17/6
Sverige möjligheternas land - Jämnare fördelning av möjligheter
Det vanliga inom samhällsvetenskapen är sk eländesbeskrivning där man
t ex undersöker: hur få som röstar, vilka som är arbetslösa eller
inkomstfördelningen. Så här har LO-ekonomerna låtit de senaste åren:
”Sverige raskt är på väg att bli ett land i Europas med stora skillnader i
inkomster. Spridningen i inkomsterna har ökar snabbare än i andra
länder. Den ökning av inkomstskillnaderna som skett i Sverige har bara
varit stor och bara överskuggats av den i Storbritannien.1 I årets rapport
om inkomstfördelningen har resultaten av inkomstfördelningen 2001
"lett" oss till att tänka lite annorlunda.
Skillnaden mellan de som ligger i mitten av inkomstfördelningen i
förhållande till de som ligger lägst har ökat. Det sker en kontinuerlig
ökning under 1990-talet så att med högre decil så har inkomsterna har
inkomsterna ökat något mer. Men med tanke på att flera LO-förbund
hade en arbetslöshet under en period på 15 procent och att
arbetslösheten är 1 till 3 högre än för tjänstemännen så är det snarast
förvånande att skillnaderna inte är större. Mellan 1991-2001 ökade
inkomsterna med 5-6 procent för 5 till 6 decilen och med 8 till 12
procent för de som ligger högt upp, dvs. 7:e till 9:e decilen. Det
innebär att läraren och ingenjören något ökat sitt avstånd mot
industriarbetaren eller barnskötaren. Men det är ändå inte en allmänt
ökad ojämlikhet som är konklusionen av de färskaste data om
inkomstfördelningen i Sverige.
Det avvikande är utvecklingen för den tionde decilen de ca 00 000
personer som högst inkomst. Det är en extrem ökning av de disponibla
inkomsterna. Inkomsterna för den tionde decilen ökar 3-4 gånger så
mycket, exklusive kapitalvinster, som för dicilerna i
inkomstfördelningens mitt.
Mäts utvecklingen inklusive kapitalvinster har inkomsterna ökat ca 6
gånger mer än för de mittersta decilerna. Observera att måttet inte är
brutto dvs. före skatt utan disponibelinkomst är ett nettobegrepp dvs.
efter att skatter och bidrag har utjämnat fördelningen.
1
Vår andra huvudslutsats är det var bättre för de som hade svårt att få
arbete 1991, men det går inte att visa att en stor grupp på
arbetsmarknaden successivt förlora fotfäste. För invandraren
ungdomarna har fått arbete och andelen med fasta jobb ökar och
deltidsarbete sjunker eller eller. Nelander eller
90-talets inkomstklyftor –hur och varför de ökade, Björn Gustavsson & Edward Palmer.
Ekonomisk debatt nr 7 2001
Den tredje slutsatsen är att den mycket snabba och närmast
dramatiska utvecklingen mot ojämnare inkomstfördelning av
kapitalinkomster verkar nu också göra halt. Utvecklingen mot större
skillnader för kapitalinkomster fortsätter men i väsentligt
långsammare takt. Fördelningen av kapitalinkomster är skev därför att
förmågan och villigheten att spara beror på inkomsten. Att
kapitalinkomsterna inte ökar lika raskt beror naturligtvis på börsfallet
men villorna fortsätter att stiga i värde.
Fem starka krafter verksamma.
Den första är internationaliseringen som påverkar de högsta inkomsterna.
Näringslivets maktelit får högre löner som följd av de högre elitlönerna i
andra länder. I Sverige ökade de från 8 till ca 46 gånger
industriarbetarnas löner. kolla Hela maktelitens löner har ökat från
knappt fyra 1980 till knappt 7 industriarbetarlöner år 2001. Samtidigt
håller troligen arbetskraftsinvandringen ner de lägst avlönades löner.
Denna andra kraften är en dramatisk ökning av utbildning där 50
procent av en årskull kommer att genomgå högre utbildning. Det
vidgar ungdomars möjligheter men innebär också mindre möjligheter
till väsentligt högre lön när utbildade inte är en knapp resurs.
Diagrammet nedan visar en dramatisk ökning av antalet
högskoleutbildade från slutet av 1950-talet till början av1980-talet. I
skiftet 80-tal till 90-tal sker en ny ökning av antalet högskolenybörjare.
