Principer för och aspekter på utformning av kursplaner och

FÖLJANDE DOKUMENT ÄR ETT FÖRSLAG TILL FAKULTETSTYRELSEN SOM FATTAR
BESLUT I ÄRENDET 7 JUNI 2006
Principer för och aspekter på utformning av kursplaner och lärandemål vid
Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
Version 6, 2006-05-22
Inledning
Kurs- och utbildningsplaner i det svenska högskolesystemet ska anpassas till nya krav
inför övergången till en ny utbildnings- och examensstruktur 1 juli 2007.
Samtliga universitet och tekniska högskolor i Sverige arbetar med detta just nu.
Vid LiU har en universitetsgemensam arbetsgrupp (Bolognagrupp B) fått i uppdrag
att samordna en modell för beskrivning av kursens lärandemål och att definiera
begreppet ”learning outcomes”. Gruppen har också fått i uppdrag att utarbeta kriterier
för när en kurs ”tillhör” grund- respektive avancerad nivå.
På fakultetsnivå har en intern arbetsgrupp arbetat med principer för och aspekter på
kursplaner och lärandemål för Tekniska högskolan. Syftet är att ge exempel på
utformning av kursplaner och lärandemål för några representativa kurser inom LiTH.
Kurser inom ingenjörsprogram
Centrala begrepp och verktyg har hämtats från det arbete som bedrivits och bedrivs
inom CDIO-projektet (The CDIO Initiative) [1]. Dessa begrepp och verktyg kommer
att beskrivas kortfattat. I högskoleverkets utvärderingsrapport när det gäller svenska
civilingenjörsutbildningar står ” CDIO-modellen omfattar flera av de faktorer som
bedömargruppen anser vara viktiga för att få civilingenjörer med hög kvalitet.”. Att
använda sig av CDIO när det gäller utformning av civilingenjörsutbildningar är numer
en nationell överenskommelse mellan lärosätena och finns också angivet i de av
fakultetsnämnden för Tekniska högskolan vid LiU:s beslutade planeringsdokument. ).
Tekniska högskolan har i detta beslut också angett att samma modell ska gälla för
högskoleingenjörsutbildningarna.
Kurser inom matematisk naturvetenskaplig utbildning
Kurser som ges för matematisk-naturvetenskaplig utbildning skall följa den LiU
gemensamma mallen men ska i valda delar även följa den fakultetsgemensamma
mallen.
De avsnitt i CDIO-syllabus som finns under styckena 1-3 är direkt överförbara även
till matematisk naturvetenskaplig utbildning och stämmer väl med intentionen att
matematisk naturvetenskaplig utbildning ska genomsyras av inslag av kritiskt
tänkande, vetenskapligt förhållningssätt och förmåga att kommunicera vetenskap,
(critical thinkning, scientifical methods and communicating science), CSC, vilket
beslutades av UNMN 2005. En ”syllabus” som också hanterar det som är
karaktäristiskt för de yrkesverksamma naturvetarna, avsnitt 4 i CDIO syllabus, är
1
under utarbetande och kommer att fastställas under hösten. I de fall då naturvetare och
ingenjörer samläser och då målet med kursen tydligt är inriktat mot fordringarna för
yrkesexamina (civilingenjör, högskoleingenjör) måste nämnden/kursansvarig
överväga om en modifierad kursplan skall göras.
Kurser inom program som inte är ingenjörsprogram eller matematiskt
naturvetenskapliga program
Kurser som ges för utbildningar som inte är ingenjörs- eller matematiskt
naturvetenskapliga program, skall följa den LiU gemensamma mallen men ska i valda
delar även följa den fakultetsgemensamma mallen. Även om mallen har tagits fram
med utgångspunkt från det arbete som bedrivits och bedrivs inom CDIO-projektet så
kan principen användas av andra än ingenjörsprogram. Alla utbildningar genomsyras
också av inslag av kritiskt tänkande, vetenskapligt förhållningssätt och förmåga att
kommunicera vetenskap. Punkt 1 till 3 i CDIO syllabus kan användas som
grundprincip för samtliga. Precis som i avsnittet ovan, som gäller matematiskt
naturvetenskapliga utbildningar kan i de fall där samläsning sker och där målet med
kursen tydligt är inriktat mot fordringarna för yrkesexamina (civilingenjör,
högskoleingenjör) nämnden/kursansvarig överväga om en modifierad kursplan skall
göras. Det som är karaktäristiskt för de utexaminerade från programmen, kan
beskrivas i en komplettering liknande avsnitt 4 i CDIO syllabus.
Sammanfattning av några av de förändringar som ska göras generellt.

Det förväntade läranderesultat skall anges i utbildnings- och kursplaner vilket
innebär att den nedre gräns som varje utbildning eller kurs garanterar att
studenten uppnått, ska beskrivas. Fokus läggs på studenten och studentens
lärande dvs. kunskaper och färdigheter, förmågor och förhållningssätt.

Observera citat ” Genom att formulera mål för varje kurs tydliggörs vilka
kunskaper varje student förväntas ha vid slutet av kursen för att bli godkänd
(Ny värld - ny högskola)”. De förväntade läranderesultaten, som beskrivs i de
nya kursplanerna, kan därför betraktas som tröskelnivå och ska följaktligen
examineras.

I utbildningsplanen ska framgå hur kurser och olika aktiviteter leder fram till
examensmålen. Även progressionen ska synas.

Samtliga kurser skall av lärosätena nivåbestämmas till antingen grundnivå
eller avancerad nivå. En och samma kurs kan således inte tillhöra både grundoch avancerad nivå.

Kursens poäng ska anges i högskolepoäng d.v.s. dagens poäng x 1,5.

Avancerade kurser kan aldrig krävas för examen på grundnivå. Avancerade
kurser på utbildningsprogram bör introduceras först efter att studenten har
120-150 högskolepoäng. För masterexamen skall minst 90 högskolepoäng
(inklusive examensarbete) ligga på avancerad nivå och för magisterexamen
2
skall minst 45 högskolepoäng ligga på avancerad nivå.
Se PM från Bolognagrupp B.
Förutsättningar och bivillkor
Man kan identifiera ett flertal faktorer som påverkar utformingen av kursplaner och
lärandemål, och några av de viktigaste är:





Att följa regelverk (högskoleförordning, etc).
Att specificera förväntade kunskaper och färdigheter.
Att koppla målen för en kurs till programmets mål.
Att beskriva progression mellan kurser.
Övriga aspekter: Annan väsentlig information till studenter, omfattning, etc.
Regelverk
De regelverk eller förslag till regelverk som ligger till grund för dokumentet är
följande:






Regeringens proposition Ny värld – Ny Högskola:
http://www.lu.se/upload/LUPDF/Bologna/Sverige_Bologna/prop05162.pdf
Remiss ny utbildnings- och examensstruktur (dnr U2006/2478/UH)
Arbetsordning för Bolognaprocessen vid Linköpings universitet (LiU
1545/05-40)
PM Bolognagrupp B (LiU …/06)
Fakultetsnämnden för Tekniska högskolan vid LiU:s beslutade riktlinjer till
utbildningsnämnderna.
Planeringsförutsättningar (Fakultetsstyrelsen FST 06/3)
Sätt att specificera förväntade kunskaper och färdigheter.
Det finns ett antal olika sätt att specificera förväntade kunskaper och färdigheter, och
några av dessa sätt återfinns i Högskoleförordningen, i de s.k. Dublindeskriptorerna
och CDIO Syllabus.
Högskoleförordningen
I utkastet till ny högskoleförordning [2], sid 46, används följande rubriker för att
beskriva målen för civilingenjörsutbildningen:



Kunskap och förståelse
Färdighet och förmåga
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Under varje rubrik anges ett antal mer eller mindre precisa mål.
3
Dublindeskriptorerna
De s.k. Dublindeskriptorerna lyder i svensk översättning, se bilaga 2, för utbildning på
avancerad nivå:





(A) Kunskap och förståelse/insikter
(B) Tillämpning av kunskap och förståelse
(C) Förmåga att göra bedömningar
(D) Förmåga att kommunicera
(E) Studiefärdigheter
Till varje punkt ges en ganska allmänt hållen formulering av vad målen innebär. Både
högskoleförordningens och Dublindeksriptorernas beskrivningar gäller på
programnivå. Dublindeskriptorerna är allmänna, medan högskoleförordningens
formuleringar gäller för en speciell examen, och därmed är målbeskrivningarna i
högskolefördningen avsevärt precisare.
4
CDIO Syllabus
CDIO Syllabus, se Bilaga 1, är en specifikation över önskade kunskaper och
färdigheter hos utexaminerade ingenjörer. CDIO Syllabus kan användas för att
formulera mål på både kurs- och programnivå. En detaljerad beskrivning, bakgrund
och bakgrund kan fås via [1]. I arbetet med att utveckla CDIO Syllabus har stor vikt
lagts vid att beakta framtida arbetsgivares (insdustri, m fl) krav och förväntningar på
utexaminerade ingenjörer. CDIO Syllabus har också jämförts med och funnits stämma
väl överens med ABET-kriterierna, vilka används för ackreditering av
ingenjörsutbildningar i USA.
CDIO Syllabus har fyra huvudrubriker:
1.
2.
3.
4.
Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper.
Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt.
Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera.
Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till
affärsmässiga och samhälleliga behov och krav.
Varje rubrik har underrubriker på två nivåer, d v s det finns rubriker ner till nivå x.y.z.
Se bilaga 1. Under rubrikerna på nivån x.y.z finns sedan ett antal färdigheter listade.
Se exempelvis den engelskspråkiga varianten, vilken kan nås via [1]. CDIO Syllabus
har en stark tonvikt på färdigheter med hög detaljeringsgrad i beskrivningen av
önskade färdigheter, d v s punkterna avdelningarna 2.x, 3.x och 4.x. Det är ofta
motiverat att specificera ämneskunskaperna i detalj även inom matematik,
naturvetenskap och teknik, d v s inom avdelning 1.x. Man har då möjligheter att för
varje enskilt program skapa underrubriker under 1.1 – 1.3 vilka passar det aktuella
programmet.
CDIO Syllabus är avsedd för ingenjörsutbildningar, vilket gör den avsevärt mera
precis än Dublindeskriptorerna, Bilaga 2, och den erbjuder möjligheter till en långt
mera detaljerad specifikation av kunskaper och färdigheter. Ett ansats till att koppla
samman rubrikerna i Dublindeskriptorerna med rubrikerna i CDIO Syllabus är:
 Rubrik (A) hör samman med punkten 1.x i CDIO Syllabus.
 Rubrikerna (B) och (C) hör samman med punkt 2.x.
 Rubrikerna (D) och (E) hör samman med punkt 3.x.
.
Punkt 4.x i CDIO Syllabus representerar färdigheter som är specifika för
ingenjörsutbildning.
Examensbeskrivningen för civilingenjörsexamen i utkastet till ny högskoleförordning
har följande huvudrubriker:



