Studiehandledning för
“Krutdurk Europa – arbetarrörelsen och
högerpopulismen”
En bok av Anna-Lena Lodenius och Mats Wingborg (Bilda förlag/ABF 2011)
Det här studiematerialet baserar sig på en bok som tar upp några av vår tids viktigaste och svåraste
frågor: Hur ser det ut med minoriteters rättigheter i Europa? Hur hanterar vi invandrare och
flyktingar i olika länder och vilka tankar finns kring hur de bäst ska komma in i samhället? Vilka
partier och grupper vänder sig mot invandring och flyktingmottagande och hur argumenterar de för
sin sak?
Boken mynnar ut i diskussioner kring hur vi ska tackla problemen med rasism och
främlingsfientlighet. Vilka strategier har andra valt och vad kan vi lära oss av deras erfarenheter? Hur
ska vi inom arbetarrörelsen agera för att nå bäst resultat?
Boken riktar sig speciellt till arbetarrörelsen. Författarna argumenterar för att det är särskilt viktigt
att just arbetarrörelsen tacklar dessa frågor. Högerpopulistiska partier tar väljare från
arbetarpartierna samtidigt som de bedriver högerpolitik. De står alltså för ett dubbelt hot.
Facket har en särskild roll att spela i att motverka främlingsfientlighet och rasism. Vi tar emot allt fler
arbetskraftsinvandrare, och det är viktigt att deras löner och villkor inte är radikalt sämre än på
resten av arbetsmarknaden. I dag håller vi på att få ett A- och B-lag på arbetsmarknaden vilket på sikt
riskerar att urholka möjligheten att driva fackliga krav för samtliga anställda. Facket måste stå bakom
alla anställd och får inte göra skillnad på människor beroende på deras bakgrund.
Diskussioner kring hur vi ser på andra etniska grupper och kulturer förekommer överallt, i privata
sammanhang, på jobbet och inte minst i olika studiecirklar, även de som inte alls handlar om frågor
som rör detta. Det är viktigt att den som håller i studiecirklar har tänkt igenom frågorna och kan
hantera sådana diskussioner.
Boken handlar om svåra frågor där vissa förenklingar av problematiken kan leda till lösningar som
kanske inte är förenliga med våra värderingar i arbetarrörelsen. Därför är det bra att vara förberedd.
Alla organisationer inom arbetarrörelsen har tecknat ner sin värdegrund, ta gärna fram sådana
dokument från er egen organisation och läs vad det står.
Vi har alla en viktig uppgift att behålla respekten för FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna
och allas lika värde och rättigheter. Boken ”Krutdurk Europa” är ett utmärkt underlag för att skaffa
sig mer kunskap och säkerhet i att föra olika resonemang.
Planera en studiecirkel
En studiecirkel är en demokratisk och bra form för att lära sig saker tillsammans med andra. Den är
också en ypperlig möjlighet för diskussioner som kan leda till förändringar av hur vi ser på världen
och vilken inställning vi har till viktiga frågor.
En studiecirkel består av minst tre personer som träffas regelbundet. Det är bra om gruppen inte är
för stor, helst inte större än 12 personer. 2−3 timmar per gång är lagom, kanske 3 gånger 45 minuter
med två pauser. Finns möjlighet till kaffepaus kan det i sig ge förutsättningar till ett mer informellt
samtal. Det stärker också den sociala delen i cirkeln.
Den här studiehandledningen är tänkt för 5 träffar. Skulle ni inte hinna ta upp alla frågeställningar går
det förstås bra att fokusera de frågor ni tycker känns viktigast. Ett alternativ är att samlas ytterligare
en gång och fortsätta samtalen. Det viktigaste är inte att hinna med allt utan att ni för goda samtal
som .
Alla deltar aktivt men det är bra om en person är samordnare/cirkelledare och ser till att någon av
deltagarna (bra att turas om) förbereder varje träff. Om det behövs kan cirkelledaren ta på sig att
fördela ordet och hålla ihop diskussionerna, men det är inte säkert att det är nödvändigt. En
cirkelledare är en i gruppen som inte behöver kunna mer än de andra.
Det här studiematerialet bygger framför allt på diskussionsfrågor som bygger på att deltagarna läst
vissa avsnitt av boken när de kommer.
Det är en bra idé att kontakta ABF på lokal nivå, där finns möjlighet till handledning i hur man
hanterar rollen som cirkelledare.
Första träffen
Invandring till Europa – hur ser det ut med rättigheter och hur behandlas minoriteterna?
Läsning inför träffen: Sidorna 13−46
Att diskutera:
Nationalistiska partier drömmer om att varje stat ska bestå av ett enhetligt folk. Vad skulle det
innebära om den principen skulle genomföras i Europa? Undersök frågan utifrån hur Europas
befolkning ser ut idag!
Det finns olika strategier för integration. Jämför modellerna ”den multikulturella ansatsen”, ”den
sociala medborgaransatsen” och ”den republikanska ansatsen” (sid 18). Vilken modell är att föredra?
Varför?
Vad är etnisk diskriminering? Förkommer etnisk diskriminering i Sverige? Är det ett stort problem?
(sid 23-24).
Globaliseringen av världsekonomin har skapat både vinnare och förlorare. I flera länder har
högerpopulistiska partier vuxit i industriorter med hög arbetslöshet. Hur ska vi förklara att
högerpopulistiska partier ofta vuxit på arbetarrörelsens bekostnad på dessa orter? (sid 25-28).
Vilka byggstenar är viktiga för en aktiv integrationspolitik? Diskutera en politik för delaktighet, regler
för medborgarskap, rösträtt, brobyggande, antidiskriminering etc. (sid 35-45).
