Ida Byrinder 880222-6***
Josefin Hellström 930911-8***
Hanna Nilsson 930424-7***
Olivia Lundgren 920826-2***
Globalisering och Utveckling
Ekonomisk landanalys av Gaza & Västbanken
En uppsats om bistånd, etnicitet & korruption
Termin:
VT-13
Handledare:
Karl-Markus Modén
Sammanfattning
Idag finns det stora politiska oroligheter på Västbanken och vid Gazaremsan. Inbördeskrig
och ockupering hindrar hela områdets ekonomiska tillväxt. Bistånd används till att få den
palestinska befolkningen att överleva. Syftet med uppsatsen är att försöka förstå varför det
inte tycks finnas någon lösning i den politiska miljön i området, huruvida bistånd är effektivt
till Gazas och Västbankens ekonomiska tillväxt och hur olika etniciteter spelar roll i
utvecklingen. Källor från Internet har varit nödvändiga eftersom situationen i området
ständigt förändras, även har det varit viktigt att välja källor som inte har information baserat
på ideologiska ståndpunkter.
Idag har området en begränsad självstyrning på grund av den israeliska ockupationen.
Ledningen är uppdelat så att rörelsen Fatah styr Västbanken och Hamas styr Gaza. Den
ekonomiska tillväxten för ett land brukar mätas i Bruttonationalprodukten (BNP), vilket mäter
värdet av alla produkter och tjänster som produceras i ett land under en tidsperiod, ofta ett år.
Bistånd definieras som internationellt utvecklingsarbete och syftet med det är att öka ett lands
utveckling som ligger anmärkningsvärt efter. Det finns många ekonomiska teorier om hur
bistånd bör ges för att uppnå största effektivitet, i dagsläget är dock hela biståndets effektivitet
ifrågasatt huruvida bistånd bör ges över huvud taget.
Etniska konflikter ligger ofta till grund för inbördeskrig och olika värderingar, seder och
religiösa tillhörigheter kan leda till att det är svårt att enas om vad som från början startade
inbördeskriget. Hamas var från början en islamistisk palestinsk organisation som senare blivit
ett politiskt parti. De erkänner inte staten Israel och vill ha ett islamistiskt samhälle vilket har
resulterat i att Israels ledning är i krig med Hamas och dess anhängare.
Modeller om ekonomisk isolering, institutionella faktorer och biståndseffektivitet har kunnat
appliceras på följande resultat om områdets institutioner, fördelning av bistånd och etniska
grupper. Eftersom ingen tidigare fakta tyder på att ett land har rest sig ur fattigdom enbart
med hjälp av bistånd så finns det inte heller något som talar för att Gaza och Västbanken
kommer att göra det. Idag går huvuddelen av bistånden till humanitär hjälp, och om
biståndsgivarna vill se en utveckling bör huvuddelen av bistånden gå till investeringar i
området istället för humanitär hjälp. Dock fungerar inte detta eftersom majoriteten av
befolkningen lever på bistånd.
Både Fatah och Hamas har kantats av korruption, vilket har fått deras förtroende hos
befolkningen att minska. Tyvärr leder minskat förtroende till ökad korruption eftersom
grupperna behöver köpa röster för att behålla makten, så det blir som en ond cirkel. Eftersom
det finns så pass stora etniska konflikter mellan israelerna och palestinierna är det i stort sett
omöjligt att finna en gemensam grund för fred och en gemensam politisk styrning. Israels
ockupation av Gaza leder också till att det inte sker någon handel, vilket kan härledas om
ekonomisk isolering och varför det inte sker någon tillväxt i området.
2
Innehållsförteckning
Inledning ............................................................................................................................................................. 4
Syfte ...................................................................................................................................................................... 5
Frågeställningar ............................................................................................................................................... 5
Metod ................................................................................................................................................................... 5
Teori/Bakgrund ............................................................................................................................................... 6
Lands fakta .................................................................................................................................................... 6
Ekonomisk tillväxt och BNP
................................................................................................................ 6
Bistånd ............................................................................................................................................................ 6
Etnicitet och dess roll i religiösa konflikter ...................................................................................... 7
Institutioner och Ekonomisk utveckling ........................................................................................... 8
Tillväxtteori
............................................................................................................................................... 8
Jeffrey Sachs tillväxtmönster ................................................................................................................. 9
Institutionella faktorer för utveckling ................................................................................................ 9
Hamas .............................................................................................................................................................. 9
Resultat............................................................................................................................................................. 10
Hur ser Gaza och Västbankens makroekonomiska tillväxt ut? .............................................. 10
Hur ser landets tillstånd gällande fattigdom ut idag? ............................................................... 11
Erhåller Gaza och Västbanken utländskt bistånd? Om, vad för bistånd och hur har de
förvaltat biståndet? ................................................................................................................................. 11
Förekommer politiska, religiösa eller etniska oroligheter/konflikter? Hur
uppkommer dessa? ................................................................................................................................. 13
Finns det väluppbyggda institutioner och förekommer det korruption i området? ..... 14
Diskussion ....................................................................................................................................................... 15
Makroekonomisk tillväxt ...................................................................................................................... 15
Bistånd ......................................................................................................................................................... 15
Ekonomisk politik.................................................................................................................................... 16
Institutioner ............................................................................................................................................... 17
Slutsats.............................................................................................................................................................. 18
Referenser ....................................................................................................................................................... 19
Bilagor ............................................................................................................................................................... 22
3
Inledning
Västbanken och Gaza har länge varit väldigt beroende av andra länder och deras bistånd för
att kunna överleva ekonomiskt. Detta på grund av att Gaza helt är isolerade från omvärlden av
Israel och att Västbanken är uppdelat mellan palestinierna och Israel att det råder en mycket
svag ekonomisk utveckling. Det är endast vissa delar av Västbanken som den palestinska
myndigheten styr över själva. Då Israel ständigt arbetar intensivt med att försöka separera sig
ifrån palestinierna så råder det stora problem med att röra sig fritt över land delarnas olika
gränser, vilket har påverkat ekonomin i dessa länder och det påverkar än idag Västbankens
och Gazas ekonomiska situation negativt.