Kunskap och förståelse
Färdighet och förmåga
Värderingsförmåga och förhållningssätt
5
Under varje rubrik finns ett antal punkter som mera i detalj beskriver vad som
förväntas av en utexaminerad civilingenjör. Se Bilaga 4. En jämförelse mellan dessa
punkter och CDIO Syllabus ger att CDIO Syllabus stämmer väl överens med
examensbeskrivningen i högskoleförordningen.
SOLO
Det finns flera taxonomier att välja mellan när det gäller att uttrycka studenternas
kunskapsbildning. Blooms taxonomi som är en av de mer kända taxonomierna
beskriver den kognitiva inlärningsnivån hierarkiskt som fakta, förståelse, tillämpning,
analys, syntes och värdering. LiTH har, precis som Lunds Universitet, valt att
använda SOLO-taxonomin. ” SOLO-taxonomin betonar att studenten på varje
kunskapsnivå kan såväl ”tolka” som ”generalisera men med olika komplexitet och
helhetssyn” (Vägledning för nivåklassificering, LTH vid Lunds Universitet).
Nivå1 (Prestructural) Strödda fakta, Ej förstått!
Nivå 2 (Unistructural) Fokuserar på relevant område och arbetar med en aspekt.
Nivå 3 (Multistructural)Fler och mer relevanta fakta men integrerar dem inte i ett
sammanhang.
Nivå 4 (Relational)Integrerar fakta och idéer så att de bildar en meningsfull struktur
och ett sammanhang.
Nivå 5 (Extended abstract)Centrala fakta insatta i ett vidare och djupare sammanhang
där jämförelser görs paralleller och slutsatser dras och värderingar görs. (John Biggs
SOLO).
Nivåklassificering av kurser
Fakultetsstyrelserna samt områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap har fått i
uppdrag att senast 31 december avgöra hur många högskolepoäng från kurser på
respektive nivå som kan ingå i examen på respektive nivå.
När det gäller hur man kan se på nivåklassificering av kurser hänvisas till dokumentet
”Vägledning för nivåklassificering av kurser inom civilingnjörsutbildning”, LTH vid
Lunds Universitet. Nedan följer utdrag ur dokumentet.
(http://www.lu.se/upload/LUPDF/Bologna/LU_Bologna/klassificering__060224_LT
H.pdf)
Kriterier för utbildning på Grundnivå samt Avancerad nivå
Enligt Riksdagens beslut om ny Högskolelag (2006-02-23) skall utbildning på
Avancerad nivå, relativt utbildning på Grundnivå:
1. Innebära fördjupning avseende kunskaper, färdigheter och förmågor
2. Ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och
använda kunskaper
3. Utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser,
frågeställningar och situationer
6
4. Utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer
stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete
Tre operativa kriterier vid nivåklassificering av kurser avspeglar Högskolelagens
krav:
1. Nivåförutsättning – avspeglar studenternas samlade förkunskaper och
mognad
2. Självständighet – avspeglar studentens ansvar i lärandeprocessen
3. Examinationsinriktning – avspeglar komplexiteten i kunskapsbildningen
Begreppet problemlösning är centralt inom civilingenjörsutbildningen, och krav och
kriterier måste mer än något annat avspegla studenternas problemlösningsförmåga.
Arbetsgruppen ser mycket positivt på Högskolelagens krav, och menar att
kombinationen av kunskaper och mognad, förmåga att arbeta självständigt och att
hantera komplexa situationer är utmärkande för en kompetent problemlösare på
civilingenjörsnivå.
Högskoleverket utvärdering, hållbar tillämpning
När det gäller högskoleverkets utvärdering av utbildningar till civilingenjör vid
svenska universitet och högskolor (Rapport 2006:8R) är kvaliteten generellt mycket
bra. När det gäller innehållet i utbildningarna framförs kritik mot att dessa inte
innehåller ”hållbar tillämpning av teknik” i tillräckligt hög grad. ”Dessa områden bör
stärkas och integreras i kurser och projekt. Fakultetsstyrelsen för Tekniska högskolan
ger i sina riktlinjer till utbildningsnämnderna uppdrag att säkerställa detta under
innevarande planeringsperiod.
Styrelsens riktlinjer
Bland de riktlinjer som styrelsen fastställt för utbildningsnämndernas arbete och som
ska beaktas i samband med programmålsbeskrivningar och kursplaneskrivningar är
 Genusperspektiv i innehåll och form
 Entreprenörskap
7
Koppling mellan kursens lärandemål och programmål
Med utgångspunkt från CDIO Syllabus kan kopplingen mellan program- och kursens
lärandemål tydliggöras med hjälp av en matris där kolumnerna representerar
rurbikerna i CDIO Syllabus och raderna representerar kurserna i programmet.
Matrisen nedan visar resultatet av en genomgång av Y-programmet som gjordes 2001.
Genomgången omfattade programmets obligatoriska kurser av rubrikerna 2.x - 4.x s
CDIO Syllabus.
U
U
I
U
T
4.6
4.5
4.4
4.3
4.2
4.1
U
I
U
I
I
U
U
U
U
IU
IU
U
U
U
TU
IU
IU
TU
TU
I
U
I
U
TU
TU
IU
IU
TU
T
TU
TU
T
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
T
T
TU
TU
I
I
TU
I
I
U
I
T
U
U
U
I
U
TU
U
TU
TU
TU
TU
TU
U
TU
TU
TU
TU
TU
U
TU
U
U
TU
IU
U
I
U
U
IU
IU
U
3.3
TU
TU
TU
TU
TU
TU
3.2
U
3.1
TU
TU
IU
IU
TU
I
4.6
TU
TU
I
TU
TU
4.5
TU
U
U
IU
TU
IU
TU
TU
I
4.4
IU
T
U
TU
U
U
U
U
U
4.2
U
U
TU
TU
TU
4.1
U
TU
TU
TU
TU
TU
3.3
2.5
IU
IU
T
TU
U
I
TU
IU
TU
TU
U
U
I
U
TU
3.2
2.4
U
TU
TU
IU
I
TU
3.1
2.3
U
I
IU
IU
U
TU
I
4.3
Analog Dis cr.Tim e Int. Cir.
IU
U
U
TU
U
U
U
TU
TU
2.5
VLSI Des ign
IU
IU
2.4
Digitala Circuits
8vt Appl Spec Int Circuits
(I)
2.3
Analog Circuits
7ht Sys tem Des ign
TU
TU
TU
2.2
Spec. Electronics
T
2.1
6vt
1.4
5ht
1.3
4vt
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
U
TU
TU
1.2
3ht
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
TU
IU
TU
TU
1.1
2vt
Linear algebra
Calculus A
Engineering project
Int Com put. and Netw.
Calculus B
Electronics& m eas urem .
Sw theory Logical Des ign
Matlab
Scientific Com puting 1
Vektoranalys
Scientific Com puting 2
Com plex Analys is
Program -abs tr-modelling
Wave Motion
Mechanics Y1
Probability
Optim ization
Mechanics 2
Com p. Hardw. & Arch.
Statis tics
Elektrom agn. Field Th.
Fourier Analys is
Progr. & Data Structures
Modern Phys ics
Signals & Sys tem s
Autom atic Control
Elektronics Project
Thermodynam ics
2.2
1ht Foundation cours e
2.1
1.4
1.3
1.2
Compulsory corses
1.1
CURRICULUM, SYLLABUS & ITU
T
T
I
I
T
8
Progression mellan kurser
I matrisen ovan används en metod för att beskriva progression mellan kurser som
bygger på begreppen Introduce (I), Teach (T) and Utilize (U). Begreppen kan tolkas
på följande sätt:



I - Kunskaperna/färdigheterna introduceras, utan att examineras. Dessa
kunskaper/färdigheter kan anges under Kursinnehåll men ej bland
lärandemålen.
T - Kunskaperna/färdigheterna ingår som lärandemål och examineras i kursen.
U - Kunskaperna/färdigheterna används i kursen, förutsätts ingå bland kursens
förkunskaper och kan därmed anges under Förkunskaper.
Det är viktigt att notera att eftersom varje rubrik x.y i CDIO Syllabus har många
underrubriker kan flera kurser ha angivit t ex T och U i samma kolumn.
Examination (tröskelkrav)
Tydligt uttryckta betygskriterier som anger hur väl studenten nått de mål som skall
anges för varje kurs, i enlighet med regeringens bedömning i avsnitt 6.2.2, främjar
också lärandet. Betygskriterierna bör utformas på ett sådant sätt att studenternas
incitament att tillägna sig kunskaper inom kursens hela omfång stimuleras. (Prop
2004/05:162). Hur allmänna kriterier för godkänt respektive kriterier för överbetyg
ska anges kräver omfattande diskussion och kommer att fastställas senare.
Övriga aspekter


Kursplanerna bör även innehålla annan information som är relevant för
studenterna såsom länk till kursens web-sida.
Kursplanen ska vara av en omfattning och detaljeringsgrad som är rimlig med
avseende på det arbete som krävs för att ta fram och underhålla kursplanen.
9
Exempel på arbetsgång
För att hjälpa en enskild lärare att skriva och utforma kursplan och lärandemål ur alla
dessa synvinklar kan följande arbetsgång vara till hjälp:





