Tinna Åhrén

ESBL-bildande
gramnegativa tarmbakterier
Förslag till åtgärdsprogram
Vårdhygieniska aspekter
SMI, nov 2007
Tinna Åhrén
Infektionshygien
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Viktigaste aspekterna
ESBL-bildande bakterier
 Konsekvent tillämpning av basala hygienrutiner
av ALL personal och i ALLA vårdformer
 Är bärarskapet känt minskar risken för
smittspridning
 tidig upptäckt och snabba förebyggande åtgärder
kräver kliniska odlingar
 Medicinskt indicerade åtgärder får inte hindras
eller försenas pga bärarskapet
T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Smittvägar i vården
ESBL-bildande bakterier
 kontaktsmitta, direkt och indirekt
 via vårdpersonal
 patient  patient
 fecal-oral smitta
 kliniska odlingar flesta fall i urin
T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Var ska vi ha riktlinjer?
 Sjukhus inklusive dagvård (dialys t ex)
 Särskilda boenden
 Öppen vård, sjukhusbundna mottagningar
basala hygienrutiner
T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
När ska man vidta
vårdhygieniska åtgärder?
Patientberoende faktorer
resistens
Odl.pos
i feces
enbart
Odl.pos i
ytterligare
lokaler
Riskfaktorer
(KAD, sår ..)
Diarré
Fecesinkontinens
ESBL
enbart
Multiresist
(> 3 ab.grp)
Vad är en rimlig nivå ?
T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Faktorer som innebär risk för
smittspridning från positiv patient
 diarré, feces-inkontinens
 urin-inkontinens
 KAD/RIK
 omläggningskrävande, vätskande sår
 tracheostoma
 bukdrän/stomi, motsvarande
 Antibiotikabehandling
 hudlesioner
 infarter
T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
ESBL-bildande bakterier
STRAMAS rekommendationer
Vårdhygieniska riktlinjer
Föreslagen miniminivå
T Åhrén, Infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vilka bör screenodlas
vid inläggning på sjukhus?

Patienter som vårdats utomlands (>6 mån) eller på
institution med pågående utbrott


Tillsammans med screening för MRSA
Feces/rectum, kateterurin, vätskande sår, bukdrän
(motsvarande)

Tidigare kända bärare  nej

Ytterligare riskgrupper  nej
 Sjukhemspatienter
 Familjekontakter
 Utlandsresa

Personal  nej
T Åhrén, Infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vård av känd patient

Patient med diarré, feces- o/el urininkontinens




vårdas på enkelrum med eget hygienutrymme
serveras all mat på rummet
vistas på rummet
Patient med andra riskfaktorer




vårdas i görligaste mån på enkelrum med eget
hygienutrymme
kan äta tillsammans med andra patienter men bör
serveras all mat och dryck
vistas fritt på avdelningen
sår bör vara väl täckta
Alla patienter informeras om vikten av god handhygien
T Åhrén, Infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vård av känd patient

Informationsöverföring
 informera om patientens bärarskap vid övertag till
annan vårdinstans
 tydlig journalanteckning om att ESBL-bildande
bakterier påvisats i odlingsprov från patienten
 bärarkort till patienterna, patientinformation
nej

Besökare
 Informeras om vikten av god handhygien

Tvätt, Städ
 Sedvanliga rutiner
T Åhrén, Infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Smittspåra vid vård på sjukhus

Anhopning av fall  ja
 Under ledning av vårdhygien/smittskydd

Enskild patient upptäcks efter en tids vård
 nej

Vårdar känd patient
 nej
T Åhrén, Infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Basala hygienrutiner
(the hospital’s safety net!)
 Handsprit
 Plastförkläde/Rock
 Handskar ev
Centaph
T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset