*
Nihad Bunar, professor
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Stockholms universitet
[email protected]
*
* Min forskning har huvudsakligen handlat om grundskolan.
* Forskningsprojektet, vars resultat föreläsningen till stora delar
bygger på, genomfördes innan den stora flyktingströmmen mellan
juli och december 2015.
* Eftersom jag är utbildningssociolog intresserar jag mig främst för
hur mottagandet och inkluderingen går till, inte hur den
praktiska undervisningen och didaktiken i klassrummet ser ut.
* Det har aldrig varit min intention att producera manualer med
praktiska instruktioner om vem som bör göra vad för att systemet
skall fungera bättre.
* Min intention som forskare har alltid varit att beskriva, analysera
och diskutera hur olika aktörer (lärare, elever, rektorer, föräldrar
mm.) förstår sin position, vad de gör, hur de legitimerar sina
handlingar samt vad det sammanlagda utfallet blir.
*
*Ny lagstiftning fr o m den 1 januari 2016
*Nya Allmänna råd från Skolverket
*Kartläggningsmaterialet och
instruktionerna från Skolverket
*Relativt många utbildningsinsatser under
2015 i statlig, kommunal, regional och
privat regi.
*71 000 nyanlända barn i åldern 1-18 under
2015
*
*Kartläggning inom två månader (obligatoriskt) och
därefter årskursplacering
*Förberedelseklass införs som en särskild form (ej
särskilt stöd) för nyanlända elever i upp till två år,
dock enbart delvis undervisning i FK
*Prioriterad timplan – Omprioritering av timmarna
till svenska/svenska som andraspråk under ett år
(ej anpassad studiegång)
*Nyanländ elev upp till fyra år
*
* Råden bör följas och huvudmannen skall ge rektorer, lärare och övrig
skolpersonal förutsättningar att följa de allmänna råden.
* Huvudmannen bör regelbundet förvissa sig om att rektorn för en skolenhet
har tillräckliga resurser för att leva upp till lagens bestämmelser och vid
behov kunna omfördela resurserna mellan skolenheterna.
* Rektorn har alltid ansvar för en elev oavsett om undervisningen fysiskt
bedrivs i skolenhetens lokaler eller inte (t.ex. vid en central
mottagningsenhet).
* Rektorn ansvarar för att informera huvudmannen om resursbehov och för
kvalitetssäkring av verksamheten för nyanlända.
* Rektorn är pedagogisk ledare för FK och det måste finnas tydliga rutiner för
övergången till ordinarie klasser. Rektorn fattar beslut om delvis placering i
FK samt om prioriterad timplan (två separata beslut).
* Övergången till ordinarie klass villkoras inte enbart av kunskaper i svenska
språket, utan av elevens sammantagna möjligheter att tillgodogöra sig
ordinarie undervisning.
* Ett nyanlänt barn som skall börja i förskoleklass omfattas inte av den nya
lagens definition.
*
*Tydligt ansvar
*Tydlig distans till lagens skrivningar om
särskilt stöd
*Tydlighet i att insatserna skall utgå från
elevens individuella förutsättningar och
behov – elevernas röst räknas!
*Tydliga ansträngningar att inte exkludera
nyanlända elever från skolans sociala och
pedagogiska sammanhang
*
* Olika länder, olika definitioner av de nyanlända.
* Internationell forskning riktar omfattande kritik mot hur nyanlända
elever behandlas i skolan – ingen nationell policy, segregering, avsaknad
av resurser, lärare utan kompetens, inget eller begränsat stöd på
modersmålet, diskriminering och mobbning, ensidig fokusering på
språkinlärning mm.
* Internationellt påpekar många forskare att innehållet (vad som erbjuds
eleverna) måste vara viktigare än formen (hur det organiseras).
* Vetenskapsrådets forskningsöversikt 2010 och dess slutsatser –
forskningen är outvecklad på samtliga relevanta punkter.
* Fortsatt avsaknad av empiriska undersökningar.
* En tydlig trend i Sverige under de senare åren är att statliga aktörer som
Skolverket, Skolinspektionen och Utbildningsdepartementet samt
kommuner, länsstyrelser och frivilliga organisationer har accelererat sin
kunskapsproduktion inom området.