Den tekniska utvecklingen driver fram en minskning av antalet jobb med
låga krav. Det kan ses som en kapplöpning mellan teknik och utbildning
som bestämmer hur inkomster kommer att fördelas. Nu verkar
utbildningen ha tagit ledningen.
Diagram
Den tredje kraften är arbetslösheten. Den konventionella visdomen är att
ökad sysselsättning skall ge ökad utjämning. Men de senaste åren har
sysselsättningen stigit utan att utvecklingen mot ökat
inkomstskillnaderna fortsatt. Men nu ser vi ett år, 2001, där kurvan
bryts. Utvecklingen mot ojämnare fördelning av arbetsinkomster upphör.
Det är ännu för tidigt att dra säkra slutsatser men vi har fått ett stort
uppropstecken. Vår (optimistiska)hypotes är att den gamla ”sanningen” att ökad sysselsättningen bidrar till jämnare fördelning - åter verkar.
Det viktigaste för utjämningen är inte direkt fördelningspolitik utan
indirekt genom jämn fördelningen av möjligheter. Den viktigaste
möjligheten tom viktigare än utbildning är att alla som vill och kan får
arbete och på full tid och hela året så att det inte sker avbrott
inkomstströmmarna. Parollen- heltid en rättighet, deltid en möjlighet och möjlighet till fasta jobb - är helt fundamental för jämställdheten och
inkomstfördelningen.
Det går inte att överdriva sysselsättningens betydelse för
inkomstfördelningen.
De som under hela 1990-talet var fast anställda och på heltid gick relativ
obemärkt genom 1990-talets kris. Källa: Jansson rapport
Palmekommissionen. Heltids och helårsanställd var 1991 39 procent av
kvinnorna och 61 procent av männen. Andelen var ungefär oförändrad
mellan könen under 1990-talet men gruppens andel minskade
kraftigt.2Färre blev fast anställda hela året. Att ha ett fast arbete hela
året är helt fundamentalt för inkomstfördelningen.
Den ökade immigrationen till Sverige skapar frågetecken om det går att
hålla samman inkomstfördelningen. Från 1997/98 skedde en kraftig
ökning av sysselsättning och arbetslösheten halverades.
Sysselsättningsgraden steg från 55 till nära 65 procent för utrikesfödda
medan den ökade från strax under till strax över 80 procent för de
svenskfödda.
Forskningens ståndpunkt är att i USA har immigranter efter 10 år ungefär
samma sysselsättning som den inhemska befolkningen men de har 15-20
procent lägre löner.3 I Sverige så når immigranter inte ens efter en
mycket lång period upp till samma sysselsättningsgrad som den inhemska
befolkningen. Erfarenheten under perioder av arbetskraftsinvandring var
att invandrarna hade både högre sysselsättning och högre inkomster än
den inhemska befolkningen. Källa Ekberg. I USA får immigranter lägre
lön men mer får jobb medan i Sverige är det svårare att få arbete jobb
men lönen är inte så mycket lägre. 4
Det kan beskrivas som två olika "försäkringssystem". I USA kan
immigranter få arbete genom att bjuda under i lön eller snarare acceptera
lågt betalda jobb med svag socialt skydd. De får lägre lön och utsätts för
lönediskriminering. Jobben ger ofta inte skydd för inkomstbortfall eller
fri sjukvård.
I Sverige finns det i stället en sysselsättningsdiskriminering. Immigranter
eller andra med svårigheter på arbetsmarknaden kan inte köpa sig jobb
genom att sänka lönen. Lönenivån bestäms i kollektivavtal och när man
2
90-talets inkomstklyftor –hur och varför de ökade, Björn Gustavsson & Edward Palmer.
Ekonomisk debatt nr 7 2001
3
Assimilation and changes in cohort quality reviseted: What happend to immigrant
ernings in the 1980s? George j. Borjas. Jounral of labour economics. 1995
4
Lena Nekby Fief
får sysselsättning så är det till ungefär samma lön som
majoritetsbefolkningen. Den svenska "försäkringen leder till högre lön
men minst lika viktigt är delaktighet i inkomstbortfallsförsäkringar men
lägre sysselsättningsgrad.
Sysselsättningspolitiken syftar till att dels höja sysselsättningsgraden
dels begränsa tiden av arbetslöshet och höja humankapitalet.
Detta är inte en acceptabel lösning. Men en anglosaxisk lösning leder del
att stor grupp permanent hamnar i fattigdom. Det utlöser också en stark
konkurrens med de som har sysselsättning om fler jobb skall köpas till
priset av lägre löner för de som är nya på arbetsmarknaden.
