Historia 04 *Autonomi och självständighet(1809-1917) -1809-1863(reaktionens och byråkratins tid) -1863-99(konstitutionell tid) -1899-1917(förryskningstiden) *1800-talet lade grunden för ett självständigt Finland Orsaker: 1.Andlig mogenhet 2.Politisk mogenhet 3.Materiella förutsättningar 4.Rysk förtryckningspolitik *1917 den 6 december blir Finland självständigt *1918 har vi ett blodigt inbördeskrig mellan röda och vita *Mellankrigstiden då bl.a ytterlighetsrörelser uppstår *Vinterkriget,Fortsättningskriget,Lapplandskriget *Välfärdsstaten Finland 1809-1815 *Lantdagen i Borgå 1809 är händelsen då Finland blir ett autonomt(inre självstyre) storfurstendöme. -Alexander I (1809-25) gav en regentförsäkran(försäkran om självstyre). -Som styrelseform i landet fick vi följande: En rysk generalguvernör i Finland vars uppgift var att övervaka det finländska folket. Dessutom inrättades en senat som bestod av ett justitiedepartement och ett ekonomi departement. Vid sidan om detta fanns det ännu en prokurator. *Det viktigaste med lantdagen 1809 för Finlands del var att vi fick behålla vår grundlag samt fritt välja religionen. *Som ämbetsspråk fungerade svenskan *Huvudstaden(tidigare Åbo) blir 1819 Helsingfors p.g.a strategiska orsaker. Reaktionens tid(1815-1863) *Efter 1815 blir det en mera reaktionär politik av Alexander I. -Orsaker: Ville ta avstånd från franska revolutionens frihetsidéer. -1809-1863 hålls ingen lantdag. Maktutövningen sköts främst av kejsaren. -En hård övervakning av medborgarna(ex. Universiteten) -Myntreformen 1840 som gjorde den ryska valutan till det enda gångbara. -Censurförordningen 1850 där finska tidskrifter som innehåller religiöst eller ekonomiskt innehåll är de enda som får utges. *Den följande tsaren Nikolaj I(1825-55) är ännu mera strikt än sin föregångare. Den finska nationalismen *Man betonar det egna landets språk, historia, folkdiktning seder och bruk. -Som galjonsfigur fungerade Henrik Gabriel Porthan som var intresserad av Finlands historia och geografi, språkforskning och folkdiktning. -Inom den finska nationalismen kan man finna två olika linjer: 1.Idealistisk och romantisk. Fosterlandskärlek utan politiska mål. 2.Finskhetsivrare som ville förstärka finskans ställning inom det offentliga och kulturella livet. *Åboromantiken(A.I Arwidsson) ”svenskar äro vi inte,ryssar vilja vi inte bli, låt oss därför vara finnar” *Arwidsson krävde en förbättring av finska språkets ställning.1828 inrättats ett finskspråkigt lektorat i finska vid Universitetet. *Efter åboromantiken kommer lördagssällskapet som senare blir litteratursällskapet(ex Runeberg var medlem). *J.L Runeberg är en av de finska nationalisterna. Han skildrade de finska vardagslivet i boken Bonden Paavo och Elgskyttarne. ”Fänrik Ståls sägner ” ger en idealiserad bild av 1808-09:års krig. -”Vårt land” (melodin av Fredrik Pacius) -universitetslärare och tidningsman i Helsingfors. 1837 blir han lektor i Borgå. *Elias Lönnrot -”Kalevala” 1835(diktade folksånger som han samlar på sina vandringar i Finland). -”Kanteletar” är lyriska folkdikter samt ordspråk och gåtor. -läkare i Kajana -1852 blev han professor i finska Samhällsreformer *Det finländska samhället förändras mycket under medlet av 1800-talet. Kommunikationerna utvecklas ex. sjöfarten och järnvägarna. Stora flyttningsrörelser uppstår(ex Amerika). Dessutom uppkommer rörelser av sin tid såsom folkskolor,kvinnofrigörelsen, arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen osv. *Man kan påstå att Finland under den senare delen av 1800-talet övergår från ett agrarsamhälle till ett i-samhälleDen konstitutionella tiden 1863-99 *Kännetecknas av liberalism och framsteg(ex. Industrialisering) samt samhällsreformer. *Partier och folkrörelser uppkommer. Grunden för det moderna Finland läggs. Alexander II(1855-81). *Lantdagen börjar igen samlas(1863) efter en paus på 50 år. Efter detta samlas den regelbundet. Detta hänger ihop med LO 1869 där man besluter att lantdagen skall samlas vart femte år och senare bestäms att den skall samlas vart tredje år.Den gamla ståndslantdagen finns dock kvar=70% av vuxna utan rösträtt till 1906. *Liberalismen får luft under vingarna och folket börjar kräva ökad rösträtt samt ökad makt för folkrepresentationen. Nya politiska partier börjar dyka upp såsom även folkrörelser och pressen. *Språkreskriptet introduceras 1863 av J.V Snellman. Man besluter att jämställa finskan med svenskan under en 20 års övergångsperiod.(i praktiken sker det först 1902) *Uppkomsten av språkpartier leder även till uppkomsten av språkstrider: 1.Fennomanerna som bildade det finska partiet vars språkrör var Suometar som senare blev Uusi Suometar. De strävade efter ett enspråkigt finskt Finland.Partiet splittras senare i ungfinnar och gammalfinnar. 2.Svekomaner bildade det svenska partiet och ville försvara svenskans ställning. Som tidning använde man sig av Nya Pressen. 3.Det liberala partiet försökte medla mellan svekomaner och fennomaner.”Yksi mieli vaikkakin kaksi kieltä” *Denna tidsperiod kännetecknas främst av olika reformer.Reformerna behövdes eftersom Finland övergick från att ha varit ett agrarsamhälle till ett i-samhälle under 1860-70-talet. Samhällstrukturen förändrades, arbetarklassen växte fram. Det nya samhället krävde även en höjd utbildningsnivå. Ofärdsåren 1899-1917 *1899 februarimanifestet(finska lagar som berör hela rikets intressen skall stiftas av kejsaren och ryska riksrådet)0lantdagens makt reduceras -1900 postmanifestet (endast ryska frimärken får användas) -1900 språkmanifestet(endast ryska får användas ) -1901 värnpliktslag(den finska armén upplöses, rysk värnplikt införs i Finland) -1903 får generalguvernör Bobrikov får diktatorisk makt för tre år. Detta leder till en sträng censur,mötesfriheten begränsas och övervakningen blir strängare. *I Finland reagerar man på detta förfarande. -Folkadress samt en kulturadress(Pro Finlandia) för att visa vårt lands misstycke till februarimanifestet. *Motståndsgrupper börjar uppstå i form av undfallenhetsmän och konstitutionella.Den första kallades för de försiktiga medan de konstitutionella strävar efter att göra motstånd mot förryskningen. De konstitutionella kan ytterligare indelas i de passiva och de aktiva. -Undfallenhetsmännen ansåg att de var klokast att ge efter för de ryska kraven för att rädda något av autonomin(bestod främst av gammalfinnar och präster) -De konstitutionella bestod av svenskar och ungfinnar. De ansåg att lagen var det enda rättesnöret och därför bör olagligheter motarbetas. Majoriteten stödde tanken om passivt motstånd(ex värnplikts strejk). -1904 bildas det aktiva partiet som godkände användandet av våld. De hade kontakter med revolutionära organisationer i Ryssland. -1904 skjuter Eugen Schauman Bobrikov. (tillhörde ingen politisk gruppering) -Efter detta dåd förs en likadan politik som förut trots en ny generalguvernör. *Som de främsta orsakerna till förryskningen ses följande 1.Europas förändrade storpolitiska situation (Bismarck/Wilhelm II hade byggt upp ett starkt Tyskland). 