2011-10-20
Bilaga - Nuvärdeberäkning och utvärdering
Om nuvärde och kalkylränta
Det finns olika metoder för att beräkna hur lönsam en investering är. Ett vanligt sätt är att beräkna
investeringens nuvärde. Det innebär att hänsyn tas till alla kända framtida kassaflöden, både
negativa och positiva, som räknas om till ett nuvärde.
För att beräkna nuvärdet av ett framtida kassaflöde används en så kallad kalkylränta. Kalkylräntan
används för att beskriva det faktum att ett kassaflöde, vare sig det är positivt eller negativt, är
mindre värt ju längre fram i tiden det inträffar. En vinst på 100 000 kr är ju mindre värd om ett år än
idag, och ännu mindre värd om tre år. Detsamma kan sägas om förluster. Kalkylräntan visar vilka
avkastningskrav en investerare har vid en viss investering.
Kalkylräntan är individuell, olika investerare har olika kalkylränta, och samma investerare kan också
använda olika hög kalkylränta för olika slags investeringar. Ett sätt att betrakta kalkylräntan är att
likställa den med den avkastning vi hade kunnat få genom någon annan investering, den så kallade
alternativavkastningen. Vilken avkastning måste vi uppnå genom Investering A för att vi inte istället
ska välja Investering B? Svaret på frågan är att vi måste erhålla minst lika bra avkastning som om vi
väljer Investering B, vilket då ger oss vår alternativavkastning.
1000
(1+r)3
1000
(1+r)2
1000
1+r
1000
År 1
Idag
-600
1+r
1000
År 2
-600
(1+r)2
År 3
-600
(1+r)3
Vi kommer i beräkningen att utgå från Bostadsbolagets kalkylränta, som f n uppgår till 6,75 %. Detta
innebär att vår investering minst måste ge denna avkastning för att det ska vara värt att genomföra
investeringen.
Vid en nuvärdesberäkning räknas alla framtida kassaflöden om till dagens värde genom så kallad
diskontering. Därigenom justeras kassaflödena med vår kalkylränta och antalet år fram i tiden
kassaflödena ligger, se exempelfigur ovan.
Sida 1 av 3
2011-10-20
Ett nuvärde större än 0 indikerar att investeringen är lönsam med de antaganden vi har gjort. Ett
värde mindre än 0 indikerar att investeringen är olönsam.
Framtida kassaflöden
När vi står inför ett investeringsbeslut vill vi självklart att hänsyn tas till alla ekonomiska effekter som
uppstår av den eventuella investeringen, såväl direkta som indirekta. Det en nuvärdesberäkning tar
hänsyn till är kassaflöden, alltså inte vinster och förluster. En avskrivning belastar vårt resultat, men
ger ingen kassaflödeseffekt. Däremot kan avskrivningen ge en skattelättnad, vilket direkt påverkar
kassaflödet. Denna skattelättnad kan beräknas som avskrivningen multiplicerad med vår skattesats.
De inkomster som används i beräkningen är följande (båda baserade på beräknad produktion per
år):
1. Intäkter från försäljning av el
2. Intäkter från försäljning av elcertifikat
De utgifter som används i beräkningen är följande (baserade på uppgifter i anbud):
1. Kostnader för drift och övervakning, service och underhåll
2. Arrende
3. Fastighetsskatt
4. Försäkringar
5. Elnätskostnad
6. Bygdepeng
7. Övriga kostnader
Antaganden
I den modell för nuvärdeberäkning som vi kommer att använda för utvärdering av de anbud som
kommer in i upphandlingen, har vi gjort ett antal antaganden:
- Samtliga poster (inkomster och utgifter) uttrycks realt i dagens penningvärde, såväl kalkylränta som
framtida betalningar av köpeskillingen för vindkraftverket, förväntade inkomster och utgifter. Det
innebär exempelvis att en betalning som infaller om ett år måste justeras till aktuellt värde med
hänsyn tagen till den förväntade inflationen. Detsamma kan sägas om el- och elcertifikatpriser, som
också uttrycks realt i filen. Den framtida inflationen antas vara 2 procent och el- och
certifikatpriserna bortom 2016 antas konstanta (i reala termer). Även elområdesdifferenser värderas
till marknadspris vid utvärderingstillfället.
- Förutom skattelättnaden som väntas uppstå till följd av avskrivningar, tas inga hänsyn till
eventuella skatteeffekter i beräkningen. Inga hänsyn tas heller till finansieringen av investeringen.
Vidare har det antagits att betalning av köpeskillingen för vindkraftverket infaller i slutet av varje
kvartal, och att alla övriga kassaflöden infaller i slutet av varje år.
- Den ekonomiska livslängden har satts till 20 år, och tilldelning av elcertifikat har antagits ske under
de första femton åren efter driftstart.
Sida 2 av 3
2011-10-20
- Den förväntade årliga produktionen och därmed intäkten från vindkraftverket justeras (för de
första fem åren) med avseende på den erbjudna garanterade tillgängligheten. Om den beräknade
årsproduktionen uppgår till 5 GWh och tillgängligheten garanteras vara 95%, kommer den
förväntade produktionen i nuvärdeberäkningen uppgå till 0,95 * 5 GWh. För år 6-20 av
anläggningens livslängd används den angivna beräknade årliga produktionen vid beräkningen av de
årliga intäkterna.
Omvandling av nuvärde till poäng
De olika anbudens beräknade nuvärden (enligt ovan) kommer att sättas i proportion till
köpeskillingen för respektive vindkraftverk, vilket resulterar i ett decimaltal. En anläggning som
kostar 40 MSEK i köpeskilling och ger 5 MSEK i nuvärde kommer att ge 0,125 i resultat (5/40). En
annan anläggning som kostar 30 MSEK i köpeskilling och ger nuvärde 5 MSEK får i stället 0,167
(5/30). Ju högre kvot/decimaltal, desto mer lönsam anses investeringen vara.
De olika anbudens decimaltal sätts i relation till varandra med nedanstående formel, vilket ger en
poäng i spannet 1-10:
[Utvärderat anbud] / [Bästa anbud] * 10
Dessa poäng avrundas till närmaste heltal och används i utvärderingen av anbuden.
Sida 3 av 3
