handbok - Studiefrämjandet

HANDBOK
Sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids
En handbok för cirkelledare som i förebyggande syfte arbetar med information om sexuellt
överförbara sjukdomar, STI och Hiv/Aids.
sid X
Innehåll
Förord................................................................................................................... sid 3
Bakgrund.............................................................................................................. sid 4
Inledning............................................................................................................... sid 5
Syfte...................................................................................................................... sid 6
Mål........................................................................................................................ sid 7
Avgränsningar...................................................................................................... sid 7
Metod................................................................................................................... sid 8
Cirkelledarens upplägg och förhållningssätt..................................................... sid 9
Studiecirkel
1. Introduktion................................................................................................. sid 11
2. Anatomi och din egen kropp........................................................................ sid13
3. Anatomi och egenvård................................................................................. sid 18
4. Kärlek och relationer..................................................................................... sid 20
5. Sexualitet...................................................................................................... sid 22
6. Attityder och värderingar.............................................................................. sid 25
7. Hiv och Aids................................................................................................. sid 27
8. STI................................................................................................................ sid 30
9. Säkrare sex................................................................................................... sid 33
10. Främja sexualitet från våld och diskriminering............................................. sid 34
11. Uppföljning och utvärdering....................................................................... sid 36
Referenser............................................................................................................ sid 37
Förord
Studiefrämjandet MittSkåne har i olika projekt arbetat med målgruppen invandrade och asylsökande människor. Det har många gånger varit väldigt resurskrävande eftersom det tar lång tid att utveckla ett förtroende och att skapa ett
naturligt sammanhang för målgruppen.
När människor möts i en förtroendeingivande miljö med goda intentioner utvecklas en nyfikenhet och det blir enklare att diskutera attityder, ta till sig ny kunskap
och acceptera nya levnadsförhållanden. Folkbildningsmetodiken är en pedagogisk utmaning när människor med en annan kulturell, etisk eller religiös bakgrund
möts i det svenska samhället. Detta i vår postmoderna tid där både globalisering
och andra förändringar tyvärr ibland försvårar integration och invandrade känner
sig kanske istället segregerade och bildar egna små samhällen.
Olika projektarbeten har möjliggjort en ökad förståelse för oss inom Studiefrämjandet. Vi har lärt oss om kulturella olikheter, religiösa skillnader, värderingar,
normer, etnisk tillhörighet, oliktänkande och så vidare. Vår erfarenhet är att om
man klassificerar människor från samma land och bildar en gemensam grupp för
dem är ingen bra lösning. Utan vår övertygelse för att uppnå bästa resultat är att
blandade grupper med olika etniska bakgrunder ger ett större utrymme för ett
livslångt lärande.
”Vårt förhållande till våra medmänniskor är centralt för hur vi mår och samverkar
med andra människor. Vi skapar dessutom relationer och gemensamma uttrycksformer och tillhörighet i samhället. Detta är grunden till att främja hälsa och harmoni i tillvaron. Det speglar mycket om vad man har för bakgrund och hur man
vill leva i framtiden”1.
Mot bakgrund av all erfarenhet och Statens folkhälsoinstitut rapport möjliggörs
förutsättningarna för att skriva en handbok om sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids
med målet att implementera handboken och dess metoder för blivande cirkelle-
Januari 2014
Projektledare: Tsignesh Asres och Gull-Britt Nilsson
Grafisk form: Carita Lott
Publikationen utgiven av;
Studiefrämjandet MittSkåne,
dare med syftet att motivera fler individer att vårda sin sexuella hälsa genom ökad
Fabriksgatan 2A 222 37 Lund
kunskap och därmed minska risken för STI och Hiv/Aids.
Tfn + 46 46 211 77 50
www.studieframjandet.se/lund
1
Statens folkhälsoinstitut rapport 2005:23, ”Kultur för hälsa
sid 3
Bakgrund
Studiefrämjandet är ett av Sveriges största studieförbund. Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst
obundna och bedriver folkbildningsverksamhet över hela landet. Studiefrämjandet är en ideell förening
och utifrån ett demokratiskt synsätt hävdar vi alla människors lika värde och rätt till kunskap, kultur
och bildning. Studiefrämjandet prioriterar de som fått mindre möjlighet än andra att delta i både utbildnings- och folkbildningsverksamhet. I all vår verksamhet ska vi främja ett mångkulturellt samhälle.
Tillgänglighet och hållbarhet är två av Studiefrämjandets hörnpelare och en förutsättning för att alla
ska ha samma möjlighet att delta jämlikt i olika sammanhang oavsett språkkunskaper, hudfärg, könsidentitet, klass, sexualitet, etnicitet, religiös åskådning eller trosuppfattning. I ett tillgängligt samhälle
enligt Studiefrämjandets policy är information och verksamhet utformat på ett sådant sätt att ingen
individ på något sätt ska känna sig exkluderad.
Studiefrämjandet MittSkåne har sedan 2004 arbetat med olika hälsofrämjande insatser för asylsökande
och invandrade, exempelvis;
●
Hälsoprojekt Empowerment (2004-2012)
●
Lika rättigheter – lika möjligheter (2007-2009)
●
Lär dej cykla (2010-2011)
●
LEIA ledarskap, egenmakt, initiativ, ansvar (2011-2013)
Samt ett antal kortare projekt såsom mångkulturell matlagning, läsfrämjande insatser, naturguidningar
och cirklar inom hälsa och samhälle.
Studiefrämjandet MittSkåne har under flera år genom olika projekt bidragit till att skapa bättre förutsättningar för invandrade. Detta har resulterat i och utvecklats till ett stort nätverk med såväl tjänstemän inom den kommunala sektorn som enskilda individer.
sid 4
Inledning
Alla människor ska kunna uppleva sexuell integritet, självkänsla och välbefinnande i alla faser
av livet, oavsett kön, sexualitet, ursprung, funktionalitet och sammanhang. Vår uppfattning är
att vi är långt ifrån detta mål. Människors frihet att vara, välja och njuta begränsas dagligen,
både genom strukturell diskriminering och genom våldshandlingar och övergrepp2.
Materialet består av faktadelar, information, övningar och folkbildningsmetoder som sammanställs i en studiecirkel med elva sammankomster och tio olika teman. Ett tema för varje
sammankomst. I studiecirkeldelen får ledare dels en överblick över temainnehåll, dels olika
konkreta förslag på samtal, diskussioner och förslag på gruppdynamik- och värderingsövningar allt i enlighet med folkbildningens metoder.
Sammankomsterna innehåller förslag på olika delmoment;
●återkoppling
●fakta
●
gruppdynamik- eller värderingsövning
●diskussioner
●
reflektioner
Varje sammankomst börjar med en återkoppling. Vad har deltagaren funderat på sedan förra
träffen? Finns det något som är oklart? Har deltagaren själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap med hänsyn till vad som diskuterades vid förra träffen?
Värderingsövningar och dess metoder är hämtat från Aktiva värderingar3. För den som vill ha
fördjupad kunskap om temainnehåll finns hänvisningar och referenser.
Handboken är tänkt att användas av utbildade cirkelledare. Vi rekommenderar ledare med
utländsk bakgrund men det är inget krav. Manliga ledare till mansgrupper och kvinnliga ledare
till kvinnogrupper är dock att föredra.
Förhoppningsvis kan avslutad studiecirkel med koppling till handbokens upplägg ge stöd i att
fortsätta inhämta kunskap om sexualitet och sexuellt överförbara sjukdomar, STI och Hiv/Aids
i form av egna studiecirklar eller vängrupper.
Sammantaget vill vi bidra med våra erfarenheter till att skapa en ökad förtrogenhet att i studiecirkelform samtala kring kulturella förhållanden, kulturella likheter och olikheter, säkrare sex
samt att stärka det preventiva arbetet när det gäller sexuellt överförbara sjukdomar, hiv och
oönskade graviditeter. Inspiration till studiehandledning är bland annat hämtat från LAFA4.