2.Stormakternas kamp om kolonierna. Ryssland stärkte sitt grepp om randstaterna i väst eftersom de inte ansågs pålitliga(Polen, baltiska staterna och Finland). 3.Ryssland var rädd för angrepp via Finland 4.Nationalismen blir stark i Ryssland under senare delen av 1800-t. 5.Olikheterna mellan Ryssland och Finland var för skarpa och de bör rättas till(språk, mynt,frimärken, tullformaliteter). 1905-1908(mellanperiod) *Denna tidsperiod utmärkas av reducerade förtryckningsåtgärder från ryskt håll.Delvis hänger det ihop med generalstrejken i Finland 1905 då alla samhällets olika delar står stilla. Ekonomin avtrubbas och en stagnation uppstår. *LO 1906 hänger också ihop med den avtrubbade förtryckningen. Finlands samhällsordning blir nu plötsligt väldigt modern och demokratisk(även kvinnor får rösta ). Man väljer en enkammarlantdag vilket var ovanligt för denna tidsperiod. Orsaken var att man ville ha en lantdag som representerar hela folket.200 ledamöter som valdes genom allmänna, direkta och proportionella val för tre år. Förtrycksperiod 2 1908-1917 *Den gamla senaten med Mechelin i spetsen avgår och man tillsätter en ny generalguvernör Frans A. Seyn som var en nationalist i likhet med Bobrikoff. *1908 fick det ryska ministerrådet rätt att granska de finländska ärenden som skulle föredras för kejsaren. *1910 beslöt man att finska rikslagar skulle stiftas av kejsaren och riksduman=autonomin är i praktiken upphävd. *1912 likställighetslag= ryska undersåtar får samma rättigheter som finländarna *Ryskan blir ämbetsspråk. *Lotsväsendet övertas av ryska myndigheter *1914 krigstillstånd i Finland.Detta p.g.a att Finland är inblandad i IVK via Ryssland. *Samma år introducerades ett nytt förryskningsprogram som skulle ha utplånat vår autonomi om det hade förverkigats. *Under denna tidsperiod finner man en bättre samarbetsvilja från finskt håll.Det förekommer också en större enighet med P.E Svinhufvud i spetsen. *Det förekom en slags nyaktivism i Finland. Detta kom till uttryck i bl.a jägarutbildning som gick av stapeln iTyskland (Pfadfinder=scoutledarkurs) Händelserna under 1917 *Ryska militära motgångar i IVK samt en allmän krigströtthet leder till den s.k marsrevolutionen i St. Petersburg. Nikolaj II abdikerar och makten övertas av en tillfällig regering(Kerenskij). *I Finland avspeglas detta som myterirörelser bland ryska trupper,Seyn fängslas och polisväsendet upplöses. *Marsmanifestet=alla förryskningsåtgärder tas tillbaka f.o.m 1899. *En tillfällig regering återställer Finlands autonoma ställning(Svinhufvud blir ny prokurator) *I Finland förekommer en ovisshet beträffande de nya makthavarna i Ryssland.Tanken om att göra sig fri från Ryssland blir starkare. *18 juli 1917 maktlag I(lantdagen har högsta makt i inrikespolitiska frågor).Men Kerenskij godkänner ej maktlagen och det blir nyval i Finland. Finland får nu en lantdag med borgerlig majoritet i oktober. *Året präglas av oroligheter(demonstrationer, srejker, våldsdåd, folkförsörjningsproblem, arbetslöshet. *Även motsättningar mellan borgerliga(skyddskåren) och socialister(röda garden) förekommer. *7 november övertar bolsjevikerna makten i Ryssland under Lenins ledning(novemberrevolutionen). *En ny maktlag, maktlag II träder i kraft i Finland i november. Denna kan ses ungefär som en självständighetsförklaring. *Den borgerliga senaten med Svinhufvud i spetsen tar upp självständighetsfrågan för lantdagen. Lantdagen godkänner den 6 december. *Socialisterna ville även förhandla med Ryssland men detta avslås. *Den 4 jan 1918 godkänner folkkomisariernas råd Finlands självständighet.Sedan följer övrigas erkännande såsom Frankrike, Tyskland, Österrike-Ungern. *USA och England avvaktar och erkänner först 1919. 1918-års inbördeskrig *Orsaker: Tilltagande oro samt laglöshet i samhället, sossarna är missnöjda med valnederlaget(borgerlig senat) -Sossarna var dessutom splittrade: 1.moderata(revisionister,tammerforsare) ville fortsätta på den parlamentariska linjen 2.broholmisterna(radikala) *Den 12 januari 1918 tar broholmisterna över. *25 januari förklarades skyddskårerna vara regeringstrupper vilket de röda uppfattade som krigsförklaring *Inbördeskriget varade från 28 jan-16maj *Vasasenaten vs. Finlands folkkommisariat *Den vita sidan var överlägsen beträffande utbildat befäl *Avgörande slag vid Hangö och Lovisa samt Tammerfors. De vita får hjälp av tyskarna. *De vitas intåg i H:fors avslutar kriget. *Efter kriget förekommer stora inrikespolitiska problem. T.ex frågan om statsskicket samt uppkomsten av ytterlighetsrörelser på 1920-t. Monarki eller republik *Före kriget 1918 ville man införa republik. Det blir dock en tvist mellan borgarna beträffande statsskicket. När Svinhufvud blir vald till riksföreståndare(monarkist) samt Paasikivi(monarkist) till ordförande i senaten förändras synen.Monarkisterna hänvisar till händelserna under 1918 dvs att Finland inte är moget för ett republikanskt statsskick. *I juni 1918 avges ett nytt lagförslag om statsskicket och Finland blir en monarki. Friedrich Karl av Hessen är kung mellan oktoberdecember 1918. *Trots att majoriteten av det finska folket är republikanskt sinnade väljer man en tysk prins till kung. *I utlandet ogillades detta(Frankrike tar tillbaka erkännande av vår självständighet.) *Efter den tyska kapitulationen avgår både Svinhufvud och Friedrich Karl och Mannerheim blir riksföreståndare. *Efter detta tar republikanerna över och vi får en republikansk regeringsform 1919. *RF 1919 bestod av en stark presidentmakt samt en koncentrering av makten till lantdagen. -Lantdagen blir nu riksdagen -Senaten med avdelningar blir statsråd med ministerier. *Finlands första president blir K.J Ståhlberg(1919-25) *Det förekommer många viktiga reformer under Såhlbergs tid. -Lagar som gav torpare och övrig befolkning jord(torparlagen och kolonisationslagen) -Skattesystemet förnyas -Religionsfrihetslag 1921,värnpliktslag 1922 -Skyddskårerna fungerade på frivillig basis stödda av Lotta Svärd -allmän läroplikt införs -äktenskapslag -finskans och svenskan blir republikens nationalspråk *Den politiska vänstern delas efter inbördeskriget i socialdemokrater och moderata socialdemokrater(den senare strävade efter ett socialistiskt samhälle). *Radikala socialister grundar 1918 Finlands kommunistiska parti som var marxistiskt. -Kommunistlagarna som kom 1930 ledde till att soc.dem partiet var det enda vänsterpartiet t.o.m 1945. *Under 1930-t dyker *högerradikala partier upp, ex IKL (*antidemokratiska och antikommunistiska) *Relander som blev president 1925 får ej bukt med högerradikalismen vilket leder till demokratins kris i Finland. -Orsaker till detta är följande: 1.De högerradikala ogillade kommunisternas verksamhet 