Historia 04
*Autonomi och självständighet(1809-1917)
-1809-1863(reaktionens och byråkratins tid)
-1863-99(konstitutionell tid)
-1899-1917(förryskningstiden)
*1800-talet lade grunden för ett självständigt
Finland
Orsaker: 1.Andlig mogenhet
2.Politisk mogenhet
3.Materiella förutsättningar
4.Rysk förtryckningspolitik
*1917 den 6 december blir Finland självständigt
*1918 har vi ett blodigt inbördeskrig mellan röda
och vita
*Mellankrigstiden då bl.a ytterlighetsrörelser
uppstår
*Vinterkriget,Fortsättningskriget,Lapplandskriget
*Välfärdsstaten Finland
1809-1815
*Lantdagen i Borgå 1809 är händelsen då Finland
blir ett autonomt(inre självstyre) storfurstendöme.
-Alexander I (1809-25) gav en
regentförsäkran(försäkran om självstyre).
-Som styrelseform i landet fick vi följande:
En rysk generalguvernör i Finland vars uppgift
var att övervaka det finländska folket. Dessutom
inrättades en senat som bestod av ett
justitiedepartement och ett ekonomi departement.
Vid sidan om detta fanns det ännu en prokurator.
*Det viktigaste med lantdagen 1809 för Finlands
del var att vi fick behålla vår grundlag samt fritt
välja religionen.
*Som ämbetsspråk fungerade svenskan
*Huvudstaden(tidigare Åbo) blir 1819
Helsingfors p.g.a strategiska orsaker.
Reaktionens tid(1815-1863)
*Efter 1815 blir det en mera reaktionär politik av
Alexander I.
-Orsaker: Ville ta avstånd från franska
revolutionens frihetsidéer.
-1809-1863 hålls ingen lantdag. Maktutövningen
sköts främst av kejsaren.
-En hård övervakning av medborgarna(ex.
Universiteten)
-Myntreformen 1840 som gjorde den ryska
valutan till det enda gångbara.
-Censurförordningen 1850 där finska tidskrifter
som innehåller religiöst eller ekonomiskt innehåll
är de enda som får utges.
*Den följande tsaren Nikolaj I(1825-55) är ännu
mera strikt än sin föregångare.
Den finska nationalismen
*Man betonar det egna landets språk, historia,
folkdiktning seder och bruk.
-Som galjonsfigur fungerade Henrik Gabriel
Porthan som var intresserad av Finlands historia
och geografi, språkforskning och folkdiktning.
-Inom den finska nationalismen kan man finna
två olika linjer:
1.Idealistisk och romantisk. Fosterlandskärlek
utan politiska mål.
2.Finskhetsivrare som ville förstärka finskans
ställning inom det offentliga och kulturella
livet.
*Åboromantiken(A.I Arwidsson)
”svenskar äro vi inte,ryssar vilja vi inte bli, låt oss
därför vara finnar”
*Arwidsson krävde en förbättring av finska
språkets ställning.1828 inrättats ett finskspråkigt
lektorat i finska vid Universitetet.
*Efter åboromantiken kommer lördagssällskapet
som senare blir litteratursällskapet(ex Runeberg
var medlem).
*J.L Runeberg är en av de finska nationalisterna.
Han skildrade de finska vardagslivet i boken
Bonden Paavo och Elgskyttarne. ”Fänrik Ståls
sägner ” ger en idealiserad bild av 1808-09:års
krig.
-”Vårt land” (melodin av Fredrik Pacius)
-universitetslärare och tidningsman i Helsingfors.
1837 blir han lektor i Borgå.
*Elias Lönnrot
-”Kalevala” 1835(diktade folksånger som han
samlar på sina vandringar i Finland).
-”Kanteletar” är lyriska folkdikter samt ordspråk
och gåtor.
-läkare i Kajana
-1852 blev han professor i finska
Samhällsreformer
*Det finländska samhället förändras mycket
under medlet av 1800-talet. Kommunikationerna
utvecklas ex. sjöfarten och järnvägarna. Stora
flyttningsrörelser uppstår(ex Amerika). Dessutom
uppkommer rörelser av sin tid såsom
folkskolor,kvinnofrigörelsen, arbetarrörelsen,
nykterhetsrörelsen osv.
*Man kan påstå att Finland under den senare
delen av 1800-talet övergår från ett agrarsamhälle
till ett i-samhälleDen konstitutionella tiden 1863-99
*Kännetecknas av liberalism och framsteg(ex.
Industrialisering) samt samhällsreformer.
*Partier och folkrörelser uppkommer. Grunden
för det moderna Finland läggs. Alexander
II(1855-81).
*Lantdagen börjar igen samlas(1863) efter en
paus på 50 år. Efter detta samlas den regelbundet.
Detta hänger ihop med LO 1869 där man besluter
att lantdagen skall samlas vart femte år och
senare bestäms att den skall samlas vart tredje
år.Den gamla ståndslantdagen finns dock
kvar=70% av vuxna utan rösträtt till 1906.
*Liberalismen får luft under vingarna och folket
börjar kräva ökad rösträtt samt ökad makt för
folkrepresentationen. Nya politiska partier börjar
dyka upp såsom även folkrörelser och pressen.
*Språkreskriptet introduceras 1863 av J.V
Snellman. Man besluter att jämställa finskan med
svenskan under en 20 års övergångsperiod.(i
praktiken sker det först 1902)
*Uppkomsten av språkpartier leder även till
uppkomsten av språkstrider:
1.Fennomanerna som bildade det finska partiet
vars språkrör var Suometar som senare blev Uusi
Suometar. De strävade efter ett enspråkigt finskt
Finland.Partiet splittras senare i ungfinnar och
gammalfinnar.
2.Svekomaner bildade det svenska partiet och
ville försvara svenskans ställning. Som tidning
använde man sig av Nya Pressen.
3.Det liberala partiet försökte medla mellan
svekomaner och fennomaner.”Yksi mieli
vaikkakin kaksi kieltä”
*Denna tidsperiod kännetecknas främst av olika
reformer.Reformerna behövdes eftersom Finland
övergick från att ha varit ett agrarsamhälle till ett
i-samhälle under 1860-70-talet.
Samhällstrukturen förändrades, arbetarklassen
växte fram. Det nya samhället krävde även en
höjd utbildningsnivå.
Ofärdsåren 1899-1917
*1899 februarimanifestet(finska lagar som berör
hela rikets intressen skall stiftas av kejsaren och
ryska riksrådet)0lantdagens makt reduceras
-1900 postmanifestet (endast ryska frimärken får
användas)
-1900 språkmanifestet(endast ryska får användas
)
-1901 värnpliktslag(den finska armén upplöses,
rysk värnplikt införs i Finland)
-1903 får generalguvernör Bobrikov får
diktatorisk makt för tre år.
Detta leder till en sträng censur,mötesfriheten
begränsas och övervakningen blir strängare.
*I Finland reagerar man på detta förfarande.
-Folkadress samt en kulturadress(Pro Finlandia)
för att visa vårt lands misstycke till
februarimanifestet.
*Motståndsgrupper börjar uppstå i form av
undfallenhetsmän och konstitutionella.Den första
kallades för de försiktiga medan de
konstitutionella strävar efter att göra motstånd
mot förryskningen. De konstitutionella kan
ytterligare indelas i de passiva och de aktiva.
-Undfallenhetsmännen ansåg att de var klokast att
ge efter för de ryska kraven för att rädda något av
autonomin(bestod främst av gammalfinnar och
präster)
-De konstitutionella bestod av svenskar och
ungfinnar. De ansåg att lagen var det enda
rättesnöret och därför bör olagligheter
motarbetas. Majoriteten stödde tanken om passivt
motstånd(ex värnplikts strejk).
-1904 bildas det aktiva partiet som godkände
användandet av våld. De hade kontakter med
revolutionära organisationer i Ryssland.
-1904 skjuter Eugen Schauman Bobrikov.
(tillhörde ingen politisk gruppering)
-Efter detta dåd förs en likadan politik som förut
trots en ny generalguvernör.
*Som de främsta orsakerna till förryskningen ses
följande
1.Europas förändrade storpolitiska situation
(Bismarck/Wilhelm II hade byggt upp ett starkt
Tyskland).
2.Stormakternas kamp om kolonierna.
Ryssland stärkte sitt grepp om randstaterna i väst
eftersom de inte ansågs pålitliga(Polen, baltiska
staterna och Finland).
3.Ryssland var rädd för angrepp via Finland
4.Nationalismen blir stark i Ryssland under
senare delen av 1800-t.
5.Olikheterna mellan Ryssland och Finland var
för skarpa och de bör rättas till(språk,
mynt,frimärken, tullformaliteter).
1905-1908(mellanperiod)
*Denna tidsperiod utmärkas av reducerade
förtryckningsåtgärder från ryskt håll.Delvis
hänger det ihop med generalstrejken i Finland
1905 då alla samhällets olika delar står stilla.
Ekonomin avtrubbas och en stagnation uppstår.
*LO 1906 hänger också ihop med den avtrubbade
förtryckningen. Finlands samhällsordning blir nu
plötsligt väldigt modern och demokratisk(även
kvinnor får rösta ). Man väljer en
enkammarlantdag vilket var ovanligt för denna
tidsperiod. Orsaken var att man ville ha en
lantdag som representerar hela folket.200
ledamöter som valdes genom allmänna, direkta
och proportionella val för tre år.
Förtrycksperiod 2 1908-1917
*Den gamla senaten med Mechelin i spetsen
avgår och man tillsätter en ny generalguvernör
Frans A. Seyn som var en nationalist i likhet med
Bobrikoff.
*1908 fick det ryska ministerrådet rätt att granska
de finländska ärenden som skulle föredras för
kejsaren.
*1910 beslöt man att finska rikslagar skulle
stiftas av kejsaren och riksduman=autonomin är i
praktiken upphävd.
*1912 likställighetslag= ryska undersåtar får
samma rättigheter som finländarna
*Ryskan blir ämbetsspråk.
*Lotsväsendet övertas av ryska myndigheter
*1914 krigstillstånd i Finland.Detta p.g.a att
Finland är inblandad i IVK via Ryssland.
*Samma år introducerades ett nytt
förryskningsprogram som skulle ha utplånat vår
autonomi om det hade förverkigats.
*Under denna tidsperiod finner man en bättre
samarbetsvilja från finskt håll.Det förekommer
också en större enighet med P.E Svinhufvud i
spetsen.
*Det förekom en slags nyaktivism i Finland.
Detta kom till uttryck i bl.a jägarutbildning som
gick av stapeln iTyskland
(Pfadfinder=scoutledarkurs)
Händelserna under 1917
*Ryska militära motgångar i IVK samt en allmän
krigströtthet leder till den s.k marsrevolutionen i
St. Petersburg. Nikolaj II abdikerar och makten
övertas av en tillfällig regering(Kerenskij).
*I Finland avspeglas detta som myterirörelser
bland ryska trupper,Seyn fängslas och
polisväsendet upplöses.
*Marsmanifestet=alla förryskningsåtgärder tas
tillbaka f.o.m 1899.
*En tillfällig regering återställer Finlands
autonoma ställning(Svinhufvud blir ny
prokurator)
*I Finland förekommer en ovisshet beträffande de
nya makthavarna i Ryssland.Tanken om att göra
sig fri från Ryssland blir starkare.
*18 juli 1917 maktlag I(lantdagen har högsta
makt i inrikespolitiska frågor).Men Kerenskij
godkänner ej maktlagen och det blir nyval i
Finland. Finland får nu en lantdag med borgerlig
majoritet i oktober.
*Året präglas av oroligheter(demonstrationer,
srejker, våldsdåd, folkförsörjningsproblem,
arbetslöshet.
*Även motsättningar mellan
borgerliga(skyddskåren) och socialister(röda
garden) förekommer.
*7 november övertar bolsjevikerna makten i
Ryssland under Lenins
ledning(novemberrevolutionen).
*En ny maktlag, maktlag II träder i kraft i Finland
i november. Denna kan ses ungefär som en
självständighetsförklaring.