2
Ulrika Löfmark & Anne Hammarström 2004: 10
3
Stenberg, Johan 2003
4
LAFA, 2007, kropp & sexualitet -Fakta-och metoder för lärare som undervisar i svenska som andraspråk
sid 5
Syfte
Syftet med folkbildning är att på ett demokratiskt och jämlikt sätt få medborgarna i samhället att ta till
sig ny kunskap och nya värderingar utanför den traditionella skolvärlden genom exempelvis studiecirklar,
bibliotek, konferenser och föreläsningar.
Syftet med handboken är att underlätta arbetet med att sprida information och kunskap inom det i
många kulturer tabubelagda och känslosamma området sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids. Vi vill också på
olika sätt poängtera värdet av att för att nå ett lyckat resultat är det viktigt att avsätta tid till att skapa
goda förutsättningar för både ledare och deltagare. Att diskutera känsliga och svåråtkomliga ämnen är
ett uppdrag som kräver fingertoppskänsla. Vi har alla behov av långsiktigt lärande. En process som varar
livet ut. Som nyanländ i ett främmande land med stora kulturella skillnader mot hemlandets kan det för
många upplevas som ett inre kaos5.
I de fall där individer får ta del av folkbildningsmetodiken där kunskap och egna erfarenheter är av avgörande betydelse i lärandeprocessen, så är vår erfarenhet att deltagare har stora möjligheter att känna
tillfredsställelse i lärandet. Utgångspunkt för all bildning är att vi aldrig kan ge kunskap. Vi kan däremot
skapa bra förutsättningar för en lärandeprocess.
Handboken är ett material för cirkelledare som vill förmedla kunskap inom området sexuell hälsa, STI och
Hiv/Aids. Målgruppen är invandrade, nyanlända unga och vuxna.
Handboken belyser några av livets viktiga frågor allt från kulturella skillnader och likheter till kärlek, sexualitet och STI, Hiv/Aids. Handbokens innehåll och upplägg är baserat på upplevda erfarenheter från cirkelledare, fakta, folkhälsorapporter från folkhälsoinstitutet och smittskyddsinstitutet. Diskussioner och
frågeställningar från tidigare grupper, gruppdynamik- och värderingsövningar.
5
Lena Sahlqvist & Erland Wiberg 2003
sid 6
Mål
Målet med handboken är att utbilda cirkelledare i grundläggande kunskap om sexuell och reproduktiv
hälsa. Utbildade cirkelledare håller studiecirklar inom området (se teman och delmoment nedan). Utifrån
handbokens upplägg och metodik underlättar och möjliggörs lärande processen både för cirkelledare och
deltagare att inhämta och förädla kunskap.
Studiecirkelns teman;
●Introduktion
●
Anatomi och egen kropp
●
Anatomi och egenvård
●
Kärlek och relationer
●Sexualitet
●
Attityder och värderingar
●
Hiv och Aids
●STI
●
Säkrare sex
●
Främja sexualitet från våld och diskriminering
●
Uppföljning och utvärdering
Delmoment som ingår i studiecirkeln;
●
kunskap om sin egen kropp
●
kunskap om sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids.
●
kunskap om användning av kondom
●
kunskap om individers rätt till lika rättigheter och lika möjligheter
●
kunskap om individuella attityder och uppfattningar utifrån ett genusperspektiv
●
kunskap om sexuella förhållningssätt
●
individuella reflektioner över eget risktagande
Avgränsningar
Handbokens innehåll avgränsas till grundläggande kunskap om sexualitet, STI, Hiv/Aids och sexuell hälsa
med hänvisning till referenser när det gäller fördjupad ämneskunskap.
Utbildaren har en central roll och ska själv ha genomgått Empowerment studiecirkel, utbildats i metoden
samt Studiefrämjandets tre stegs ledarutveckling. Av erfarenhet är rekrytering av ledare av stor betydelse
för ett lyckat resultat och sker av ansvariga inom Studiefrämjandet.
sid 7
Metod
Folkbildningsmetodiken bygger på ett fritt och frivilligt deltagande och att alla deltagare bidrar med
sin kunskap och sina erfarenheter. Studiefrämjandets erfarenhet är att folkbildningsmetoden fungerar
mycket bra inom området sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids.
En liten grupp om minst 3 deltagare och max 10-12 deltagare fungerar bra enligt folkbildningsmetodiken.
Liten grupp
Demokrati
Folkbildning
Delaktighet
Frivilligt
Forskarna Margareta Johansson och Hans Lorentz vid Lunds Universitet, har försökt finna förståelse föroch kunskap om betydelse av folkbildning för deltagare med annan kulturell, etnisk eller religiös bakgrund
i relation till deras personliga utveckling, lärande, identitet och integration i det svenska samhället6. De
menar att det finns ett uppenbart samband mellan integration och folkbildning. Bildning ger en möjlighet
att orientera sig i tillvaron. Känslan av att bli sedd och tagen på allvar som den individ man är - särskilt
för personer med annan bakgrund än den svenska - skapar upplevelser av delaktighet och samhörighet.
Vikten av att i lärande beakta den egna livssituationen är också mycket betydelsefull.
6
Margareta Johansson och Hans Lorentz 2006
sid 8
Cirkelledarens upplägg och förhållningssätt
När cirkelledaren träffar deltagarna första gången är det viktigt att ha ett genomtänkt anslag. Vid första
tillfället har ledaren en övergripande genomgång av vilka teman som ingår i cirkeln och deltagarna ges
tid till att reflektera över både förväntningar och farhågor. Ledaren introducerar värdet av personliga
loggböcker för reflektion och återkoppling.
Övningarna vid första tillfället syftar till att deltagarna kommer igång. De är också ett första steg mot
grupptrygghet, trivsel och vi känsla i gruppen.
Gemensam överenskommelse och att tillsammans sätta upp spelregler för studiecirkeln är en bra inledning vid första sammankomsten. Deltagarna ges då möjlighet att påverka struktur och upplägg och blir
mer motiverade. Överenskommelsen blir ett gemensamt dokument som ledare och deltagare ska återkoppla till under cirkelns gång.
Att arbeta med sex och samlevnad är att bjudas in till möten där inget kan tas för givet. Människor som
är födda och lever i Sverige kan ha andra värderingar och beteenden än människor som kommer från
andra samhällen och kulturer.
Utgår vi från att sexualitet främst är en social konstruktion så förstår vi också att det finns skillnader. I föreställningar om och i värderingar som rör sexualitet och samlevnad hittar vi en mängd olika uppfattningar
som ibland skiljer grupper och individer åt. Att säga att en värdering eller ett beteende är mer äkta, sant
eller riktigt i absolut bemärkelse är inte möjligt. Däremot kan man lyfta fram vissa grundläggande värden
som de flesta i en demokratisk process enats om, exempelvis alla människors lika värde, jämställdhet mellan män och kvinnor och allas rätt till hälsa. I Sverige råder stor konsensus kring detta synsätt.
Att aktivt arbeta med vi-känsla i en grupp och en varm och modig samtalskultur är enligt vår erfarenhet
ett av de mest kraftfulla verktygen för att skapa ett gott arbetsklimat och långsiktiga resultat. En god
kultur stödjer människor för att inhämta ny kunskap, upplevelse av delaktighet och känna sig inkluderad
i lärandeprocessen. Samtalen skall präglas av dialog fylld av empati och respekt.
För att lättare förstå vad som menas med en varm och modig samtalskultur kan det underlätta om cirkelledaren också föreställer sig motsatsen. En kylig och rädd kultur kan utmärkas av bland annat prestige,
illvilja, utanförskap och dominans.
Ledarens roll är att förbättra det sociala klimatet genom att skapa nya interaktionsmönster och förhållningssätt och på detta sätt skapa en positivitet där ömsesidig respekt råder.
sid 9
Checklista för cirkelledare
●
presentation av ledare och deltagare
●
introduktion av kursinnehåll och upplägg
●
struktur (närvaro, folkbildningsmetodikens grunder)
●
beakta kulturella skillnader
●
skapa varm och tillåtande atmosfär i gruppen (fika, möblering, gruppstorlek och sammansättning)
●
delat ansvar ledare och deltagare
●
förväntningar och farhågor
●
genomgång av upplägg dokumentation och utvärdering
●
gemensam överenskommelse
Vid alla tematillfällen måste det finnas papper, pennor, blädderblock och/eller whiteboardtavla att
tillgå.
