderad 2015-12-22
Teater
På vissa håll i Sverige används teater som en behandlingsform för personer med olika former av
stressrelaterad smärta. I ”den helande teatern” som utvecklats i Stockholm har man upptäckt att de
patienter som skattar eller tolkar starkast känsloladdning har minskat sina smärtor mest, detta
benämns ”uttryck av känslomässig laddning” och är viktig när det gäller den smärtlindrande effekten.
Tealterspel kan även plocka fram olika nyanser i olika känslospektra. Dikter, poesi, sagor och
berättelser kan också användas för att utforska olika känsloyttringar (Horwitz & Bojner, 2012).
I artikel ”Respekt och lyhördhet när clownerna sprider glädje” beskrivs en kaffestund med en grupp
tysta åldringar, några med demenssjukdom, på äldreboendet Guldbröllopshemmet. Under
kaffestunden kommer två Clowner in, vars avsikt är att pigga upp, glädja och höja livskvaliteten hos
de äldre med demenssjukdom. Clownerna kan bidra med andra metoder när orden inte längre
fungerar som kommunikation. Minspel, gester, beröring, musik och färg används vid de
improviserade stunderna. Teamcoachen på boendet upplever att clownbesöken lockar fram dialog
och underlättar kontakten mellan anhöriga och de boende (Björklund, 2015).
I artikeln ”När teater blir friskvård” beskrivs ett teaterprojekt i Ronneby kommun. På
demensavdelningar skapas små teaterarrangemang, exempelvis en dansbana från 1946 med allt vad
det tillhör. Teaterpedagogen Annie Gylling menar att de äldre tycker att det är roligt och många
gånger väcker det här gamla minnen för dem. Hon tycker även att kultur som friskvård är ett
vinnande koncept. Dels tränas minnet upp hos den som är dement, och det kan också bidra till
minskad medicinering. Enhetschef en tycker också att teaterprojektet är bra för dem som är
dementa, det handlar om att de äldre ska få möjlighet att minnas tillbaka (Blekinge läns tidning,
2015). I rapporten ”Teater för äldre- metoder för drama och teaterpedagogik inom äldreomsorgen
Ronneby kommun 2014” utvärderas teaterprojektet. Olika teman spelades upp med hjälp av
improvisationsteater och man använde sig av musik, sång, dans och bildkonst. I utvärderingen var
det genomgående att deltagarna upplevde glädje och delaktighet men det framkom även att
deltagarna somnade gott på kvällen efter aktiviteten. Att deltagarna blev mer aktiva och tränade
minnen var också positiva erfarenheter (Gylling & Sturesson, 2014).
26
Reviderad 2015-12-22
7. MILJÖ
Att vistas i miljöer som är berikade gör att vår stresstolerans ökar. Totalt sett ger den berikade miljön
en ökad tillgång till hjärnan genom att vi lättare kan minnas saker och ting (Horwitz & Bojner, 2012).
Upplever gör vi framför allt med våra sinnen, vi uppfattar med vår syn, hörsel, lukt, känsel och våra
rörelser. Våra sinnesfunktioner kan vara mycket olika, allt från normala till nedsatta eller helt saknas.
Ofta påtalas det att det är viktigt för äldre att få komma ut på ett enkelt sätt, kontakten mellan inne
och ute är viktig (Wijk, 2004). På demenscentrums hemsida citeras Helle Wijk enligt följande: En god
vård- och boendemiljö för personer med demens kännetecknas av de faktorer som skapar trivsel och
hemkänsla och som bidrar till att personen kan fungera på ett adekvat sätt i miljön. Fokus bör ligga
på att stödja orientering och meningsfulla sociala relationer och att skapa en trygg, lättolkad och
säker miljö som erbjuder möjlighet till både avskildhet och socialt umgänge. Det tycks som om en god
vård- och boendemiljö både består av direkta åtgärder i den fysiska vårdmiljön och indirekta i form av
ett meningsfullt innehåll utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, säger Helle Wijk (Svenskt
Demenscentrum).
Det finns en uppmärksammad studie av en sjuksal, där häften av patienterna låg i sängar med utsikt
mot en tegelvägg, medan den andra hälften kunde se ut över en skog. Undersökningen visade tydligt
att patienterna med den mer trivsamma utsikten använde mindre smärtstillande läkemedel, kunde
skrivas ut tidigare och även hade ett bättre allmäntillstånd när de lämnade sjukhuset (Ulrich, 1984).
För personer med demenssjukdom är omgivningarna och miljöns utformning extra viktig då hög
igenkänningsgrad är betydelsefullt för känslan av identitet och integritet bekräftas genom detta.
Enligt erfarenheter från Solbergamodellen bekräftas att miljön kan ge associationer till platser där de
boende varit tidigare i livet. Detta kan g nya samtalsämnen och kunskap och personens liv (Kärrman
& Olofsson, 2006).
Ett gott exempel från Minnesklinikens team Malmö vid Skånes universitetssjukhusvid är att visning av
naturbilder, visade sig kunna ha positiv effekt med avseende på att lindra agitation och känslomässig
stress hos patienter med demenssjukdom. Många patienter tyckte att det var en positiv upplevelse
att se på bilderna, det var intresseväckande och engagerande. Patienterna blev avslappnade och
kände sig gladare för stunden. Det anges dock att direkt mänsklig kontakt och naturupplevelser är
mer välgörande än bildvisning, men att se på naturbilder kan ändå vara ett sätt för patienter med
demenssjukdom, som inte har möjlighet att komma ut, att få uppleva naturen(Svenskt register för
Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens ).
I boken omvårdnad och omsorg vid demens står det beskrivet att människor som bor på
äldreboenden ibland har problem med att orientera sig, särskilt om en person lider av demens eller
förvirring. Att underlätta orientering kan underlätta dessa problem, exempelvis kan symboler istället
för text användas som vägledning för att ex. hitta till WC eller kök (Ragneskog, 2011).
2015 skapades ”Checklista - Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet- Stöd för att
underlätta aktivitet och delaktighet för personer med demenssjukdom” av Myndigheten för
delaktighet. Finns att hämta hem på www.mfd.se. (Myndigheten för delaktighet).
27
Reviderad 2015-12-22
Djur
Med djur avses framför allt sällskapsdjur som oftast har flera funktioner som att ge psykisk, social
och fysisk stimulans, de kan skapa trygghet och ibland vara till ”nytta” och då vakta, jaga eller dra.
Äldre blir mer beroende av att utnyttja mångsidigt stimulerande aktiviteter som därutöver inte är
starkt språkberoende och ålderskänsliga, djur (som aktivering i egenvård och på institution) är
lämpliga aktiviteter som motsvarar dessa behov(Norling, Djur i vården). Umgänge med sällskapsdjur
tillhör de naturbaserade, hälsofrämjande miljöer och aktiviteter som har exempelvis stor inverkan på
psykisk och fysiskt hälsoläge, stressreduktion och återhämtning. Positiva effekter har hittats genom
forskning inom följande typer av hälsa, vårdkonsumtion och vårdmiljöer: psykiska, sociala, fysiska
samt medicinska och ekonomiska (Wijk, 2004).
Husdjur (framför allt hunden) har betydelse för oss människor både fysiskt, psykiskt, socialt och
existentiellt. Hunden kan ge trygghet, tillgivenhet och gemenskap och kan dessutom ge uppskattning
och glädje. Detta medför att kan detta tillgodose människans behov av självförverkligande och
självrespekt (Strang et al. in: Edberg, 2002).
