Här kommer information som jag har hittat om Efedrin. Informationen omfattar det som
träningsprepparat och jag kommer ej att nämna något speciellt om dess viktreducerande
inverkan, då de finns inslag av efedrin i bantningsmedel.
1. Fakta om efedrin
1.2 Vad är efedrin
1.3 Vart kommer det ifrån
1.4 Hur det verkar
1.5 Vad säger Lagen
1.6 Bieffekter
2. Historia
3. Nervsystem
3.1 Centrala nervsystemet
3.2 Sympatiska nervsystemet
1. Fakta om efedrin
1.2 Vad är efedrin?
Efedrin är det aktiva ämnet hos Ephedra och Ma Huang. Det är en stimulantia som
finns i olika läkemedel - bl.a. i en del hostmediciner, astmamediciner (bronkitvidgande
effekt) och näsdroppar (avsvällande effekt).
Sen de selektiva beta-2-stimulerarna kom på marknaden har efedrinet minskat i
användning hos astma- och hostmediciner.
Med stimulantia avses substanser som genom påverkan på hjärnan maskerar den
normala trötthetskänslan och får idrottsmannen att ”krama mer ur kroppen” än
normalt, dvs. att uppnå bättre resultat.
1.3 Var kommer det ifrån?
Det är ett mycket gammalt preparat som utvinns ur kinesiska växter som består av
efedrinalkaloider. Nu mera är det vanligare att preparatet framställs syntetiskt än
utvinna det från växter.
Kemisk betäckning: C15H10NO
1.4 Hur verkar det?
Efedrin i höga doser har en viss amfetaminliknande effekt och är därmed
prestationsökande.
Det har två effekter:
Dels ökar efedrin frisättningen av noradrenalin från nervändarna, dels verkar det direkt
stimulerande på såväl alfa- som betareceptorer i nervsystemet.
I stora drag verkar det genom att stimulera det sympatiska nervsystemet och ger
därmed effekt på många olika organsystem.
Vid större doser så har efedrin även en centralstimulerande effekt (dvs. det påverkar
det centrala nervsystemet) - i likhet med amfetamin. Det kan förmodligen därför
också, vid större doser, ge upphov till skador som liknar amfetamins.
Substansen blockerar hunger- och sömnkänslor samt höjer smärttröskeln. Kroppens
"varningssystem" sätts ur funktion och känner inte av att den är trött och behöver vila.
Se Centrala- och Sympatiska nervsystemet nedan.
En vuxen man behöver över 75mg innan medlet kan passera hjärnblodsbarriären.
Efedrin är vätskedrivande. Då B-vitaminer är vattenlösliga så kommer kroppens
B-vitaminförråd att tömmas, B-vitaminer är essentiella för ”CNS” och det perifera
nervsystemets tillverkning av alla de vanligaste transmittorsubstanser.
Efedrins viktreducerande effekt kan härledas till att det är strukturellt snarlikt
amfetamin. Det är välkänt att amfetamin minskar aptiten vilket leder till en
övergående viktreduktion. Viktreduktionen vid farmakologisk behandling med efedrin
kan helt hänföras till minskningen i aptit.
1.5 Vad säger lagen?
Det är förbjudet att sälja efedrin som livsmedel(saluförbud sedan 1993) och sedan
2005-01-09 är det läkemedelsklassat i Sverige vilket innebär att det är olagligt att sälja
ex. kosttillskott som innehåller efedrin. Efedrin får alltså endast finnas i registrerade
läkemedel.
Efedrin är förbjudet inom idrotten under tävling men inte under träning.
I vissa länder finns läkemedel som innehåller efedrin att köpa över disk och är
betydligt mer verksamma och starkare.
Då efedrin finns i vissa förkylningsmediciner liksom hostmediciner finns här risk för
att idrottsutövaren oavsiktligt fälls för dopning. Efedrin används också i många
bantningskurer.
1.6 Bieffekter
Den huvudsakliga risken med efedrin och annan stimulantia är att den är starkt
beroendeframkallande. Den har således en nedbrytande effekt vid upprepat
användande.
Genom att konstant överaktivera stresshormonerna är efedrin absolut katabolt för
kroppen, dessutom riskerar kroppen nedreglering av de adrenerga receptorerna och
utarmning av kroppens lager på noradrenalin vilket kan resultera i depression eller oro.
Biverkningar/Risker:
· Skakningar
· Huvudvärk
· Urineringssvårigheter och potensproblem
· Högt blodtryck
· Hjärtklappning
· Sömnsvårigheter & rastlöshet
· Oro/ångest och psykosgenombrott
· Svettningar
· Kräkningar
· Tarmrörelserna hämmas
· Beroende
· Högre dos för samma effekt
· Abstinensbesvär
2. Historia
Medicin med orientaliska drag
I Kina räknas den legendariske kejsaren Shen Nung som jordbrukets och
örtmedicinens fader. Det sägs att han själv prövade hundratals örter och droger för att
utröna deras medicinska egenskaper och användbarhet. Han sägs också ha gjort den
första sammanställningen av kinesiska mediciner, kallad Pen Ts’ao.