*
Mottagande
Pedagogiskt
förberedande
Pedagogiskt
utvecklande
Intern
organisatoriska
Relationella
Hela
systemet
*
*Förberedelseklasser
*Direkt integrering
*Landning (mottagningsenhet) + FK (eller ordinarie
klasser) + ordinarie klasser
*Nyanlända från hela kommunen samlas i en eller två
skolor i separata klasser
*Särskilda skolor för nyanlända
*Kombinationer av dessa generella modeller (bland
annat bussning av elever)
*
* Segregation och integration
* Exkludering och inkludering
* Svenska som andraspråk och andra ämnen
* Lärarkategorier som primärt arbetar med nyanlända (sva,
modersmålslärare, studiehandledare) och ämneslärare
* Föräldrar och lärare
* Elevernas motivation och ambitioner och de skolprofessionellas
uppfattning om vad som är realistiska mål att sträva efter
* De skolprofessionellas vilja att göra det som behövs och konkreta
hinder svåra att handskas med
* Elevernas problem och elevernas styrkor
* Elevernas heterogena bakgrund och homogena organisatoriska och
pedagogiska strukturer
*
* Varken FBK eller OK i sig garanterar likvärdig utbildning för de
nyanlända eleverna.
* Paradoxalt nog verkar förberedelseklasserna temporärt skapa en
känsla av pedagogisk och social inkludering, medan det motsatta
gäller för ordinarie klasser.
* Övergång från FBK till ordinarie system är den svaga länken i
nyanlända elevers utbildning.
* Nyanlända elevers skolsituation handlar också om de hierarkier och
strukturer som eleverna möter i skolan – normer som gör dem
“exkluderbara”.
* Samverkan mellan olika lärarkategorier är nödvändig för språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt.
*
Framgångsfaktorer för en positiv utveckling för mottagande av nyanlända elever
* I tidigt skede göra en kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter. Enligt de
allmänna råden för utbildning av nyanlända elever ska kartläggningen inte ske vid
enstaka tillfällen utan måste göras stegvis.
* Sprida resultaten till berörda lärare och anpassa undervisningen efter det som framkom
i kartläggningen.
* Ta fram gemensamma strategier. Ansvaret ska inte läggas på enskilda lärare.
* Hur verksamheten är organiserad har betydelse. Vid övergång mellan förberedelseklass
och ordinarie undervisning behöver skolan säkerställa att information om den
nyanlände eleven inte går förlorad och att det finns strukturer för samarbete och
kommunikation mellan verksamheterna.
* Skolan ska också ha höga förväntningar på elevens förmåga. Standardiserade lösningar
som bygger på låga förväntningar och ett synsätt där nyanlända elever definieras som
lågpresterande är kontraproduktivt.
Källa: Skolinspektionen (2015, s.6)
*
* De nyanlända eleverna skapar starka band på de förberedande
undervisningsnivåerna, band som består i flera år även efter att eleverna
gått över till ordinarie undervisning.
* Stigmatiseringens fyra källor: låg social position, språk, att stämplas som
flykting och att vara en FK elev.
* De nyanlända har svårt att komma in i gemenskaper på de ordinarie
undervisningsnivåerna (de blir ignorerade) på grund av elevernas låga status
och stigma. I första hand söker de nyanlända etablera kontakter med de
elever som de själva uppfattar som ”invandrare”.
* Elever med utländsk bakgrund tenderar dock att distansera sig i relation till
nyanlända för att därigenom mildra effekterna av den egna
stigmatiseringen. Ordet flykting används som en särskiljande diskurs.
* De nyanlända tenderar att skylla sig själva för uteblivna relationer
(skammen över svenska), men också att grupperingar av elever redan har
fullbordats eller att de inte orkar ta kontakt. Många berättar om ensamhet.
* Skammen över svenska påverkar aktivitetsgraden på lektionerna.
*
* Tarik: Det är jättesvårt för någon att integrera sig, verkligen jättesvårt.
Vi äter mat tillsammans, sitter bredvid varandra i matsalen, men jag
kunde absolut inte få kontakt med svenskarna. Jag kunde inte ens säga
hej till dem. Ibland ville jag säga hej. Jag säger hej men får inget svar.