Tänk igenom kursen sedd ur ett förkunskaps-lärandemål-perspektiv. Detta kan
göras t ex med hjälp av en `svart-låda-betraktelse. Se bilaga 6
Formulera lärandemålen med hjälp av SOLO-taxonomin med hänsyn tagen till
om kursen kan anses ligga på grundläggande respektive avancerad nivå. Detta
resulterar i en lista av lärandemål. I Bilaga 3 finns förslag på verb utgående
från CDIO syllabus. Listan ska ses som en vägledning och gör inte anspråk på
att vara fullständig.
Associera lärandemålen med en eller flera av rubrikerna från CDIO Syllabus.
Ett visst lärandemål kan associeras med flera rubriker.
Sammanfatta kursens förkunskaper. För kurser sent i utbildningen kan en
detaljerad lista över förkunskaper bli lång, och det kan då vara rimligt att
delvis ange förkunskaperna i form av hela kurser. Om möjligt kan
förkunskaper anges som rubriker från CDIO Syllabus.
Tänk igenom och sammanfatta vilka kunskaper/färdigheter som introduceras i
kursen utan att examineras. Dessa kan anges under rubriken Kursinnehåll. Om
möjligt kan dessa kunskaper/färdigheter anges som rubriker från CDIO
Syllabus.
Eftersom vissa komponenter förekommer i flera kurser kan det praktiska arbetet med
att skriva kursplaner och lärandemål underlättas om man sätter upp vissa
gemensamma riktlinjer. Det kan t ex vara:




Laborationer av en viss typ berör vissa rubriker i CDIO Syllabus.
Projektarbete med projektmodellen LIPS medför att vissa angivna lärandemål
examineras, etc.
Muntliga presentationer hör samman med vissa rubriker i CDIO Syllabus.
För en utpräglad ämneskurs inom t ex matematik kommer sannolikt
majoriteten av lärandemålen att hänföras till t ex rubrik 1.1 i CDIO Syllabus.
Som alternativ till att ange detta efter varje lärandemål kan man samla alla mål
under en gemensam rubrik.
Det är viktigt att välja en ambitionsnivå för detaljeringsgraden i beskrivningen av
lärandemål, förkunskaper, etc som är rimlig i relation till den arbetsinsats som en
enskild lärare kan förväntas lägga ner.
10
Exempel på kursplaner
För att exemplifiera ges nedan exempel på ett antal kursplaner från Y-programmet.
Kurserna är:







Digitalteknik
Datorteknik
Elektronikprojekt Y
Linjär algebra
Fourieranalys
Projektkurs i medicinsk teknik
Reglerteknisk projektkurs
Dessa exempel ska inte ses som slutgilitga kursplaner enligt resonemanget ovan utan
vara utgångspunkter för vidare resonemeng. Följande aspekter är väsentliga att notera:






För kurserna Digitalteknik, Datorteknik och Elektronikprojekt Y finns en stark
ämnesmässig koppling och progression. Exempelvis utgör lärandemålen för
Digitalteknik förkunskaper till Datorteknik.
De fem första kurserna bedöms ligga på grundläggande nivå, medan de två
sistnämnda anses ligga på avancerad nivå.
Det finns en stark färdighetsmässig koppling mellan kursern Elektronikprojekt
Y och de två projektkurserna sist i föreckningen.
I de tre första exemplen har lärandemålen kopplats till rubriker i CDIO
Syllabus, dock inte i detalj till varje lärandemål.
Av praktiska skäl av endast rubriker på nivån x.y har använts. Matriserna kan
dock utvecklas genom att även använda rubriker på nivån x.y.z. Exempel på
detta ges t ex i [3].
I matriserna som ingår I det tre första kursplanerna används de svenska
förkortningarna I (Introducera), U (Undervisa) och A (Använda) .
Referenser
[1] The CDIO Initiative. www.cdio.org
[2] Förslag till förordning om ändring i högskoleförordningen.
[3] Måldokument för Farkostteknikprogrammet, KTH.
11
TSEA03
Digitalteknik, 3 p
/Switching Theory and Logical Design/
För: C D I Ii Y Yi , fastställd november 2005
Prel. schemalagd tid: 52
Rek. självstudietid: 68
Utbildningsområde: Teknik
Ämnesgrupp: Elektroteknik/Datateknik
Nivå: Grundläggande
Datavetenskap Datorteknik
Mål:
Kursens syfte är ge en teoretisk och praktisk grund för konstruktion och felsökning av digitala system. Efter
genomgången kurs ska studenten kunna tillämpa samtliga ingående teoretiska moment (se under innehåll)
och därmed kunna:

omsätta en problembeskrivning till en teoretisk modell för digitala nät

tillämpa strukturerade metoder för analys och konstruktion av kombinatoriska nät, sekvensnät och
iterativa kombinatoriska nät

omsätta konstruktionen till fungerande hårdvara

verifiera hårdvaran mot den ursprungliga problembeskrivningen.
Som delmoment i detta måste studenten kunna:

utföra beräkningar med boolesk algebra

avgöra om en problembeskrivning kan hänföras till ett kombinatoriskt nät eller ett sekventiellt nät

skapa en funktionstabell för ett kombinatoriskt nät med utgångspunkt från en problembeskrivning

avgöra om ett sekvensnät ska realiseras med hjälp av ett Mealy- eller ett Moore nät

konstruera en tillståndsgraf för ett sekvensnät med utgångspunkt från en problembeskrivning

minimera en tillståndsgraf med redundanta tillstånd

omsätta en tillståndsgraf till en tillståndstabell och då ta hänsyn till viss typ av vippa

använda Karnaughdiagram för att hitta minimala lösningar för kombinatoriska uttryck och då ta
hänsyn till vilka komponenter som ska användas vid realiseringen

realisera ett booleskt funktionsuttryck i hårdvara och då välja lämpliga digitala komponenter

felsöka ett digitalt nät
Förkunskaper:
FFörmåga att hantera enkla funktionsuttryck.
Kunna lösa problem i grundläggande ellära, till exempel med användande av Ohms lag, Kirchhoffs lagar,
serie och parallellkoppling.
Påbyggnadskurser
TSEA19 Datorteknik Y, TSEA20 Datorteknik D, TSEA67 Elektronikprojekt Y , TSEA42 Digital
konstruktion D
12
Organisation:
Kursen består av föreläsningar och i anslutning till dessa räkneövningar och laborationer. Kursen ges både
under Ht1, Ht2 och Vt1, och genomförs under en läsperiod.
Kursinnehåll:
Föreläsningar, lektioner och laborationer behandlar:

Talsystem och koder: talrepresentationer, talkonverteringar, felupptäckande koder, felrättande
koder.

Algebra: boolesk algebra, modulo-2-algebra.

Kombinatoriska grindnät: minimering, Karnaughdiagram, NAND- och NOR-syntes, trådade
grindar, tri-state, bussystem, ofullständigt specificerade nät, nät med multipla utgångar.
Kombinatoriska komponenter: adderare, komparator, avkodare, demultiplexer, multiplexer,
paritetsnät.

Kretsteknologier: bipolär teknik, MOS-teknik.

Permanentminnen, programmerbar logik.

Sekvensnät: synkronism-asynkronism, Mealy-Moore-nät, tillstånd, tillståndsgraf, ekvivalenta
tillstånd, förenliga tillstånd, tillståndsminimering.

Iterativa kombinatoriska nät.

Klockade vippor: D-, T-, SR-, JK-vippa, asynkrona signaler till synkront system, initiering.

Räknare och skiftregister.
Kurslitteratur:
Danielsson/Bengtsson: Digital teknik. Studentlitteratur, Lund 1996. Bengtsson: Digital teknik Övningsbok,
Studentlitteratur, Lund 1997. Bengtsson: Laborationer i digitalteknik, 2003.
Examination:
TEN1
En skriftlig tentamen (U,3,4,5)
2 p.
LAB1
En laborationskurs (U,G).
1 p.
Uppgifterna på tentamen testar studentens förmåga att omsätta en problemformulering till ett digitalt nät.
Antalet laborationer är tre. Dessa är godkända när samtliga obligatoriska uppgifter är utförda.
Laborationerna testar studenternas förmåga att omsätta en teoretisk modell till fungerande hårdvara och att
sedan verifiera den fysiska kopplingen mot den ursprungliga problemformuleringen.
Undervisningsspråk är Svenska.
Institution: ISY.
Studierektor: Tomas Svensson
Examinator: Lennart Bengtsson/Camilla Eidem
Ansvarig utbildningsnämnd: UNY
13
Matris som beskriver vilka kunskaper och färdigheter från CDIO Syllabys som berörs
i kursen. För varje markering kan en utförligare koppling till underrubriker i CDIO
Syllabus göras.
Använda
Undervisa
Introducera
TSEA03 Digital teknik
Grundläggande kunskaper i ma- o
1.1 naturämnen
1.2 Grundläggande kunskaper i teknikämnen
1.3 Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen
2.1 Ingenjörsmässigt tänkande o problemlösning
2.2 Experimenterande o kunskapsbildning
2.3 Systemtänkande
2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt
2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt
3.1 Förmåga att arbeta i grupp
3.2 Förmåga att kommunicera
Förmåga att kommunicera på främmande
3.3 språk
4.1 Samhälleliga villkor
4.2 Företags och affärsmässiga villkor
4.3 Att planera system
4.4 Att utveckla system
4.5 Att realisera system
4.6 Att ta i drift och använda
I
U A
Kommentar
X funktionsbegreppet
X
digitaltenik, binär aritmetik
X
X
X
X
problemidentifiering o formulering
experimentell metodik
avvägningar i val av lösningar
kreativt tänkande
X
laborationer i 2-grupp
X
X
X
att modellera system
konstruktionsprocessen
test, verifiering
14
TSEA19
Datorteknik Y, 3.5 p
/Computer Hardware and Architecture Y/
För: C I Ii Y Yi
Prel. schemalagd tid: 56
Rek. självstudietid: 84
Utbildningsområde: Teknik
Ämnesgrupp: Datateknik/Elektroteknik
Nivå: Grundläggande
Datavetenskap Datorteknik
Mål:
Kursens syfte är att ge kunskaper om hur datorer fungerar och programmeras på lägsta nivå. Efter kursen
ska du kunna:

Förklara hur en enkel dator är uppbyggd, alltså vilka komponenter som ingår och varför de ingår.
Den enkla datorn ska ha stöd för flera adresseringsmoder, hoppinstruktioner och subrutiner.

Redogöra för hur man kan konstruera en fungerande dator med hjälp av digitala komponenter.

Göra beräkningar med binär aritmetik, så att du kan implementera beräkningsinstruktioner i en
dator.

Implementera instruktionsuppsättningen hos en dator genom att använda mikroprogrammering.