Troligen är sällskapsdjurens viktigaste uppgift att älska människan. Ingen är för gammal, för ful eller
för fattig för att vinna ett djurs kärlek. Sådan kärlek har faktiskt visat sig ha nytta för oss genom att
många sjukdomar som förvärras av ensamhet, som hjärtsjukdomar och viss typ av cancer kan
minskas genom djurs kärlek, på samma sätt som mänsklig kärlek gör. Djur är ingen ”mirakelmedicin”
men kan med ett litet signifikant bidrag vara en komponent som bringar hälsa (Beck & Katcher,
1996).
I en systematisk översikt om effekter och vetenskapligt stöd för vårdhund för äldre i särskilt boende
finner man att det vetenskapliga underlaget, fyra studier, håller medelhög kvalitet men utfallet
klassas som otillräckligt enligt GRADE. Det anges dock att för enskilda personer kan det ha betydelse
och göra skillnad att träffa en vårdhund även om resultaten på gruppnivå inte når tillräcklig statistisk
styrka. Resultaten tyder på att det finns positiva effekter vad gäller psykisk ohälsa, positiva känslor
och ensamhet (Socialstyrelsen, 2014).
Håkansson (2009) beskriver att kontakt med djur minskar och gör oss mer motståndskraftiga mot
stress, vilket visar sig i sänkt puls, blodtryck, cortisolhalt i blod och saliv. Vi känner oss lugnare och
tryggare tillsammans med djur och studier visar att djur skapar glädje och förbättrar humöret. Vid
beröring (ex. när man klappar ett djur) frigörs oxytocin i kroppen vilket stimulerar välmående.
Kontakten mellan djur och människa bygger på en ordlös relation och samspel. Forskning tyder på att
husdjur har en positiv inverkan på människan, men vilka processer och mekanismer som är
verksamma är ännu inte helt utrett.
Ulrich (2002) har utifrån forskning skapat en teori ”supportive healthcare design”, vilken innehåller
tre grundprinciper som styr hälsoeffekter som stressreduktion och stressrelaterade sjukdomar,
buffring och coping. En av dessa teorier är ”få socialt stöd”. Positivt socialt stöd kan ha positiva
effekter på vårdlängd, stress och överlevnad. Exempelvis har djur speciellt goda effekter på
gemenskap och förbättring av socialt stöd för både patienter och personal(Ulrich/Dilani in: Norling,
2002).
På Solberga vård- och omsorgsboende i Älvsjö finns flera djur (katter, undulat, fiskar och tillgång till
hund). Medarbetarna är medvetna om djurens positiva effekter, såsom att känna trygghet och lugn,
28
Reviderad 2015-12-22
sänkt puls och blodtryck samt kravlös och kärleksfull kommunikation, och därför finns möjligheter till
goda möten med djuren (Kärrman & Olofsson, 2006).
Demens
Vårdhundar (en utbildad hund tillsammans med en hundförare) används exempelvis mot ångest och
oro i demensvården. Att klappa en hund kan ofta räcka för att lugna en förvirrad och orolig person
(Håkansson, 2009).
På Svenskt Demenscentrums hemsida beskriver enhetschef Lotta Folkesson ett projekt som har
funnits i Karlskrona kommun där hundförare och terapihundarna Nadja och Bosse besökt
äldreboenden. Detta sker inom ramen för ett projekt som pågått sedan december 2010. Både
personals och brukarnas upplevelse av besöken av hundarna var positivta. Personalen upplevde att
brukarna blir gladare, lugnare, hundarna hjälper till att finna gamla minnen från tidigare upplevelser
tillsammans med djur och det skapar samtalsämnen. Personalen upplevde att den positiva effekten
varade från några timmar till hela dagen. Ingen kunde hitta något negativt med besöken (Svenskt
Demenscentrum).
Färg
Framför allt färgskillnader mellan det vi betraktar och dess bakgrund är viktigt. Personer med
demenssjukdom verkar uppmärksamma och reagera på kulörtstarka färger och ange de som positiva.
Färgskillnader mellan figur och bakgrund förtydligar och underlättar tolkning och orientering och
miljön, kan exempelvis användas för att framhöva möbler och trappräcken (Wijk, 2004). Ett rums
form och gränser kan markeras med ljushetsskillnader mellan väggarnas färger för att underlätta
djupseende och rumsuppfattning (Edberg, 2002).
I en artikel ur Kungsbacka tidning beskriver Tea Hwit (hon har tidigare varit lärare på intuitionen för
vårdvetenska på Högskolan i Borås och arbetat med symbolpedagogik) vikten av färgkoder.
Kontraster med behagliga färger kan bli en bra hjälp och göra vardagen hanterbar. På äldreboendet
Måhaga går trappräcken och hissdörrar i engelskt rött och i matsalen är även stolar och brickor röda.
Att ha ett svart och vitt schackrutigt golv kan tolkas som att det är hål i marken. Men genom den
röda färgkoden kan personer med demenshandikapp själva hitta vägen till matsalen och stärka sitt
självförtroende att de klarar av vardagen. Toaletterna har röd toalettsits och bakom toalettstolen
finns grönt kakel. Det gör det möjligt för personen att sköta sin hygien själv och bli självständiga
(Lundby, 2009).
Ljus
Solljus och dagsljus är betydelsefullt för hälsa och välbefinnande och solens ultravioletta strålar
bidrar till att D-vitamin bildas. Personer med demenssjukdom har ofta svårt att skilja mellan dag och
natt. Den biologiska klockan behöver en viss mängd ljus för att kunna fungera och på boenden är det
ofta otillräckligt, vilket i kombination med för lite utomhusvistelse i dagsljus kan exempelvis ge oro på
natten och trötthet på dagen (Edberg, 2002).
Behovet av ljus/belysning ökar med åldern. En 60-åring behöver dubbelt så mycket ljus som en 40åring (Agahi et al., 2005). God ljussättning kan till viss del kompensera för nedsatt synförmåga (Wijk,
2004)
29
Reviderad 2015-12-22
Utevistelse och trädgård
I den fjärde åldern är man fortfarande intresserad av att komma ut på promenad, även om man sitter
i rullstol. Möjlighet att få frisk luft, att få röra på sig, att se träd, blommor och buskar, att se fåglar,
fjärilar och andra djur samt att höra vind, fåglar och andra naturens ljud är önskningar som
värdesätts av dem som bor på äldreboenden(Agahi et al., 2005). Naturen är människans naturliga
miljö och en plats som många upplever positiv, man kan koppla av och återhämta sig. En (Edberg,
2002). Naturens effekt på den stressade människa är allmänt känd genom flera forskningsresultat
och är den snabbaste kända vägen till att reducera stress (Håkansson, 2009).
I en kunskapssammaställningen från Statens folkhälsoinstitut delas utevistelse in i tre grundfaktorer
som är viktiga för hälsan: Positiva effekter genom solljus, luft och temperatur, positiva effekter
genom själva utemiljön, positiva hälsoeffekter genom fysiska aktiviteter utomhus (Bengtsson, 2003).
Utemiljöns påverkan på hälsan grundas i många faktorer: dagsljuset, den friska luften, inslaget av
fysisk aktivitet, möjligheterna till social samvaro och effekten av närhet till ”det naturliga”. Hultman
anger även att hälsonyttan med naturkontakt inte enbart gäller patienter vid sjukhus eller äldre på
vårdboende, även personal och anhöriga kan påverkas positivt och kan medföra mindre
personalomsättning och färre sjuktillfällen (Hultman, 2005).