Det som har gjorts för att försöka få igång en ekonomisk tillväxt är bland annat att de
palestinska myndigheterna och EU har ett interimistiskt associeringsavtal sedan 16 år tillbaka,
avtalet tillåter tillexempel tullfrihet till den europeiska marknaden för vissa palestinska
exportvaror. Dock så begränsas och påverkas handeln med palestinska varor väldigt mycket
på grund utav den begränsade rörelsefriheten som råder och den svårlösta situation som
länderna befinner sig i (Utrikesdepartementet 2011a).
”I det belägrade Gaza gömmer sig Hamas krigare bakom kvinnor och barn.
Inte av feghet. Av beräkning”
Citatet kommer från en artikel ur Sydsvenskan som förklarar hur civilbefolkningen utnyttjas
av Hamas styre i Gaza (Skogkär 2008). Det kan vara svårt för omvärlden att relatera till vad
som händer just nu i området och vad som är orsaken till oroligheterna. Krig, korruption och
fattigdom är vardag för människorna boendes på Västbanken och i Gaza. Handel är näst intill
obefintlig och den ekonomiska tillväxten är låg. Dagligen förekommer diskussioner om hur
mycket bistånd som ges i hopp om en ljusare framtid för befolkningen. Det som inte
framkommer lika ofta i media är huruvida biståndet faktiskt förvaltas och vad för nytta det
gör.
Oavsett vad för olika ideologiska ståndpunkter det finns, så är detta en diskussion som berör
många människor. Många försök har gjorts för att undersöka varför det ser ut som det gör.
Religion och historia är en stor del i den ekonomiska utvecklingen och det kan vara svårt att
faktiskt förstå hur detta påverkar Gaza och Västbanken i så hög grad. Det påverkar mer än
vad man tror.
4
Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur etniciteter och korruption kan påverka Gazas och
Västbankens ekonomiska stabilitet. Även hur biståndet ser ut idag för området och hur det
förvaltas och om det hjälper till med den ekonomiska tillväxten.
Frågeställningar
Erhåller Gaza och Västbanken utländskt bistånd? Om, vad för bistånd och hur har de
förvaltat biståndet?
Förekommer politiska, religiösa eller etniska oroligheter/konflikter? Hur har dessa
uppstått?
Finns det väluppbyggda institutioner och förekommer det korruption?
Hur ser landets tillstånd gällande fattigdom ut idag?
Hur ser Gaza och Västbankens makroekonomiska tillväxt ut?
Metod
Under vårt arbete har vi samlat ihop fakta genom ett noggrant urval av relevant information
från trovärdiga källor. Dessa källor har bl.a. bestått av kurslitteratur, föreläsningar framförda
av professorer och internetsidor från legitima organisationer. De källor som vi använt oss av
från Internet är inte heller skrivna med några ideologiska aspekter och har objektiv fakta som
kan användas till att göra en rättvis analys av Västbanken och Gazas situation. Eftersom att
Västbanken och Gaza har en så pass instabil och föränderlig ställning var Internet en
nödvändig källa till de nyaste fakta som finns tillgängligt. Den teori som vi sedan applicerade
på resultatet har vi utan större problem kunnat använda från kurslitteraturen, där vi kunnat
hitta relevanta teorier och modeller för uppsatsen.
5
Teori/Bakgrund
Landsfakta
Gazaremsan och Västbanken ligger i Mellanöstern. Till ytan är Västbanken 5800 km2 medan
Gaza består av 365 km2. I Västbanken finns det 2,5 miljoner och i Gaza 1,6 miljoner invånare
(SIDA 2011). I områdena finns det ett begränsat självstyre på grund av den israeliska
ockupationen. Självstyret består av två enheter sedan 2007, Fatah styr Västbanken och Gaza
styrs av Hamas. Det politiska styret för den Palestinska myndigheten är president Mahmoud
Abbas (SIDA 2011). Palestinier vägrar att erkänna någon annan stad än Jerusalem som sin
huvudstad, dock fungerar Ramallah som palestinsk huvudstad på Västbanken och Gaza City
som alternativ huvudstad i Gaza (Utrikespolitiska institutet 2011b).
Ekonomisk tillväxt och BNP
För att kunna jämföra ett lands ekonomiska aktivitet från en tidsperiod till en annan så brukar
man mäta den ekonomiska tillväxten. Den ekonomiska tillväxten mäter man genom den så
kallade bruttonationalprodukten som förkortas BNP. Det mäter värdet av alla produkter som
tillverkats i ett land under en viss tidsperiod. För att kunna se hur ett lands ekonomiska
tillväxt förändras över tiden så tittar man på hur mycket ett lands BNP förändras från år till år
(Berg 2012).
Bistånd
Internationellt utvecklingssamarbete är det som vi i dag kallar för bistånd. Syftet med bistånd
är att minska fattigdomen samt få en stabil utveckling i landet med en ökad demokrati.
Fattigdom kan definieras som monetär eller icke-monetär enhet. Den icke-monetära enheten
innefattar brist på mänskliga rättigheter såsom brist i utbildning, hälsovård och andra sociala
faktorer (Bo Sjö 2013).