De var rädda, de vill överhuvudtaget inte prata med mig, jag vet inte
varför. Jag fick inga vänner, nu läser jag årskurs 9 på
Språkintroduktionen. Vi är ungefär 18-19 elever i klassen, men alla
dessa barn är invandrare som kommit från Syrien, Irak, Libanon,
Afghanistan. Jag har inga svenska vänner och inte heller någon
svensk klasskamrat. Men nästa år om jag börjar gymnasiet, kanske
kan jag få svenska vänner eftersom där finns fler svenskar.
* När svenskar passerar oss, deras blickar mot oss, de tittar på något
sätt, de verkar se på oss som farliga men jag vet inte vilken otjänst
eller skada vi har gjort mot det svenska samhället så att de tittar på oss
på detta sätt. Jag gillar absolut inte det.
*
*Vill vara ”normala”, ”som alla andra”, ”gå i en riktig klass,
läsa alla ämnen och få betyg”
*Betydelse av att snabbt lära sig svenska (motivation)
*Mycket vilja och ambition
*Behöver hjälp och stöd, pedagogiskt och socialt (skillnader
mellan förberedelse- och ordinarie klassen)
*Uppmuntran och känslan/tecken på att de rör sig framåt, att
de utvecklas
*Ser tydliga livschanser i det svenska utbildningssystemet
*Betydelse av att läsa ”koderna” (kulturell anpassning)
*Positiva förebilder
*
* Hur nyanlända föräldrar uppfattar och erfar skolan måste betraktas i relation till en
bredare kontext av lokal mottagning och social status. Välkomnande klimat,
respektfullt bemötande och lämpligt boende är de viktigaste aspekterna.
* Även efter relativt kort tid i Sverige och trots bristande kunskaper i svenska och trots
uteslutande mediekonsumtion från hemlandet, var föräldrarna väl medvetna om
etniska hierarkier mellan svenskar och invandrare. I segregerade områden gjorde
föräldrarna en direkt koppling mellan ”inga svenskar” och utbildningens kvalitet.
* Föräldrarna hade inga egentliga reflektioner om skolornas organisatoriska modeller
(förberedelseklasser eller direkt integrering) eller den tillämpade pedagogiken. De
söker inte aktiv involvering i skolans dagliga praktiker. Men de söker information,
respektfullt bemötande och kontinuerlig kommunikation, något som skulle få dem att
känna sig inkluderade.
* Det går inte att etablera någon koppling mellan skolornas organisatoriska modeller
och sättet att bemöta/kommunicera med föräldrarna. Dessa är oftast avhängiga
individuella lärare och deras engagemang.
*
När jag kom till Sverige för 23 år sedan, var jag femton år. Ett år senare
placerades jag i en ''vanlig klass'' med bara svenska elever. Jag trodde då att jag
skulle klara det språkmässigt då jag trodde att min svenska var mycket bra.
Men när första lektionen började och böckerna öppnades vaknade jag till en
verklighet som kändes så främmande för mig. Plötsligt insåg jag att den
svenskan som jag hade lärt mig genom att umgås med svenska barn samt i
förberedelseklassen inte var samma svenska som jag behövde nu under
lektionerna. Språket i böckerna var ett tredje språk som jag nu var tvungen att
lära mig, samtidigt som jag skulle lära mig olika ämnen. När det blev för svårt
för mig, ville jag inte längre gå till skolan. Jag hade varit en duktig elev i mitt
hemland, men nu kände jag mig bara dum. Min största dröm blev att dagen då
jag kunde räcka upp handen i klassen och svara på lärarens frågor skulle
komma.
Det blev inte bättre förrän rektorn bestämde att jag varje vecka skulle få några
timmars undervisning i skolämnen på modersmålet. Det tog tid, men så
småningom behärskade jag fler och fler begrepp och nya ord, för att sedan
själv kunna läsa och förstå en hel faktatext. (Cheikh El Haddadin 2012, s.7)
*
Studiehandledning på elevernas modersmål enligt
Skol- och Gymnasieförordningen
*
En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål,
om eleven behöver det.
Studiehandledning på elevernas modersmål enligt
Skolväsendets överklagandenämnd (dnr 2013:399)
*
Det är ett särskilt stöd som eleven har rätt till om
eleven behöver det.