Enligt docent Ingmar Norling kan trötthet, värk, koncentrationssvårigheter, ångest, depression och
många andra stressreaktioner minskar när vi rör oss i naturen (Norling). På Svenskt Demenscentrums
hemsida anges det att trädgård och utevistelse stimulerar kroppen och ökar motståndskraften mot
sjukdomar. Naturen fungerar avstressande och har verkan på puls och blodtryck. Sömnkvalitén
förbättras och benskörhet kan förebyggas. En liten utevistelse per dagen är tillräcklig för att öka
mängden D-vitamin och därmed förebygga benskörhet. Gångträning ger bättre effekt på varierande
underlag och kan lämpligen tränas utomhus (Svenskt Demenscentrum).
Enligt utredningen Nationella folkhälsomål – andra steget (SOU 1999:137) summeras skälen till att
”daglig utevistelse året runt ger bättre hälsa”, nedan följer några exempel som anges i utredningen:
– Dagsljuset har effekter på vitaminstatus, skelettuppbyggnad, biologisk klocka och hormonstatus.
Detta i sin tur ger minskad frekvens av depression och ångest. Speciellt de årstidsrelaterade
depressionerna minskar i omfattning och styrka. Sömnkvaliteten förbättras.
– Grönskan och naturen i sig har betydelse för stressnivåer, koncentrationsstyrka och återhämtning
efter informationsbelastning. Stresstolerans och koncentrationsstyrka höjs.
– Aktiviteter utomhus tränar balans och muskelmassa samt höjer konditionen. Koordination, vighet
och muskelstyrka ökar. Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor.
– Grönområdet som social arena. Socialt liv främjas och ensamhet motverkas.
(Socialdepartementet, 1999).
I behandlingsprogram med utevistelse som en del i programmet har det visat sig att äldre patienter
får förbättrad koncentrationsförmåga, god effekt på diastoliskt blodtryck, reducerad oro eller ängslan
och minskad depression samt färre sjukdomssymtom för patienter med Alzheimers sjukdom.
Demens
I artikeln ” Longitudinal analysis of differential effects on agitation of a therapeutic wander garden
for dementia patients based on ambulation ability” anges att ett av de viktigaste resultaten av den
30
Reviderad 2015-12-22
aktuella studien är att besök i ”promenad trädgård” (wander gardens) är att de är användbara för att
minska agitationsnivån hos patienter (Murphy et al., 2010).
I en uppsats gjord vid Sveriges lantbruksuniversitet kom författaren fram till litteraturgenomgången
pekar på att utemiljön vid serviceboenden för äldre samt personer med demenssjukdom ska ha som
målsättning att erbjuda de boende sinnesupplevelser, känsla av en hemlik miljö, tillgänglighet i hela
trädgården, möjlighet till både ett privat och socialt liv, variation av trädgård genom årstidsväxlingar,
välanpassat växtmateral, trygghetskänsla samt möjlighet att delta i meningsfulla aktiviteter
(Berglund, 2013).
31
Reviderad 2015-12-22
8. STIMULERING
Kognitiv stimulering
Kognitiv stimulans är en intervention för personer med demens som erbjuder en rad aktiviteter som
ger allmän stimulans för att tanke, koncentration och minne vanligen i en social miljö. Metodens
grunder kan spåras tillbaka till ”Reality Orientering (RO)”, som utvecklades i slutet av 1950-talet hos
för desorienterade och förvirrade äldre patienter på sjukhus i USA. I cochraneöversikten ”Cognitive
stimulation to improve cognitive functioning in people with dementia” inkluderades 15
randomiserade kontrollerade studier med 718 personer med mild till måttligt svår demens.
Författarnas slutsatser var att det fanns samstämmiga uppgifter från flera studier om att kognitiva
stimuleringsprogram gynnar kognition hos personer med mild till måttligt svår demens. Studierna var
dock av varierande kvalitet men resultaten vad gäller självrapporterad livskvalitet och välbefinnande
var lovande. (Woods et al., 2012).
I en systematisk översikt som bland annat tittade på kognitiv stimuleringsterapi fann författarna mest
konsekventa bevis för att kognitiv stimuleringsterapi förbättrar aspekter av neuropsykiatriska
symtom omedelbart och några månader efteråt. Författarnas sammanfattning är att graden av
rekommendationen är B (gradering från A-D där A står för konsekvent nivå) av bevis trots att bevisen
jag inte jämn i alla avseenden(Livingston et al., 2005).
Spector et al. (2003) gjorde en randomiserad kontrollerad studie med 169 deltagare. Deltagarna
genomgick ett program i kongnitiv stimulation med 14 träffar. Den kliniska innebörden av studien
sammanfattas som att terapigrupper med kognitiv stimulering förbättrar både den kognitiva
funktionen och ”quality of life” för personer med demens.
Reminiscens
Reminiscens betyder hågkomst eller minne och metoden innebär att tänka eller tala om
livserfarenheter, dela minnen med andra och tala om det förflutna. Det kan göras med exempelvis
stöd av ett fotoalbum, olika teman (minneslådor är vanligt)med exempelvis föremål, musik, filmer
eller högläsning (Edberg, 2002). Metoden utgår från de svårigheter man har som demenssjuk, det vill
säga svårigheter att orientera sig, att minnas och att upprätthålla bilden av sig själv och sin
livshistoria(Socialstyrelsen, 2010). Reminiscens medverkar till bättre kommunikation genom samvaro
med anhöriga och personal. Minnen kan väcka välbehag och lycka men även smärta och sorg. Därför
bör vårdare vara förberedd på att kunna ge tröst och stöd. Personal som använder metoden bör ha
empatisk förmåga och förhållningssätt för att hantera de känslor som uppkommer. Kunskap om den
demenssjukes levnadshistoria är nödvändigt för att kunna väcka minnen till liv (Svenskt
Demenscentrum). Ett särskilt boende är inte bara ett ställe där man får vård utan också ett hem.
Därför är det viktigt att det förmedlar en hemkänsla vilket reminiscens antagligen kan hjälpa till med
(Ragneskog, 2012).
Studier av relevansen av reminiscenser för personal visar att man kan lära känna den demenssjuke
bättre och få en bättre förståelse för dennes livssituation. Inga skadliga effekter av reminiscens finns
redovisade men vetenskapliga underlaget för effekten av reminiscenser är svagt (Socialstyrelsen,
2010). Enligt SBU:s rapport ”Demenssjukdomar” kan reminiscensmetod ha viss effekt genom ökar
välbefinnande och minskad depression.
32
Reviderad 2015-12-22
Enligt en cochranestudie från 2005 är det vetenskapliga underlaget för reminiscens motsägande,
vissa studier visar positiva effekter med andra inte visar några effekter. Det är viktigt att poängera att
det är komplicerat att mäta effekter för exempelvis välbefinnande hos personer med
demenssjukdom (Woods et al., 2005).
I en meta-analys studie där tio studier utvärderades blev slutsatsen att reminiscensgrupp gav
kortsiktiga effekter på depression hos äldre personer och ökade deras självkänsla och livsglädje, dock
noterar författarna att fler kontrollerade randomiserade studier av högre kvalitet behövs för att
stärka dessa slutsatser (Song et al., 2014).
I översikten ”Non-drug therapies for dementia”noteras att det finns behov av mer studier vad gäller
reminiscenser. En studie över användandet av metoden reminiscens visade på att anhörigvårare i
flera olika Europeiska länder upplevde att det var enklare att hantera sjukdomen efter
reminiscensterapi (Gagnon in: Grasel et al., 2003).