6
Den internationella organisationen OECD 1 arbetar för en hållbar utveckling i OECD:s
medlemsländer samt även globalt (Utrikesdepartementet 2006a). OECD samordnar bistånd
genom DAC2 samt definierar bistånd med ODA3. ODA ges från stater till andra godkända
medlemsländer (Bo Sjö 2013). Sedan 1997 finns en konvention inom OECD för att bekämpa
korruption (Utrikesdepartementet 2006b). Korruption är främst förekommande i U-länder
med en centraliserad makt. Detta är ett problem i många länder men främst i den fattiga delen
av världen då den kan förhindra utveckling (SVT 2007). Idag finns mycket kritik riktat mot bistånd och just huruvida det är effektivt eller inte. Det
finns inget som styrker att något land idag har rest sig ur fattigdom enbart på grund av bistånd
(Bo Sjö 2013).
The Big Push är en nationalekonomisk modell utvecklad för att förklara orsaken till varför
företag industrialiseras eller inte. Teorin säger att ett land i fattigdom inte kan skapa
ekonomisk tillväxt med hjälp av bistånd på grund av att det behövs större insatser för att
påverka utvecklingen. Små insatser då och då kan inte påbörja denna process. Paul
Rosenstein-Rodan som är grundare för modellen menar att bistånd bara är slöseri med
resurser så länge de ges i små omgångar (Bigsten 2011a).
Jeffrey Sachs som är optimist förespråkar The Big Push och menar likt Paul att det krävs en
stor insats för att ett land skall kunna ta sig ur fattigdom. William Easterly är mer pessimistisk
och menar istället att små insatser gör skillnad och det som avgör är fördelningen av resurser
vilket är argument mot The Big Push-teorin. Paul Collier som står mellan Sachs och Easterly
teorier argumenterar emot The Big Push och menar att bistånd fungerar bra om det ges på rätt
sätt till rätt länder i rätt tid (Bo Sjö 2013).
Etnicitet och dess roll i religiösa konflikter
Många inbördeskrig och interna konflikter idag har sin grund i etniska konflikter. Dessa
grupper som strider mot varandra brukar ha olika religionstillhörighet, språk, seder och
historia. Oftast när ett inbördeskrig uppstår så kan gruppernas olika synsätt på etnicitet göra
1
Organisation For Economic Co-Operation and Development.
Development Assistance Committee.
3 Official Development Assistance.
2
7
att det är svårt att enas om en orsak till varför konflikterna från början uppstod. När det talas
om folkgrupper så finns det tre ord för att beskriva hur de skiljer sig från varandra, nämligen
etnicitet, identitet och kultur. Etnicitet är något som brukar användas för att beskriva någons
tillhörighet till en grupp, en grupp som definierar sig annorlunda från andra grupper när det
gäller dess ursprung och kultur. När man pratar om kultur i dessa sammanhang så syftar man
till gruppernas olika värderingar, seder och liknande. När en person anser sig tillhöra en
folkgrupp och mer eller mindre sympatisera med dess kulturella normer och värderingar ses
detta som etnisk identitet (Nordiska Museet 2013).
Institutioner och Ekonomisk utveckling
Engelbert menar att den ekonomiska politiken i ett land är en av huvudorsakerna till dålig
tillväxt. Han menar även att man kan se att avkastningen av utvecklingspolitiken är lägre i de
länder där man infört en regering utan att ta hänsyn till redan existerande institutioner. De
som då har tagit över makten vid den nya fördelningen har haft väldigt lite makt och behövt
förhandla med många olika grupper med olika grad av lojalitet (2000).
Detta kan leda till att
oppositionerna vill åt regeringsmakten genom sin politik mer än att bry sig om politiken i sig.
Därför kan politiken i sådana länder lida av instabilitet, militärkupper, försök till utbrytning
och inbördeskrig. Något som även kan begränsa de politiska handlingsmöjligheterna i ett land
är bristande trovärdighet. Det krävs förtroende från samhället för att kunna bedriva
utvecklingspolitik och om människorna i ett samhälle misstror institutionerna så är det nästan
omöjligt att genomföra mer avancerade ekonomiska och sociala reformer. Att få
medborgarnas förtroende är svårt och ofta finner de styrande att det kan vara enklare att
strunta i institutionerna och tillåta korruption. Även om ett land har ett auktoritärt system så
måste man ha ett visst politiskt stöd som kan skapas genom korruption. Rörelser erbjuder
mutor och andra fördelar i utbyte mot politiskt stöd för att få makt (Bigsten 2011b).
Easterly och Levines tillväxtteori
Easterly och Levine menar att man kan förklara länders skillnader i tillväxt genom att
länderna har olika sociala motsättningar och etniska uppdelningar. De menar att etniska
skillnader både kan ha en direkt effekt på tillväxten men även en indirekt effekt genom val av
ekonomisk politik. Resultaten av deras studie leder fram till att om landet har ett välutvecklat
finansiellt system och ett budgetöverskott så finns det en positiv effekt på tillväxten och att
8
politisk instabilitet och dålig infrastruktur har en negativ effekt på tillväxten. Deras hypotes
om dålig tillväxt och etnisk fragmentering är att stater med stora etniska skillnader har det
svårare att driva en bra ekonomisk politik, då alla grupper vill ha bästa möjliga utdelning och
att det är mycket svårare att komma överens om en anpassningspolitik om man har
motstridiga intressen att ta hänsyn till. Obalanser som uppstår genom etnisk fragmentering
tenderar att bestå under en lång tid (1997).
