Miljöansvarigt
räddningsväsende
Råd och anvisningar om
7.5.2012
miljö- och
klimatanstalter för
organisationer och
Finlands
individualer i
Brandbefälsförbund
räddningsväsendet
Svenskspråkiga
1
På bakgrund
• Offentlig diskussion ger fel bild om hur
enigt forskarsamhället tänker om
klimatförändringen och människors
inverkan på den
• Räddningsväsendet är inte lös från
kommuner och offentlig sektor och därför
måste det delta i deras syfte att minska
utsläpp
• Räddningsväsendets värden är ”mänskligt,
professionellt, tillförlitligt” och de
inkludera också ansvar för miljön
• Frivilliga anstalter tjänar organisation
bättre och mötar betydligt mindre
12.11.2013
förändringsmotstånd än tvångmässiga
anstalter som är befallade utanpå
2
Syftet med
projektet
• Projektet erbjuder ett råd paket för
organisationer och individualer i
räddningsväsendet för att göra upp och
genomföra sitt miljö- och klimatprogram
• Kartläggning av räddningsverks och
brandkårers aktiviteter och deras miljöoch klimatsynpunkter
• Baserad på kartläggning anstaltsförslag
och samlat tilläggsuppgift
• Förverkligat resultater och utbildning om
miljö och klimat
• Uppväckat debatt om räddningsväsendets
ansvar för miljö och klimat och vad måste
Styrningsgrupp
• Mikko Routala, Västra Nylands räddningsverk
(ordförande)
• Isto Kujala, Finlands Avtalsbrandkårers
Förbund
• Kaj Kuusisto, Egentliga Tavastlands
räddningsverk
• Jyri Leppäkoski, Satakuntas räddningsverk
• Magnus Nyström, miljöministeriet
• Marko Seppä, Helsingfors räddningsverk
• Jyri Seppälä, Finlands miljöcentral
• Taito Vainio, inrikesministeriet
Klimatutsläpp i Finland
(Mt CO2,ekv)
90.00
Avfallshantering
80.00
Jordbruk
70.00
Användning av lösningsmedel och
övriga produkter
60.00
Användning av F-gaser
50.00
Industriprocesser (utan F-gaser)
40.00
30.00
Övrig energi
20.00
Inrikes transport
10.00
Industri och byggande
0.00
Energiindustrin
1990 1995 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Lagstiftning
•
Miljöskyddslag 86/2000, förnyas
•
Miljöskyddsförordning 169/2000, förnyas
•
Klimatskyddslag, förberedas
•
EUs direktiv om industriutsläpp 2010/75/EU
•
EUs direktiv om energieffektivitet 2012/27/EU
•
Räddningslag 379/2011
•
Avfallslag 646/2011
•
Kemikalsäkerhetslag 390/2005
•
Kemikalielag 599/2013 (före 744/1989)
•
Lag om transport av farliga ämnen 719/1994
•
Lag om bekämpning av oljeskador 1673/2009
•
Nationell energi- och klimatstrategi 2013
•
RIL 259-2012 – Lågenergibyggande. Lokaler. (bara på finska)
Slumputsläpp av olyckor
• De mesta betydande slumputsläppen är halogeniserad
dioxiner och furaner (10 % av samlade utsläpp),
partikelutsläpp och polyaromatiska föreningar
• Sätt att minska är så snabb och effektiv räddning
och förstahandssläcking som möjligt, också rätta
byggnadsmaterialer är viktiga
• Terrängbränder händer mera än 2000 om året, av
vilka 1000 är skogsbränder, genomsnittlig brunnit
skogsyta är 0,4 hektar
• Oljeskador 3800 om året, vanligen i vägtrafik
(inkl. när man tankar), de mesta alvarliga
skadorna händer i fartygstrafik
• Olyckor som förorsakats av farliga ämnen händer
350 om året, vanligen på vägar, lager och affärer
eller tappstationer.