Sinnesstimulering
Vi upplever primärt med våra sinnen, vi uppfattar med syn, hörsel, lukt känsel och våra rörelser. Våra
sinnesfunktioner kan vara mycket olika, de kan vara nedsatta eller saknas helt. Människor med
funktionsnedsättning eller nedsatt kognitiv förmåga kan ha svårigheter att tolka sinnesintryck och
kan uppfatta stress och det blir för många sammansatta sinnesintryck (Wijk, 2004).
I en litteraturöversikt med syfte att analysera den terapeutiska effekten av multisensorisk stimulering
hos personer med demens framkom att ”multisensory stimulation room” eller snoezelen tycks ge
omedelbar positiv effekterna på beteende och humör hos personer med demens. Det finns dock inga
säkra uppgifter om långsiktiga effekter eller om generalisering av resultaten till andra miljöer
(Sa´nchez et al., 2012).
Snoezelen
Snoezelen är en så kallad multi sensorisk stimulering som syftar till att stimulera de primär a sinnena
för att åstadkomma avslappning. Stimuleringen ska ske i en miljö som inte ställer så stora krav på
uppmärksamhet och intellektuell förmåga. Vilket vanligtvis sker i särskilt inredda rum. Syn, hörsel,
beröring, smak och lukt stimuleras (Edberg, 2002).
Schofield (2003) gjorde en liten radomiserad kontrollerad studie för att se om palliativa patienter
skulle bli hjälpta av Snoezelen. En experimentgrupp (en timme Snoezelen) jämfördes med en
kortrollgrupp (1 timmes vila i tyst rum). Resultatet tyder på att experimentgruppen reducerade sin
ångest och oro. Författaren menar att Snoezelen kan vara en kostnadseffektiv, icke-farmakologisk
intervention som kan förbättra välmående hos personer med låg till måttlig oro. Enligt Edberg (2002)
har det diskuterats om ljuseffekterna är lämpliga för personer med demenssjukdom i de senare
stadierna eftersom förmågan att förstå och tolka är nedsatt och kan därmed skapa oro istället för
lugn och ro.
Social stimulering
Det sociala innehållet sätta sin prägel på hela vårt liv och handlar om mötet och samspelet mellan
människor. Det rör sig om att blir sedd för den man är, att någon tar sig tid och ”ser” de erfarenheter
man har med sig på samt uppmuntras att använda de förmågor man har kvar. Någon som hjälper
33
Reviderad 2015-12-22
personen att vara huvudaktör istället för åskådare i sitt eget liv. Man kan beskriva det sociala
innehållet som att den äldre individen utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt, där den enskildes
intressen, behov och önskemål är basen styr utformningen av en meningsfull vardag (Region
Halland). Sammanfattningsvis anger författarna till ”Meningsfull vardag i särskilt boende i Sjuhärad”
att:
…litteraturen belyser att meningsfullhet är ett centralt begrepp för upplevd livskvalitet hos äldre på
särskilda boenden. Meningsfullhet är ett synnerligen subjektivt begrepp och varierar från individ till
individ. Personal och närstående har en betydelsefull roll för att uppnå och bibehålla en meningsfull
vardag för äldre boende. Att ge möjligheter till en daglig sysselsättning for de boende, både
individuellt och i grupp, skapar en gemenskap som är en viktig del av en meningsfull vardag på ett
särskilt boende.
Den väsentliga slutsats som drogs av ovan nämnd studie var att en meningsfull vardag utifrån den
enskilde äldres synvikel är möjlig på ett äldreboende i Sjuhäradsbygden , där personalen uppskattar
en nära relation med de boende och deras närstående, liksom med varandra (Hansson et al 2006).
Under hela livet är sociala relationer viktiga för människors hälsa, välbefinnande och överlevnad.
Även sent i livet, när effekter av åldrandet och att ha överlevt många av sina nära och vänner tydligt
minskar hälsofördelarna som utmärkts av sociala relationer, visar forskningen att sociala relationer
har ett starkt samband med fysisk och psykisk hälsa, överlevnad samt tillgång till omsorg (Wånell et
al., 2010).
Enligt Anita Karp, doktorand vid ARC/Karolinska Institutet, kan fritidsaktiviteter och socialt umgänge
och stöd minska stress och bidra till avspänning och alltså på detta sätt vara värdefulla. Det bästa
rådet grundat på forskning och sunt förnuft är helt sonika: Välj det som är roligt, håll kroppen i
rörelse, ge hjärnan utmaning och gör det lämpligen ihop med vänner (Svenskt Demenscentrum).
Enligt ”Aktiviteters påverkan på livssituationen hos äldre i särskilt boende: En litteraturöversikt”
visade sig att aktiviter har en viktig funktion för att förbättra livssituationen på särskilt boende. Till
exempel bidrog aktiviteterna till bibehållen koginintionsförmåga, ökad social interaktion, minskad
depressiva symptom och trötthet samt förbättrad fysisk förmåga (Hertzberg & Stenberg, 2013).
34
Reviderad 2015-12-22
REFERENSER
Abdulla, A., Adams, N., Bone, M., Elliott, A.M., Gaffin, J., Jones, D., Knaggs, R., Martin, D., Sampson, L., Schofield, P. & British
Geriatric Society 2013, "Guidance on the management of pain in older people", Age and Ageing, vol. 42 Suppl 1, pp. i1-57.
Adolfsson, J. 2012, "Kognitiva hjälpmedel Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva
funktionsnedsättningar”. Hjälpmedelsinstitutet.
Agahi, N. 2005, Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar: En kunskapssammanställning, Stockholm: Statens
folkhälsoinstitut.
AGS Panel on Persistent Pain in Older,Persons 2002, "The management of persistent pain in older persons", Journal of the
American Geriatrics Society, vol. 50, no. 6 Suppl, pp. S205-24.
Ackerley R, Badre G, Olausson H. Positive effects of weighted blanket on insomnia. Journal of Sleep & Medicin disorders,
2(3): 1022
Alzeimerfonden. Möten med minnen. http://www.nationalmuseum.se/sv/Om-Nationalmuseum/Moten-med-Minnen/
(Hämtad 2015-11-18)
Andersson Stefanovic A, 2006. Sängfösaren - ett projekt om att korta nattfastan hos vårdtagare på tre äldreboenden i
Malmö. Malmö Stad.
Aremyr G. 2002, Bolltäcke och värmedynor som behandlingsredskap till personer med demens-vårdpersonals erfarenheter.
Magisteruppsats vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet.
Aremyr G, Lindell Ljunggren J. 2012, Leva livet med demens. Stockholm: Gothia Förlag.
Barr JO. Weissenbuehler SA. Cleary,C.K. 2004, "Effectiveness and Comfort of Transcutaneous Electrical Nerve Stimulation
for Older Persons with Chronic Pain", Journal of Geriatric Physical Therapy, vol. 27, no. 3, pp. 93-99.
Beck, A.M. & Katcher, A.H. 1996, Between pets and people: The importance of animal companionship, Purdue University
Press.
Bengtsson A. 2003, Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade. Statens folkhälsoinstitut 2003:60
Berglund, K. 2013, ”Attraktiv utemiljö med fokus på äldrevård”. SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and
Management.
Berglund, N.2011. Dans och rörelse I demensvården. Uppsala: Trycksaksmäklaren.
Björklund C. 2015, ”Respekt och lyhördhet när clownerna sprider glädje”. Tidningen Demensforum.Nr 1 2015.