Förklara arkitekturvariationer som t.ex. pipelining, cacheminne, RISC och DMA.

Assemblerprogrammera en dator med många adresseringsmoder, in/ut hantering och avbrott.

Redogöra för hur olika typer av A/D och D/A-omvandlare fungerar, samt kunna använda dessa
tillsammans med en dator.

Välja en lämplig dator beroende på användningsområde.
Förkunskaper:
Kunna analysera och syntetisera kombinatoriska nät och sekvensnät.
Kunna använda digitala komponenter för att fysiskt realisera digitala nät (motsvarande innehållet i kursen
TSEA03 Digitalteknik).
Kunna utföra enkla mätningar med oscilloskop.
Kunna lösa problem i grundläggande ellära, till exempel med användande av Ohms lag, Kirchhoffs lagar,
serie och parallellkoppling.
Kunna utföra enkla programmeringsuppgifter i något programspråk
Påbyggnadskurser
TSEA67 Elektronikprojekt Y, TSEA80 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer, TSEA02 Datorteknik ett datorsystem på ett chip
Organisation:
Kursen består av föreläsningar, övningslektioner och laborationer omfattande 5 laborationer a 4 h. Kursen
pågår hela vårterminen.
Kursinnehåll:

Binär aritmetik:
Representation av negativa tal. Addition, subtraktion, skift, ALU. Multiplikation. Decimal
aritmetik, flyttal.

Datorarkitektur:
En enkel datormodell. Datorns funktionssätt, mikroprogram. Adressering, subrutiner, generella
register, variabla format, in/ut-matning, avbrott, DMA, cacheminne, bussar. Några datorexempel.
15
Assemblerprogrammering.

Minnen:
Definitioner och begrepp. DRAM, SRAM

In/ut-enheter:
Digital-analog och analog-digital omvandling. Principer, konstruktion och användning.

Variationer i arkitektur:
RISC, DSP, Pipelining, enchipsprocessorer
Kurslitteratur:
Danielsson, P-E och Bengtsson, L.: Digital Teknik. Roos, O.: Grundläggande datorteknik. Wiklund, D.:
Kompendium i Datorteknik Y. Laborationsanvisningar.
Examination:
TEN1
En skriftlig tentamen (U,3,4,5)
2 p.
LAB1
En laborationskurs (U,G)
1.5 p.
Laborationskursen testar studenternas förmåga att skriva och verifiera mikroprogram och
assemblerprogram.
Dessutom testas förmågan att utföra in/utmatning med avbrottshantering och A/D och D/A omvandling.
Samliga obligatoriska moment i de 3 laborationerna ska vara utförda för att laborationskursen ska bli
godkänd.
Uppgifterna på tentamen testar samtliga inlärningsmål.
Undervisningsspråk är Svenska.
Institution: ISY.
Studierektor: Tomas Svensson
Examinator: Tomas Svensson
Ansvarig utbildningsnämnd: UNY
16
Matris som beskriver vilka kunskaper och färdigheter från CDIO Syllabys som berörs
i kursen. För varje markering kan en utförligare koppling till underrubriker i CDIO
Syllabus göras.
Använda
Undervisa
Introducera
TSEA19 Datorteknik
Grundläggande kunskaper i ma- o
1.1 naturämnen
1.2 Grundläggande kunskaper i teknikämnen
1.3 Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen
2.1 Ingenjörsmässigt tänkande o problemlösning
2.2 Experimenterande o kunskapsbildning
2.3 Systemtänkande
2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt
2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt
3.1 Förmåga att arbeta i grupp
3.2 Förmåga att kommunicera
Förmåga att kommunicera på främmande
3.3 språk
4.1 Samhälleliga villkor
4.2 Företags och affärsmässiga villkor
4.3 Att planera system
4.4 Att utveckla system
4.5 Att realisera system
4.6 Att ta i drift och använda
I
U A
Kommentar
X funktionsbegrepp
X X digitalteknik, binär aritmetik, programmering
X X problemidentifiering o formulering, modellering
X X experimentell metodik
X
helhetstänkande, avvägningar i val av lösningar
X X kreativt tänkande
X
X
ingenjörens roll och ansvar
laborationer i 2-grupp
X
X
X
att specificera system o modellera system
kunskapsanvändning vid konstruktion
implementering av mjukvara, test, verifiering
17
TSEA67
Elektronikprojekt, 5 p
/Project Course in Electronics/
För: Y
Prel. schemalagd tid: 46
Rek. självstudietid: 154
Utbildningsområde: Teknik
Ämnesgrupp: Elektroteknik
Nivå: Grundläggande
Mål
Kursen ska ge erfarenheter av praktisk elektronikkonstruktion både på det tekniska och på det administrativa
planet. Detta innebär att den ger kunskaper och förståelse för en mängd områden. Efter fullgjord kurs ska
teknologen kunna:

konstruera en datorstyrd apparat

analysera och strukturera digitaltekniska problem

använda metoder för strukturerad konstruktion av komplexa digitala system

formulera en kravspecifikation utifrån ett projektdirektiv

tillämpa kunskaper från tidigare kurser

söka upp och tillägna sig kompletterande kunskaper

utföra ett projektarbete enligt en projektmodell

planera ett projektarbete och dokumentera detta i projekt- och tidplaner

följa upp och modifiera projekt- och tidplaner

aktivt medverka till en väl fungerande projektgrupp

ta initiativ och finna kreativa lösningar

redovisa resultat muntligt och skriftligt

använda moderna utvecklingshjälpmedel för hårdvarukonstruktion och programmering av
mikroprocessorer, samt känna till dessa systems möjligheter och begränsningar

utföra felsökning i digitala system med hjälp av moderna mätinstrument

reflektera över ett utfört projektarbete och föreslå förbättringar
Ett vidare mål för kursen är att utveckla kreativiteten samt att ge färdigheter i ingenjörsmässigt tänkande och
experimenterande. Projekten bedrivs så realistiskt som möjligt för att vara en träning inför det kommande
yrkeslivet. Resultatet av projektarbetet ska:

Hålla hög teknisk kvalité och baseras på moderna kunskaper och konstruktionsmetoder för
digitala system.

dokumenteras i form av projekt- och tidplan, krav- och designspecifikation samt i en teknisk
rapport

presenteras muntligt
18

demonstreras

följas upp i en efterstudie
Förkunskaper:
Grundläggande kunskaper och färdigheter i digitalteknik, elektronik och datorteknik, motsvarande
innehållet i kurserna TSTE79 Elektronik och mätteknik, TSEA 03 Digitalteknik, TSEA 19 Datorteknik.
Kännedom om projektmodellen LIPS motsvarande innehållet i kursen TFYY51 Ingenjörsprojekt Y.
Påbyggnadskurser
Samtliga CDIO kurser i åk 4 kan ses som påbyggnadskurser. Exempel på påbyggnadskurser inom
elektronik: TSEA 80 Konstruktion av inbyggda DSP processorer TSEA 02 Datorteknik - ett datorsystem på
ett chip TSTE 70 Konstruktion av digitala system
Organisation:
Kursen består av föreläsningar, laborationer samt projektarbete. Projektarbetet och laborationerna utförs i
grupper om ca 6 studenter. Till projektet väljer varje grupp en konstruktionsuppgift. Gruppen tilldelas en
handledare, som fungerar som stöd under konstruktionsarbetet. Även ett antal experter på diverse områden
finns tillgängliga. Komponenter, datorer och instrument hålles tillgängliga i för kursdeltagarna åtkomliga
lokaler. Lokalerna är tillgängliga 24 timmar/dygn, 7 dagar i veckan under hela VT2. Projektarbetet ska
bedrivas enligt LIPS-modellen. Modellen anger regler för bland annat projektplaner och teknisk
dokumentation. Kursen avslutas med ett antal seminarier med obligatorisk närvaro där projektgrupperna
redovisar sina projekt. Parallellt med projektet kommer ett antal föreläsningar att ges. Kursen pågår hela
vårterminen.
Kursinnehåll:
Kursinnehåll: I projektet konstrueras både hårdvara och mjukvara, från kravspecifikation till färdig produkt.
Föreläsningar, laborationer och projektarbete behandlar:

Projektarbete: problemformulering, planer, roller, organisation, specifikationer, dokument,
informationssökning, LIPS-modellen.

Systemteori: specifikation, modellering, strukturering, konstruktion, partitionering, hierarkier,
implementeringsmetoder (ASIC, CPLD, FPGA, enchipsdatorer) i hårdvara respektive mjukvara.

Digital konstruktion: sekvensnätsmodeller, synkroniserings-problemet, metastabilitet, hasard,
asynkronism - synkronism, klockningsförfaranden, klockskevning, PLL, DLL, asynkrona
komponenter i synkrona system, minnen, bussar.

Utvecklingshjälpmedel: syntes, hårdvarubeskrivande språk, VHDL, hårdvarunära programmering,
funktions- och tidssimulering, verifiering, tolkning av datablad, felsökning.

Elektriska egenskaper: konstruktionsparametrar, tidsfördröjning, drivförmåga, set-up och
hålltider, störmarginaler, störströmmar, jordstudsar, överhörning (crosstalk).

Mätteknik: logikanalysator, bandbredd, stigtid, probanpassning, inimpedans, triggning.