I våra data ser vi inte någon utbredd fattigdom men inte heller en stark
integration så att alla får chans till arbete.
I länder med massarbetslöshet utformas en hård kärna av
långtidsarbetslösa. Hela 3 procent av arbetskraften var arbetslös 6 av 11
år. Men den hårda kärnan var antagligen mindre i Sverige och den
minskade snabbare än i andra länder. Sverige lyckades halvera
arbetslösheten.
den fjärde faktorn är den direkta statliga fördelningspolitiken.
Om staten med direkta metoder önskar utjämna skillnaderna i disponibel
inkomst finns tre vägar: a. Öka transfereringarna till låginkomsttagarna
eller b. Höja skatterna för höginkomsttagarna eller c. Sänka skatten för
låg och medelinkomsttagare.
Skattepolitiken utjämnar väsentligt mindre än tidigare. Den svenska
inkomstskattens bidrog 1980 till den kraftigaste utjämningseffekten
jämfört med åtta andra länder. 1990 hade den svenska inkomstskattens
utjämningseffekt minskat med 44 procent och Sverige hade fallet till
tredje från slutet i en jämförelse med andra länder. Endast
inkomstskatten i USA och Storbritannien hade sämre utjämningseffekter.
5
5
Källa The redistributiv aim of social policy. A comparative analysis of taxes,
taxexpenditure and direct transfers in eight countries. Rune Ervik
” Workingpaper no 184 Luxembourg income Study.
Vår bedömning är att det inte är möjligt att väsentligt höja skatten för
höginkomsttagarna. Det är inte heller möjligt att finansiera en
skattesänkning för låginkomsttagarna. Vår beräkningar visar att även
med ett ökat arbetsutbud och breddning av skattbasen så fattas det
åtskilliga mdr kr i en sådan skattereform.
Samtidigt har utjämningsambitionerna via transfereringar minskat något.
Ersättningsnivåerna är 80 procent och sannolikheten att åter komma upp
till 90 procent får anses som små. Transfereringar har stor betydelse för
utjämning mellan individers inkomster. Bara en tredjedel av de
ursprungliga skillnaderna är kvar efter skatter och transfereringar. obs
siffra från budgetsproppen.
Transferringar har också oväntade fördelningspolitiska konsekvenser.
Fram till mitten av 1190-talet mognar det gamla pensionsystemet, ATP.
”Pensionsutbetalningarna har bidragit till att ginikoeficienten ökade från
1991 till 1995… …Bakom detta ligger att fram till 1995 växte pensionernas
andel av inkomststandarden och att pensionernas
koncentrationskoefficient ökade snabbt."6
Vår konklusion är att internationaliseringen sätter begränsningar för hur
mycket skatterna kan öka. Men samtidigt att innebär fler äldre ökade
kostnader för omsorg vilket pressar upp utgiftskvoten och minskar
möjligheten att använda ökade transfereringar för inkomstutjämning.
Den femte faktorn är ändrade maktförhållanden i arbetslivet.
Men den tiondel som har de högsta inkomsterna, den 10:e decilien,
fortsätter att öka sina inkomster i förhållande till de övriga. Vad vi ser är
att den övre medelklassen och överklassen(överklassen är bara någon
eller några procent av befolkningen) lyfter sin nivå i förhållande till
övriga. För att tillhöra den högsta tiondelen måste inkomsten ligga på
omkring 40 000 kr i månaden kolla. Det är domaren, departementsrådet,
chefsingenjören, försäljningschefen, advokaten, överläkaren mm som
ligger i detta sikt.
I en rapport om maktelitens löner hävdar LO att byråkraterna tar
revansch och att näringslivets elitlöner smittar av sig på de statliga
topplönerna.
6
90-talets inkomstklyftor –hur och varför de ökade, Björn Gustavsson & Edward Palmer.
Ekonomisk debatt nr 7 2001
Vad är det som driver denna utveckling? "Bra folk skall ha bra betalt" har
det ofta sagt från näringslivets elit. Men frågan är hur mycket de ökade
löneskillnaderna återspeglar att ”man tar det man kan” alltså
maktförhållande i produktionen, eller att det är marknadskrafterna dvs.
brist på kompetens eller att produktiviteten är så hög för de högst upp i
pyramiden.