Jeffrey Sachs tillväxtmönster
Jeffrey Sachs har en teori om tillväxtmönster innehållandes fem punkter, en av dessa är
ekonomisk isolering. Detta betyder att ett lands situation med låg tillväxt tyder på fysisk
isolering från omvärlden. Landet kan också ha valt en politik som har isolerat de från
världsmarknaden. När ett land är isolerat kan de inte ta nytta av specialisering och utbyte av
handel som kommer från deras komparativa fördelar. Eftersom landet inte kan handla med
resten av världen kommer inga investeringar att ske vilket senare leder till att teknisk
utveckling och inlärning har svårt att etableras (2000).
Institutionella faktorer för utveckling
Rodrik ger en lista på institutionella faktorer som krävs för ekonomisk utveckling:
Säker äganderätt.
Institutioner som reglerar och kontrollerar hur marknaderna för varor, tjänster, arbete
och tillgångar fungerar.
Välfungerande finanspolitiska och penningpolitiska institutioner, som regering och
parlament samt en effektiv centralbank.
Institutioner för någon form av socialförsäkring.
Institutioner för konflikthantering (2000).
Hamas
Israels ledning är i krig mot Hamas och dess anhängare. Hamas kallas för den islamiska
motståndsrörelsen och startades 1987. Det är en islamistisk palestinsk organisation som
senare blev ett politiskt parti. De är patrioter och i kamp mot Israel kräver de ett palestinskt
samhälle i islamiska reformer. De erkänner inte staten Israel och de har genomfört många
9
terroristattentat mot israeliska mål. 2004 mördades två av Hamas ledare och sedan dess har de
ingen uttalad ledare. De har idag 76 av 132 platser i parlamentet (NE 2013). De anser själva
att de är politiskt valda men det råder delade meningar om det, det sägs att det ligger mycket
mutor och hot bakom deras röster (Stenhamre 2013).
Resultat
Hur ser Gaza och Västbankens makroekonomiska tillväxt ut?
I Västbanken och Gazaremsans historia har inte den ekonomiska aktiviteten varit särskilt
stabil, då stora inflationer har avvecklat varandra och långtidsarbetslöshet funnits. Det som
dock karaktäriserar den makroekonomiska historian är att samtidigt som det inte har funnits
en ekonomisk stabilitet så har det ändå funnits en stark tillväxt för båda områden. Från 1968
efter sexdagarskriget till 1980 skedde det en stark tillväxt med en genomsnittlig årlig ökning
med 7 % av BNP (Världsbanken 1993).
Det berodde på faktorer som integreringen med Israel i och med ockupationen och viss
regional högkonjunktur. Även en ökad sysselsättning för outbildade palestinska arbetare i
Israel och höjningar i inkomstnivåer ökade den ekonomiska aktiviteten. Det var först vid 1980
som tillväxten saktade ner och vid 1987 började tillväxten avta (Världsbanken 1993).
Intifadan var ytterligare en förvärrande faktor som gjorde att ekonomin började gå sämre,
eftersom det försämrade Västbankens och Gazas relation till Israel. De ockuperade områdena
avskärmades från resten av världen i flera veckor under Kuwaitkriget 1991 vilket ledde till
stora inkomstförluster. Även antal arbetade timmar minskade och många palestinier förlorade
anställning i länderna kring Persiska viken vilket påverkade inhemska ekonomiska aktiviteter
negativt.
Dock verkade det som att den ekonomiska aktiviteten år 2007 skulle vända till det bättre, då
ekonomisk tillväxt för de ockuperade områdena nådde 4-5% och arbetslösheten sänktes med
3% (Bronner & Kershner 2008). År 2009 stod arbetslösheten på 25 %, då den sittandes
palestinska premiärminister Salam Fayyad förväntade sig att arbetslösheten skulle sänkas till
15 % år 2013 (Harman 2011). År 2011 växte Gazas ekonomi med 27 % och arbetslösheten
stod på 29 % vilket var den lägsta graden på ett årtionde (Pelham 2012).
10
I dagsläget i Västbankområdet och Gaza har det skett det en minskning i real BNP-tillväxt
från 10 % år 2010-2011 till 6 % år 2012, på grund av restriktioner av tillgänglighet och
utveckling, lägre bistånd och skattenedskärningar. Arbetslösheten speglar minskningen i
BNP-tillväxten och ökade från 20 % i första kvartalet år 2011 till 22 % samma period år 2012
(IMF 2012).
Hur ser landets tillstånd gällande fattigdom ut idag?
Vattentillgångarna i Gaza är knappa och sanitet är också ett stort problem för de bosatta.
Israel för en isoleringspolitik som har gjort de svårt för Gaza att bygga upp reningsverk och
ledningar. Detta har gjort att spädbarnsdödligheten och palestiniernas hälsa i allmänhet har
försämrats. Dricksvattnet uppfyller inte det minimikrav som Världshälsoorganisationen
rekommenderar (SIDA 2013).
Israelernas ockupation gör att palestinierna inte kan röra sig fritt på Västbanken. Det är därför
svårt för palestinierna att fullfölja utbildningar, driva företag eller ha tillgång till någon
sjukvård. Israels ockupation hämmar även export och import i områdena. Många som bor i
dessa områden bor i hyddor för att husen inte är uppbyggda efter kriget (Wohlfeil 2013). Den
sociala splittringen samt det politiska kaoset/oroligheterna har förstärkts efter att fattigdomen
och arbetslösheten har stigit (Wingborg 2012).
Erhåller Gaza och Västbanken utländskt bistånd? Om, vad för bistånd och hur
har de förvaltat biståndet?