Testbarhet: observerbarhet, styrbarhet, konstruktion för test.
Kurslitteratur:
Projektmodellen LIPS (kompendium) Monica Lööw, Att leda och arbeta i projekt, Liber Stefan Sjöholm/
Lindh, VHDL för konstruktion, Studentlitteratur Kort VHDL-introduktion (kompendium)
Examination:
PRA1
Projektarbete och laborationer (U,G)
5 p.
Projektarbetet bedöms utifrån dessa delmoment:
- kravspecifikationens uppfyllande, dvs fungerande apparat
- teknisk dokumentation av projektresultatet
- muntlig presentation
- projektdokument; kravspecifikation, systemskiss, projektplan, tidplan, designspecifikation och efterstudie
19
författade i enlighet med LIPS
- För godkänt på hela projektarbetet krävs godkänt på samtliga delmoment samt att arbetet utförts enligt
given leveransplan.
Laborationerna är godkända då samtliga krav med prioritet "1" i laborationshandledningen är uppfyllda.
För godkänt på hela kursen krävs godkänt på både laborationer och projektarbete. På kursen ges betygen
Underkänd/Godkänd.
Student som blivit godkänd i kursen TSEA45 Konstruktion med mikrodatorer, äger inte tillträde till denna
kurs.
Undervisningsspråk är Svenska.
Institution: ISY.
Studierektor: Tomas Svensson
Examinator: Tomas Svensson
Ansvarig utbildningsnämnd: UNY
Matris som beskriver vilka kunskaper och färdigheter från CDIO Syllabus som berörs
i kursen. För varje markering kan en utförligare koppling till underrubriker i CDIO
Syllabus göras.
Använda
Undervisa
Introducera
TSEA67 Elektronikprojekt Y
Grundläggande kunskaper i ma- o
1.1 naturämnen
I
U A
Kommentar
X matematisk analys
digitalteknik, datorteknik, elektronik,
1.2 Grundläggande kunskaper i teknikämnen
1.3 Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen
2.1 Ingenjörsmässigt tänkande o problemlösning
X X programmering
X
maskinprogrammering
X X problemidentifiering o formulering, modellering,
2.2 Experimenterande o kunskapsbildning
2.3 Systemtänkande
X X hypotesformul. o provning, experimentell metodik
X helhetstänkande, avvägningar i val av lösningar,
2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt
X X initiativförmåga, uthållighet o anpassningsförmåga,
slutsatser och rekommendationer
prioritering o fokusering, kompromisser
kreativt tänkande, planering av tid o resurser,
självkännedom, nyfikenhet o livslångt lärande
2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt
3.1 Förmåga att arbeta i grupp
X
ansvar o pålitlighet, prof. uppträdande
X X grupparbete, grupputveckling, ledarskap
3.2 Förmåga att kommunicera
Förmåga att kommunicera på främmande
3.3 språk
4.1 Samhälleliga villkor
4.2 Företags och affärsmässiga villkor
4.3 Att planera system
X X komm.
skriftlig o muntlig framställan multimedia o el
X
X
X
X X X
läsa engelska
Ingenjörens roll och ansvar
teknikbaserat entreprenörskap
att specificera, definiera o modellera system
att leda utvecklingsprojekt
4.4 Att utveckla system
X X konstruktionsprocessen o dess faser o metodik,
kunskapsanvändning vid konstruktion,
multidisciplinär konstruktion
4.5 Att realisera system
X X implementering av hårdvara o mjukvara,
integrering av hård o mjukvara, test o verifiering
ledning av realiseringsprocessen
4.6 Att ta i drift och använda
X
att utforma driften
20
TSRT71
Reglerteknisk projektkurs , CDIO, 5 p
/Automatic Control - Project Course/
För:
D IT
Y
Prel. schemalagd tid: 4
Rek. självstudietid: 196
Utbildningsområde: Teknik
Ämnesgrupp: Elektroteknik
Nivå: Avancerad
Mål:
Projektarbetet ska genomföras på ett industriellt professionellt sätt, och det ska utveckla och befästa deltagarnas
kompetenser på följande områden:

Tillämpa kunskaper och metoder från ett brett spektrum av tidigare kurser och vid behov ta fram ny
kunskap.

Integrera kunskaper från flera olika discipliner, såsom reglerteknik, modellering, signalbehandling,
programmering, etc och tillämpa dessa i nya sammanhang, inom t ex projekt i samverkan med industri
eller forskare.

Formulera en kravspecifikation för projektet utgående från ett projektdirektiv, ofta från en extern kund,
och därigenom bedöma projektets genomförbarhet med avseende på tekniska lösningar och tillgängliga
resurser.

Presentera projektresultatet dels för kunden och dels för andra studenter, vilka ej kan förutsättas vara
specialister inom de tekniker som använts.

Visa förmåga att självständigt leda projektarbetet med stöd av en projektmodell, och med begränsad
tillgng till handledningsresurser.

Planera, genomföra och följa upp ett projekt.

Analysera och strukturera problem

Ta initiativ och finna kreativa lösningar

Aktivt medverka till en väl fungerande projektgrupp

Då tillämpbart ska arbetsgången innefatta såväl modellering av process som design, implementering och
testning av system
Resultatet av projektarbetet ska: -Hålla hög teknisk kvalité och baseras på moderna kunskaper och metoder i
reglerteknik och kommunikationssystem -Dokumenteras i form av projekt- och tidplan samt i form av en teknisk
rapport -Presenteras muntligt och i form av poster -Följas upp i en efterstudie -Då tillämpbart ska lättanvänt
användargränssnitt tas fram tillsammans med användarmanual
Förkunskaper:
TSRT12 Reglerteknik (eller TTIT63), TSRT27 Digital Styrning, TSRT35 (38) Reglerteori, TSRT62 Modellbygge
och simulering. Kunna genomföra ett projekt med stöd av en projektmodell, motsvarande kunskaperna som
tillägnas i TSEA67 Elektronikprojekt Y eller TSEA45 Digital konstruktion med mikrodator.
Organisation:
Projektgruppen, som bildas enligt senare direktiv, skall bestå av minst 6 studenter. Varje grupp kommer att
tilldelas en handledare. Denne kommer att stödja gruppen i dess arbete och svara på tekniska frågor. Till varje
projekt finns en beställare med vilken projektgruppen förhandlar fram en kravspecifikation. Innan projektarbetet
påbörjas ska projektgruppen också ta fram en projekt- och tidplan för sitt projekt. Projekten skall bedrivas enligt
LIPS-modellen. Kravspecifikation, projekt- och tidplan samt öviga projektdokument skall följa de mallar som
ingår i LIPS. Kursen består av två föreläsningar, resten är självstudier:
Kursinnehåll:
21
Beskrivning av projekten med projektdirektiv finns på kursens hemsida. Projekten kommer att vara nära kopplade
till antingen pågående forskning inom ämnesområdena reglerteknik och kommunikationssystem eller till företag
verksamma inom dessa områden. Exempel på projekt som kopplar till forskningsverksamhet inom ämnesområdet
reglerteknik är projekt relaterat till en industrirobot. Mera specifikt skulle ett projekt kunna vara att integrera
sensorsignaler från externa sensorer att användas för robotstyrning. Andra projekt som har kopplingar till ovan
nämnda projekt är relaterade till en mobil robot. Här kan man tänka sig banföljning och sensorfusion som tänkbara
ämnen för projekt. Sensorfusion är ett av forskningsområdena inom ämnesområdet kommunikationssystem. Det
finns en omfattande verksamhet med examensarbeten inom ämnesområdena reglerteknik och
kommunikationssystem som utförs på företag. Vi bedömer att det är möjligt att utföra ett antal projekt i nära
samarbete med vissa av dessa företag. Karaktären på projekten kan komma att förändras från år till år.
Kurslitteratur:
Kursmaterial finns att ladda ner på kursens hemsida, där det även finns en dedicerad bibliotekshemsida som
hjälper dig att söka litteratur. Kompendium om projektmodellen LIPS (köps på Bokakademin).
Examination:
PRA1
Projektarbete (U,G)
5 p.
Projektarbetet kommer att bedömas utifrån uppfyllandet av kursens mål. Tre delmoment som vardera bedöms med
godkänt / icke godkänt ingår i bedömningen. Dessa delmoment är: Skriftlig dokumentation, Muntlig presentation
och LIPS-dokument. LIPS-dokument skall minst inkludera projektplan, tidplan och reflektionsdokument författade
i enlighet med LIPS. För godkänt på hela projektarbetet krävs godkänt på samtliga delmoment samt att målen för
kursen är uppfyllda. Speciell vikt läggs vid att kursdeltagarna aktivt verkar för att gruppen arbetar enligt LIPSmodellens intentioner. På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd.
Undervisningsspråk är Svenska.
Institution: ISY.
Studierektor: Kent Hartman
Examinator: Anders Hansson
Kurshemsida: http://www.control.isy.liu.se/student/tsrt71/
Ansvarig utbildningsnämnd: UNY
22
Matris som beskriver vilka kunskaper och färdigheter från CDIO Syllabus som berörs
i kursen. För varje markering kan en utförligare koppling till underrubriker i CDIO
Syllabus göras.
Använda
Undervisa
Introducera
Kurskod, kursnamn
Grundläggande kunskaper i ma- o
1.1 naturämnen
1.2 Grundläggande kunskaper i teknikämnen
1.3 Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen
I
2.2 Experimenterande o kunskapsbildning
2.3 Systemtänkande
2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt
4.4 Att utveckla system
4.5 Att realisera system
4.6 Att ta i drift och använda
Kommentar
X matematik, fysik
X reglerteknik, elektronik, programmering
X X reglerteori, signalbehandling,
modellering och simulering
X X problemidentifiering o formulering,
modellering
X experimentell metodik
X X helhetstänkande, avvägningar i
val av lösningar
X X initiativförmåga, uthållighet och
anpassningsförmåga, kreativt tänkande
planering av tid och resurser
X X ansvar o pålitlighet, prof. uppträdande
X X grupparbete, grupputveckling, ledarskap
X X skriftlig och muntlig framställning
2.1 Ingenjörsmässigt tänkande o problemlösning
2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt
3.1 Förmåga att arbeta i grupp
3.2 Förmåga att kommunicera
Förmåga att kommunicera på främmande
3.3 språk
4.1 Samhälleliga villkor
4.2 Företags och affärsmässiga villkor
4.3 Att planera system
U A
X
ingenjörens roll och ansvar
förståelse för olika affärskulturer
X X att specificera systemmål och -krav
definiera systemets funktion, koncept
och arkitektur
disciplinär konstruktion inom
X X reglerteknik,
signalbehandling, programvara
X X integration av mjuk- och hårdvara,
test, verifiering, validering och
certifiering
X
systemförbättring och -utveckling
X
X
23
TBMT06
Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO, 6 p
/Biomedical Engineering - Project Course/
För: D IT
TB Y
Prel. schemalagd tid: 12
Rek. självstudietid: 228
Utbildningsområde: Teknik
Ämnesgrupp: Medicinsk teknik
Nivå: Avancerad
Mål:
att genom projektarbetets process och projektets innehåll avspegla och befästa ingenjörsmetodik på ett
industriellt och professionellt sätt. Detta sker genom att studenterna utvecklar och befäster medicinteknisk
kompetens speciellt inom projektets område. Efter avslutad projektkurs skall studenten dessutom kunna:

Identifiera medicintekniska behov och föreslå lösningar/åtgärder.