Ledarens attityd till gruppen är viktig. Arbetet med värderingsövningar ska präglas av engagemang,
lekfullhet och respekt. Värderingsövningar får aldrig användas som ett medel för att kontrollera deltagarna. Ledaren ger uttryck för allt positivt som upplevts i gruppen. Kollektivt beröm gynnar oftast
gruppens motivation till vidare diskussion och inhämtning av kunskap.
Lyssna med inlevelse och engagemang. Om ledaren inte förstår någon deltagares beskrivning ställs
klargöringsfrågor som till exempel; Hur tänker du då? Hur många? Vill du berätta mer/beskriva hur du
har tänkt? Hur menar du? Använd inte frågeordet VARFÖR vid följdfrågor eftersom det ofta framkallar
känslor som skuld och försvar.
Låt alla få tala till punkt. Viktigt att ledaren ser till att fördela ordet. Stoppa kommentarer om andras
åsikter och handlingar. Tydlighet med att det inte är tillåtet att behandla varandra negativt.
Det som sägs vid sammankomsterna stannar i gruppen. Det är helt ok att berätta för andra vad cirkelledaren har sagt, men aldrig vad andra säger eller frågar om. Att lova tystnadsplikt för varandra ökar
tilliten.
sid 10
Studiecirkel
Studiecirkeln bygger på 11 träffar á 3 studietimmar/gång med olika teman för varje sammankomst.
1
Introduktion
1:1 Ledarens mål och deltagarnas förväntningar av studiecirkeln
Ge en överskådlig presentation av studiecirkeln som helhet. Kartlägga deltagarnas förväntningar och eventuella farhågor. Skriva gemensam överenskommelse
1:2 Övning
Förväntningar och farhågor
Deltagarna skriver enskilt ner sina förväntningar och farhågor på post it-lappar. De får använda obegränsat med post it lappar och skriva allt ifrån en förväntning till flera förväntningar eller farhågor. Använd en färg till förväntningar och en annan till farhågor. Sätt sedan upp lapparna på en tavla eller vägg grupperat farhågor och förväntningar. Pussla ihop de farhågor respektive förväntningar som beskriver samma sak så det bildas små kluster.
Fas 1
Vad behöver vi göra för att undvika och hur behandlar vi farhågor?
Hur kan vi skapa bästa miljö för att uppnå gruppens förväntningar?
Fas 2
Definiera vad som är deltagarnas ansvar respektive ledarens ansvar
Material; Blädderblock, pennor, post it lappar i två färger
Har deltagarna svårt att formulera sig skriftligt går det lika bra att göra övningen muntligt.
Överenskommelse
Skriv överenskommelse högst upp på ett blädderblock eller tavla. Fråga därefter deltagarna hur de vill att gruppen ska jobba för att skapa en god gruppmiljö. Sammanfatta varje svar med ett ord eller kort mening. Försök att få ihop minst tio ord eller meningar på listan, till exempel: lyssna, bekräfta, utmana, ifrågasätta, komma i tid, få lov att avstå, respekt och obligatorisk närvaro. Fråga därefter gruppen utifrån de ord/meningar som skrivits på tavlan, vad de behöver från ledaren för att lyckas med den gemensamma överenskommelsen.
sid 11
1:3 Diskussion
Be deltagarna reflektera kring ordet demokrati och vad övningarna förväntningar/farhågor och
överenskommelseövningens betyder för den demokratiska processen.
1:4 Överenskommelse
Fäst överenskommelsen på väggen så att alla kan se den. Ta fram överenskommelsen varje gång
gruppen träffas. Återkoppla regelbundet till överenskommelsen. Kanske behöver den revideras.
1:5 Loggbok
Skriv överenskommelse
sid 12
2
Anatomi och din egen kropp
2:1 Återkoppling
Vad har deltagarna funderat på sedan förra träffen?
Finns det något som är oklart?
Har deltagarna själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap utifrån det vi pratade om sist?
2:2 Fakta
Det kan vara en fördel att förklara ordet ”hormoner”, eftersom det återkommer många gånger i
texten. Hormoner är budbärare som skickar signaler från en del av kroppen, en cell eller ett organ till en annan del av kroppen, en cell eller ett organ.
Kvinnans och mannens könsorgan framkallar njutning vid beröring men gör det också möjligt att kunna fortplanta sig. Det finns dels de yttre könsorganen som man ser på kroppen, dels de inre som finns inuti kroppen. Könsorganen gör det möjligt för äggceller och spermier att mötas så att en befruktning sker.
Till mannens könsorgan hör;
●testiklar
●bitestiklar
● sädesledare och sädesblåsa
●prostata
●penis
sid 13
Förklara begreppen manligt könsorgan, pung, testiklar, urinblåsa, urinrör, prostata, ändtarm, sädesledare anus, ollon och förhud. Förhudens funktion är att skydda ollonet.
Penis kan i vardagsspråk kallas kuk och snopp7.
I pungen finns testiklar eller pungkulor. I testiklarna bildas spermier och det manliga könshormonet
testosteron. I testiklarna bildas spermier som är mannens könsceller. Testiklarna ligger i pungen och är två ovala
kulor, som är cirka tre centimeter långa. Pungen är en utbuktning av bukväggen, som hänger ner
som en påse, och har till uppgift att skydda testiklarna.
Mellan sädeskanalerna finns celler som bildar manliga könshormoner. Det viktigaste hormonet är
testosteron, som behövs för produktionen av spermier.
I puberteten ökar produktionen av testosteron. Det är nödvändigt för utveckling av mannens könsorgan och de förändringar som sker från pojke till man under puberteten. I bitestiklarna mognar
spermierna.
I bitestiklarna sker den slutliga mognaden av spermierna. Det tar totalt drygt två månader för spermierna att utvecklas från omogna celler i testiklarna till befruktningsdugliga spermier. Bitestiklarna
kan lagra de färdiga spermierna i flera veckor.
Varje spermie är mycket liten, bara ungefär 0,05 millimeter lång. Spermien har ett litet huvud som
innehåller de ärftliga anlagen, arvsmassan, och en lång svans som gör att den kan ta sig framåt. Spermier nybildas hela tiden till skillnad från kvinnans äggceller.
Penis innehåller tre stycken svällkroppar, två på ovansidan och en på undersidan. Svällkropparna är
uppbyggda ungefär som en tvättsvamp och fylls med blod när mannen blir sexuellt upphetsad och
får erektion. Penis blir då större och hårdare och reser sig.
Urinröret går genom den undre svällkroppen och mynnar på den främre delen av penis, som kal�las ollonet och täcks av förhuden. Ollonet är mycket känsligt, och beröring leder oftast till lustfyllda
känslor.
Man kan vara omskuren av olika anledningar. Det kan handla om religion, tradition eller kultur. Då
brukar operationen göras redan när man är liten och hela förhuden tas bort. Man kan också omskäras av medicinska skäl. Ibland görs det om förhuden är trång och inte går att dra ner över ollonet. Då
brukar man opereras när man är lite äldre, ofta före eller under tonåren. Ibland behöver hela förhuden tas bort men ibland räcker det att en del tas bort8.
7
1177 Vårdguiden
8
1177 Vårdguiden
sid 14
Till kvinnans könsorgan hör;
●äggstockar
●äggledare
●livmoder
●slida
●blygdläppar
●klitoris
Namn på kvinnligt könsorgan är vagina, slida men man kan också till exempel höra benämningarna
fitta eller underliv. I äggstockarna utvecklas ägg varje månad.
I kvinnans könsorgan utvecklas kvinnliga könsceller, så kallade äggceller. En äggcell kan befruktas av
mannens spermier och utvecklas till ett foster i kvinnans livmoder. I livmoderns skyddade miljö kan
det befruktade ägget få näring och växa.
Äggstockarna ligger på vardera sida i lilla bäckenet och är upphängda i så kallade ligament. Varje
äggstock är oval och ungefär tre centimeter lång. De har ungefär samma storlek som en mandel.
Äggstockarna innehåller äggblåsor. I varje blåsa finns förstadiet till ett ägg.