Studiehandledning på elevernas modersmål enligt Skolverket
(2013)
*
Andra problem med att ordna studiehandledning på
modersmål gäller ekonomin eller andra resurser. Det saknas
helt enkelt pengar eller personer för att organisera och
genomföra insatsen på önskvärt sätt. Sådana skäl är dock inte
godtagbara eftersom elevens rätt till stöd är reglerat i
skollagen (s.8)
Enligt Skolväsendets överklagandenämnd
*
Kompletterande stödåtgärder om studiehandledning inte kan
erbjudas i tillräcklig omfattning.
*
* Varierande bakgrund, utbildning och tiden i Sverige. Många jobbar som
modersmålslärare också, men inte alla.
* Stödformens och lärarnas status/arbetsvillkor (vissa täcker upp till 13
skolor).
* Samverkan med ämneslärarna – varierande men generellt sett gäller att ”vi
får jaga dem”.
* Olika modeller för studiehandledning – egna erfarenheter och ämneslärarna
styr.
* Generellt sett avsätts alldeles för lite tid per elev och vecka till
studiehandledning (15 till 30 minuter i vissa kommuner).
* Goda kontakter med föräldrarna som enligt studiehandledarna känner sig
utanför och känner inte till sina rättigheter.
* Tiden är det stora problemet, framför allt för att kunna förbereda sig. Många
jobbar på sin fritid.
* Anser att många lärare saknar kompetens i hur man bemöter och arbetar
med nyanlända. Efterlyser mer kompetensutveckling för lärare och rektorer.
*
* Gör oftast egen inledande kartläggning av elevernas kunskaper och planerar sin
undervisning utifrån det.
* I vissa skolor handleder man också elever födda i Sverige tillsammans med nyanlända.
* Anser att många lärare har en vag uppfattning om vad studiehandledning är och vad
studiehandledarna egentligen gör.
Maria: Jag tycker, och det har jag pratat med Malin om, att det behövs lite mer kunskap om
studiehandledning, vad det innebär. Som jag tidigare sagt, några av lärarna har ingen aning
om vad det är. Några säger att det är föräldrarna som beställer det. Jag tycker att det är
viktigt att skolledningen informerar skolpersonalen om vad studiehandledning är för något,
detta i syfte att få till ett bättre samarbete. Vi på modersmålsenheten i vår kommun är
jätteduktiga på att informera skolledningen, men det känns som att informationen stannar
där i expeditionen. När jag kommer och säger till en lärare att vi till exempel ska ha tid för
uppföljning så undrar de frågande ”Du och jag?”, de undrar vad är det för nånting. Då
förstår jag att informationen stannar i expeditionen. Vi modersmålslärare som är ute på
skolorna och gör studiehandledning vet vad det är, men för ett bra samarbete måste också
den andra sidan veta vad det är och vad det innebär. Det är inte mitt jobb att informera dem.
Trots att det kunde vara det, så har jag inte tid för det. Det finns en skolledning för att göra
det, på studiedagar osv.
*
*
Hur samverkar ämneslärare och studiehandledare på er skola med att stödja elevens språk- och
kunskapsutveckling i olika ämnen?
*
*
*
Amin: Tyvärr, vi har knappt något samarbete.
*
*
*
Förekommer det någon form av samarbete med klassläraren?
*
Amin: Man kan tala om många saker, det betyder inte att jag inte är nöjd, jag är nöjd men vi har några
problem. Till exempel har vi ingen egen plats i skolan, vi arbetar med elever i det vi kallar för storsalen, dit
alla elever och lärare har tillträde och vi kan inte koncentrera oss på vårt arbete. Vi väntar på ett bättre sätt att
bedriva kommunikationen på med ämneslärarna. Jag tror att ämneslärarna inte tror att det finns någon
uppgift eller värde i att kommunicera med mig som studiehandledare, utan vissa lärare skickar bara iväg
eleven till mig och påpekar vad som ska göras i en särskild bok och då är det vi som får ställa frågor för att
försöka få veta hur man kan hjälpa eleven. Kommunen eller enheten kan nog hitta bättre sätt att påverka
kommunikationen mellan studiehandledaren och ämnesläraren, detta är två problem som jag ser kring
studiehandledningen.