Källa: PrimaVi 2000-08-09
5000-årig användning i Kina
Shen Nungs Pen Ts’ao tillkom omkring 2800 f Kr och omfattade 365 olika droger. En
av dessa droger hette Ma Huang och används fortfarande i Kina för att stimulera
blodcirkulationen och lindra hosta samt som astmamedel. Ma Huang består av de
torkade ovanjordiska delarna av olika vildväxande Ephedra-arter från norra Kina och
Mongoliet. Den viktigaste arten är Ephedra sinica, en 60-90 cm hög buske som är
nästan bladlös.
Japansk kemi – i Berlin!
Den verksamma beståndsdelen (0,5-2 %) i Ma Huang är den enkla alkaloiden efedrin.
Efedrin isolerades ur växten för första gången 1885 av den japanske kemisten
Nagayoshi Nagai. Denne var en av de första japanska vetenskapsmän som fick studera
utomlands och tillbringade 13 år i Berlin. Det var också där han upptäckte efedrin.
Han gjorde klart att naturligt efedrin består av två former, och han lyckades även
syntetisera alkaloiden.
Nagais landsman Miura rapporterade redan 1887 att efedrin har en pupillvidgande
effekt, men sedan föll den nya substansen i en nära 40-årig farmakologisk
Törnrosasömn.
Forskning i repris
Efedrin infördes på allvar i den västerländska medicinen av kinesen Ku Kuei Chen och
amerikanen Carl Frederic Schmidt. År 1923 studerade farmakologerna Chen och
Schmidt kinesiska droger i Peking, och det var en ”örtdoktor”, Chens morbror, som
rådde dem att titta närmare på Ma Huang.
Chen som hade en färsk doktorsgrad från USA tog entusiastiskt itu med drogen och
lyckades inom en vecka upprepa Nagais isolering och identifiering av efedrin. Chen
arbetade dagar och nätter med farmakologiska experiment under ledning av den mer
erfarne Schmidt. Arbetet gick så fort att en första rapport kunde föredras för
Pekingsektionen av American Society of Experimental Biology and Medicine inom
sex månader.
Nästan som adrenalin
Chen och Schmidt kunde snabbt klassificera efedrin som en sympatomimetisk amin
med både struktur och effekter snarlika adrenalinets. Efedrinet hade dock tre klara
fördelar jämfört med adrenalin. Det var verksamt via munnen, det hade längre effekt
och lägre toxicitet.
Redan 1925 kom den första kliniska utvärderingen och därefter blev efedrin raskt
etablerat som ett bronkvidgande medel mot framför allt bronkialastma, men också som
avsvällande medel vid allergisk snuva.
Från buske till fabrik
Årligen produceras hundratals ton efedrin i världen, men det är bara i Japan och Kina
som man ännu extraherar efedrin ur växtmaterial. Merparten av dagens efedrin
framställs på syntetisk väg.
Från apotek till patient
Efedrin används fortfarande i ett antal hostmediciner och astmapreparat på apotek.
Men efedrinet har också fått en lång rad med yngre släktingar med mera specifika
egenskaper.
Till sist
Ephedra-arter finns även i Medelhavsområdet och i Nordamerika. En art omnämns
under namnet ephedron i Plinius den äldres Naturalhistoria år 77 e Kr.
Användningsområdet var kolik, hosta och astma (!). Tala om att vi europeer har gått
över ån efter vatten!
Jan G Bruhn
Institutet för Bioaktiva Naturprodukter
Uppsala
3. Nervsystemet
3.1 Centrala nervsystemet
Det centrala nervsystemet eller CNS, utgör tillsammans med det perifera
nervsystemet eller PNS nervsystemet hos ryggradsdjuren och däribland däggdjuren.
Det centrala nervsystemet består av stora hjärnan, lillhjärnan, förlängda märgen och
ryggmärgen. Det centrala nervsystemet tar in information från det perifera
nervsystemet och bearbetar denna för att därefter skicka ut relevanta nya signaler till
kroppen.
3.2 Sympatiska nervsystemet
Sympatiska nervsystemet tillsammans med parasympatiska nervsystemet utgör ickeviljestyrda el. autonoma nervsystemet.
Förenklat kan man säga att detta system blir aktiverad i situationer där människan blir
utsatt för psykisk eller fysisk stress. Även kallat "fight or flight".
Fysiologiskt gör en aktivering av det sympatiska nervsystemet att kroppen bland
annat:
omfördelar blodflödet bort från matsmältningsorganen
omfördelar blodflödet bort från huden (det känns som man kallsvettas. Faktum är att
med mindre blodflöde blir huden kallare och svetten kan inte dunsta)
vidgar pupillerna
ökar hjärtats slagfrekvens och höjer blodtrycket
ökar utsöndringen glukagon och minskar den av insulin så att kroppens energireserver
frigörs och blodsockret stiger
Källor:
Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/
Källan till kunskap om läkemedel http://www.fass.se
Riksidrottsförbundet http://www.rf.se/
Dopingjouren http://www.dopingjouren.se/
Apoteket www.apoteket.se
