Inkomster från investering

9. INVESTERING
Investering är användning av pengar på ett sätt som skall ge avkastning, minska
kostnaderna eller medföra annan nytta för investeraren. Görs ofta på lång sikt.
Investeringskalkylen skall ge besked om investeringen lönar sig. Om det är en
jämförelse av olika alternativ, skall den ge besked om vilket alternativ som är det
mest lönsamma.
Viktiga storheter är anskaffningskostnader, årliga intäkter, årliga kostnader
(brukskostnader), restvärde och kalkylräntefot.
Kalkylräntefoten som man använder beror t.ex. på vilken ränta man betalar på ett lån
som man tar för investeringen eller på hur stor avkastning man vill ha på det kapital
man investerar.
Investeringskostnader
En investering ger upphov till kostnader. Med investerings- eller
anskaffningskostnader menas alla de kostnader som uppstår innan
investeringsobjektet tas i bruk. Sådana kostnader kan vara:
- anskaffning av tomt
- anskaffandet av byggnader och maskiner
- skolning i anslutning till investeringsprojektet
- ränta under byggnadstiden
Investeringens brukskostnader är:
- produktionskostnader
- kostnader för underhåll- och service
Inkomster från investering
Inkomster som man får från investeringar kan delas i egentliga investeringsinkomster
och restvärde.
Till egentliga inkomster beräknas förutom normala inkomster som uppkommer av en
investering, också kostnadsbesparingar. Ofta kan värderingen av inkomsterna vara
svår.
Restvärde är det värde en investering har i slutet av investeringsperioden.
BERÄKNINGSMETODER
De vanligaste kalkylmetoderna för investeringar är nuvärdesmetoden,
annuitetsmetoden, inre räntefotsmetoden, beräkning av kortaste återbetalningstid och
beräkning av kapitalets avkastningsgrad (ROI). Inre räntefotsmetoden behandlas inte i
denna kurs.
8 Investering
1
Den kortaste återbetalningstiden
I denna metod bestämmer man den tid som krävs för att nettoinkomsterna som man
får från investeringen skall motsvara investeringskostnaderna. Ju kortare tiden är
desto bättre investering. Vid beräkningarna kan man beakta det att inkomsterna
kommer i olika perioder eller så kan man förbise detta faktum. Här beräknas
återbetalningstiden enbart utan att beakta tidsfaktorn.
Ex. Investeringskostnaderna för en anskaffning är 350 000 € och den årliga
nettoinkomsten är 100 000 €. Vilken är investeringens återbetalningstid?
Återbetalningstiden fås genom att dividera investeringskostnaderna med den årliga
nettoinkomsten
350000
= 3,5 år
100000
Om inkomsterna varierar kan man beräkna den tid det tar tills man uppnår
investeringssumman.
Ex. Inkomsterna i föregående uppgift är 50 000 år 1, 100 000 år 2 till år 5. Hur
lång är återbetalningtiden?
50 000 + 3x100 000 = 350 000
Det krävs således 4 år att betala tillbaka investeringskostnaderna.
Med denna metod beaktas inte hurdana inkomsterna och kostnaderna är efter
återbetalningstidpunkten. Metoden gynnar projekt som ger inkomster i ett tidigt
skede.
Kapitalets avkastningsgrad
Med kapitalets avkastningsgrad (ROI, return on investment) menas vanligen
förhållandet mellan den årliga inkomsten som investeringen ger och det kapital som
man investerat.
ROI =
ÅRSINKOMST
INVESTERATKAPITAL
Om investeringskostnaderna är 350 000 € och den årliga nettoinkomsten är 100 000
€. får man kapitalets avkastningsgrad som
ROI =
100000€
= 0,29 = 29 %
350000
Om årsinkomsten varierar kan man i beräkningarna använda inkomsternas medeltal.
8 Investering
2
NUVÄRDESMETODEN
I nuvärdesmetoden diskonterar man alla inkomster som man får från investeringen
samt de utgifter investeringen ger upphov till, till den tidpunkt då investeringen tas i
bruk.
Investeringen anses vara lönsam om inkomsternas nuvärde är minst lika stor
som utgifternas nuvärde.
Om inkomsterna och utgifterna kommer i regelbundna perioder (t.ex. årligen) och
prestationernas storlek är regelbundna kan man diskontera de periodvisa
prestationerna till nuvärde med hjälp av följande formel:
A=
Där
(1  i ) n  1
1  i n  i
 k
A = summerat nuvärde
n = antal betalningar eller perioder
i = kalkylräntefot
k = värdet på kostnad/intäkt för en period
Om de årliga inkomsterna eller utgifterna inte är lika stora i varje period måste varje
post diskonteras skilt för sig.
Restvärdet kan diskonteras som en normal diskontering med hjälp av formeln för
ursprungligt kapital:
k=
K
(1  i ) n
Ex. Maskinpark Ab funderar på att investera 300 000 € i en ny maskin.
Maskinen beräknas ge en årlig inkomst på 70 000 € samtidigt som den ger
upphov till årliga kostnader på 25 000 €. Investeringsperioden beräknas vara 8
år. Maskinens restvärde beräknas vara 60 000 € vid investeringsperiodens slut.
Är investeringen lönsam om man använder en kalkylränta på 5 %?
Kalkylränta:
Antal perioder (n):
5%
8
Inkomster:
Årliga inkomster på 70 000 € + restvärde 60 000 €
Diskontering till nuvärde:
8 Investering
3
(1  0,05) 8  1
1  0,058  0,05
 70 000 +
60000
(1  0,05)8
= 452 425 + 40 610 = 493 035 €
Utgifter
Investeringsutgift 300 000 + årliga utgifter på 25 000 €
Diskontering av årliga utgifter till nuvärde:
(1,05) 8  1
1,058  0,05 
25 000 = 161 580
Nuvärdet av alla utgifter:
300 000 + 161 580 = 461 580
Inkomster – utgifter = 493 035 – 461 580 = 31 455 €
Inkomsterna blir större än utgifterna. Investeringen är lönsam med en kalkylränta på
5 %.
Man kan också beräkna de årliga nettointäkterna och diskontera dem. Årliga
nettointäkter: 70 000 – 25 000 = 45 000 €
Diskonterade nettointäkter
(1  0,05)8  1
1  0,058  0,05  45 000 = 290 845 €
Intäkter-kostnader
= årliga nettointäkter + restvärde – investeringskostnad
= 290 845 + 40 610 – 300 000 = 31 455
8 Investering
4
ANNUITETSMETODEN
I denna metod förändrar man alla inkomster och utgifter till lika stora årliga
betalningar (annuiteter). Investeringen är lönsam om inkomstannuiteten är minst lika
stor som utgiftsannuiteten.
Inkomstannuiteten fås genom att man till de årliga inkomsterna adderar restvärdets
andel som annuitet.
Restvärdets (J) annuitet fås som
Restvärdesannuitet =
J i
(1  i ) n  1
Utgiftsannuiteten fås då man till de årliga utgifterna tillsätter en annuitet som
motsvarar investeringskostnaderna.
Investeringskostnadernas annuitet
= Investeringskostnaden *
(1  i ) n  i
(1  i ) n  1
Ex. Företag A skulle behöva en ny bil. Anskaffningspriset är 150 000 € och dess
beräknade ekonomiska livslängd 6 år. Bilens årliga bränsle- och
underhållskostnader är 20 000 €. Dessutom tillkommer lönekostnader på 40 000
€ per år. Bilens restvärde beräknas till 15 000 € efter 6 år.
För jämförelsen skull begär man också en offert av ett transportföretag som kan
erbjuda de tjänster man behöver. Erbjudandet från transportföretaget är 80 000
€ per år. Lönar det sig att göra en investering eller skall man utnyttja
transportföretaget om beräkningsräntan är 5 %?
Eftersom man har det ”konkurrerande” erbjudandet givet som kostnader per år passar
det här bäst att använda annuitetsmetoden:
Investeringskostnad
Årliga kostnader
Restvärde
Investeringsperiod
Kalkylränta
Jämförelseanbud:
8 Investering
150 000 €
60 000 €
15 000 €
6 år
5%
80 000 €/ år
5
Investeringskostnad /år:
150 000 
(1,05) 6  0,05
(1,05) 6  1
= 29 553 €
Totala årliga kostnader:
60 000 € + 29 553 €= 89 553 €
Intäkter per år (Restvärde)
15000
(1,05) 6  1
0,05
= 2 205 €
Intäktsannuitet – Utgiftsannuitet
= 2 205 – 89 553 = - 87 348 €
Företagets årliga kostnader för en investering blir större än kostnaderna för att köpa
tjänsten utifrån. Det lönar sig således att köpa tjänsten.
Man kan också lägga in transportföretagets erbjudande som en inkomst eftersom man
inte behöver stå för denna kostnad om man transporterar själv.
Man får då intäktsannuitet – utgiftsannuitet som
80 000 + 2 205 – 89 553 = - 7 348 €
Eftersom resultatet är negativt är investeringen inte lönsam.
RISK
Vid investeringsberäkningar förekommer det alltid risker bl.a. för att
investeringsperioden ofta är rätt lång. För att minska eller eliminera risken i
beräkningarna kan man göra flera alternativa beräkningar, en som man anser
vara sannolik, ett alternativ som är pessimistiskt och ett optimistiskt. I det
pessimistiska alternativet antar man att det går sämre än det som verkar sannolikt och
i det optimistiska att det går bättre.
Om också det pessimistiska alternativet ger som resultat att investeringen lönar sig att
göra är investeringsrisken liten.
8 Investering
6