2.Den ökade högerradikalismen i Europa 3.Den ekonomiska krisen 1929 *Lapporörelsen var en högerradikal grupp som var starkast 1929-1932. -Ledaren hette Vihtori Kosola -Rörelsen hade en ”lappolag”=alla politiska medel ansågs som tillåtna för att trygga det borgerliga Finland. -De krävde kraftiga tag mot kommunisterna och parlamentarismen uppfattades som en svaghet -Rörelsen var bondebetonad -Rörelsen sysslade med misshandel och ”skjutsningar”(muilutus). -De idkade massangivelse -Rörelsens ”bondetåg” 1930 ledde till de s.k kommunistlagarna. -Efter detta vände man sig mot sossarna -1932 Mäntsäläupproret (försökte få statsmakten att ingripa mot sossarna) men det blev ett fiasko. Efter detta upphörde rörelsens verksamhet. *Även studentorganisationen AKS var en högerradikal grupp. *I början av 1930-t uppkom även kristidsrörelser p.g.a den ekonomiska depressionen *För att säkra tryggheten tog man i kraft nya lagar. Republikens skyddslag,bluslagen(som förbjöd politiska blusar), flagglagen(endast blåvita korsflaggan accepterades) och uppviglingslagen(fick ej nedsätta riksdagens,regeringens eller övriga myndigheters anseende). Utrikespolitiken för det självständiga Finland *Finland förde en randstatspolitik i början av 20talet. *Under följande decennium blev den mera nordiskt inriktad. Man började även föra en neutralitetspolitik(för att undvika stormaktskonflikter) *Förhållandet till Sovjet: -I östkarelen försegick en frihetskamp mellan finnar och bolsjevikregimen, detta ledde till att den östkarelska frågan blev oklar. -Freden i Dorpat 1920 då Finland fick Petsamo beteckandes som en skamfred inom högerkretsar(AKS). -Förhållandet till vår östra granne förblev kyligt under hela mellankrigstiden men 1932 ingick Finland och Sovjet ett icke-angreppsavtal. Språkstrid och storfinskhet(1920-30-talet) *Under mellankrigstiden framträder starka nationalistiska strömningar(inom de borgerliga kretsarna).Dessa hade både inrikespolitiska och utrikespolitiska mål. -Äktfinskhetsrörelsen bestod av bl.a Suomalaisuuden Liitto och Aitosuomalaisuuden Liitto.De krävde att det offentliga livet skulle vara enspråkigt finskt och ville inskränka svenska språkets rättigheter. -Universitetsstrid på 1920-talet om universitetsspråket. I slutet av 30-talet tonades striden ner och under vinterkriget förekom det en språkfred. -AKS drömde om ett Storfinland *Ålandsfrågan gick het på 1920-talet. -En folkrörelse på öriket ville ansluta sig till Sverige varav en adress på 7000 personer uppstod.Man överlämnade adressen till Gustav V men tvisten förflyttades till NF som 1921 avgjorde tvisten till Finlands fördel(Åland fick förbli svenskt och blev en demilitariserad zon) *1920 gick Finland med i NF. *Under mellankrigstiden förde Finland en neutralitetsinriktad politik och hade goda relationer till de västliga demokratierna. Bakgrunden till vinterkriget *Under slutet av 1930-talet började man i nordeuropa bli orolig för Hitlers frammarsch *23 augusti ingår Sovjet och Tyskland en nonaggressionspakt(Ribbentrop-Molotov).I det hemliga tilläggsprotokollet säger man att Tyskland får västra Polen medan Sovjet får den östra halvan+baltstaterna+Finland *I Moskva fruktar man ett tyskt angrepp via Finland. Sovjet vill därför arrendera öar i Finska viken men lyckas ej. *Efter många misslyckade förhandlingar avbryts de i november. I slutet av november beskyller Moskva Finland för militär provokation vid karelska näset(Mainilaskotten) -Den 