Den kraftfulla ökningen av utbildningen talar för att högskoleutbildade
inte längre kan vara en knapp resurs även om arbetslösheten självfallet
sänkt lönerna för de ej facklärda arbetarna. De har fått sänka sina
relativlöner för att ”köpa” arbete.
Internationaliseringen skulle tala för att alternativvärdet för vissa
specialister har ökat. Men det gäller långtifrån alla. En stor del arbetar
inom offentlig sektor utan internationell arbetsmarknad.
Det kan också vara så att produktionen har blivit mer specialiserad och
varje funktion mer sårbar för störningar. Det är omvittnat att om genom
subjektiva iakttagelser, att tempot ökat i produktionen. Det gör att
arbetsgivare och arbetskamrater har anledning att diskriminera och välja
ut de som är mest produktiva.
Vi hävdar att en viktig förklaring till inkomstspridningen är att
maktrelationer i arbetslivet har förändrats. Den har förändrats genom att
en lång period av full sysselsättning är över. 4-5 procent arbetslöshet har
tidigare inte definierats som full sysselsättning. Den tre gånger högre
arbetslöshetsrisken för arbetare mot tjänstemän ändrat i maktbalansen
mellan dessa grupper.
I ett annat avsnitt citerar vi den ledande "fördelningsekonomen Atkinson
som påpekar att det inte räcker att studera organisationsgraden för att
bedöma en facklig organisation styrka. Om makten blir mer
decentraliserad om det blir fler nollavtal om lönesättningen blir mer
individualiserad.
Helt central är också makt balansen emellan löntagarna där
tjänstemännens andel har ökat. Ungefär en tredjedel av tjänstemännen
anser dock att de är arbetare.7 Samverkan mellan arbetare och
tjänstemän inom det så kallade industriavtalet har flyttat tyngdpunkten
så att medianmedlemmen inom industrisamarbetet har inkomster som
ligger relativt högt upp och inte kring 5:e eller 6:e decilen där
industriarbetarna ligger. 8 Därtill kommer att industriarbetarens andelen
av industriproduktionen minskat. Det är i industrin som
högskoleexpansionen är särskilt tydlig. Andelen med gymnasial
7
8
Röster om facket och jobbet. Sven Nelander LO. 2003
Källa Vänner och fiender. Dan Andersson Ulla Johansson LO
utbildning har ökat från 48 till 56 procent medan eftergymnasial
utbildning har nästan dubblerats, från11- 20 procent.9 I denna samverkan
är den fackliga makten centrerad en bra bit ovanför decilerna 3-5 där de
outbildade arbetarna och servicearbetarna finns.
Produktionens organisering innebär samtidigt nya kontraktsformer som
medför att servicearbetarna är åtskilda från arbetarna i den direkta
produktion. Verksamheten delvis är "upphandlad" och löntagarna har inte
lika lätt för gemensam organisering.
Samtidigt avskiljs specialistfunktioner som revisorer och jurister och
markandsförare och de blir mer unika i sina roller och kan tydliggöra sitt
marknadsvärde, också genom att de arbetar i slutet av förädlingskedjan.
Dessa grupper finns alltså inte lika ofta sociala sammanhanget inne i
företaget.
Sammantaget innebär det är de svenska fackliga organisationernas
förmåga att dels etablerar dels vidmakthålla en norm om en rättvis
fördelning av produktionsresultatet är starkt utmanad.
Jämnare fördelning av möjligheter- Mer indirekt fördelning
Samhällsvetare beskriver det som ett utbytesförhållande mellan tillväxt
och fördelning. Man får välja mellan ett samhälle med antingen god
tillväxt eller god fördelning. Men finns det inte möjlighet att välja både
social förändring och drivkrafter till arbete och utbildning, både
delaktighet och hög ekonomisk rationalitet kort sagt tillväxt och rättvisa.
Med andra ord är det möjligheter eller omfördelning som är viktigast för
att skapa rättvisa?
Möjligheter inte inkomstskillnader skapar drivkrafter till social
rörlighet
Vilket system skapar mest rättvis fördelning av positionerna i samhället?
En avreglerad ekonomi som USA eller en ekonomi med en stark
välfärdsstat som Sverige?
Den allmänna föreställningen är att i de nordiska länderna med mer
reglerade arbetsmarknader och med försök till utjämning är det svårare
att "klättra" än i de mer liberala ekonomierna som USA eller
Storbritannien. En metod att mäta den sociala rörligheten är att studera
sambandet, mellan faderns och sonens inkomster. Därigenom kan man
undersöka hur stor rörligheten är för de som är födda in i en viss klass.