Sedan Hamas ockuperade Gaza och delar av Västbanken är den palestinska befolkningen mer
eller mindre beroende av bistånd från andra länder. Osloavtalet, som skrevs under den 13
september 1993, var en överenskommelse mellan representativa politiker för palestinier och
israeliska politiker (Osloavtalet 1993). Avtalet hänvisar till framtida regionala samarbeten och
utvecklingsprogram mellan palestinierna och israelerna, vilket är underförstått att det krävs
stora bistånd från omvärlden för att förbättra situationen i hela Västbankområdet.
I den humanitära utvecklingsrapporten gjord av Världsbanken 2002 visar det att det
ackumulerade nettobistånden som består av multilaterala bistånd, bistånd från arabländer
såväl som EC-och EU-länder från år 1993 till 1998 låg på ca $2.9 miljarder (Världsbanken
[WBG] 2002). Syftet för biståndet var att främst stödja den nya palestinska myndigheten och
bistå utvecklingsprogram som skulle förbättra för den palestinska befolkningen (Bitzeit
11
universitet 2004). Utvärderingen som gjordes av Världsbanken efter att bistånden hade getts
visade att trots den politiska instabiliteten som rådde så gjorde bistånd att det rådde ett lugn
för den palestinska befolkningen från 1993 till 2000.
År 2001 till 2003 hade världens länder och biståndsorganisationer gjort en uppskattad
beräkning på att bistå Gaza och Västbanken med $1580,2 miljoner, vilket överstegs med
nästan dess dubbla värde då det faktiska biståndet för den perioden var beräknad till $3057,4
miljoner. Mer än två tredjedelar av biståndet gick till sociala sektorer, då uppror började under
hösten 2000 och palestinierna inledde strider mot den israeliska ockupationen (The al-Aqsa
Intifada 2009).
År 2005 gav den Europeiska unionen $600 miljoner i form av bistånd till palestinierna (BBC
News 2006a). Dock efter att Hamas blev valda i folkomröstningen blev biståndets effektivitet
ifrågasatt, eftersom rörelsen inte godkände Mellanösterkvartettens4 villkor vilket var följande:
”Alla medlemmar av den framtida palestinska regeringen måste åtaga sig att utöva icke-våld,
igenkännande av Israel och acceptans av tidigare avtal och förpliktelser, inklusive vägkartan”.
En lösning som kvartetten föreslog och som senare kom i användning var att det bistånd som
skulle ges skulle ges genom en ”tillfällig internationell mekanism” i en tidsperiod på tre
månader för att bistå den palestinska befolkningen och förbigå den palestinska myndigheten.
Detta stöddes av Israel, men utrikesministern för den palestinska myndigheten, Mahmoud
Zahar, sa följande om biståndets sätt att nå den palestinska befolkningen: ”Vi uppskattar varje
ansträngning för att hjälpa den palestinska befolkningen genom lagliga medier... Och det
lagliga mediet är den palestinska myndigheten, huruvida det är presidentskap eller
regeringen,”(BBC News 2006b).
Vid donationskonferensen i Paris år 2007 presenterades en palestinsk reform-och
utvecklingsplan från år 2008-2010 där det beräknade biståndet skulle uppgå till ca $7,7
miljarder för att ge resurser till reform och för att rehabilitera den palestinska ekonomin
(Världbanken [WBG] 2008). I och med att kriget om Gaza blossade upp igen på hösten 2012
mellan israelerna och palestinierna finns det inte längre några exakta siffror på hur mycket
hela världen ger i bistånd till Västbanken och Gaza samt hur det förvaltas.
Består av EU, FN, Ryssland och USA. De har gått ihop som biståndsgivare för att förmedla fred mellan
palestinierna och israelerna.
4
12
Förekommer politiska, religiösa eller etniska oroligheter/konflikter? Hur
uppkommer dessa?
Konflikterna och oroligheterna i områdena kring Gaza och Västbanken har pågått sedan lång
tid tillbaka. Man kan säga att startskottet gick då Palestina, som FN styrde över efter andra
världskriget, delades upp mellan araber och judar. Efter andra världskriget tilldelades judarna,
som farit illa under kriget, land som ingen ansågs äga som en ursäkt från världen. Judarna
bildade 1948 staten Israel. Palestina som från början bestod av både araber och judar men
med en majoritet av araber var inte nöjda över att dela sin stad med judarna. Detta
förorsakade enorma konflikter mellan befolkningarna, då båda ansåg sig ha rätt till landet och
ingen ville dela det med den andre. Detta inledde en rad olika krig och det hela slutade med
att Israel erövrade en ännu större del av palestiniernas territorium. Konflikterna i
Mellanöstern har sedan dess kantats av strider mellan just araber och judar
(Utrikesdepartementet 2013).
Idag så har man fortfarande inte nått en lösning på konflikterna i områdena kring Gaza och
Västbanken. Israel, som har mycket internationellt stöd från framför allt USA, finansieras
med vapen och andra förnödenheter, vilket ger dem en fördel mot palestinierna. Bland
israelerna är uppfattningen splittrad om hur man ska bemöta palestinierna. Vissa är mer
liberala och tror på mänskliga rättigheter medan andra är starkt drivna av sin religiösa
tillhörighet och övertygelsen om att de har rätt till all mark, särskilt de platser som man kan
knyta an till judendomen. Israelerna har börjat att göra bosättningar på palestinsk mark, vilket
fördriver palestinierna återigen från den mark de internationellt blivit tilldelade
(Utrikespolitiska institutet 2013). Än idag så spelar människors religion i dessa områden en
stor roll. Staden Jerusalem är en viktig stad för många troende, både judar, muslimer och
kristna. Israel påstår att Jerusalem är deras huvudstad vilket de inte har någon internationell
uppbackning för och palestinierna ser även Jerusalem som sin framtida huvudstad. Detta är ett
känsligt ämne och en stor fråga vid fredsförhandlingar samt en faktor till varför konflikterna
ännu pågår (FN-förbundet 2013).