30 november 1939 utbryter vinterkriget. Vinterkriget 1939-40 *Förhandlingar i Moskva 5 oktober 1939. -Finland går ej med på de ryska kraven (utöar i finska viken samt Hangö).Detta leder till att förhandlingarna avbryts i november. -Sedan beskylls Finland i slutet av november för militär provokation på karelska näset(som senare visats vara en rysk intrig) *Armén mobiliseras efter att förhandlingarna inleds framförallt vid karelska näset. *De ryska trupperna består av ca 500 000 man(i början av kriget) *Som huvudförsvarslinje fungerade för Finland del Mannerheimlinjen *Teerijokiregering(tillsatt av ryssarna) *Ryssarna räknade med krigsoperationer som skulle räcka några veckor men finnarna står på sig. *Ett förnyat angrepp i februari på karelska näset(vår ammunition är slut och armén utmattad).Nu finns ej längre förutsättningar för ett fortsatt krig. *Den 12 mars dikteras krigsvillkoren i Moskva och följande dag är kriget slut. *Gränsen liknade Nystadsfreden(1721) *Sträng ransonering av livsmedel redan 1939 *Finlands situation är problematisk efter kriget.Finland är omgiven av ryska och tyska trupper. *Spänt förhållande till Ryssland eftersom man är rädd för en likadan utveckling som i Baltstaterna. *Finland börjar sakta men säkert söka stöd i Tyskland. -På hösten 1940 börjar tyskarna sälja vapen till Finland och tyska permitentter tillåts resa genom Finland. *Kallio avgår på hösten 1940 och efterträds av Risto Ryti. *22 juni 1941 inleder Tyskland det ryska fälttåget. Hitler säger att Finland är troget Tyskland. Den 25 juni bombarderar ryssarna finska städer. -Fortsättningskriget har börjat(1941-44). Fortsättningskriget 1941-44 *Den finska armén var bättre utrustad nu och dessutom var den ryska armén upptagen av kampen mot tyskarna. *Fortsättningskriget brukar delas in i tre skeden: 1.Anfallsskedet(Juli-December1941) 2.Ställningskriget (Fram till Juni 1944) 3.Reträtten (ledde till vapenstilleståndet i september 1944) *Under anfallsskedet återtar finnarna de områden som man avstått från i Moskvafreden(1940) -Man ansåg att försvaret behövde djup(detta var orsaken till gränsöverskridningen) *Tyskland försökte också provocera finnarna med att angripa Leningrad *Inrikespolitiskt är Finland situation svår(knapphet på livsmedel,råvaror). *På den utrikespolitiskiska fronten förekommer också problem.Ex England förklarar vårt land krig och USA avbryter de diplomatiska förbindelserna. *Under vintern 1942-43blir det uppenbart att Tyskland kommer att förlora kriget. Finland måste nu lösgöra sig från kriget. De första fredsförsöken ger inte resultat. -Det fanns problem med att dra sig ur kriget: 1.Bör få acceptabla fredsvillkor av Sovjet 2.Bör invänta en tidpunkt då Tyskland är tillräckligt försvagat. *I juni 1944 inleds en våldsam offensiv på Karelska näset. Sovjet kräver kapitulation men Tyskland utlovade hjälp om Finland fortsätter kriget.Detta baserade sig på ett avtal(Ribbentroppakten so msade att vi inte skall sluta separatfred med Sovjet).Ryti avgår och Mannerheim sluter vapenvila den 4 september 1944. Lapplandskriget(1944-45) *Krigsskådeplatsen är norra Finland där det fortfarande finns ca 200 000 tyskar som började idka den brända jordens taktik. De brände och förstörde hela byar,städer. Krigets orsak baserar sig på vapenstilleståndet. *Under freden i Paris 1947 bekräftas vapenstilleståndetsvillkor *70 000 soldater stupade mellan 1941-45 *420 000 karelare måste igen omplaceras.