9
Svensk industri - och varför är danskarna bättre? LO. 2003
Sannolikheten att en son ska överta sin fattiga fars inkomstposition är
större i USA än i Sverige. Det vill säga den sociala rörligheten i Sverige
är höge än i USA. Sönerna i USA behåller således oftare sin familjs
inkomstposition än de gör i Sverige. 10
- Syskon i USA följer 2-3 gånger oftare än i Sverige och de andra nordiska
länderna följer sin tvillings inkomstposition. Med andra ord, i de nordiska
länderna, med mer inkomstutjämning, är den sociala rörligheten eller
konkurrensen högre. 11
- Den ökade spridningen av inkomsterna i Storbritannien visar att denna
minskar den sociala rörligheten.12 Undersökningsperioden innefattar
Thatcherperioden inkomstspridningen ökade kraftigt. Resultaten visar att
även ojämlikheten i livsinkomster ökat under samma period som inkomstskillnaderna ökade. Den andel av toppen av inkomstfördelningen,
den högsta kvartilen, som stannar kvar i toppen av inkomstfördelningen
stiger under 21-årsperioden från 61 till 73 procent.
-
I ett rättvist samhälle ska alla ha samma förutsättningar inför sina
livslopp. Ökad spridning av inkomsterna innebär att sannolikheten är
större att de välbeställda är kvar i sin gynnsamma position och att de inte
utmanas. Den amerikanska drömmen - att man "med egna händer" kan
slå sig fram till en gynnsam position - är lättast att förverkliga i de
anglosaxiska ekonomierna än i välfärdsnationer av nordisk typ.
Sverige är redan nu mycket effektivare än den anglosachsiska när det
gäller att upphäva sambandet mellan föräldrarnas plånböcker och
individens utveckling.
Att klassamhället återskapas är både ett ekonomsikt och moraliskt
argument för att stödja de som i livet spel inte får så bra utfall. Nu är
också risken uppenbar att andra generationens invandrare inte får de
möjligheter de har förutsättningar för. Det fördjupar klyftor och gör
Sverige mindre effektivt än vad som är möjligt.
1. Rättvisa möjligheter
Vi vet av forskningen om utbildning att insatser tidigt i livet är mycket
lönsamma. Det är mycket svårare att nå resultat med vuxenutbildning, de
ger lägre lönsamhet. Det ger i sin tur flera slutsatser:
Mer resurser till barn i grundskola som halkar efter. Mer
stödundervisning för de som har svårigheter med språket. Det är helt
enkelt så att trycket på vissa skolor har blivit mycket större än de
resurser som tillförts skolorna.
10
För en sammanställning se Solon (1999)
Björklund et al (2000).
12
McKnight (2000)
11
Större kontroll över friskolor så att alla ungdomar får förutsättningar
att klara sig på den arbetsmarknad där alla bör få en plats oavsett
etnicitet.
Det är viktigt med fler på högskolan men framför allt att man avslutar
högskolan tidigt.
Rädslan för att låna avhåller idag ungdomar från studier och att jobba
samtidigt försvårar koncentrationen på studier. Två år med studielön för
högskolestudier som sker före 23-24 års ålder skulle leda till fler som
studerar eller fler som studerar tidigt och fler som blir klara med studier
tidigt. Det skulle också öka lönsamheten i studier. Fler skulle vara
yrkeslivet en längre del av sitt liv med ”färdig” utbildning.
Vi ser också gärna avtal med arbetsgivarna som leder till ökat antal
praktikplatser.
Vi vill att alla skall ha möjlighet till en kvalificerad praktik i samband
med utbildningen. Det gäller också internationell praktik. Lika rätt att ”få
in en fot” utan föräldrakontakten är avgörande för den fortsatta
utvecklingen.
2. Möjlighet att byta spår mitt i livet.
Alla skall ha möjlighet att komma vidare i yrkeslivet.
Kompetensutveckling ska vara en välfärdsrättighet för alla. Kontona
syftar till vingarnas trygghet – att individen också får möjlighet att
utvecklas bort från nuvarande arbetsuppgifter.
Det finns redan nu 6 mdr kr låt i den pott för kompetenskonton som på
grund av problem med skattetekniken inte får någon användning. Den
fylls på med en dryg mdr kr varje år genom en diselskatt. Låt den bli en
stipendiefond så att de som jobbat i minst 5 år och är över 35 år har
möjlighet att studera och klara kostnader för "bostad och familj.” Fonden
bör räcka till 10 000 stipendier varje åra 100 000 kr. En stor del av de
över 35 år som går i reguljär längre utbildning får möjlighet till
stipendiet.