Puberteten startar hos flickor när hormonproduktion sätts igång. Hos flickor blir brösten större och
höfterna får rundare former. Detta leder till att produktionen av kvinnliga könshormoner ökar. Vanligen inträffar puberteten i 10-15 årsåldern. Könshormoner är nödvändiga för att kvinnans könsorgan
ska utvecklas och att resten av kroppen förändras från flicka till kvinna. Flickorna får också sin första
menstruation.
sid 15
För att en befruktning ska kunna ske måste det finnas spermier i äggledarna när ägget transporteras
mot livmodern.
I livmodern växer fostret. Livmodern ligger i lilla bäckenet mellan urinblåsan och ändtarmen. Livmodern är ungefär lika stor och har samma form som ett gråpäron. Den väger ca 60 – 80 g. Livmoderns
väggar består av glatt muskulatur, som invändigt är klädda med en slemhinna vars tjocklek varierar
kraftigt under menstruationscykeln. Man brukar dela upp livmodern i livmoderkroppen, den större
övre delen och livmoderhalsen, den nedre delen. Den nedre delen, livmoderhalsen, övergår i slidan
och kallas för livmodertapp.
Livmoderns viktigaste uppgift är att fungera som tillväxtplats för fostret. Fostret behöver få både
näringsämnen och syre, och skyddas så att det inte skadas under utvecklingen.
Slidan är mycket elastisk. Slidans nedre del omges av muskler. Väggen är kraftigt veckad och kan
därför tänjas ut vid samlag eller förlossning. Slidans öppning kallas för slidkrans och kan ha en oregelbunden form med flikiga kanter. Tidigare användes begreppet mödomshinna, men det är felaktigt
eftersom det inte finns någon hinna som täcker slidöppningen.
Slidan mynnar ut mellan urinrörets och ändtarmens öppningar. Det sekret som normalt finns i slidan
kommer till största delen från livmoderhalsen och är mycket surt för att förhindra angrepp av skadliga
bakterier. Det kallas för flytning.
Kvinnan har dels två yttre blygdläppar som består av hårbeklädda hudveck, dels två inre blygdläppar
som består av slemhinneveck. De inre blygdläpparna omger slidmynningen. Blygdläpparnas funktion
är att de skall skydda de inre delarna, slidöppningen, urinrörsmynningen och klitoris.
Det finns kvinnlig könsstympning i flera olika samhällen. Kvinnlig könsstympning innebär att delar av
kvinnans yttre könsorgan skärs bort, skadadas eller sys ihop. Könsstympning medför stora hälsorisker
för kvinnors och flickors hälsa och är förbjuden i Sverige. Det är även förbjudet att medverka till att
ingreppet utförs i ett annat land. Det finns hjälp att få om man har könsstympats eller riskerar könsstympas9.
Klitoris har rikligt med känselkroppar och är därför mycket känslig för beröring, vilket oftast leder till
lustfyllda känslor. Klitoris enda funktion är att den skall ge kvinnan njutning. Urinröret mynnar mellan klitoris och slidmynningen. Fortplantning innebär att en ny individ utvecklas från en äggcell som
befruktats av en spermie.
9
1177 Vårdguiden
sid 16
2:3 Övning
Helfigur
Utgå från en manlig och en kvinnlig helfigursbild eller rita på tavla och fråga deltagarna vilka
svenska namn som de känner till. Ännu bättre är det om det finns en docka att tillgå av typen där organen kan plockas ut och in. Allt för att lättare förstå kroppens uppbyggnad.
Det kan vara trevligt att ha egentillverkade könsorgan, framför allt de kvinnliga inre könsorganen, livmoder, äggledare och äggstockar i cernitlera, eller så kan man ha med mandlar(äggstockar) och gråpäron(livmoder) för att visa storleken.
2:4 Diskussion
Diskutera hur kroppen fungerar och vad hälsa betyder för deltagarna.
Namn och uttryck på könsorgan på olika hemspråk och skillnader i ordens betydelse?
2:5 Loggbok
Beskriv främmande ord och begrepp
sid 17
3. Anatomi och egenvård
3:1 Återkoppling
Vad har deltagarna funderat på sedan förra träffen?
Finns det något som är oklart?
Har deltagarna själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap utifrån det vi pratade om sist?
3:2 Fakta
Kroppsvård för kvinnor
Det bästa sättet att hålla sig ren är att tvätta underlivet en gång per dag, med enbart vatten eller oparfymerad olja till exempel olivolja eller barnolja. Man kan stryka på oljan innan man duschar istället för att använda tvål. Det är också bra att undvika att duscha rakt upp i slidan. Slidan rengör
sig själv. Att tvätta underlivet ofta med tvål är inte bra eftersom det kan torka ut slemhinnorna. Överdriven hygien förändrar den naturliga bakteriefloran i underlivet och kan leda till illaluktande
flytningar. Det är också bra att lufta underlivet ibland. Man kan till exempel sova naken eller i luf-
tiga underkläder.
Om man besväras av rikliga flytningar kan man pröva att;
● Använda oparfymerad barnolja istället för tvål och vatten
● Undvika att skölja vatten inuti slidan
● Använda bomullstrosor och andra luftiga kläder
● Byta trosor varje dag
● Undvika trosskydd
● Lufta underlivet så mycket som möjligt
● Aldrig använda tamponger mot flytningar
Alla kvinnor har flytningar i underlivet. Flytningar har samma funktion som saliven i munnen och håller slemhinnorna fuktiga, friska och smidiga. Normala flytningar är lätt sura och luktar unge-
fär som filmjölk eller yoghurt.
Menstruationscykeln
Livmoderns slemhinna förändras periodvis från puberteten ända fram till klimakteriet, så kallade menstruationscykler. Under ett helt liv går en kvinna igenom många cykler. En del kvinnor har olika långa, oregelbundna menstruationscykler. Under puberteten är det helt normalt att menstruationerna är oregelbundna. Hormoner från hypofysen och äggstockarna styr menstrua
tionscykeln.
sid 18
Menstruationsblödningens första dag räknas som cykelns första dag. Blödningen beror på att slemhinnan, som förberetts för att ta emot ett befruktat ägg, stöts bort när det inte skett en befruktning. Blödningen pågår oftast mellan fyra till sju dagar. Därefter börjar slemhinnan byggas upp igen under inverkan av kvinnliga könshormoner.
Kroppsvård för män
Bästa sättet att hålla sig ren är att tvätta underlivet en gång om dagen med vatten. Använd gärna en oparfymerad olja, till exempel barnolja, istället för tvål. Tvättar man för ofta eller med tvål kan det uppstå hudutslag på penis, klåda och torr hud. Särskilt förhudens insida och ollonet är känsligt för uttorkning.
3:3 Övning
Transfer in
Sätt lika många stolar som deltagare i en ring. I cirkelns mitt har ledaren lagt olika föremål, bilder och ord skrivna på små lappar. Låt sedan deltagarna välja ett föremål, bild eller ord. Var och en ska därefter fundera utifrån ett hälsoperspektiv vad föremålet, bilden eller ordet förknip-
pas med. Därefter delger deltagarna två och två sina tankar till varandra. När deltagarna känner sig redo presenterar man varandras föremål, bild eller ord för hela gruppen.
Material; Stolar, ett antal föremål, bilder eller ord
3:4 Diskussion
Diskutera egna erfarenheter av egenvård.
3:5 Loggbok
Vad är viktigt att tänka på när det gäller egenvård?
sid 19
4. Kärlek och relationer
4:1 Återkoppling
Vad har deltagarna funderat på sedan förra träffen?
Finns det något som är oklart?
Har deltagarna själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap utifrån det vi pratade om sist?
4:2 Beskrivning av kärlek
Kärlek är en känsla som präglas av en stark ömhet och tillgivenhet. Kärlek kan vara riktad mot abstrakta ting som konst eller en nation mot mer allmänna konkreta ting som natur, husdjur eller en nära medmänniska inklusive den egna personen. Kärlek kännetecknas av en vilja att ge villkorslöst till någon eller något, det vill säga att bete sig altruistiskt. Ett exempel är föräldrars kärlek till sina barn, ett annat är den känsla som två människor känner för varandra som innehåller en både fysisk och psykisk attraktion10.
4:3 Diskussion
Diskutera vad kärlek innebär?