*Den borgerliga senaten med Svinhufvud i
spetsen tar upp självständighetsfrågan för
lantdagen. Lantdagen godkänner den 6 december.
*Socialisterna ville även förhandla med Ryssland
men detta avslås.
*Den 4 jan 1918 godkänner folkkomisariernas
råd Finlands självständighet.Sedan följer övrigas
erkännande såsom Frankrike, Tyskland,
Österrike-Ungern.
*USA och England avvaktar och erkänner först
1919.
1918-års inbördeskrig
*Orsaker: Tilltagande oro samt laglöshet i
samhället, sossarna är missnöjda med
valnederlaget(borgerlig senat)
-Sossarna var dessutom splittrade:
1.moderata(revisionister,tammerforsare) ville
fortsätta på den parlamentariska linjen
2.broholmisterna(radikala)
*Den 12 januari 1918 tar broholmisterna över.
*25 januari förklarades skyddskårerna vara
regeringstrupper vilket de röda uppfattade
som krigsförklaring
*Inbördeskriget varade från 28 jan-16maj
*Vasasenaten vs. Finlands folkkommisariat
*Den vita sidan var överlägsen beträffande
utbildat befäl
*Avgörande slag vid Hangö och Lovisa samt
Tammerfors. De vita får hjälp av tyskarna.
*De vitas intåg i H:fors avslutar kriget.
*Efter kriget förekommer stora
inrikespolitiska problem. T.ex frågan om
statsskicket samt uppkomsten av
ytterlighetsrörelser på 1920-t.
Monarki eller republik
*Före kriget 1918 ville man införa republik. Det
blir dock en tvist mellan borgarna beträffande
statsskicket. När Svinhufvud blir vald till
riksföreståndare(monarkist) samt
Paasikivi(monarkist) till ordförande i senaten
förändras synen.Monarkisterna hänvisar till
händelserna under 1918 dvs att Finland inte är
moget för ett republikanskt statsskick.
*I juni 1918 avges ett nytt lagförslag om
statsskicket och Finland blir en monarki.
Friedrich Karl av Hessen är kung mellan oktoberdecember 1918.
*Trots att majoriteten av det finska folket är
republikanskt sinnade väljer man en tysk prins till
kung.
*I utlandet ogillades detta(Frankrike tar tillbaka
erkännande av vår självständighet.)
*Efter den tyska kapitulationen avgår både
Svinhufvud och Friedrich Karl och Mannerheim
blir riksföreståndare.
*Efter detta tar republikanerna över och vi får en
republikansk regeringsform 1919.
*RF 1919 bestod av en stark presidentmakt samt
en koncentrering av makten till lantdagen.
-Lantdagen blir nu riksdagen
-Senaten med avdelningar blir statsråd med
ministerier.
*Finlands första president blir K.J
Ståhlberg(1919-25)
*Det förekommer många viktiga reformer under
Såhlbergs tid.
-Lagar som gav torpare och övrig befolkning
jord(torparlagen och kolonisationslagen)
-Skattesystemet förnyas
-Religionsfrihetslag 1921,värnpliktslag 1922
-Skyddskårerna fungerade på frivillig basis
stödda av Lotta Svärd
-allmän läroplikt införs
-äktenskapslag
-finskans och svenskan blir republikens
nationalspråk
*Den politiska vänstern delas efter inbördeskriget
i socialdemokrater och moderata
socialdemokrater(den senare strävade efter ett
socialistiskt samhälle).
*Radikala socialister grundar 1918 Finlands
kommunistiska parti som var marxistiskt.
-Kommunistlagarna som kom 1930 ledde till att
soc.dem partiet var det enda vänsterpartiet t.o.m
1945.
*Under 1930-t dyker *högerradikala partier upp,
ex IKL (*antidemokratiska och
antikommunistiska)
*Relander som blev president 1925 får ej bukt
med högerradikalismen vilket leder till
demokratins kris i Finland.