13
Finns det väluppbyggda institutioner och förekommer det korruption i
området?
Den palestinska befrielseorganisationen PLO
5
började på 1970-talet förespråka ett
demokratiskt samhälle för både judar och palestinier. Fatah6 var då den största gruppen inom
PLO med Yasser Arafat som ledare. Trots kampen mot att uppnå demokrati fortsatte striden
mot Israel om att bli ett självständigt styre. Den palestinska befrielseorganisationen, som
under lång tid var den största institutionen i palestinska självstyret, ansåg sig själva som den
högsta ledningen och ansåg att de kunde fatta viktiga beslut för hela folket. Under senare år
sjönk förtroendet för gruppen Fatah då de förknippades med ineffektiv politik och korruption.
Den politiska maktkampen står mellan Fatah och islamistiska gruppen Hamas. Fatahs
militärer definieras enligt EU som en terroristorganisation och har inget stöd från EU.
Hamas som är den största organisationen utanför PLO har från början kämpat för ett rent
palestinskt område som är fritt från israeler. Under 1990-talet genomförde Hamas en mängd
självmordsattentat mot israeler för att förstöra en pågående fredsprocess som leddes av Israel.
Under senare år har inga självmordsattentat genomförts och Hamas försöker skilja sig från
rollen som terrororganisation.
Det palestinska självstyret splittrades år 2007 och Hamas tog
över ledningen för Gaza medan Fatah tog över Västbanken (Utrikespolitiska institutet 2012c).
Efter Yasser Arafats bortgång tog Mahmoud Abbas över hans roll som ledare. Utan någon
överenskommelse inom parlamentet startade Abbas på egen hand en krisregering, regeringen
tog avstånd från både Hamas och Fatah. Både USA och EU kunde då tänka sig att ge bistånd i
framtiden. Abbas har försökt att göra en fredsöverenskommelse med israelerna men utan
resultat. Gaza som hotas av Israel och styrs av Hamas erkänner inte Abbas som president och
vägrar acceptera Abbas och Fatah så länge de förhandlar om fredsöverenskommelser med
Israel. Premiärministern Salam Fayyad gav ett förslag om att bilda en stat med olika
institutioner istället för en fredsförhandling med Israel, som under flera år ändå inte gett något
resultat. Han ville med de nya institutionerna minska det ekonomiska beroendet från Israel
samt skapa ett enhetligt rättsväsen. Fayyads idéer väckte stort intresse hos många och hans
popularitet växte, han gjorde då en plan för att agera utan våld i konflikten med Israel. Han
menade även att alla internationella institutioner skulle finnas representerade men inte bli fullt
självständiga (Utrikespolitiska institutet 2012d).
5
6
Palestine Liberation Organization.
Socialdemokratiskt parti och en del i den palestinska nationalistiska befrielserörelsen.
14
Diskussion
Makroekonomisk tillväxt
I och med att judarna tilldelades land efter andra världskriget tog FN inte hänsyn till de olika
religionstillhörigheterna i området, vilket var början till den makroekonomiska instabiliteten.
Den makroekonomiska historian för området visar att den fluktuerar starkt, mellan från att ha
starkt tillväxt till att vara nästan obefintlig.
Det kan hänvisas till de olika krigen och upproren som har ägt rum, eftersom efter strider så
försöker befolkningen i området att bygga upp allt som förstörts. Sedan kan det hänvisas till
att upproren sker oftare i dagsläget eftersom de etniska konflikterna har ökat i proportion, då
det är svårt att avgöra vad det var för orsak som startade konflikterna. Detta reflekteras i den
makroekonomiska historian och det kan förklara varför det inte sker någon ekonomisk tillväxt
och hur det kan finnas så pass utspridd fattigdom.
Bistånd
Gaza är beroende av bistånd som används till humanitära syften och det har varit så sedan
långt tillbaka i områdets historia. Vissa teoretiker anser att det behövs en Big Push för att ett
land ska kunna ta sig ur fattigdom. Frågan är om en stor klumpsumma av bistånd skulle
fungera effektivt för områdets utveckling. En av Rodriks institutionella faktorer för
ekonomisk utveckling är att det ska finnas en välfungerande regering och parlament. I detta
fall så är det politiska läget instabilt, vilket har lett till att förvaltningen av det bistånd som
redan getts inte har kunnat utnyttjas till utvecklande syften.
Eftersom det inte finns någon fakta som idag styrker att ett land har rest sig ur fattigdom
enbart med hjälp av bistånd, finns det inget heller som talar för att Gaza och Västbanken
kommer att göra det. Det bistånd som ges investeras inte i själva landet, utan används till
överlevnad för den palestinska befolkningen. En stor del av bistånden går även till korruption
och försvinner innan pengarna når befolkningen. För att det ska ske en eventuell utveckling
behövs det bistånd som kan användas endast till utvecklande syften och som inte går till
humanitära sektorer. Dock är befolkningen beroende av bistånd, om biståndsgivarna stryper
tillförseln av bistånd till dessa områden skulle det leda till stora konsekvenser som svält och
allmän misär.
15
Bistånden för Gaza och Västbanken har haft en minskande trend och är inte lika stor idag som
det en gång varit. Biståndsgivarna har hittills gett så mycket bistånd som inte används i det
syfte som bistånden hade från början. Eftersom biståndets effektivitet av teoretiker ifrågasatts
och även biståndsgivare ifrågasätter hur det hanteras, finns det inget som tyder på att The Big
Push skulle leda till utveckling. Idag försöker biståndsländerna att kringgå myndigheterna och
ge bistånd direkt till den palestinska befolkningen, vilket tyder på att de ej har fungerande
institutioner.