Blekinge läns tidning, Lindheimer C. 2015, När teater blir friskvård. 6 oktober 2015. http://www.blt.se/ronneby/nar-teaterblir-friskvard/
Blomqvist, K. 2003, "Older people in persistent pain: nursing and paramedical staff perceptions and pain management",
Journal of advanced nursing, vol. 41, no. 6, pp. 575-584.
Blomqvist, K. & Edberg, A. 2002, "Living with persistent pain: experiences of older people receiving home care", Journal of
advanced nursing, vol. 40, no. 3, pp. 297-306
Bylén K, Herlitz C, Oldberg E. 2005. Natur och trädgård i äldreomsorgen. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Dalarna.
Dalarnas forskningsråd.
Brorsson H, Thyberg Å. Goda exempel, BPSD-registret. http://www.bpsd.se/wp-content/uploads/2012/01/Hemsidan-Godaexempel-%C3%85sa-o-Hanna.pdf (Hämtad 2015-11-25)
35
Reviderad 2015-12-22
Carlsson, C. & Nydahl, M. 2010, Grundläggande akupunktur, Lund: Studentlitteratur.
Carter, K.O., Olshan-Perlmutter, M., Norton, H.J. & Smith, M.O. 2011, "NADA acupuncture prospective trial in patients with
substance use disorders and seven common health symptoms", Medical Acupuncture, vol. 23, no. 3, pp. 131-135.
Chodzko-Zajko, W.J. 2014, "Exercise and physical activity for older adults", Nutrition Australia.
http://www.nutritionaustralia.org.au/sites/default/files/Physical%20Activity%20for%20Older%20Adults_Printable%20PDF.
pdf
Cohen, G.D., Perlstein, S., Chapline, J., Kelly, J., Firth, K.M. & Simmens, S. 2006, "The impact of professionally conducted
cultural programs on the physical health, mental health, and social functioning of older adults", The Gerontologist, vol. 46,
no. 6, pp. 726-734.
Dahlberg, R. 2008, "Kognitiva hjälpmedel. Nationell kartläggning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva
funktionsnedsättningar", Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet.
Danielsson, L. 2015, "Moved by movement: A person-centered approach to physical therapy in the treatment of major
depression”. Avhandling vid Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet.
Danielsson L. 2015. Träning hos sjukgymnast hjälper vid depression. http://sahlgrenska.gu.se/forskning/nyhet/traning-hossjukgymnast-hjalper-vid-depression-.cid1308831 (Hämtad 2015-10-23)
de Klerk-Rubin, V. 2010, "Möta närstående med demens: en guide till validationsmetoden", Stockholm: Gothia Förlagd
Detweiler, M.B., Sharma, T., Detweiler, J.G., Murphy, P.F., Lane, S., Carman, J., Chudhary, A.S., Halling, M.H. & Kim, K.Y.
2012, "What is the evidence to support the use of therapeutic gardens for the elderly?", Psychiatry investigation, vol. 9, no.
2, pp. 100-110.
Edberg, A. 2002, Att möta personer med demens, Lund: Studentlitteratur.
Eksjö kommun. 2001. Tiden läker alla sår…eller? Vårdprogram Bensår – där TENS kan ingå. Eksjö kommun
Ekwall, A. 2010, Äldres hälsa och ohälsa: en introduktion till geriatrisk omvårdnad, Lund: Studentlitteratur
Eriksson, A. & Skoglund, C. 1988, "Smärtlindring och förbättrad sårläkning genom TNS vid perifera cirkulationsrubbningar",
Läkartidningen, 85, vol. 14, pp. 1237-1241.
Ernst, E. & Fialka, V. 1994, "Ice freezes pain? A review of the clinical effectiveness of analgesic cold therapy", Journal of pain
and symptom management, vol. 9, no. 1, pp. 56-59
Faxen-Irving, G., Andren-Olsson, B., Geijerstam, A.a., Basun, H. & Cederholm, T. 2002, "Original Communications-The effect
of nutritional intervention in elderly subjects residing in group-living for the demented", European journal of clinical
nutrition, vol. 56, no. 3, pp. 221-227.
Ferrell, B., Josephson, K., Pollan, A., Loy, S. & Ferrell, B. 1997, "A randomized trial of walking versus physical methods for
chronic pain management", Aging Clinical and Experimental Research, vol. 9, no. 1-2, pp. 99-105.
Folkesson L. Nadja och Bosse efterlängtade på äldreboenden. http://www.demenscentrum.se/Arbeta-meddemens/Metoder-och-arbetssatt/Djur-i-varden/Terapihundar-i-Karlskrona-kommun/(Hämtad 2015-11-25)
Forbes, D., Thiessen, E.J., Blake, C.M., Forbes, S.C. & Forbes, S. 2013, "Exercise programs for people with dementia", The
Cochrane Library
Franco, M.R., Tong, A., Howard, K., Sherrington, C., Ferreira, P.H., Pinto, R.Z. & Ferreira, M.L. 2015, "Older people's
perspectives on participation in physical activity: a systematic review and thematic synthesis of qualitative literature",
British journal of sports medicine, vol. 49, no. 19, pp. 1268-1276.
Förbundet för musikterapi i Sverige. Vad är musikterapi. http://musikterapi.se/empty_14.html (Hämtad 2015-11-02)
36
Reviderad 2015-12-22
Gillespie, L.D., Robertson, M.C., Gillespie, W.J., Lamb, S.E., Gates, S., Cumming, R.G. & Rowe, B.H. 2009, "Interventions for
preventing falls in older people living in the community", Cochrane Database Syst Rev, vol. 2, no. CD007146
Grasel, E., Wiltfang, J. & Kornhuber, J. 2003, "Non-drug therapies for dementia: an overview of the current situation with
regard to proof of effectiveness", Dementia and geriatric cognitive disorders, vol. 15, no. 3, pp. 115-125.
Grimby, G. 2008, "Aspekter på fysisk aktivitet och träning för äldre", Vårdalinstitutet: Tematiska rum: Äldres hälsa-hur kan
den främjas?: Fysisk aktivitet och mental hälsa.
Gylling A, Sturesson J.2014, Teater för äldre metoder för drama- och teaterpedagogik inom äldreomsorgen. Kulturrådet,
Ronneby Kommun.
http://www.kulturradet.se/Documents/Kultur%20och%20h%C3%A4lsa/Utv%C3%A4rdering%20Ronneby%20kommun.pdf
(Hämtad 2015-11-19)
Götell, E., Brown, S. & Ekman, S. 2000, "Caregiver‐assisted music events in psychogeriatric care", Journal of psychiatric and
mental health nursing, vol. 7, no. 2, pp. 119-125.
Götell, E., Brown, S. & Ekman, S. 2009, "The influence of caregiver singing and background music on vocally expressed
emotions and moods in dementia care", International journal of nursing studies, vol. 46, no. 4, pp. 422-430.
Hagström J. Österländsk och Västerländsk medicin: två olika tillvägagångssätt. http://www.akupunkturforbundet.se/wpcontent/uploads/2015/10/Österländsk-och-Västerländsk-medicin.pdf (Hämtad 2015-11-09)
Hanson, E. & Winqvist, I. 2006, "Meningsfull vardag i särskilt boende i Sjuhärad.", International Psychogeriatrics, vol. 7, no.
4, pp. 527-534.
Hægerstam, G. 2007, Smärta hos äldre, Lund: Studentlitteratur.
Hammar, L.M., Emami, A., Engström, G. & Götell, E. 2011, "Communicating through caregiver singing during morning care
situations in dementia care", Scandinavian Journal of Caring Sciences, vol. 25, no. 1, pp. 160-168.