Analysera och strukturera problem i områden/ämnen med avseende på a priori kunskap och
tillskapande av ny kunskap.

Generera ny kunskap och omsätta kunskap inom annan domän till användbar kunskap inom
domänen medicinsk teknik.

Demonstrera lösningar till identifierade behov eller problem

Kritiskt granska projektförslag och lösningar

Dokumentera och följa upp projekt- och tidplan.

Utveckla initiativförmåga och visa på kreativa lösningar.

Medverka aktivt och väl fungerande i en projektgrupp.
Redovisa resultat muntligt och skriftligt inom givna tids- och projektramar.
Förkunskaper:
Grundläggande kunskaper inom fysik, kemi och elektronik.
Grundläggande matematik och stokastiska processer.
Utnyttja och använda projektmodellen Lips eller motsvarande
Domänkunskap medicinsk teknik.
Skapa och hantera modeller/analogier av biologiska system.
Organisation:
Projektkursen organiseras i två moment: en teoretisk del omfattande 1p samt själva projektdelen omfattande
5p. Den teoretiska delen tillsammans med kravspecifikation och projektplan utgör arbetets första del.
Design, implementering, dokumentering och utvärdering utgör projektets andra del. Vid projektstart ges
endast ett projektdirektiv från kund samt ett fåtal projektbehov. Projektgruppen skall i samråd med kund
förhandla fram en kravspecifikation som anses relevant i förhållande till tid och resurser. Resurser i alla
former är kända vid projektgruppskonstitueringen. Projektstyrningen sker i enlighet med Lips-modellen
(fullskalig) och tillgång till avancerad datorstödd projektledning erbjuds. Gruppen består minst av fyra (4)
deltagare men vanligtvis mellan 5-8. Gruppstorleken ställer krav på skalbarhet hos kravspecifikationen. Till
gruppen knyts även en ständig handledare.
Kursinnehåll:
Projektkursen i medicinsk teknik fungerar som ett paraply för ett flertal projekt med medicinteknisk
förankring. Projekten kommer att vara forsknings- och applikationsnära och de kan variera från år till år.
Exempelvis: kroppsburna sensorer, bio-optiska bild och diagnossystem, biomedicinska modellanalyser,
medicinska informationssystem samt bilddiagnostik. För mer detaljerad information hänvisas till kursens
hemsida. Projekten är av prototypkaraktär men skall ha möjlighet till produktifiering.
24
Kurslitteratur:
Kompendium IMT, 2006. Litteraturdatabas via projektets hemsida (en för varje projekt). Kompendium om
projektmodellen LIPS.
Examination:
PRA1
Projektarbete (U,G)
5 p.
UPG1
Skriftlig uppgift (U,G)
1 p.
På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd. Studenten kommer att bedömas utifrån uppfyllandet av kursens
lärandemål. Tre delmoment som vardera bedöms med godkänt/icke godkänt ingår i denna bedömning.
Dessa delmoment är: Projektets skriftliga dokumentation, gruppens och studentens muntliga presentation
och användandet av projektstyrningsmodeller (LIPS-dokument). Den teoretiska fördjupningen examineras
projektspecifikt antingen skriftligt eller genom seminarier. För godkänt på hela projektkursen krävs godkänt
på samtliga delmoment. Om antalet utbytesstudenter blir stort kommer undervisningen att ske på engelska.
Om inte, kommer dessa, att istället beredas handledning på engelska
Undervisningsspråk är Svenska/engelska.
Institution: IMT.
Studierektor: Göran Salerud
Examinator: Göran Salerud
Kurshemsida: http://www.imt.liu.se/edu/courses/TBMT06/
Ansvarig utbildningsnämnd: UNY
Matris som beskriver vilka kunskaper och färdigheter från CDIO Syllabus som
berörs i kursen. För varje markering kan en utförligare koppling till
underrubriker i CDIO Syllabus göras.
Använda
Undervisa
Introducera
Kurskod, kursnamn
1.1
1.2
Grundläggande kunskaper i ma- o naturämnen
Grundläggande kunskaper i teknikämnen
1.3
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
3.1
3.2
3.3
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen
Ingenjörsmässigt tänkande o problemlösning
Experimenterande o kunskapsbildning
Systemtänkande
Individuella färdigheter och förhållningssätt
Professionella färdigheter och förhållningssätt
Förmåga att arbeta i grupp
Förmåga att kommunicera
Förmåga att kommunicera på främmande språk
Samhälleliga villkor
Företags och affärsmässiga villkor
Att planera system
Att utveckla system
Att realisera system
Att ta i drift och använda
I
U
A
x
x
x
x
fysik
digitalteknik, datorteknik, elektronik,
programmering
bio-optik. Medicinsk informatik
problemidentifiering o formulering, modellering
hypotesformul. o provning, experimentell metodik
problemidentifiering o formulering, modellering
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
ingenjörens roll och ansvar
x
x
x
att specificera system o modellera system
tillverka, implementera,test hård och mjukvara
implementering av mjukvara, test, verifiering
x
x
x
x
x
x
Kommentar
x
x
x
läsa, dokumentera och framföra på engelska
25
År : 2006
TATM18
Linjär algebra, 5 p
/Linear Algebra/
För: BAS-X
C Fys
IT
Mat
Y Yi
Prel. schemalagd tid: 76
Rek. självstudietid: 124
Utbildningsområde: Naturvetenskap
Ämnesgrupp: Matematik
Nivå: Grundläggande
Datavetenskap Matematik, analys och linjär algebra.
Mål:
Att ge en sammanhållen begreppsram för geometrisk och algebraisk teknik med tillämpningar
inom Analys, Mekanik, Numerisk analys, Matematisk statistik, Reglerteknik, Linjär optimering
m fl. ämnen. Efter kursen skall deltagaren behärska den linjära algebra, som används i andra
kurser inom programmet. Den som har deltagit i kursen skall också kunna läsa och förstå den
linjära algebra, som ofta förekommer i tekniska artiklar. För att klara detta är det nödvändigt att

kunna lösa linjära ekvationssystem och känna till lösningsstrukturen

kunna arbeta med skalärprodukt och vektorprodukt för geometriska vektorer

kunna räkna med matriser och determinanter

kunna definiera begreppet vektorrum och räkna med vektorer och koordinater

kunna definiera begreppet linjär avbildning och bestämma matrisen för en sådan
samt beräkna nollrum och värderum

kunna bestämma ON-baser i euklidiska rum

kunna projicera ortogonalt på underrum och använda minstakvadrat-metoden

kunna använda basbyte för att lösa problem

kunna bestämma egenvektorer och egenvärden samt beskriva dem geometriskt

kunna formulera spektralsatsen och bevisa den

kunna bestämma kanoniska baser till kvadratiska former och utnyttja detta för att
lösa geometriska problem

kunna lösa små system av differential- och differensekvationer
Förkunskaper:
Gymnasiets kurser i matematik (A-E) väl inhämtade.
Påbyggnadskurser
TATM88 Linjär algebra ök. TATM85 Funktionalanalys. TANA25 Numeriska metoder II.
Organisation:
Undervisningen ges i form av föreläsningar och lektioner. Kursen pågår under hela
höstterminen. För IT gäller organisation enligt utbildningsplan och organisationsdokument.
Kursinnehåll:
26
Linjära ekvationssystem. Geometriska vektorer, räta linjer och plan. Matriser. Linjära rum.
Euklidiska rum. Determinanter. Linjära avbildningar. Egenvärden och egenvektorer.
Symmetriska avbildningar. Kvadratiska former. System av differentialekvationer.
Kurslitteratur:
Janfalk, U.; Linjär algebra. Utgivet av matematiska institutionen. Exempelsamling i linjär
algebra, utgiven av matematiska institutionen.
Examination:
TEN1
Skriftlig tentamen (U,3,4,5)
KTR1
Kontrollskrivning (U,G)
5
p.
0
p.
Uppgifterna på tentamen testar hur väl studenten uppfyller kursens mål.
För godkänt betyg kan brister i uppfyllande av vissa delar av målen i någon
mån kompenseras med ett djupare kunnande inom andra delar.
Undervisningsspråk är Svenska.
Institution: MAI.
Studierektor: Arne Enqvist
Examinator: Thomas Karlsson (D, C, Bas-X), Arne Enqvist (Y, Yi, IT)
Kurshemsida: http://www.mai.liu.se/kurser/
Ansvarig utbildningsnämnd: UNY
Matris som beskriver vilka kunskaper och färdigheter från CDIO Syllabus som berörs i kursen.
För varje markering kan en utförligare koppling till underrubriker i CDIO Syllabus göras.
Använda
Undervisa
Introducera
TATM18 Linjär algebra
Grundläggande kunskaper i ma- o
1.1 naturämnen
1.2 Grundläggande kunskaper i teknikämnen
1.3 Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen
2.1 Ingenjörsmässigt tänkande o problemlösning
I
U A
Kommentar
X
X X Problemformulering, modellering, uppskattningar
2.2 Experimenterande o kunskapsbildning
2.3 Systemtänkande
X X
2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt
X X Kreativt och kritiskt tänkande, livslångt lärande
2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt
3.1 Förmåga att arbeta i grupp
3.2 Förmåga att kommunicera
Förmåga att kommunicera på främmande
3.3 språk
4.1 Samhälleliga villkor
4.2 Företags och affärsmässiga villkor
4.3 Att planera system
4.4 Att utveckla system
4.5 Att realisera system
4.6 Att ta i drift och använda
X
Matematisk kommunikation
27
År : 2006
TATA20
Fourieranalys, 5 p
/Fourier Analysis/
För: D
OBS!
IT
Y
Yi: Kursen läses under utlandsåret alt vid LiTH
Prel. schemalagd tid: 68
Rek. självstudietid: 132
Utbildningsområde: Naturvetenskap
Ämnesgrupp: Matematik
Nivå:Grundläggande
Mål:
Kursen ger kunskap om fourierserier och fourier- och laplacetransformer samt grunderna i
distributionsteorin. Den ger färdigheter som är grundläggande för hantering av matematiska
problem inom signalbehandling, reglerteori, fysik och matematik. Efter väl inhämtad kurs kan
man:

Beräkna fourierserier till enkla periodiska funktioner och analysera hur serierna
konvergerar samt även utföra uppskattningar som visar hur snabbt serien
konvergerar likformigt och i medel.