Paul Colliers teori om bistånd menar att det är bra om det ges på rätt sätt, vilket det
förmodligen inte görs i detta fall. Det finns inget intresse från makthavarna att förvalta
bistånden i utvecklande syften för landets bästa. Så länge som bistånden kringgår
myndigheterna kan de inte användas för att få igång tillväxten i landet, eftersom det inte idag
finns någon fungerande myndighet att fördela resurserna. Det går endast till överlevnad.
Easterly fokuserar på vad biståndet används till och menar att när biståndet ges till humanitär
hjälp gynnas inte tillväxten. Hans teori kan appliceras på hela Västbanken och Gaza, då fakta
visar att området erhållit stora biståndssummor men inte kan visa någon ökning i tillväxt.
Trots att området inte har haft någon ökning i tillväxt fungerar bistånd ändå som en trygghet
för palestinierna.
Det är svårt att få tag på fakta kring hur bistånden idag förvaltas, då det är fortsatta konflikter
och stora politiska svängningar. Det slutsatser som kan dras gällande bistånd är att stora
summor försvinner i strider och hos makteliten. Trots överenskommelser mellan
biståndsgivare och de palestinska myndigheterna används bistånden endast till att få
befolkningen att överleva och fortsätta striderna.
Ekonomisk politik
Engelbert menar att dålig politik grundar sig i bland annat etniska uppdelningar, vilket kan
identifieras i Gaza och Västbanken. Det finns uppdelningar mellan religion och värderingar
som har sin grund i skapandet av landet Israel. Inom judendomen och islam har Västbanken,
Gaza och Israel en stor betydelse och dessa värderingar går inte att bortse ifrån. Att hitta en
gemensam grund för att finna fred är i stort sett omöjligt. När det förekommer så splittrade
16
etniska grupper är det svårt att bygga upp en gemensam stabil politisk styrning. Det medför
att tillväxt hämmas och visar att olika etniska grupper resulterar i fler konflikter.
Grupperna Hamas och Fatah har båda förknippats med korruption och ineffektiv politik,
vilket har lett till att befolkningen och omvärlden har tappat förtroendet för rörelserna. På
grund av det minskade förtroendet förekommer oärliga sätt att behålla makten, som till
exempel mutor. Alla försök till enighet i styret blir förgäves eftersom Hamas inte vill erkänna
Abbas som president, vilket leder till korruption och inbördeskrig. Trots att de anses som
terroristverksamheter så är båda rörelser ”demokratiskt” valda, vilket gör det svårt för
befolkningen att påverka situationen.
Israels ockupation av Västbanken och Gaza har orsakat områdets avsaknad av en effektiv
handel med omvärlden, vilket direkt påverkar tillväxten negativt. Det kan härledas till Sachs
tillväxtteori om ekonomisk isolering. Eftersom Gaza är helt isolerat från omvärlden sker
ingen handel och därför sker inga investeringar, som kan bidra till länders tillväxt.
Trots partiernas intresse för att driva politik som är till för landets bästa, visar det ändå i
slutändan endast att den rena viljan att ha störst makt betyder något. Då makthavarna anses
vara demokratiskt valda är det svårt för omvärlden att förbättra befolkningens demokratiska
situation som bygger på att varje människas röst räknas.
Institutioner
Idag finns det inget som tyder på att Gaza och Västbanken har några fungerande institutioner,
vilket är en stor orsak till varför de inte kan förvalta bistånd på rätt sätt samt bedriva en
fungerande politik. Det finns teorier som pekar ut olika institutionella faktorer som krävs för
att få igång en ekonomisk utveckling. Förutom institutioner för välfungerande finans- och
penningpolitik så behöver ett land enligt Rodrik även institutioner för konflikthantering och
någon form av socialförsäkring, något som Västbanken och Gaza inte har eftersom
befolkningen överlever på humanitärt bistånd. Detta kan vara en stor förklaring till den låga
tillväxten.
17
Slutsats
För att Gaza och Västbanken områdena ska få igång sin ekonomiska tillväxt så behövs det en
fungerande politik som på ett demokratiskt sätt kan styra och få befolkningen att känna
trygghet. Som det ser ut idag så är inte detta möjligt då konflikterna och oroligheterna i Gaza
och Västbanken beror på att makthavarna har olika etniska bakgrund samt vill styra efter sina
värderingar. Det finns många bakomliggande faktorer som uppkommer med de etniska
konflikterna. Så som korruption och ej välfungerande institutioner som behövs för att nå
tillväxt och en fungerande politik. Den dag då man kan komma överens och skilja på politik
och religion då först så kommer man kunna se en ljusare framtid med bland annat en
ekonomisk tillväxt som resultat.
I nuläget fungerar biståndet endast som humanitär hjälp och inte som en tillväxtfaktor.
Biståndet fungerar inte för att minska fattigdomen. Det hade varit intressant att göra en mer
djupgående uppsats med mer bakgrundsfakta och flera teorier som kunnat förklara Gaza och
Västbankens situation idag.
18
Referenser
Böcker:
Berg, C. (2012). Produktionens sammansättning & bestämning
Global Ekonomi. Litauen: Spindulys. s. 205
Bigsten, A. (2011a). Teori för tillväxt och utveckling.
Utvecklingens ekonomi och politik. Malmö: Holmbergs. s. 60.
Bigsten, A. (2011b). Social Polarisering & Etnisk Fragmentering
Utvecklingens ekonomi och politik. Malmö: Holmbergs. s.92-94
Easterly, W. & Levine, R. (1997). ”Africa´s Growth Tragedy: Politics and Ethnic
Divisions”, Quarterly Journal of Economics .s. 1230- 1250.