Hamre, K.E. & Zingmark, K. 2012, "Bättre vård och roligare jobb med kreativ omsorg", Socialmedicinsk tidskrift, vol. 89, no.
2, pp. 178-188.
Hawthorn, J. & Redmond, K. 1999, Smärta: bedömning och behandling, Lund: Studentlitteratur.
Hedlund F. 2007. Dockor och bolltäcken ersätter tabletterintervju med Michael Borg. Allt om läkemedel nr 3.07
Helbostad L, Frändin K. 2015, Rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. FYSS-kapitel Fysisk aktivitet för äldre.
http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_FA-för-äldre_Rev.pdf
Hertzberg, M; Stenberg, H, 2013, ”Aktiviteters påverkan på livssituationen hos äldre i särskilt boende: En litteraturöversikt”.
Kandidatuppsats Högskolan i Dalarna.
Horwitz, E.B. 2011, Kultur för hälsans skull, Gothia Förlag AB,.
Håkansson, M. 2009, Djurens betydelse för människors hälsa. SLU Skara.
HSL 1982:763
HSL 1998:531
Irebring, K. & Norrbohm, F. 2004, "Musik och dans i demensvården: Kan det lugna respektive stimulera den
demensdrabbade?". Kanditatuppsats Blekinge Tekniska Högskola.
Ivanovski, M. & Kallerdahl, H. 2014, "MUSIKENS OCH DANSENS HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE
EFFEKTER HOS ÄLDRE ÖVER 60 ÅR: En litteraturstudie", Kandidatuppsats Högskolan i Skövde.
37
Reviderad 2015-12-22
Jefferis, B.J., Sartini, C., Lee, I.M., Choi, M., Amuzu, A., Gutierrez, C., Casas, J.P., Ash, S., Lennnon, L.T., Wannamethee, S.G. &
Whincup, P.H. 2014, "Adherence to physical activity guidelines in older adults, using objectively measured physical activity
in a population-based study", BMC public health, vol. 14, pp. 382-2458-14-382.
Johnson, M. 2014, "Transcutaneous electrical nerve stimulation: review of effectiveness", Nursing Standard, vol. 28, no. 40,
pp. 44-53.
Kammerlind, A.S., Hakansson, J.K. & Skogsberg, M.C. 2001, "Effects of balance training in elderly people with nonperipheral
vertigo and unsteadiness", Clinical rehabilitation, vol. 15, no. 5, pp. 463-470.
Karp, A., Agahi, N., Lennartsson, C., Lagergren, M. & Wånell, S.E. 2013, "Ett hälsosamt åldrande 2005-2012 om hur ett
hälsosamt åldrande kan främjas på individnivå”. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2013:05 ISSN 14015129
Komikapp. www.komikapp.se (Hämtad 2015-11-05)
Kovar, P.A., Allegrante, J.P., MacKenzie, C.R., Peterson, M.G., Gutin, B. & Charlson, M.E. 1992, "Supervised fitness walking in
patients with osteoarthritis of the knee: a randomized, controlled trial", Annals of Internal Medicine, vol. 116, no. 7, pp.
529-534.
Kunskapsguiden. Evidensbaserad praktik.
http://www.kunskapsguiden.se/ebp/om-evidensbaserad-praktik/Sidor/default.aspx (hämtad 2015-11-09)
Kunskapsguiden. Teman: Bemötande. http://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/Bemotande/Sidor/default.aspx
(Hämtad 2015-10-27)
Kärrman A-C, Olofsson L.2006. Sinnesstimulering, aktivering och avslappning för svårt demenssjuka äldre – en del av
Solbergamodellen. Hjälpmedelsinstitutet.
Labyak, S.E. & Metzger, B.L. 1997, "The effects of effleurage backrub on the physiological components of relaxation: a
meta-analysis", Nursing research, vol. 46, no. 1, pp. 59-62.
Landgren K. Akupunktur vid sömnbesvär. Akupunktören
http://www.akupunkturakademin.se/media/Akupunktur_vid_somnproblem.pdf. Hämtad 2015-10-09.
Lee, A. & Fan, L. 2009, "Stimulation of the wrist acupuncture point P6 for preventing postoperative nausea and vomiting",
Cochrane Database Syst Rev, vol. 2.
Lee, I., Shiroma, E.J., Lobelo, F., Puska, P., Blair, S.N., Katzmarzyk, P.T. & Lancet Physical Activity Series Working Group 2012,
"Effect of physical inactivity on major non-communicable diseases worldwide: an analysis of burden of disease and life
expectancy", The lancet, vol. 380, no. 9838, pp. 219-229
Liu, C. & Latham, N.K. 2009, "Progressive resistance strength training for improving physical function in older adults", The
Cochrane Library,
Livingston, G., Johnston, K., Katona, C., Paton, J., Lyketsos, C.G. & Old Age Task Force of the World Federation of Biological
Psychiatry 2014, "Systematic review of psychological approaches to the management of neuropsychiatric symptoms of
dementia", American Journal of Psychiatry, .
Lou, M. 2001, "The use of music to decrease agitated behaviour of the demented elderly: the state of the science",
Scandinavian Journal of Caring Sciences, vol. 15, no. 2, pp. 165-173.
Lundby A. 2009. Struktur, kompetens och hjärta på Måhaga äldreboende arbetar man personcentrerat: intervju med
personal på boendet. Kungsbacka Tidning nr 49 Torsdag 3 december.
Lundberg, D., Axelsson, S., Boivie, J., Eckerlund, I., Gerdle, B., Breivik, H., Bunch, E.H., Hasselström, J., Johansson, E. &
Kristiansson, M. 2006, "Metoder för behandling av långvarig smärta", Treatment of chronic pain–a systematic literature
review.Stockholm: The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care, SBU, .
38
Reviderad 2015-12-22
Lundeberg, T.C., Eriksson, S.V. & Malm, M. 1992, "Electrical nerve stimulation improves healing of diabetic ulcers.", Annals
of Plastic Surgery, vol. 29, no. 4, pp. 328-331.
Lundström M. 2009.Undvik undernäring: intervju med . Mona Wentzel Persenius. Omvårndadsmagasinet nr 1 2009
Malmsten S. Konst i vården - att uppleva och arbeta med konst på äldre- och demensboende. Vallentuna kommun och
Nationalmuseum. http://www.nationalmuseum.se/sv/Om-Nationalmuseum/Aktuellt/Konst-i-varden/ (Hämtad 2015-1118)
Machado, A.F.P., Santana, E.F., Tacani, P.M. & Liebano, R.E. 2012, "The effects of transcutaneous electrical nerve
stimulation on tissue repair: A literature review", The Canadian Journal of Plastic Surgery, vol. 20, no. 4, pp. 237.
McBee L. 2011, Mindfulness I äldrevården- en modell för medveten närvaro för äldre och deras vårdare. Lund:
Studentlitteratur.
Milne, A.C., Potter, J., Vivanti, A. & Avenell, A. 2009, "Protein and energy supplementation in elderly people at risk from
malnutrition", Cochrane Database Syst Rev, vol. 2, no. 2.
Moberg, K.U. 2000, Lugn och beröring: oxytocinets läkande verkan i kroppen, Natur och kultur i samarbete med Axelsons
gymnastiska institut.
Mok, E. & Woo, C.P. 2004, "The effects of slow-stroke back massage on anxiety and shoulder pain in elderly stroke
patients", Complementary Therapies in Nursing and Midwifery, vol. 10, no. 4, pp. 209-216.