4:4 Övning
Intervjua varandra
Tid: 2 minuter att förklara, 5 minuter för intervju och 15 minuter för att berätta för varandra, beroende på gruppens storlek.
Låt gruppen para ihop sig två och två, med någon de inte känner sedan tidigare, eller den
person i en grupp de har pratat minst med om de redan känner varandra. Deltagarna får fem minuter på sig att ta reda på så mycket som möjligt om en person alternativt att utgå från frågeställningarna nedan. Säg till när det är dags att byta intervjuperson och när hela intervjun ska vara klar.
Frågeställningar;
När trivs jag bäst med livet?
En present jag minns…
Nämn en person jag skulle vilja träffa, nu levande eller död, och vad jag skulle vilja säga eller
göra med honom/henne…
Min första kärlek…
Det gör mig glad…
Det gör mig arg…
Min framtida yrkesdröm…
Om jag fick bestämma över världen en dag...
10
http://sv.wikipedia.org
sid 20
Oavslutade meningar ar en bra isbrytare, eftersom denna övning innebär att alla får chansen att
komma till tals. Alla inklusive ledaren sitter i en ring. Oavslutade meningar står på tavlan alternativt att det finns skrivna lappar.
Läs de oavslutade meningarna. Alla får avsluta minst var sin mening. Om någon har väldigt svårt
med en mening kan hen stå över genom att säga pass. Frågan går då över till nästa deltagare.
Denna övning fungerar även bra skriftligt. Varje deltagare skriver tre meningar och läser upp sina
meningar. Meningarna följs av gemensam diskussion.
Exempel på oavslutade meningar;
Min älsklingsfärg är……………
Min idol är……………
På sommaren brukar jag…………
Bästa stunden på dagen är…………
Det positiva med att vara ung är………………
En god vän……………
Det bästa med att vara tjej/kille är att………
Det jobbigaste med att vara tjej/kille är………………
Jag gillar att…
Om 10 år…
4:5 Diskussion
Vilken fråga kändes viktigast att samtala kring?
4:6 Loggbok
Skriv egna fantasier och berättelser om kärlek
sid 21
5. Sexualitet
5:1 Återkoppling
Vad har deltagarna funderat på sedan förra träffen?
Finns det något som är oklart?
Har deltagarna själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap utifrån det vi pratade om sist?
5:2 Vad är Sexualitet?
”Sexualiteten är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller såväl man som
kvinna som barn. Det är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas
från andra livs aspekter. Sexualiteten är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida
vi kan ha orgasmer eller inte, och är inte heller summan av våra erotiska liv.
Sexualitet är mycket mer, den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och
närhet. Den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten
påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa”11
Sexualitet är de beteenden hos sexuella organismer som förknippas med könslig fortplantning,
könscykel och könsroller. För människans del har sexualiteten både en biologisk funktion och
en social funktion. Den är inte begränsad till ett beteende som enbart har med fortplantning att
göra, utan är också intimt förknippad med nära relationer, kärlek, lust och fysiskt kontaktbehov.
Sexualitet är central i människors liv. Oavsett om vi uttrycker den eller inte är sexualiteten en del
av vår tillvaro. Den skänker njutning och glädje, och den får oss att må bra, på egen hand och i
sällskap med andra. Den kan bygga upp våra relationer och bidra till vår sexuella självbild.
Sexualiteten omfattar så mycket mer än samlag. Den sexuella energin är en del av vår personlighet när vi söker kärlek, värme och kontakt. Det är ett finstämt samspel med kroppens biologi och
våra samlade erfarenheter genom uppfostran och social påverkan.
Biologi:(art) människan som art fortplanta, det biologiska könet, att ur ett biologiskt perspektiv
ha tillgång till sin sexualitet, utan sexualiteten hade vi inte funnits här.
Psykologi:(individ) individuella upplevelsen, känslan för individen, relationer, kärlek, njutning…
Social: (grupp) som grupp att få lov att utrycka sin sexualitet, att möta sin omgivning, sin grupp,
få berättelse, lagar, normer, tradition, kultur, samhället osv. Men också en bekräftelse till sin
partner, att det är du och jag som delar sexualiteten med varandra. Själva ordet sexualitet kan
användas för att syfta på allt från könsidentitet och förälskelse till erotiska handlingar och fortplantning.
11
Sexuell hälsa enligt Världshälsoorganisationen WHO
sid 22
Egenskapen att vara en könsvarelse för människans del kan gälla reproduktion, drift, upplevelse,
maskulint och feminint utseende och manliga och kvinnliga beteenden. Sexualiteten hos oss
människor är därutöver en integrerad del av vår självbild och identitet, grundad i moraliska och
etiska principer, vilket har genomgripande konsekvenser för hur vi känner, tänker och handlar.
5:3 Termer och begrepp
HBTQ och hetero
Ett ord som ofta hörs när man pratar om sexualitet är HBTQ. HBTQ har med sexualitet att göra
och är ett samlingsbegrepp för Homo –Bi- Trans och Queer.
En homosexuell person tänder på och/eller blir kär i personer av samma kön. Homosexuella
tjejer brukar kallas för lesbiska eller flator och homosexuella killar för bögar.
En bisexuell person tänder på och/eller blir kär i personer oavsett kön och kan alltså bli kär i,
och vilja ha sex med, både tjejer och killar.
Trans är ett samlingsnamn för personer med könsidentitet som inte följer normen. Till transbegreppet räknas transexuella, transvestiter, intersexuella, transgender och dragqueen/king.
Transvestiter är personer som tycker om att klä sig i kläder som är typiska för det motsatta
könet. Man behöver inte vilja ändra könstillhörighet för att man vill klä sig i det andra könets
kläder. Det kan vara något man gör för sexuell njutning, eller bara något man tycker är roligt och
som känns bra.
Transsexualism handlar om könstillhörighet. En transexuell person kan vara hetero-, homo- eller bisexuell. En transsexuell person känner sig inte bekväm med sin biologiska könstillhörighet,
t ex. man är kille, men känner att man istället vill vara tjej. Man kan få hjälp i sjukvården med
könskorrigering, vilket görs genom hormonbehandling och kirurgi. Vissa transsexuella känner
redan som barn att deras kropp inte stämmer överens med vilket kön de känner sig tillhöra. För
andra kommer känslan senare i livet.
Queer är ett begrepp man kan använda när man inte kan eller vill identifiera sig som hetero,
homo, bi eller trans. Ordet användes först som engelskt slanguttryck för homosexuella men som
ordet används idag kan man vara heterosexuell och queer, eller homosexuell och inte vara queer.
Man kan kalla sig queer om man bryter mot normen, det som de flesta kallar normalt. Att vara
queer innebär att vara normkritisk.
sid 23
En heterosexuell person blir kär i personer av motsatt kön. Heterosexualitet är den form av
sexuell identitet som av många anses vara norm. När man möter en person utgår man ofta ifrån
att denne är heterosexuell. Man brukar säga att heterosexualitet är norm i samhället – man tar
ofta för givet att personer man möter är hetero. Det är inte så ofta en heterosexuell person får
frågan ”När upptäckte du att du var heterosexuell?”.
HBTQ-personer och heterosexuella har exakt samma rättigheter och skyldigheter oavsett om de
är kvinnor eller män!
STI = sexuellt överförd infektion till exempel klamydia
HPV = humant papillomvirus
5:4 Diskussion
Diskutera sexuell identitet och sexuella läggningar
5:5 Övning
Sexualitets värderingsövning. Ja, nej eller kanske.
Ja, nej eller kanske liknar ”Heta stolen”. Precis som i Heta stolen ger ledaren ett påstående som
deltagarna skall ta ställning till. Det finns tre svarsalternativ; Ja, nej och kanske. Dessa alternativ
skrivs på lappar och placeras på golvet. Utifrån påståendet får deltagarna placera sig vid det
svarsalternativ som passar bäst.
Exempel på påståenden;
Killar har större sexualdrift än tjejer
Det finns fler homosexuella killar än tjejer
Det är mer accepterat att killar har fler partners än tjejer
Det är lika accepterat för tjejer och killar att uttrycka känslor
5:6 Loggbok
Beskriv egna reflektioner om sexualitet
sid 24
6. Attityder och värderingar
6:1 Återkoppling
Vad har deltagarna funderat på sedan förra träffen?