Hur mycket kontakt har du med ämneslärare?
Amin: Jag brukar vara i skolan lite tidigare för att fråga ämneslärarna och prata lite med dem men de gillar
inte oss studiehandledare så mycket, jag försöker. Mina kollegor gör på samma sätt som mig.
Kommunikationen inleds från vår sida. Jag och mina kollegor försöker att kommunicera med ämneslärarna,
jag försöker prata med dem även om de oftast inte hinner besvara mig och via mail får man inte bra
information, face to face är bättre för mig.
Amin: Nej
Hur skulle arbetet med att organisera och genomföra studiehandledning på modersmål kunna utvecklas på
skolan?
*
* Ämnesundervisning på elevens modersmål
* Studiehandledning i ett ämne på svenska
* Kamratstödjare/Elevassistent/Resursperson
* Kulturell länk mellan hem och skola
* Åtgärd som sätts in för att en elev upplever sociala svårigheter i
skolan
* Tolkverksamhet
* Läxhjälp
* Modersmålsundervisning
*
* En stödform som lägger sig någonstans mellan dessa kategorier, hämtar
arbetssätt och inspiration från dem och får sin konkreta utformning först i
mötet med varje elevs egna förutsättningar, behov, styrkor och svagheter.
* Studiehandledarna skall utifrån sina goda kunskaper i svenska och elevens
första språk (eller något annat språk som eleven behärskar) samt utifrån sina
kunskaper om hemlandets och det svenska utbildningsväsendets
organisatoriska och pedagogiska strukturer hjälpa till vid den inledande
kartläggningen samt handleda elever i deras arbete med att tillägna sig
ämnesinnehåll på sitt modersmål eller något annat språk eleven behärskar.
* Studiehandledarnas roll är att också stötta och främja utvecklingen av
nyanlända elevers modersmål genom successivt införande av nya begrepp
och fördjupning/nya betydelser av de eleven redan behärskar.
* Studiehandledaren är således inte enbart ämneslärarens passiva instrument
för förmedling av ämnesstoffet, utan en aktiv utvecklare av elevens språkoch ämneskunskaper.
*
Vad innebär det att handleda i skolan?
* Att inte undervisa
* Att resonera, diskutera, reflektera, förklara, förtydliga, sätta i sitt sammanhang i relation till elevens
erfarenheter och kunskapshorisont
* Att stödja och underlätta elevens lärande genom att agera som en aktiv språklig och
kunskapsbrygga mellan eleven och ämnesstoffet
* Målet är elevens ökade förståelse för och utveckling av innehållet i de kunskapskrav de ställs inför
* Variation mellan ämnena gällande förberedelser
* Viktigt att skolan stöttar studiehandledare (tid, kompetensutveckling, uppskattning)
Studiehandledning utanför skolan organiserad av frivilliga organisationer kan anordnas på:
* Kvällstid
* Helger
* Lov
* På distans
Det är dock inte frågan om studiehandledning enligt Skol- och Gymnasieförordningen, utan om en
frivillig insats. Denna kan med fördel vara samordnad med skolan.
* Vilken effekt har du fått från studiehandledningen?
* Elev 1: Jag känner ibland att jag var smartare i Irak, och att här är
jag lite dummare. Men när modersmålsläraren hjälper mig och
översätter svåra ord då känns det att matematik här är lättare än i
Irak. Jag vill också bli lärare i studiehandledning, jag kan mycket
matematik och snart kan jag mycket svenska. (cf Cheikh El
Haddadin 2012, s.25)
*
* Att studiehandledning överhuvudtaget finns tillgänglig
* Att det finns förståelse för vad det innebär. Skolpersonalen är informerade
om vad studiehandledarnas uppgift och roll är
* Samverkan med ämnes- och sva-lärare
* Studiehandledarna ”handleds” av ämneslärarna
* Studiehandledarnas kartläggning tas till vara genom kontinuerlig
återkoppling till ämneslärarna och vidare till skolledningen
* Studiehandledarnas kontakter med föräldrar kan användas i högre grad för
att få till stånd bättre relationer mellan hem och skola
* Kommuner måste hitta nya effektiva sätt att samverka kring
studiehandledningen för att, om inget annat, leva upp till
Skolförordningens föreskrifter.