-Orsaker till detta är följande:
1.De högerradikala ogillade kommunisternas
verksamhet
2.Den ökade högerradikalismen i Europa
3.Den ekonomiska krisen 1929
*Lapporörelsen var en högerradikal grupp
som var starkast 1929-1932.
-Ledaren hette Vihtori Kosola
-Rörelsen hade en ”lappolag”=alla politiska
medel ansågs som tillåtna för att trygga det
borgerliga Finland.
-De krävde kraftiga tag mot kommunisterna
och parlamentarismen uppfattades som en
svaghet
-Rörelsen var bondebetonad
-Rörelsen sysslade med misshandel och
”skjutsningar”(muilutus).
-De idkade massangivelse
-Rörelsens ”bondetåg” 1930 ledde till de s.k
kommunistlagarna.
-Efter detta vände man sig mot sossarna
-1932 Mäntsäläupproret (försökte få
statsmakten att ingripa mot sossarna) men det
blev ett fiasko. Efter detta upphörde rörelsens
verksamhet.
*Även studentorganisationen AKS var en
högerradikal grupp.
*I början av 1930-t uppkom även
kristidsrörelser p.g.a den ekonomiska
depressionen
*För att säkra tryggheten tog man i kraft nya
lagar. Republikens skyddslag,bluslagen(som
förbjöd politiska blusar), flagglagen(endast
blåvita korsflaggan accepterades) och
uppviglingslagen(fick ej nedsätta
riksdagens,regeringens eller övriga
myndigheters anseende).
Utrikespolitiken för det självständiga Finland
*Finland förde en randstatspolitik i början av 20talet.
*Under följande decennium blev den mera
nordiskt inriktad. Man började även föra en
neutralitetspolitik(för att undvika
stormaktskonflikter)
*Förhållandet till Sovjet:
-I östkarelen försegick en frihetskamp mellan
finnar och bolsjevikregimen, detta ledde till att
den östkarelska frågan blev oklar.
-Freden i Dorpat 1920 då Finland fick Petsamo
beteckandes som en skamfred inom
högerkretsar(AKS).
-Förhållandet till vår östra granne förblev kyligt
under hela mellankrigstiden men 1932 ingick
Finland och Sovjet ett icke-angreppsavtal.
Språkstrid och storfinskhet(1920-30-talet)
*Under mellankrigstiden framträder starka
nationalistiska strömningar(inom de borgerliga
kretsarna).Dessa hade både inrikespolitiska och
utrikespolitiska mål.
-Äktfinskhetsrörelsen bestod av bl.a
Suomalaisuuden Liitto och Aitosuomalaisuuden
Liitto.De krävde att det offentliga livet skulle
vara enspråkigt finskt och ville inskränka svenska
språkets rättigheter.
-Universitetsstrid på 1920-talet om
universitetsspråket. I slutet av 30-talet tonades
striden ner och under vinterkriget förekom det en
språkfred.
-AKS drömde om ett Storfinland
*Ålandsfrågan gick het på 1920-talet.
-En folkrörelse på öriket ville ansluta sig till
Sverige varav en adress på 7000 personer
uppstod.Man överlämnade adressen till Gustav V
men tvisten förflyttades till NF som 1921
avgjorde tvisten till Finlands fördel(Åland fick
förbli svenskt och blev en demilitariserad zon)
*1920 gick Finland med i NF.
*Under mellankrigstiden förde Finland en
neutralitetsinriktad politik och hade goda
relationer till de västliga demokratierna.
Bakgrunden till vinterkriget
*Under slutet av 1930-talet började man i
nordeuropa bli orolig för Hitlers frammarsch
*23 augusti ingår Sovjet och Tyskland en
nonaggressionspakt(Ribbentrop-Molotov).I det
hemliga tilläggsprotokollet säger man att
Tyskland får västra Polen medan Sovjet får den
östra halvan+baltstaterna+Finland
*I Moskva fruktar man ett tyskt angrepp via
Finland. Sovjet vill därför arrendera öar i Finska
viken men lyckas ej.
*Efter många misslyckade förhandlingar avbryts
de i november. I slutet av november beskyller
Moskva Finland för militär provokation vid
karelska näset(Mainilaskotten)
-Den 30 november 1939 utbryter vinterkriget.