3. Skyddet mot diskriminering måste utvecklas
Avståndet mellan kvinnor och mäns löner minskar inte. Men kvinnors
utbildning och arbetslivserfarenhet har växt ikapp männens. Trots detta
tjänar kvinnor fortfarande ca 8 procent mindre än männen.
-
Det låter sig sägas att parterna skall motverka diskriminering. Men det
sker nu en decentralisering av lönesättningen. Ca 25 procent av
lönebildningen sker genom lokala sifferlösa avtal dvs. uppgörelse
mellan chef och individ om lönen. Men krav på facket att påverka
medlemmarna och förhandlingarna och motverka diskriminering
måste få andra former när mer av lönebildningen sker lokalt.
De som är födda utanför Europa tjänar efter ett dryg decenniet med
arbete i Sverige har lägre sysselsättning större riks att bli uppsagt och
lägre lön då har man jämför tagit hänsyn till arbetslivserfarenhet,
utbildning och även intelligens. De utrikesfödda är de verkligt felbetalda i
samhället.
Samhället och individers utveckling kan ses som ett spel. Om det är
faktiskt lika förutsättningar är det lättare att acceptera hur spelet
utvecklas och löner och förmögenheterna återspeglar vad var och en
presterar. I de flesta spel accepteras att en del är vinnare och en del är
förlorare. Men vi kräver i ett kortspel att det är omgiv. Och att det är rent
spel dvs. skicklighet eller slump, inte att man får ta med sig de bästa
korten från förra spelet. I Sverige så har också inslaget av orent spel i
detta fall diskriminering
4. Facket bör städa framför egen dörr. Det låter som en djärv
uppmaning men facken håller på att tappa greppet över lönefördelningen.
Låglönegrupperna som butiksbiträden vaktmästare, undersköterskor mm
har tappat 10 procent, nästan en månadslön mot industriarbetare. Facket
egna forskare vid(FIEF)har dessutom funnit att lönerna åter styrs av
vinsterna. Det är inte hur duktig du är utan det är allt mer att ditt företag
har hög vinst som bestämmer vad du får i lönekuvertet. Så
industrianställda i vinstrika företag får påtagligt mer betalt än i
vinstsvaga företag.
För de som inte utför unika arbetsuppgifter ( även om varje individ är
unik) så har lägstlöner betydelse. Under slutet av 1980-talet så hävdade
inte facken lägstlönerna tillräckligt det har dock skett under senare delen
av 1990-talet. Kommunalkonfliktens stora betydelse var att lägstlönerna
höjdes från ca 12 000 till drygt 13 000 kr i månaden. Tidigare var det
naturligt att betala vuxen arbetskraft en lön på mellan 11-12 000 kr.
Kolla.
Problemen är följande: Fackets strategi har varit att satsa på individen,
på att imitera de högre tjänstemännens strategier. Vår tro är att det inte
ger utdelning. Därför att individer främst kan utlös makt genom att flytta
men en grupper kan utlösa makt eller konflikt genom sitt kollektiv.
Om lönesättningen skall vara starkt individuell måste individen har
mycket större möjligheter till utbildning och utveckling och till att byta
jobb. Om möjlighet till utfallsrättvisa dvs. direkt fördelning minskar så
måste det skapas ökad rättvisa i förutsättningarna dvs. indirekt
fördelning.
Argumentet för inkomstskillnader är att det ger starka drivkrafter till
arbete och förkovran. Men de flesta av oss vill att ungdomar skall få
samma reella förutsättningar i form av utbildning och att de som har
svårt i skolan skall få extra hjälp. Att de som är arbetslösa skall få
arbetslöshetsersättning att de äldre skall få omsorg för att a några
exempel. Undersökningar och det senaste valet visar att borgerliga
partier inte får majoritet för att sänka skattekvoten. Sänkt skattekvot är
inte trovärdigt.
Är det möjligt att utforma en ny kompromiss mellan arbetarerörelsen och
borgerligheten så som skett under förra seklet när det gäller rösträtten,
skattereformen och pensionsuppgörelsen. Huvudingredienserna i
plattform skulle vara följande tre delar: Rättvisa möjligheter, omstart
mitt i livet, skydd mot diskriminering.