Finns det något som är oklart?
Har deltagarna själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap utifrån det vi pratade om sist?
6:2 Fakta
Våra attityder är nära kopplat till våra värderingar och visad personlighet. Människosyn, uppfattningar om människans grundläggande egenskaper, hennes möjligheter och begränsningar.
Det är viktigt att vi ser varje människa som en medmänniska. Det betyder inte att vi måste vara
överens eller att vi alltid kan eller ska samarbeta. Men det innebär att vi behandlar våra medmänniskor på samma sätt som vi själva vill bli behandlade.
”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Alla individer har utrustats med
förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.” 12
Vårt personliga beteende = vår personlighet det som syns ovanför ytan.
Attityder = våra värderingar om människor och objekt
Värderingar = Värderingar står för allt som är grundläggande värdefullt för oss. Det är våra
grundläggande principer och generella övertygelser, och de påverkar våra handlingar, val och
vårt beteende13 .
6:3 Övning
Tänk till och tyck till fyra hörn övning
En fyra hörns övning utgår från en fråga, ett problem eller en situation som deltagarna ska ta
ställning till. Olika svarsalternativ i fyra olika hörn. Respektive deltagare ställer sig i det hörn med
det svarsalternativ som stämmer bäst för henne/honom. Observera att det fjärde hörnet alltid bör
vara öppet för egna förslag. Ledaren ska tala sig varm för varje hörn och inget hörn skall kännas
orealistiskt att välja. Om någon står ensam i ett hörn, bör ledaren ställa sig bredvid den personen
och leda övningen från det hörnet, eftersom det kan vara ett utsatt läge att stå ensam i ett hörn.
Uppgiften går ut på att träna sig i att argumentera för sina egna åsikter, inte att angripa andra
deltagare. Det är bra om ledaren står i respektive hörn när hen presenterar de olika svarsalternativen. Ledaren ber några deltagare från varje hörn motivera sina åsikter.
12
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
13
Kaufmann & Kaufmann
sid 25
Exempel på frågeställningar;
Vad är det som gör att en del individer har fler sexpartners än andra?
● nyfikenhet
●njutning
● visa sig tuff
● öppet hörn
Vad är mest förenligt med dina värderingar?
● att vara homosexuell
● samlag utanför äktenskapet
● fler sexpartners
● öppet hörn
6:4 Diskussion
Finns det skillnader i rollfördelning män och kvinnor inom respektive utanför hemmet?
Hur tror du att din uppväxt har påverkat dina värderingar?
Hur var samtalskulturen vid middagsbordet hemma hos dig?
Vad var viktigast för dig när du var i tonåren?
Vilka vänner, lärare eller andra viktiga personer har präglat dig?
6:5 Loggbok
Reflektera över temat
sid 26
7. Hiv och Aids
7:1 Återkoppling
Vad har deltagarna funderat på sedan förra träffen?
Finns det något som är oklart?
Har deltagarna själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap utifrån det vi pratade om sist?
7:2 Fakta
Hiv är en förkortning av humant immunbristvirus. Det är ett smittämne, virus som förstör människans immunförsvar. Immunförsvaret har till uppgift att försvara kroppen mot smittämnen och
även mot tumörceller.
Hiv infektionen är en långsam process, och den som smittats kan känna sig frisk i många år.
Men trots detta är man smittsam. När immunförsvaret har försvagats allvarligt har infektionen
utvecklats till vad man kallar för aids. Namnet är en förkortning av engelskans Acquired Immuno
Deficiency Syndrome, och betyder förvärvat immunbristsyndrom.
Den som har aids har svårt att bekämpa infektioner och tumörsjukdomar, som en person med
normalt fungerande immunförsvar inte ens blir sjuk av.
Idag finns det ännu inte något botemedel mot hivinfektion eller något vaccin som skyddar mot
sjukdomen. Men det finns mediciner som förhindrar sjukdomsutvecklingen. De brukar kallas
bromsmediciner.
HIV kan smitta på följande sätt:
● sexuellt umgänge med en hivsmittad person
● vid transfusion av hivsmittat blod
● genom smittat blod då sprutnarkomaner delar sprutor
● från en hivsmittad mor till barnet under graviditeten, vid förlossningen eller i samband med
amning.
Hiv kan överföras genom blod, sädesvätska, försats, slidsekret och bröstmjölk. Hiv smittar inte
via saliv, urin, tårar eller svett. I Sverige överförs inte Hiv via blodtransfusioner eftersom man
sedan många år tillbaka alltid testar blod och blodprodukter innan de används. I Sverige är risken
mycket liten att hivinfektion överförs från hivpositiv mamma till barn. Du smittas inte med hiv
genom din hud om den är oskadd.
Hiv smittar inte vid smekningar, kyssar eller beröring, inte heller genom föremål som husgeråd
eller genom mat eller dryck.
Man kan inte bli smittad om man till exempel simmar i samma simbassäng med någon som har
hiv, använder samma toalett eller sitter på samma bänk i bastun.
sid 27
Vem som helst kan alltså umgås med en person som har hiv utan att vara rädd för att bli smittad. Alla kan kramas, dricka ur samma glas, sova tillsammans, röra vid varandra utan att hiv
överförs.
Så här skyddar du dig från hiv:
● använd alltid kondom då penis förs in i slidan, munnen eller ändtarmen
● kondomen måste sitta på under hela samlaget
● om du slickar en tjejs könsorgan ska du skydda din mun och hennes könsorgan med t.ex. en uppklippt kondom eller hushålls-plastfolie
● om du delar sexleksaker med någon ska ni rengöra dem noggrant
● skydda ögonen mot spermastänk och slidans utsöndringar
● sprutnarkomaner skall aldrig dela sprutor med andra
En del personer som blivit smittade av hiv kan någon vecka efter smittillfället utveckla symtom
som försvinner av sig självt efter en eller ett par veckor. Många som smittas får inga symtom alls,
men har ändå en pågående hiv-infektion och kan smitta andra. De symtom man kan få liknar
helt vanliga infektionssymtom, och därför kan man inte ställa diagnos enbart efter symtom. Det
enda sättet att ta reda på om man är smittad är att göra ett hivtest, som görs genom ett blodprov.
Ett negativt testresultat betyder att man inte har hittat hiv, det vill säga att provet inte tyder på
hiv infektion. Ett positivt testresultat betyder att man hittat hiv, att man har hivinfektion.
Det är viktigt att man testar sig så tidigt som möjligt om man tror att man har utsatt sig för en
hiv-risk för att;
● den som vet att hon/han är hivsmittad kan undvika att smitta någon annan
● den som blivit smittad av hiv har rätt till vård och behandling
● slippa onödig oro om det visar sig att man inte har hiv
● om en hiv positiv person får behandling som fungerar bra är smittsamheten mycket låg och
risken för smittspridning mycket liten
Hiv testning är enligt lag gratis (SmL 2004, kap. 4). Du har också rätt att begära anonym testning
(Patientjournallagen, förordning 1086:198). Du behöver alltså inte uppge ditt namn eller visa din
patientbricka. Det är först om det visar sig att du är smittad som läkare enligt lag måste upprätta
en journalhandling och fråga efter personuppgifter.
Ett hivtest kan tas av vilken läkare som helst och på alla vårdcentraler. Vi rekommenderar att
göra hivtest på infektions-, hudklinik eller ungdomsmottagningar och speciella STI-mottagningar.
Där har man den största erfarenheten av hiv testning.
sid 28
7:3 Diskussion
Diskutera vad hiv innebär
Diskutera vad aids innebär
Diskutera hur hiv smittar
7:4 Loggbok
Reflektera och beskriv hiv/aids och dess smittvägar
sid 29
8. STI
8:1 Återkoppling
Vad har deltagarna funderat på sedan förra träffen?
Finns det något som är oklart?
Har deltagarna själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap utifrån det vi pratade om sist?
8:2 Fakta
Könssjukdomar kallas också sexuellt överförbara infektioner (STI). Under de senaste åren har
man sett en ökning av antalet personer som har fått någon sexuellt överförbar infektion14.