Derivera, integrera och transformera distributioner i en variabel och speciellt
hantera diracdistributionen och dess derivator.

Lösa system av lineära differentialekvationer med hjälp av distributionsteori och
fourier- och laplacetransformer.

Använda komplex analys för att invertera laplacetransformer med
inversionsformeln.

Analysera begrepp som stabilitet och kausalitet hos lineära system via
analyticitetsegenskaperna hos systemets överföringsfunktion.
Förkunskaper:
TATM18 Linjär Algebra, TATM72 Analys A, TATM73 Analys B och TATM57 Komplex
analys eller motsvarande.
Organisation:
Undervisningen är organiserad i 14 föreläsningar och 20 lektioner och avslutas med en skriftlig
tentamen. Ytterligare detaljer finns på kursens www-sida:
http://www.mai.liu.se/~kuhan/kurser/TATA20/
Kursinnehåll:
Fourierserier. Ortogonalitet. Bessels olikhet. Fullständighet. Konvergensbegrepp och -satser.
Räkneregler. Faltningsformler. Parsevals formel. Fouriertransform. Inversionsformeln.
Distributioner, speciellt diracdistributionen och dess derivator, samt transformer av dessa.
Laplacetransform. Konvergensområde. Inversionsformeln. Tillämpningar inom teknik och
naturvetenskap.
Kurslitteratur:
Föreläsningskompendium med övningsexempel som kan kompletteras med någon bok enl.
litteraturlistan på kurshemsidan.
Examination:
TEN1
En skriftlig tentamen (U,3,4,5)
5
p.
Uppgifterna på tentamen testar hur väl studenten uppfyller kursens mål.
För godkänt betyg kan brister i uppfyllande av vissa delar av målen i någon
28
mån kompenseras med ett djupare kunnande inom andra delar.
Undervisningsspråk är Svenska.
Institution: MAI.
Studierektor: Arne Enqvist
Examinator: Kurt Hansson
Kurshemsida: http://www.mai.liu.se/~kuhan/kurser/TATA20/
Ansvarig utbildningsnämnd: UNY
Matris som beskriver vilka kunskaper och färdigheter från CDIO Syllabus som berörs
i kursen. För varje markering kan en utförligare koppling till underrubriker i CDIO
Syllabus göras.
Använda
Undervisa
Introducera
TATA20 Fourieranalys
Grundläggande kunskaper i ma- o
1.1 naturämnen
1.2 Grundläggande kunskaper i teknikämnen
1.3 Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen
2.1 Ingenjörsmässigt tänkande o problemlösning
2.2 Experimenterande o kunskapsbildning
2.3 Systemtänkande
2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt
2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt
3.1 Förmåga att arbeta i grupp
3.2 Förmåga att kommunicera
Förmåga att kommunicera på främmande
3.3 språk
4.1 Samhälleliga villkor
4.2 Företags och affärsmässiga villkor
4.3 Att planera system
4.4 Att utveckla system
4.5 Att realisera system
4.6 Att ta i drift och använda
I U A
Kommentar
X Matematisk analys, linjär algebra, komplex analys
X X Problemformulering, modellering, uppskattning
X X Kritiskt och kreativt tänkande, livslångt lärande
X Matematisk kommunikation
29
BILAGA1
CDIO Syllabus
1
MATEMATISKA, NATURVETENSKAPLIGA OCH TEKNIKVETENSKAPLIGA
KUNSKAPER
1.1. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA
ÄMNEN
1.2. KUNSKAPER I TEKNIKVETENSKAPLIGA ÄMNEN
1.3. FÖRDJUPADE KUNSKAPER I NÅGOT/NÅGRA TILLÄMPADE ÄMNEN
2
3
INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1. INGENJÖRSMÄSSIGT TÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSANDE
2.1.1. Problemidentifiering och-formulering
2.1.2. Modellering
2.1.3. Kvantitativa och kvalitativa uppskattningar
2.1.4. Analys med hänsyn till osäkerheter och risker
2.1.5. Slutsatser och rekommendationer
2.2. EXPERIMENTERANDE OCH KUNSKAPSBILDNING
2.2.1. Hypotesformulering
2.2.2. Informationskompetens
2.2.3. Experimentell metodik
2.2.4. Hypotesprövning
2.3. SYSTEMTÄNKANDE
2.3.1. Helhetstänkande
2.3.2. Interaktion och framträdande egenskaper hos system
2.3.3. Prioritering och fokusering
2.3.4. Kompromisser och avvägningar i val av lösningar
2.4. INDIVIDUELLA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.4.1. Initiativförmåga och risktagande
2.4.2. Uthållighet och anpassningsförmåga
2.4.3. Kreativt tänkande
2.4.4. Kritiskt tänkande
2.4.5. Självkännedom
2.4.6. Nyfikenhet och livslångt lärande
2.4.7. Planering av tid och resurser
2.5. PROFESSIONELLA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.5.1. Yrkesetik, integritet, ansvar och pålitlighet
2.5.2. Professionellt uppträdande
2.5.3. Aktiv karriärplanering
2.5.4. Att hålla sig à jour med professionens utveckling
FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1. ATT ARBETA I GRUPP
3.1.1. Att skapa effektiva grupper
3.1.2. Grupparbete
3.1.3. Grupputveckling
3.1.4. Ledarskap
3.1.5. Gruppsammansättning
30
3.2. ATT KOMMUNICERA
3.2.1. Kommunikationsstrategi
3.2.2. Budskapets struktur
3.2.3. Skriftlig framställning
3.2.4. Multimedia och elektronisk kommunikation
3.2.5. Grafisk kommunikation
3.2.6. Muntlig framställning
3.3. ATT KOMMUNICERA PÅ FRÄMMANDE SPRÅK
3.3.1. Engelska
3.3.2. Språk i länder av regionalt industriellt intresse
3.3.3. Andra språk
4
PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA SYSTEM
MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1. SAMHÄLLELIGA VILLKOR
4.1.1. Ingenjörens roll och ansvar
4.1.2. Teknikens roll i samhället
4.1.3. Samhällets regelverk
4.1.4. Historiska perspektiv och kulturella sammanhang
4.1.5. Aktuella frågor och värderingar
4.1.6. Utvecklande av ett globalt perspektiv
4.2. FÖRETAGS- OCH AFFÄRSMÄSSIGA VILLKOR
4.2.1. Förståelse för olika affärskulturer
4.2.2. Planering, strategier och mål för affärsverksamhet
4.2.3. Teknikbaserat entreprenörskap
4.2.4. Att arbeta framgångsrikt i en organisation
4.3. ATT PLANERA SYSTEM
4.3.1. Att specificera systemmål och -krav
4.3.2. Att definiera systemets funktion, koncept och arkitektur
4.3.3. Att modellera system och att säkerställa måluppfyllelse
4.3.4. Ledning av utvecklingsprojekt
4.4. ATT UTVECKLA SYSTEM
4.4.1. Konstruktionsprocessen
4.4.2. Konstruktionsprocessens faser och metodik
4.4.3. Kunskapsanvändning vid konstruktion
4.4.4. Disciplinär konstruktion (inom ett teknikområde, t.ex. hydraulikkonstruktion)
4.4.5. Multidisciplinär konstruktion
4.4.6. Konstruktion med hänsyn till multipla, motstridiga mål
4.5. ATT REALISERA SYSTEM
4.5.1. Uformning av realiseringsprocessen
4.5.2. Tillverkning av hårdvara
4.5.3. Implementering av mjukvara
4.5.4. Integration av mjuk- och hårdvara
4.5.5. Test, verifiering, validering och certifiering
4.5.6. Ledning av realiseringsprocessen
4.6. ATT TA I DRIFT OCH ANVÄNDA
4.6.1. Att utforma och optimera driften
4.6.2. Utbildning för drift
4.6.3. Systemunderhåll
4.6.4. Systemförbättring och -utveckling
4.6.5. Systemavveckling
4.6.6. Driftledning
31
BILAGA 2
(Anna Nordling, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
2005-08-30)
Dublindeskriptorerna
Förväntade studieresultat – skillnader mellan de tre nivåerna
Nivå A. Kunskap och förståelse/insikter
1. kandidat som stöds av avancerade läroböcker/handböcker med några
perspektiv hämtade från forskningsfronten inom kunskapsområdet
2. magister/master som tillhandahåller en plattform för eller möjlighet till
originalitet i utvecklandet av eller användningen av idéer, ofta i ett
forskningssammanhang
3. doktor som omfattar en systematisk förståelse av sitt kunskapsområde och
bemästrar områdets forskningsmetoder
Nivå B. Tillämpning av kunskap och förståelse
1. kandidat förväntas kunna tänka ut och ge stöd åt argument
2. magister/master förvärvat problemlösningskompetens i nya eller okända s
ammanhang inom bredare (eller mångvetenskapliga) kontexter
3. doktor förvärvat förmåga att tänka ut/formulera planera, genomföra och
nyttiggöra en betydande forskningsprocess med vetenskaplig integritet
Nivå C. Förmåga att göra bedömningar
1. kandidat som innebär att samla och tolka relevanta data
2. magister/master som visar förmåga att integrera kunskap och hantera
komplexitet samt kunna formulera bedömningar baserade på ofullständiga
data
3. doktor som bygger på kritisk analys, värdering och syntes av nya och
komplexa idéer
Nivå D. Förmåga att kommunicera
1. kandidat information, idéer, problem och lösningar
2. magister/master sina slutsatser och den underliggande kunskapen och
logiska grunden (begränsad räckvidd) för specialister och i ämnesområden
inte insatta åhörare (monolog)
3. doktor med kolleger, det större vetenskapssamhället och med samhället i
övrigt (dialog) om de egna expertområdena (stor räckvidd)
Nivå E. Studiefärdigheter
1. kandidat förväntas ha utvecklat sådana färdigheter som krävs för att studera
vidare med en hög grad av självständighet
2. magister/master förväntas ha utvecklat förmåga att studera på ett i stort sett
självstyrt eller självständigt sätt
3. doktor förväntas vara i stånd att främja, inom akademiska och
professionella sammanhang, tekniskt, socialt eller kulturellt framåtskridande
32
BILAGA 3
(Verb hämtade från existerande kursplaner samt från Blooms taxonomi)
SOLO
1
CDIO 1.x
Återge fakta
CDIO 2.x
Återge fakta
CDIO 3.x
Återge fakta
CDIO 4.x
Återge fakta
2
lista, citera,
beskriva, definiera
redovisa
förklara,
exemplifiera,
analysera, redogöra
för,
sammanfatta
kunskap
beräkna
söka
information,
identifiera
analysera,
förklara
Använda, utföra
exemplifiera,
söka information,
citera, beskriva
söka information,
beskriva, identifiera
analysera, kartlägga
4
modellera, beräkna,
lösa implementera,
härleda, prediktera,
tillämpa, lösa,
tillämpa, välja
metod eller lösning,
optimera
demonstrera , visa
modellera,
uppskatta, ta
initiativ,
tillämpa,
använda
relatera,
separera
omsätta
5
värdera, bevisa,
verifiera,
strukturera
generalisera
bedöma, dra
slutsatser,
värdera
information,
planera och
prioritera,
verifiera,
reflektera,
kritisera
avgöra
kreativ,
självständig
använda
avancerade…
tillämpa teorier
/ sätta teorier i
sammanhang
följa överenskomna
regler, utföra
överenskommen
uppgift, sammanfatta
information, förklara,
kommunicera enligt
angivna förutsättningar
Argumentera, försvara
ta initiativ, utföra flera
överenskomna
uppgifter parallellt,
delta i utformning av
gemensamma regler,
hantera konflikter,
strukturera och
presentera information,
välja form och metod
för kommunikation
leda, planera, utvärdera,
reflektera,
kommunicera i nya
sammanhang,
argumentera, kritisera,
motivera och inspirera
3
konstruera, beräkna,
modellera, implementera,
förutse, lösa, tillämpa,
optimera
demonstrera , visa
motivera
planera, specificera,
integrera, syntetisera,
utvärdera, reflektera, ha
perspektiv, verifiera
bedöma
följa upp-modifiera
33
Bilaga 4. Förslag till examensbeskrivning för civilingenjörsexamen
(dnr U2006/2478/UH)
Kunskap och förståelse
För civilingenjörsexamen skall studenten:
 Visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
civilingenjör.
 Visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess
beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.
 Visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper
i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom
vissa delar av området.
Färdighet och förmåga
För civilingenjörsexamen skall studenten:
 Visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera,
formulera och hantera komplexa frågeställningar, analysera och kritiskt
utvärdera olika tekniska lösningar samt delta i forsknings- och
utvecklingsarbete och därmed bidra till kunskapsutvecklingen.
 Visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga
att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden, även med
utgångspunkt i begränsad information.
 Visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade
uppgifter inom givna ramar.
 Visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med
hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för
hållbar utveckling.
 Visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt
och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser, och den kunskap
och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika
målgrupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För civilingenjörsexamen skall studenten:
 Visa förmåga att göra en bedömning med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetande om etiska aspekter på
forsknings- och utvecklingsarbete.
 Visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och
människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala, ekonomiska och
miljömässiga aspekter.
 Visa insikt om och förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika
sammansättning.
 Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att
fortlöpande utveckla sin färdighet och förmåga.
34
BILAGA 5 Kursplanemall
År : 2007
Kurskod
Kursnamn svenska, högskolepoäng (=gamla poäng x 1,5)
/Kursnamn engelska/
För: Utbildningsprogram, frist kurs etc.
Prel. schemalagd tid:x timmar
Rek. självstudietid:x timmar
Utbildningsområde:
Ämnesgrupp:
Nivå ( avancerad eller grundläggande)
Mål: (Förväntade läranderesultat)
inklusive koppling till programmets mål
Förkunskaper:
Påbyggnadskurser
Organisation:
Kursinnehåll:
Inklusive hållbar tillämpning
Länk till CDIO-matris kan kopplas till rubriken
Kurslitteratur:
Examination:
Provkod
1 p. Betygsskala (U, G) alt. (U-3, 4, 5)
Textfält
Hur examinationen genomförs, tröskelkriterier etc….
Undervisningsspråk är
Institution: .
Studierektor:
Examinator:
Kurshemsida:
Ansvarig utbildningsnämnd:
Senast ändrad: xx/xx/xx
På en länk till kursplanen kan finnas diverse information som tex uppgifter om
kursutvärdering, hur man överklagar, hur man får kursbevis mm
Dessutom behövs dolda fält för särartslokal
35
Bilaga 6 Enligt Kristina Edstöm. Learning Lab, KTH
Kursens roll i programmet
Målet med dagens övning är att komma fram till en helhetssyn på programmet. Vi använder Svart lådametoden som utvecklats för Farkostteknikprogrammet på KTH och genomförts på flera olika
civilingenjörprogram.
Förbered dig genom att fundera på vilka förkunskaper din kurs kräver och i vilka kurser på programmet
som dessa förkunskaper ges. Fundera också på och vilka efterkunskaper din kurs ger(se figur).