Fördjupning:
Författaren Ian Buruma menar att staten inte ska bry sig om människors värderingar och religiösa
uppfattning, men däremot ska människor följa demokratiskt fattade beslut. Yttrandefriheten ger
människor rätt att uttala sig kränkande, men Buruma menar att vi som individer har en moralisk
skyldighet att uppträda måttfullt (sid 21). Diskutera Burumas hållning!
Begreppen multikulturalism, integration och assimilering är central det politiska samtalet. Samtidigt
används uttrycken på många olika sätt. Gå igenom de definitioner som finns på sidorna 31-32 och
diskutera vilka former av multikulturalism, integration och assimilering som är värda att försvara och
vilka vi bör ta avstånd ifrån!
Andra träffen
Partierna som står för ökad intolerans
Läsning inför träffen: Sidorna 47−72
Att diskutera:
Vad betyder begreppet högerpopulism? Är det ett bra begrepp eller borde vi använda något annat
ord?
Vad finns det för olika slags högerpopulistiska partier i Europa? Vilka har nått mest framgång?
Finns det skillnader mellan partierna och vilka i så fall?
Hur skiljer sig Sverigedemokraterna från andra liknande partier i Europa?
Kan ni se några orsaker till att den här typen av partier växer?
Har ni några egna personliga erfarenheter av möten med personer som sympatiserar med dessa
partier?
Varför är partierna så mansdominerade, har ni någon förklaring?
Fördjupning:
Be gärna någon gå in på nätet och ta fram partiprogrammet för Sverigedemokraterna och eventuellt
andra liknande partier. Läs och fundera kring vad ni tycker om de åsikter som framförs. Kan ni förstå
varför det finns personer som sympatiserar med budskapet?
Tredje träffen
Hur ser det ut med rasism och främlingsfientlighet i Norden? Vad kan vi lära av de andra länderna?
Läsning inför träffen: Sidan 73−92
Att diskutera:
Vilka högerpopulistiska partier finns det i Norden? Vilken ställning har de i sina respektive länder?
Finns det likheter och skillnader mellan partierna?
Kan man förklara varför det tog så mycket längre för partierna att få ett genombrott i Sverige och
Finland än vad det gjorde i Norge och Danmark?
Hur bemöts partierna i sina respektive länder?
Finns det skillnader mellan hur partierna har agerat?
Hur har arbetarrörelsen agerat gentemot högerpopulistiska partier i våra grannländer?
Fördjupning:
Dela upp de fyra nordiska länderna mellan er och låt olika personer förbereda en presentation av
vart och ett av länderna. Använd Internet för att söka fakta. Berätta sedan vad ni kom fram till.
Hittade ni några lärdomar från andra länder som vi kan ha nytta av i Sverige?
Fjärde träffen
Hur ser det ut i resten av Europa?
Läsning inför träffen: Sidorna 93−154
Detta är ett relativt långt avsnitt och det kan vara idé att dela upp läsningen och låta olika personer
läsa olika avsnitt och berätta för de andra om vad de lärt sig.
Belgien sid 94, Nederländerna sid 106, Österrike sid 123, Fler länder i Västeuropa sid 131 och
Östeuropa sid 141.
Att diskutera:
Jämför olika länder:
Vilka grupper är utsatta för diskriminering?
Hur agerar de högerpopulistiska partierna?
Vilka framgångar har de haft? Försök att jämföra situationen i olika länder och se om ni kan hitta
förklaringar till varför vissa partier varit mer framgångsrika än andra. Använd vad ni lärde er under
den andra träffen för att beskriva partierna.
Hur agerar arbetarrörelsen?
Finns det lyckade och misslyckade exempel som vi kan lära av?
Finns det någon förklaring till att högerpopulisterna är så mycket mer framgångsrika i Belgiska
Flandern än i Vallonien?
Vilka misstag tycker arbetarrörelsen i Österrike att de gjort i kampen mot de främlingsfientliga
partierna?
Femte träffen
Hur ska arbetarrörelsen tackla hotet från högerpopulistiska partier och hur kan den motverka
rasism och främlingsfientlighet?
Läsning inför träffen: Sidorna 155−195
Att diskutera:
Varför kan man säga att högerpopulismen är en särskild utmaning just för arbetarrörelsen?
Vilka strategier har arbetarrörelsen valt i andra länder?
Finns det teorier om särskilt verkningsfulla sätt att bemöta högerpopulistiska partier? Hur ser dessa
ut?
Hur tycker ni själva att arbetarrörelsen borde agera?
Har ni prövat själva att agera på olika sätt och vilka erfarenheter har detta gett?
Mer om författarna och deras tidigare böcker:
Anna-Lena Lodenius är journalist och författare och har studerat politiskt våld och extremism samt
olika schatteringar av rasism och främlingsfientlighet i över 20 år. Detta har bland annat resulterat i
böcker som ”Extremhögern” (1991), ”Vit makt och blågula drömmar” (1998) och Gatans parlament
(2006).
Mats Wingborg är författare och journalist med inriktning på utvecklingsfrågor, arbetsmarknad,
asiatisk politik, den globala fackföreningsrörelsen samt främlingsfientlighet. Han har bland annat
skrivit böcker och skrifter om Indien, Kina och etnisk diskriminering.
Författarna har gemensamt gett ut böckerna ”Svenskarna först? Handbok mot rasism och
främlingsfientlighet” (1999), ”Global Respekt” (2006), ”Migrantarbetare” (2008) och ”Slaget om
svenskheten – att ta debatten med Sverigedemokraterna” (2009).