Några sådana infektioner är;
●klamydia
●gonorré
● syfilis
Klamydia är en av de vanligaste könssjukdomarna i Sverige.
Sjukdomen smittar genom samlag, både anala- orala eller vaginala. Symtomen är att killar kan få
sveda när de kissar och så kan de få en flytning från urinröret. Tjejer kan få sveda när de kissar,
annorlunda flytningar från slidan och eventuellt urinröret och mellanblödningar. Vanligast är
dock att klamydia inte ger några symtom över huvud taget.
Det är mycket vanligt att klamydia inte ger några symtom. Du kan alltså ha klamydia utan att
veta om det och smitta andra.
Klamydiainfektion kan även orsaka ögoninflammation. Obehandlad klamydia kan hos kvinnor
leda till inflammation i äggledarna vilket kan göra det svårt för kvinnor att bli gravid senare i
livet. Risken för utomkvedshavandeskap ökar också. Obehandlad klamydia hos män kan leda till
bitestikelinflammation eller prostatainflammation, vilket kan orsaka en nedsatt förmåga att bli
förälder.
Hur testar man om man har klamydia?
Män lämnar urinprov. Kvinnor lämnar ett prov de själva tar från slidan. Idag görs klamydia och
gonorrétest med samma prov vilket innebär att testet ger svar på både klamydia och gonorré.
Syfilis är en mycket allvarlig sjukdom, men den är också mycket sällsynt. Om syfilis inte behandlas
kan den ge skador på hjärnan och hjärtat. En gravid kvinna med syfilis kan smitta fostret som
kan bli skadat. Det farliga med syfilis är att sjukdomen kan förbli oupptäckt i sina första stadier.
14
http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/klamydiainfektion/?t=com&p=21197#statistics-nav
sid 30
Symptom gonorré
● det svider när man kissar
● det kommer flytning från urinröret, slidan eller ändtarmen
● det gör ont i halsen
Symtomen brukar komma några dagar till en vecka efter smittotillfället. Individer kan vara smittade utan att ha några symtom alls.
Hur testar man om man har gonorré? Gonorré testas på samma sätt och samtidigt med klamydiatest.
Antibiotika gör att personen blir frisk från gonorré.
Smittspårning
Smittspårning görs för att man vill upptäcka fler individer som utsatts för risk och om de är smittade få behandlingar och förhindra vidare smittspridning.
Enligt smittskyddslagen måste alla som kan ha smittats undersökas. Om en person har fått hiv,
klamydia, syfilis eller gonorré, ska personen kallas till smittspårning för att lämna uppgifter om
partners till läkare eller kurator.
HPV, humant papillomvirus, kallas också vårtvirus och är mycket vanligt. Det kan delas in i
över hundra olika typer. Av en del HPV-typer kan man få vårtor i underlivet så kallade kondylom.
Vårtorna kan sitta vid könsorganet men även kring och i analöppningen och inne i ändtarmen.
Individer kan bli smittade med viruset utan att det märks och på så sätt smitta andra.
Kondylom är en av de vanligaste könssjukdomarna i Sverige. Den smittar oftast genom samlag
Det finns flera typer av HPV. Vissa typer kan ge upphov till cellförändringar på livmodertappen,
som kan utvecklas till cancer efter många år. Men cellförändringar kan botas. Därför ska alla
kvinnor gå på gynekologiska hälsokontroller vart tredje år från 23-årsåldern tills man fyller 65 år.
Det kan vara bra att veta att man kan begära kvinnlig gynekolog. Om man har mycket besvär av
kondylom, finns behandling som tar bort vårtorna, bland annat med en speciell lösning, eller så
bränner eller fryser man bort dem. Ibland används laser. Efter några år läker kondylom infektionen ut av sig själv, men det går inte att veta när smittan är borta. Vårtorna är helt ofarliga,
de ger inte några komplikationer eller följdsjukdomar, men de brukar upplevas som störande
eftersom de syns.
Om en partner har kondylom och har haft sex utan kondom måste partnern utgå ifrån att själv
ha virus och kan föra smittan vidare. I en ny relation är kondom ett bra skydd.
Herpes är en mycket vanlig könssjukdom. De flesta som har herpes vet inte om det. Herpes kan
vara helt eller nästan helt symptomfritt. Men det kan också ge svåra smärtor i underlivet.
sid 31
Hur smittar herpes? Herpes smittar genom samlag och oralsex. Risken för smitta är störst när
man har färska herpesutslag.
Symtom herpes;
● en grupp små blåsor på rodnad botten
● blåsorna bränner, kliar eller svider
● de går snabbt sönder och efter några dagar läker de utan ärr
● de kommer oftast runt munnen och på könsorganen men kan ibland finnas på andra ställen
på kroppen
De flesta som har herpes får inga symtom alls men kan ändå smitta andra. Herpesviruset finns
kvar i kroppen hela livet. En del personer får bara ett utbrott, andra får många återfall. Vanliga
orsaker till återfall är sänkningar av immunförsvaret till exempel vid annan infektion, förkylning,
menstruation eller stress.
Hur testar man om man har herpes? Ett typiskt utslag räcker för att veta om personen har
herpes. Det bästa är att ta prover på helt färska blåsor, men man kan även ta ett blodprov som
visar om individen bär på viruset, men det används inte alls inom vården eftersom herpes är helt
ofarlig och många människor bär på smittan utan att ha några symtom.
Det går inte att bli frisk från herpesviruset. Det finns kvar i nervcellerna under hela livet. Men det
går att mildra nya utbrott eller förebygga nya utbrott med medicin.
Om partner har herpes och har haft sex utan kondom måste den andra partnern utgå från att
själv ha herpes och kan smitta andra. I en ny relation är kondom ett bra skydd.
8:3 Övning
Egen vård katalog
Varje deltagare gör en personlig vårdkatalog
8:4 Diskussion
Diskutera sjukvårdsresurser i ditt område?
Var kan man vända sig för att få mer information om smittsamma könssjukdomar?
8:5 Loggbok
Reflektera över sexuellt överförbara könssjukdomar
sid 32
9. Säkrare sex och kondomanvändning
9:1 Återkoppling
Vad har deltagarna funderat på sedan förra träffen?
Finns det något som är oklart?
Har deltagarna själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap utifrån det vi pratade om sist?
9:2 Vad är säkrare sex?
Säkrare sex innebär att praktisera sex på ett sådant sätt att risken för överföring av hiv eller andra
könssjukdomar (STI) minskar så mycket som möjligt. Genom att använda kondom vid samlag
och undvika sperma i munnen praktiserar man säkrare sex. Oskyddat sex, det vill säga sexuellt
umgänge utan kondom, kan leda till oönskad graviditet men också hiv och STI. Komplikationer
till följd av en klamydiainfektion eller gonorré kan medföra negativa konsekvenser för fruktsamheten hos både män och kvinnor.
Kondom ger frihet att kunna ha sex. Kondom ger en möjlighet att själv kunna bestämma vem
man vill ha sex med, oavsett om hiv/STI finns med i bilden eller inte. Några individer känner kanske inte till att de bär på hiv. När kondom används på rätt sätt är detta ett säkert och enkelt sätt
att förhindra graviditet och sexuellt överförbara infektioner vid vaginalt eller analt samlag. Dock
kan INTE kondom till 100 % ge ett garanterat skydd mot oönskade graviditeter och sexuellt
överförbara sjukdomar.
9:3 Övning
Kondompåträdning
Var försiktig när du öppnar paketet kring kondomen så att den inte går sönder
Rulla den med fast tag över penisattrappen med ena handen och håll i toppen mellan pekfinger
och tumme. Vassa naglar kan skada kondomen.
Träna på den så långt det går.
Rulla av den, knyt ihop kondomen och släng den på lämpligt ställe
Materiel: papper pennor, post it lappar. kondomer, dildo eller liknande, bilder
9:4 Diskussion
Diskutera nackdelar och fördelar med kondomanvändning
Var finns kondomer att få eller köpa?
Varför känns det tryggt att använda kondom?
Vems ansvar är det att använda kondom?
9:5 Loggbok
Beskriv tankar om kondomer och kondomanvändning
sid 33
10. Främja sexualitet från våld och diskriminering
10:1 Återkoppling
Vad har deltagarna funderat på sedan förra träffen?