Vinterkriget 1939-40
*Förhandlingar i Moskva 5 oktober 1939.
-Finland går ej med på de ryska kraven (utöar i
finska viken samt Hangö).Detta leder till att
förhandlingarna avbryts i november.
-Sedan beskylls Finland i slutet av november för
militär provokation på karelska näset(som senare
visats vara en rysk intrig)
*Armén mobiliseras efter att förhandlingarna
inleds framförallt vid karelska näset.
*De ryska trupperna består av ca 500 000 man(i
början av kriget)
*Som huvudförsvarslinje fungerade för Finland
del Mannerheimlinjen
*Teerijokiregering(tillsatt av ryssarna)
*Ryssarna räknade med krigsoperationer som
skulle räcka några veckor men finnarna står på
sig.
*Ett förnyat angrepp i februari på karelska
näset(vår ammunition är slut och armén
utmattad).Nu finns ej längre förutsättningar för
ett fortsatt krig.
*Den 12 mars dikteras krigsvillkoren i Moskva
och följande dag är kriget slut.
*Gränsen liknade Nystadsfreden(1721)
*Sträng ransonering av livsmedel redan 1939
*Finlands situation är problematisk efter
kriget.Finland är omgiven av ryska och tyska
trupper.
*Spänt förhållande till Ryssland eftersom man är
rädd för en likadan utveckling som i Baltstaterna.
*Finland börjar sakta men säkert söka stöd i
Tyskland.
-På hösten 1940 börjar tyskarna sälja vapen till
Finland och tyska permitentter tillåts resa genom
Finland.
*Kallio avgår på hösten 1940 och efterträds av
Risto Ryti.
*22 juni 1941 inleder Tyskland det ryska
fälttåget. Hitler säger att Finland är troget
Tyskland. Den 25 juni bombarderar ryssarna
finska städer.
-Fortsättningskriget har börjat(1941-44).
Fortsättningskriget 1941-44
*Den finska armén var bättre utrustad nu och
dessutom var den ryska armén upptagen av
kampen mot tyskarna.
*Fortsättningskriget brukar delas in i tre skeden:
1.Anfallsskedet(Juli-December1941)
2.Ställningskriget (Fram till Juni 1944)
3.Reträtten (ledde till vapenstilleståndet i
september 1944)
*Under anfallsskedet återtar finnarna de områden
som man avstått från i Moskvafreden(1940)
-Man ansåg att försvaret behövde djup(detta var
orsaken till gränsöverskridningen)
*Tyskland försökte också provocera finnarna med
att angripa Leningrad
*Inrikespolitiskt är Finland situation
svår(knapphet på livsmedel,råvaror).
*På den utrikespolitiskiska fronten förekommer
också problem.Ex England förklarar vårt land
krig och USA avbryter de diplomatiska
förbindelserna.
*Under vintern 1942-43blir det uppenbart att
Tyskland kommer att förlora kriget. Finland
måste nu lösgöra sig från kriget. De första
fredsförsöken ger inte resultat.
-Det fanns problem med att dra sig ur kriget:
1.Bör få acceptabla fredsvillkor av Sovjet
2.Bör invänta en tidpunkt då Tyskland är
tillräckligt försvagat.
*I juni 1944 inleds en våldsam offensiv på
Karelska näset. Sovjet kräver kapitulation men
Tyskland utlovade hjälp om Finland fortsätter
kriget.Detta baserade sig på ett
avtal(Ribbentroppakten so msade att vi inte skall
sluta separatfred med Sovjet).Ryti avgår och
Mannerheim sluter vapenvila den 4 september
1944.
Lapplandskriget(1944-45)
*Krigsskådeplatsen är norra Finland där det
fortfarande finns ca 200 000 tyskar som började
idka den brända jordens taktik. De brände och
förstörde hela byar,städer. Krigets orsak baserar
sig på vapenstilleståndet.
*Under freden i Paris 1947 bekräftas
vapenstilleståndetsvillkor
*70 000 soldater stupade mellan 1941-45
*420 000 karelare måste igen omplaceras.