Efterkunskaper är ju desamma som kursens mål. Ange också för vilka kommande kurser
efterkunskaperna utgör förkunskaper. Exempel på efterkunskap: Efter kursen kan studenten
beräkna arbetet utfört av en ideal gas under reversibla och isoterma eller adiabatiska processer.
Detta är viktiga förkunskaper till kursen si och så...
Glöm inte målen för CDIO-färdigheter, som muntlig och skriftlig kommunikation, teamwork etc,
om det ingår sådana i kursen.
Det nya är att använda samma format (learning outcomes) för att beskriva förkunskaperna.
Presentera alltså förkunskaperna på samma sätt som vi använder när vi formulerar mål: vad är det
studenten ska kunna göra när de kommer till din kurs? Undvik uttryck för inre tillstånd som
”förstå”, ”känna till” etc. Använd aktiva verb som förklara, motivera, redogöra för, ge exempel på,
lösa, visa, ange, välja, avgöra...
Observera: I den här övningen ligger fokus uteslutande på gränssnittet gentemot andra kurser,
kurserna i sig betraktar vi som svarta lådor.
36
Bilaga 7 Utdrag ur proposition ”Ny värld-ny högskola” 2004/05:162
Mål för kurser
Förväntade studieresultat (learning outcomes) är ett centralt begrepp inom
högskolepedagogiken och ett nyckelbegrepp inom Bologna-processen. Begreppet
förväntade studieresultat används på alla nivåer, från de beskrivningar av varje nivå
som fastslagits inom ramen för Bolognasamarbetet till enskilda kurser. Till stor del
handlar det om att övergå från ett lärarcentrerat till ett studentcentrerat och
målorienterat pedagogiskt synsätt. Den grundläggande principen är i korthet att
planeringen av kurser och utbildningar skall ske utifrån beskrivningar av de
kunskaper som studenterna förväntas ha tillägnat sig vid slutet av kursen eller
utbildningen. Kunskap innefattar i det här sammanhanget flera olika kunskapsformer,
såsom faktakunskaper, förståelse, förtrogenhet och färdigheter.
Det är regeringens bedömning att lärosätena bör ange mål som beskriver
studentens förväntade studieresultat vid avslutad kurs för samtliga kurser på
grundnivå och avancerad nivå. Det bör ankomma på regeringen att meddela
bestämmelser om detta.
Genom att formulera mål för varje kurs tydliggörs vilka kunskaper varje
student förväntas ha vid slutet av kursen för att bli godkänd. De beskrivningar i
högskolelagen som föreslås för utbildning på grundnivå respektive avancerad nivå bör
enligt regeringens bedömning avspeglas i målen för kurser som tillhör grundnivå
respektive avancerad nivå. Detta innebär att det är målen för varje kurs som bör
avgöra kursens nivåtillhörighet. Därmed bör inte en kurs kunna tillhöra flera nivåer.
Huruvida en utbildning till en examen på grundnivå kan innehålla någon kurs på
avancerad nivå och vice versa är något som lärosätena själva bör få avgöra med
utgångspunkt i de krav som ställs upp i examensbeskrivningarna. Som framgår av
regeringens överväganden i avsnitt 8.5 angående tillträdesbestämmelserna för
utbildning på forskarnivå och i avsnitt 6.8 om studietiden för doktorsexamen bör
kurser på avancerad nivå kunna ingå även i utbildning på forskarnivå.
37
BILAGA 8 , Johan Malmqvist, Chalmers
Examensordnin
gens mål
CDIO-målförteckningen
4.6 Ta i drift, använda,
underhålla och avveckla
4.5 Implementera/realisera
4.4 Utveckla
4.3 dentifiera behov och
planering utveckling
4.2 Företags- och
affärsmässiga villkor
4.1 Samhälleliga villkor
3.3 Kommunikation på
främmande språk
4
Behov
sidenti
fiering
,
3.2 Kommmunikation
3.1 Förmåga att arbeta i grupp
2.5 Professionella färdigheter
& förhållningssätt
2.4 Individuella färdigheter
och förhållningssätt
2.3 Systemtänkande
3
Förmå
ga att
arbeta
i
2.2 Experimenterande och
kunskapsbildning
2.1 Ingenjörsmässigt
tänkande och problemösning
1.3 Fördjupade kunskaper i
något/några ämne
2
Individ
uella
och
yrkes
1.2 Teknikvetenskap
Programsyfte
1.1 Matematik och
naturvetenskap
1
Mate
matisk
a,
natur-
Kunskap och förståelse Visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör
X X X X X X X X X X X X X X X X X X
Visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet
samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
Visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet matematik och naturvetenskap
som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området
Färdighet och förmåga
X X X X
X X X X
Visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera
komplexa frågeställningar, analysera och kritiskt utvärdera tekniska lösningar samt delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till
X X X X
Visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera,
simulera, förutsäga samt utvärdera skeenden, även med utgångspunkt i begränsad information
X X X X
Visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna
ramar
Visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors
förutsättningar och behov och samhällets mål för hållbar utveckling
X X
X
X
X X X X X X
Visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart
redogöra för och diskutera sina slutsatser, och den kunskap och de argument som ligger till grund
för dessa, i dialog med olika målgrupper
Värderingsförmåga och Visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete
förhållningssätt
Visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar
för hur den används, inbegripet sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter
X X
X
X X
X
X
X X
X X
Visa insikt om och förmåga till lagarbeteoch samverkan i grupper med olika sammansättning
X
Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
färdighet och förmåga
X
X X
38