Molin, B., Lund, I. & Lundeberg, S. 2010, "Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv", Lund: Studentlitteratur.
Murphy, P.F., Miyazaki, Y., Detweiler, M.B. & Kim, K.Y. 2010, "Longitudinal analysis of differential effects on agitation of a
therapeutic wander garden for dementia patients based on ambulation ability", Dementia, vol. 9, no. 3, pp. 355-373.
Murvall G, Fritz T, Sjöberg K. 2013. Projekt 90+.
http://www.shcgym.se/projekt-90/info-18371065
Myndigheten för delaktighet. Checklista – miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet.
http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/2015/2015-7-checklista-miljoanpassningar-som-bidrar-till-okaddelaktighet.pdf (Hämtad 2015-12-01)
Neal, M. & Briggs, M. 2003, "Validation therapy for dementia", Cochrane Database Syst Rev, vol. 3.
Nedfors K, Fagerström C. 2015, ”Användning av Icke Farmakologiska Metoder (IFM) bland äldre personer – en
begreppsdefinition”. Blekinge Kompetenscentrum Rapport 2015:5
Nilsson, E., Nilsson, S., Räftegård Färggren, T. & Åkeson, N. 2009, "Det är aldrig för sent", Förbättra äldres hälsa med möten,
mat och aktiviteter. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, .
Nilsson, U. 2010, "Musik, en omvårdnadshandling", Socialmedicinsk tidskrift, vol. 87, no. 2, pp. 61-70.
Norling I. Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet.
http://www.2000taletsvetenskap.nu/gammalt/norling.htm (Hämtad 2015-11-10)
Norling, I. 2002, "Djur i vården", Om hur sällskapsdjur kan påverka äldres hälsa och livskvalitet, egenvård och oberoende,
avlasta och förbättra vård och omsorg, sänka vårdkostnader och förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö”. Sektionen för
vårdforskning vid Sahlgrenska sjukhuset Göteborg universitet.
Norman, K., Pichard, C., Lochs, H. & Pirlich, M. 2008, "Prognostic impact of disease-related malnutrition", Clinical nutrition,
vol. 27, no. 1, pp. 5-15.
Norrbrink C. 2013. Smärthandboken: om smärta efter ryggmärgsskada. Stockholm, Instant book
39
Reviderad 2015-12-22
Pinkney, L. 1998, "Exploring the myth of multisensory environments", The British Journal of Occupational Therapy, vol. 61,
no. 8, pp. 365-366.
Ragneskog, H. 2011, Omvårdnad och omsorg vid demens. Göteborg: Printema förlag.
Region Halland. Steg för steg - för en meningsfull och upplevelserik vardag i äldreomsorgen.
http://www.regionhalland.se/PageFiles/46242/Steg%20f%C3%B6r%20steg%20%20f%C3%B6r%20en%20meningsfull%20och%20upplevelserik%20vardag%20i%20%C3%A4ldreomsorgen.pdf Hämtad
2015-11-17
Perkiö H. 2008. Inga onödiga piller i Halland: intervju med Michael Borg. Dagens Samhälle. Äldreomsorg. April 2008.
Polmé, O. 2008, "Hur ska vi bemöta demenssjuka", En handbok för vårdpersonal och anhöriga.Höganäs: Bokförlaget
Kommunlitteratur AB.
ProVista Kognition. www.provistakognition.se (Hämtad 2015-11-05)
Riskförbundet Svensk Trädgård. Trädgård och hälsa. Faktablad om ekologisk odling nr 28.
http://www.tradgard.org/kunskap/kunskapsbank/faktabladen/28_tradgard_o_halsa.pdf Hämtad 2015-11-24
Roome, D.R . 2004. Painting Memories. Art is therapy for Alzheimer's patients. http://www.mvvoice.com/morgue/2005/2005_03_11.alzheime.shtml (Hämtad 2015-11-18)
Rosendahl, E., Lindelöf, N., Littbrand, H., Yifter-Lindgren, E., Lundin-Olsson, L., Håglin, L., Gustafson, Y. & Nyberg, L. 2006,
"High-intensity functional exercise program and proteinenriched energy supplement for older persons dependent in
activities of daily living: A randomised controlled trial", Australian Journal of Physiotherapy, vol. 52, no. 2, pp. 105-113.
Rydwik E (red). 2012. Äldres hälsa: Ett sjukgymnastiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Rydstad M, Löfgren M, Drakos G. 2015. Rapport från ett pilotprojekt Kultur på recept vid långvarig smärta. Ett
samarbetsprojekt mellan Kulturförvaltningen Stockholms läns landsting och Smärtrehabiliteringen,
Rehabiliteringsmedicinska Universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus.
Rättsnätet notisum AB. Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980531.htm (Hämtad 2015-10-27)
Sanchez, A., Millan-Calenti, J.C., Lorenzo-Lopez, L. & Maseda, A. 2013, "Multisensory stimulation for people with dementia:
a review of the literature", American Journal of Alzheimer's Disease and Other Dementias, vol. 28, no. 1, pp. 7-14.
Sandgren, E. 2013, "Hälsoeffekter av dans:-en litteraturstudie", Examensarbete 7,5p Högskolan i Skövde.
Santamato, A., Panza, F., Fortunato, F., Portincasa, A., Frisardi, V., Cassatella, G., Valente, M., Seripa, D., Ranieri, M. & Fiore,
P. 2012, "Effectiveness of the frequency rhythmic electrical modulation system for the treatment of chronic and painful
venous leg ulcers in older adults", Rejuvenation research, vol. 15, no. 3, pp. 281-287.
Schofield, P. & Payne, S. 2003, "A pilot study into the use of a multisensory environment (Snoezelen) within a palliative daycare setting", International journal of palliative nursing, vol. 9, no. 3, pp. 124-131.
SBU-rapport (Statens beredning för medicinsk utvärdering) nr 199. 2010, Behandling ar sömnbesvär hos vuxna - En
systematisk litteraturöversikt.
SBU-rapport (Statens beredning för medicinsk utvärdering) nr 172. 2006, Sammanfattning av SBU:s rapport om:
Demenssjukdomar
Schwarz R. 2009. Validation/ Feilmetoden.
http://www.demenscentrum.se/globalassets/arbeta_med_demens_pdf/validation_rita_schwarz.pdf(Hämtad 2015-10-26)
40
Reviderad 2015-12-22
Seiger Cronfalk, B. 2008, Being in safe hands: The experiences of soft tissue massage as a complement in palliative care.
Intervention studies concerning patients, relatives and nursing staff, Institutionen för onkologi-patologi/Department of
Oncology-Pathology.
Sigurdson, O., Priebe, G., Sager, M., Bernhardsson, K. & Brodén, D. 2014, "Kultur och hälsa. Ett vidgat perspektiv",
Göteborgs universitet.
Somna. www.somna.se (hämtad 2015-11-05)
SOU 2000:91S. Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan.
SOU 1999:137. Hälsa på lika villkor/andra steget mot nationella folkhälsomål.
Socialstyrelsen. Aktiviteter, fysisk träning och hjälpmedel.
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjukdom/centralarekommendationer/aktivit
eter (Hämtad: 2015-10-19).
Socialstyrelsen. 2013, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och
indikatorer, stöd för styrning och ledning.
Socialstyrelsen. 2010, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.
Socialstyreslen 2003. Cancervården. Väntetider, bemötande och personalförsörjning.