Engelbert, P. (2000). ”Solving the Mystery of the AFRICA Dummy”,
World Development .s. 1821-1835.
Rodrik, D. (2000). Institutions for High-Quality Growth: What They Are and How They
Acquire Them, NBER Working Paper No. 7540, Cambridge Mass.
Sachs,J. (2000). ”Globalisation and Patterns of Economic Development”,
Waltwirtschaftliches Archiv .s. 579-600
Internetkällor:
Arab-islamiska stater. (1993). Declaration of Principles on Interim Self-Government
Arrangements ("Oslo Agreement"). [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.refworld.org/cgibin/texis/vtx/rwmain?page=publisher&publisher=ARAB&type=&coi=&docid=3de5e96e4&s
kip=0 [2013-05-13]
BBC News. (2006a). Criteria set for Palestinian aid. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/4665670.stm [2013-05-27]
BBC News. (2006b). Palestinians to get interim aid. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/4756407.stm [2013-05-27]
Birzeit universitet. (2004). Palestine Human Development Report. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.undp.ps/en/newsroom/publications/pdf/other/phdr2004.pdf [2013-05-14]
Bronner, E. & Kershner, I. (2008). Palestinians Work to Jolt West Bank Back to Life.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.nytimes.com/2008/12/24/world/middleeast/24bethlehem.html?pagewanted=all
[12-05-2013]
19
FN- förbundet. (2013). Palestina. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.globalis.se/Konflikter/Palestina [2013-05-15]
Harman, D. (2011). Fayyad seeks $5 billion to develop new Palestinian state infrastructure.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.haaretz.com/print-edition/news/fayyad-seeks-5-billion-to-develop-newpalestinian-state-infrastructure-1.355848 [12-05-2013]
IMF. (2012). Recent Experience and Prospects of the Economy of the West Bank and Gaza.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.imf.org/external/country/WBG/RR/2012/091912.pdf
[28-05-2013]
National encyklopedin. (2013). [Elektronisk] . Tillgängligt:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/63/15/c0874b53.pdf [2013-05-25]
Nordiska Museet. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://nationellaminoriteter.nordiskamuseet.se/etnicitet-identitet-kultur.htm. [2013-05-23]
Pelham, N. (2012). Gaza: A Way Out?. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.nybooks.com/blogs/nyrblog/2012/oct/26/gaza-isolation-way-out/ [12-05-2013]
Skogkär,M .(2008). Statister I Hamas heliga Krig.
[Elektrionisk]Tillgänglig: http://www.sydsvenskan.se/opinion/signerat/matsskogkar/statister-i-hamas-heliga-krig/ [2013-05-26]
Sjö, B. (2013). Föreläsningsanteckninngar - Biståndseffektivitet. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.student.kau.se/kurstorg/files/e/C10B99680c74518CF4PKFF482D26/Effektivitet_
KAU_Maj_2013.pdf [2013-05-24.
Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete. (2011). Landsfakta Västbanken och Gaza.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Asien/Vastbanken-och-Gaza/Landfakta/ [2805-2013]
SVT. (2007). Korruption problem i många u-länder. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.svt.se/nyheter/korruption-problem-i-manga-u-lander [2013-05-24].
Utrikesdepartementet. (2006a). Det här är OECD. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/5467/a/72918 [2013-05-24].
Utrikesdepartementet. (2006b). OECD:s arbete mot korruption. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/5467/a/73976 [2013-05-24].
Utrikesdepartementet. (2013). Algeriet. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/2688/a/86018. [2013-05-08]
Utrikespolitiska institutet. (2012a). Fördjupning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Israel-Palestina/Fordjupning/ [2013-05-20]
Utrikespolitiska institutet. (2012b). Fakta om Israel-Palestina. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Israel-Palestina/Fakta-om-Israel-Palestina/ [28-05-
20
2013]
Utrikespolitiska institutet (2012c). Politiska grupper. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Asien/PalestinskaSjlvstyret/Politiska%20grupper [2013-0522]
Utrikespolitiska institutet (2012d). Aktuell politik. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Asien/PalestinskaSjlvstyret/Aktuell-Politik [2013-05-22]
Världsbanken. (1993). Developing the Occupied Territories: An Investment In Peace.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://wwwwds.worldbank.org/external/default/WDSContentServer/WDSP/IB/1993/09/01/000009265_3
970311123238/Rendered/PDF/multi0page.pdf [12-05-2013]
Världsbanken. (2002). West Bank and Gaza: An Evaluation of Bank Assistance.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://lnweb90.worldbank.org/oed/oeddoclib.nsf/DocUNIDViewForJavaSearch/DB1BC6952
F401E0785256B8A0067B726/$file/west_bank_and_gaza.pdf [2013-05-13]
Världsbanken. (2008). Implementing the Palestinian Reform and Development Agenda.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://siteresources.worldbank.org/INTWESTBANKGAZA/Resources/WorldBankAHLCMa
y2,08.pdf [2013-05-27]
Världsbanken. (2012). Economic monitoring note for West Bank and Gaza. [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://siteresources.worldbank.org/INTWESTBANKGAZA/Resources/EconUpdateJuly2012.
pdf [09-05-2013]
Wingborg, M. (2012). Palestina. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.lotcobistand.org/palestina
Wohlfeil, J. (2011). Fred och rättvisa i Israel och Palestina. [Elektronisk] Tillgänlig:
http://www.diakonia.se/sa/node.asp?node=295 [2013-05-26]
Ynetnews. (2009). The al-AqsaI Intifada. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-3689276,00.html [2013-05-14]
21
Bilagor
22