Finns det något som är oklart?
Har deltagarna själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap utifrån det vi pratade om sist?
10:2 Främjandet av sexualitet
Förebyggande hälsoinsatser handlar om insatser som förhindrar uppkomsten av icke önskvärda
händelser, handlingar, beteenden och tillstånd.
Alla människor ska kunna uppleva sexuell integritet, självkänsla och välbefinnande i alla faser
av livet, oavsett kön, sexualitet, ursprung, funktionalitet och sammanhang. Idag är vi långt ifrån
detta mål. Människors frihet att vara, välja och njuta begränsas dagligen, både genom strukturell
diskriminering och genom våldshandlingar och övergrepp15.
För att diskutera temat är det viktig att ge en teoretisk bild av hur självförtroende och självkänsla
hänger ihop. Gruppen skall diskutera och göra övningar om självförtroende, självkänsla och
självinsikt.
”Genus är en social och kulturell konstruktion. Det betyder att genus skapas genom ett kontinuerligt samspel mellan strukturella förhållanden och uppfattningar relaterade till kvinnligheter
och manligheter. Genus som struktur är uttryck för hur kön knyts till makt, till exempel privilegier
i samhället. Vidare problematiserar genusforskning relationer, och beroende mellan kvinnor och
män som individer. Nyckelbegrepp inom genusforskning är konstruktion, hierarki (maktordning),
relation och social situation.”16
Vad är självförtroende och varför är det så viktigt?
Självförtroende; Att tro på sig själv och sin förmåga, att veta att man är kunnig och kompetent inom vissa områden.
Självinsikt;
Att ha insikt om sig själv och därmed veta vem man är.
Kombinationen av självförtroende och självinsikt ger självkänsla. Den som har självkänsla accepterar sig själv som hon eller han är. Hon eller han duger med sina talanger och begränsningar
och känner sitt människovärde och vet att hon/han är unik17.
Alla individer kan träna och förbättra sitt självförtroende genom att till exempel gå på kurs,
läsa, lyssna på musik eller träna på egen hand genom att till exempel göra något fast det känns
skrämmande eller obehagligt.
15
Ulrika Löfmark & Anne Hammarström 2004: 10
16
Ulrika Löfmark & Anne Hammarström 2004: 9
17
Mia Hanström Metodikbok för tjejverksamhet 2001
sid 34
10:3 Övning
Vad betyder självinsikt för dig?
Vad betyder självförtroende för dig?
10:4 Diskussion
Dela ut och gå igenom utvärderingsfrågor så att alla förstår frågorna.
Avsluta träffen med att delge varandra positiv feedback
10:5 Loggbok
Beskriv sexualitet
Beskriv personliga insikter om sexualitet
sid 35
11. Uppföljning och utvärdering
Genomgång av utvärderingsfrågorna. De som fyllt i utvärderingen lämnar in sina lappar. Tid
avsätts för genomgång av loggböcker
Diskutera hur du som enskild deltagare går vidare eller ni som grupp.
Diskutera (använd gärna postit lappar) och dokumentera deltagarnas synpunkter och önskemål.
sid 36
Referenser
Claes Hertiz, 2004, Allmänheten och hiv/aids, kunskaper, attityder och beteenden 1987-2003
ISBN 91-7257-267-1
Folkhälsoinstitutet, rapport 2000:19 När självkänslan växer ISBN 91-7257-083-0
Folkhälsoinstitutet 2001, Kvinnor, hiv och sexualitet Rapport från en konferens med kvinnocirkeln Sverige ISBN:91-7257-106-3
Folkhälsoinstitutet 2002, Förställningar/Vanföreställningar, Allmänhetens attityder till homosexualitet, studie av Torsten Österman, Tryck, Kristianstad AB
Folkhälsoinstitutet, 2005, Kultur för hälsa, en exempelsamling från forskning och praktik. ISBN:
91-7257-359-7
Folkhälsoinstitutet 2001:32 ”prevention av oönskade graviditeter” förslag till nationell handlingsplan för prevention av oönskade graviditeter för tidsperioden 2002-2007 ISBN II04-358X
Hans Lorentz 2006, Att fånga folkbildningen i dagens mångkulturella Sverige
Hans Lorentz 2006, Mångkulturell folkbildning,
Joe Kaufman och Birgitta Hammar Så funkar du 1975 Western Publishing Company ISBN 91510-0932-3
LAFA, 2007, kropp & sexualitet -Fakta-och metoder för lärare som undervisar i svenska som
andraspråk
Lars Moberg, 2000, Hiv och Aids ISBN 91-88992-34-9
Lena Sahlqvist och Erland Wiberg 2003,”Människan socialt och kulturellt” ISBN 91-7812-154-X
Linda Leveau, 2004 ”Vi- en metodbok om samlevnad” ISBN 91-631-5319-X
Mia Hanström Metodikbok för tjejverksamhet 2001 ISBN 91-88528-42-1
Kaufmann & Kaufmann (1996) ”Stjärnorna vi styr våra liv efter”.
Region Skåne ”Egenvårdsguiden” praktiska råd 1177 Region Skåne
Statens folkhälsoinstitut, ”Samtal om sexualitet” ISBN 978-91-7257-692-6
Stenberg, Johan (2003) ”Aktiva värderingar” Ekelunds Förlag AB
Ulrika Löfmark & Anne Hammarström, 2004, ”Kartläggning av genusperspektiv” ISBN 165-8624
sid 37
Tips på mer information;
•
www.fn.se
•
www.folkhalsomyndighet.se
•
www.who.int/en/
•
www.1177.se
sid 38
Materialet är framtaget med ekonomiskt stöd från statsanslaget, Insatser mot hiv, aids och andra
smittsamma sjukdomar, som syftar till att nå målen i den Nationella strategin mot hiv/aids och
vissa andra smittsamma sjukdomar (Prop. 2005/06:60).
Tack till alla som medverkat med sina kunskaper och erfarenheter. Delar av materialet är granskat av barnmorska Margit Leist Hagström, ungdomsmottagningen Eslövs kommun och Leif
Persson, enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skåne.
Allas kunskaper och erfarenheter har varit till stor hjälp i arbetet med att sammanställa denna
handbok.
sid 39
Välkommen till Studiefrämjandet
Vill du lära dig mer tillsammans med andra?
Ta kontakt med Studiefrämjandet där du bor och starta en studiecirkel hos oss. Vi kan
hjälpa dig att komma igång, ordna lokaler, litteratur, kontakter och mycket mer!
Vad är en studiecirkel?
En studiecirkel betyder att du och dina vänner (minst 3 personer över 12 år) kan träffas
och lära er nya saker, med vår hjälp! Vi är alltid öppna för nya idéer till studiecirklar och
du kan starta en studiecirkel om nästan vad som helst. Varje cirkel gör en arbetsplan
som beskriver hur arbetet ska läggas upp och vilket målet är. Ni bestämmer själva vad
ni vill och inte vill göra, och det är precis så enkelt som det låter!
För att räknas som deltagare ska man delta vid minst tre träffar och delta i någon av de
tre första sammankomsterna. En studiecirkel måste omfatta minst nio studietimmar (à
45 minuter) och pågår vanligen under några månader, men kan vara både kortare eller
längre. Varje studiecirkel utser också en cirkelledare för gruppen.
Rollen som cirkelledare
Som cirkelledare behöver du inte vara expert i ämnet eller ha svar på alla frågor. Din roll
är att leda cirkeln framåt och se till att alla kan framföra sina synpunkter och påverka
arbetet.
Som cirkelledare ansvarar du för cirkellistan och, tillsammans med Studiefrämjandets
personal, för praktiska saker kring mötesplatsen, fika med mera.
Som ny cirkelledare får du ett introduktionssamtal då vi bland annat berättar vad Studiefrämjandet kan hjälpa till med. Du blir också inbjuden till att gratis delta i Studiefrämjandets ledarutvecklingsprogram.
Studiefrämjandet är ett av Sveriges största studieförbund. Vi är partipolitiskt
och religiöst obundna med ett brett utbud av studiecirklar, utbildningar, kulturarrangemang och föreläsningar. Varje år samlas 230 000 deltagare i våra
studiecirklar och kurser.