Socialstyrelsen 2014. Vårdhund för äldre i särskilt boende. Ensystematisk översikt om effekter och vetenskapligt stöd.
SOL 2001:453
Song, D., Shen, Q., Xu, T. & Sun, Q. 2014, "Effects of group reminiscence on elderly depression: A meta-analysis",
International Journal of Nursing Sciences, vol. 1, no. 4, pp. 416-422.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 2002. Mjuk massage vid demenssjukdom
http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Alert/Mjuk-massage-vid-demenssjukdom/ (Hämtad 2015-10-26)
Statens Folkhälsoinstitut. 2007, Äldres hälsa. En utmaning för Europa. Healthy Ageing Projekt.
Svenskt demenscentrum. Demensboende får Östergötlands arkitekturpris.
http://www.demenscentrum.se/Nyheter/Demensboende-far-Ostergotlands-arkitekturpris/?page=25 (Hämtad 2015-11-19)
Svenskt Demenscentrum. Reminiscens. http://www.demenscentrum.se/Arbeta-med-demens/Metoder-ocharbetssatt/Reminscens/ (Hämtad 2015-11-27)
Svenskt demenscentrum. Samspela bättre med sång.
http://www.demenscentrum.se/Arbeta-med-demens/Metoder-och-arbetssatt/Musik/Samspela-battre-med-sang/ (Hämtad
2015-11-05)
Svenskt Demenscentrum. Trädgård.http://www.demenscentrum.se/Arbeta-med-demens/Metoder-ocharbetssatt/Tradgard-/ (Hämtad 2015-11-25)
Svenskt Demenscentrum. Tänk enkelt med kognitiva hjälpmedel. http://www.demenscentrum.se/Arbeta-med-demens/Dusom-arbetar-som/Arbetsterapeut/Tank-enkelt-om-kognitiva-hjalpmedel/ (Hämtad 2015-12-07)
Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens. Goda exempel. http://www.bpsd.se/wpcontent/uploads/2012/01/Hemsidan-Goda-exempel-%C3%85sa-o-Hanna.pdf (Hämtad 2015-11-02)
Sveriges Kommuner och Landsting.2009, Fallskador bland äldre en sammanfattning av en kunskapsöversikt om fallskador.
Stockholm: Elanders
41
Reviderad 2015-12-22
Sveriges Riskdag. Svensk författningssamling 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag
(1982:763).https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag1982_sfs-1982-763/ (Hämtad 2015-10-27)
Sveriges Riskdag. Svensk författningssamling 2001:453. Socialtjänstlag (2001:453). https://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/ (Hämtad 2015-10-27)
Sparling, P.B., Howard, B.J., Dunstan, D.W. & Owen, N. 2015, "Recommendations for physical activity in older adults", BMJ
(Clinical research ed.), vol. 350, pp. h100.
Spector, A., Thorgrimsen, L., Woods, B., Royan, L., Davies, S., Butterworth, M. & Orrell, M. 2003, "Efficacy of an evidencebased cognitive stimulation therapy programme for people with dementia: randomised controlled trial", The British journal
of psychiatry : the journal of mental science, vol. 183, pp. 248-254.
Ståhle, A. 2003, FYSS: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Yrkesföreningar för Fysisk
Aktivitet i samarbete med Statens folkhälsoinstitut.
Ståhle, A. 2008, "FYSS 2008-Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling” Stockholm: Yrkesföreningar för
Fysisk Aktivitet i samarbete med Statens folkhälsoinstitut.
Särkamo, T., Tervaniemi, M., Laitinen, S., Numminen, A., Kurki, M., Johnson, J.K. & Rantanen, P. 2014, "Cognitive,
emotional, and social benefits of regular musical activities in early dementia: randomized controlled study", The
Gerontologist, vol. 54, no. 4, pp. 634-650.
Theorell, T. 2010, "Musik och folkhälsa", Socialmedicinsk tidskrift, vol. 87, no. 2, pp. 51-60.
Tidåker K. 2007,Trädgårdsaktiviteter för äldre En litteraturöversikt över trädgårdsaktiviteters påverkan på äldres hälsa.
Kandidat-uppsats, Karolinska Institutet.
Tondi, L., Ribani, L., Bottazzi, M., Viscomi, G. & Vulcano, V. 2007, "Validation therapy (VT) in nursing home: a case-control
study", Archives of Gerontology and Geriatrics, vol. 44, pp. 407-411.
Ulrich, R. 1984, "View through a window may influence recovery", Science, vol. 224, no. 4647, pp. 224-225.
Vasudevan, S.V., Potts, E.E. & Mehrotra, C. 2003, "Pain management in arthritis: evidence-based guidelines", WMJMADISON-, vol. 102, no. 7, pp. 14-18.
Vestlin L. 2014 Värdigt åldrande, välbefinnande och meningsfull vardag på Gellinergården. FoU Jämtland, Östersund.
Vickhoff, B., Malmgren, H., Åström, R., Nyberg, G., Ekström, S., Engwall, M., Snygg, J., Nilsson, M. & Jörnsten, R. 2013,
"Music structure determines heart rate variability of singers", Frontiers in psychology, vol. 4.
Volkert, D., Chourdakis, M., Faxen-Irving, G., Frühwald, T., Landi, F., Suominen, M.H., Vandewoude, M., Wirth, R. &
Schneider, S.M. 2015, "ESPEN guidelines on nutrition in dementia", Clinical Nutrition.
Vårdförbundet. Bra vård. Värdigt bemötande. https://vardforbundet.se/BraVard/Kvalitetskrav/1-Var/ (Hämtad 2015-10-27)
Västfäll D., Juslin P. Fredriksson M (2010) Du mår bättre med musik du vält själv,i: Forskring om kultur och hälsa, Romanius
R (red) vetenskapsrådet.
Wall, M. & Duffy, A. 2010, "The effects of music therapy for older people with dementia", British Journal of Nursing, vol. 19,
no. 2, pp. 108-113.
Westlandet M. Samspela bättre med sång. http://www.demenscentrum.se/Arbeta-med-demens/Metoder-ocharbetssatt/Musik/Samspela-battre-med-sang/ (Hämtad 2015-11-02)
Wijk, H. 2004, Goda miljöer och aktiviteter för äldre, Lund: Studentlitteratur.
Wikström, B. 2010, "Konstkultur för ett hälsosamt åldrande", Socialmedicinsk tidskrift, vol. 87, no. 3, pp. 190-197.
42
Reviderad 2015-12-22
Woods, B., Spector, A., Jones, C., Orrell, M. & Davies, S. 2005, "Reminiscence therapy for dementia", Cochrane Database
Syst Rev, vol. 2.
Woods, B., Aguirre, E., Spector, A.E. & Orrell, M. 2012, "Cognitive stimulation to improve cognitive functioning in people
with dementia", Cochrane Database Syst Rev, vol. 2.
World Health Organization 2009, Global health risks: mortality and burden of disease attributable to selected major risks,
World Health Organization.
Wånell, S.E., Agahi, N., Lennartsson, C. & Österman, J. 2010, "Sociala relationer, socialt deltagande och hälsa bland äldre",
Socialmedicinsk tidskrift, vol. 87, no. 3, pp. 175-181.
1177 Vårdguiden. Akupunktur.
http://www.1177.se/Blekinge/Fakta-och-rad/Behandlingar/Akupunktur/ (Hämtad 2015-10-08)
1177 Vårdguiden. Förstoppning.
http://www.1177.se/Blekinge/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Forstoppning/ (Hämtad 2015-12-17)
43