• Medel är skyddande av bilars tankar,
Arbete på brandstation
– Anskaffning
• Man kan lägga utsläpp-,
materialeffektivitet- och andra krav till
anskaffningsdefinieringar
• Gemensamma inköp för att öka storlek av
beställningar och att förbättra
anskaffningskunnande (Räddningsverkens
partnerskapsnätverk som
grundorganisation?)
• När man prefererar imhemska produkter det
är vanligen också miljö- och
klimatvänligt
• När man väljer livsmedel, inhemska och
vegetariska val är bättre. Också man
borde preferera livsmedel som har
Arbete på brandstation
- Avfallshantering
• Avfallshantering tillräcklig och
ändamålsendig
• Minskning av livsmedel- och andra avfall
genom bevakning av avfallsmängd
• Minskning av livsmedelsvinn genom
möjlighet att ta mera mat
• Förbättring av avfallshantering genom
olika avfallsbehållare
• Avfallshandböcker och andra materialer
till brandstationer
• Minskning av förpackningsavfall genom att
välja produkter med mindre förpacning och
genom att preferera större packningar när
•
Arbete på brandstation–
Värmning och
Det mesta
energieffektiv val är fjärvärme från
energieffetivitet
gemensamma produktionsanläggningar (speciellt i
städer)
• Jordvärme-, luft-vatten- och frånluftpumpar
förbättrar energieffektivitet i fastigheter
(speciellt utanför städer)
• När man minskar rumstemperatur på en grad,
sänker energikonsumtion på 5 %
• Värmeläckor i fönster, dörrar och andra
öppningar, lämnat utryckningsfordon och öppna
dörrar, söndra värmeanläggningar, tappat värme
från maskiner och andra tappat värme, användning
av gardiner
• Dessa sätten skyddar klimat men andra fördelar
är bättre försörjningsberedskap, sänkande
energikostnader och andra mindre utsläpp
Arbete på brandstation –
elmaskiner och anvädning av
vatten
• Effekter och storleker
av apparater tillräckliga
men inte för stora
• Kyl- och frysskåp sklit från värmekällor
• Apparater igång bara när man kör dom
• Passningsläge off
• Fjäranvändning av elapparater
• LED ljus, rörelsedetektorer
• När det är ändamålsendigt, borde man använda kall
vatten
• Förnuftig användning av vatten
• Bevakning av konsumtion av vatten och vattenmätarn
• Duschmunstycken på kranar
• Man borde tvätta bara smutsiga bilar
Räddning – användning av
släckvatten och -medel
• ”Tsup, tsup” -metoden minskar skador av
släckvatten men också avloppsvatten från
släckning
• Avlopp borde vara enkla att stänga,
kemikalieranläggningar i områden med
grundvatten borde ha avrinningsbassänger <brandsyner
• Avloppvatten i avloppsvattenreningsverk har
gränsvärden -> sammarbete i räddning med
vattenförsörjningsverk
• Miljövänlighet och arbetarskydd som
anskaffningsdefinieringar när man skaffar
släckningsmedel – det finns redan bra val
• Effektiv räddning är primärt också för
Räddning –
utryckningsfordon
• Nationell mål är införande av nya
motortekniken och ja byggande av
infrastruktur för lågemissionsbilar
• EUs mål är lägre emissioner för lastbilar
(det betyder att man kan hitta bättre val på
marknaden)
• Exemplar från London och Ghent:
• Ersättä existerande fordon med t.ex. el- och
naturgasbilar
• Användning av biodieselblandning har uppsköt,
därför att beskattning är oklar och man väntar
på biodiesel av andra generation som är
miljövänligare
• Förbättring av utnyttjandegrad av bilbestånd
med reserveringssystem
Case Arctech: eldriven
industriräddningsbil
(1)
Case Arctech: eldriven
industriräddningsbil
(2)
•
Case Arctech: eldriven
industriräddningsbil
Mercedes-Benz Vito (3)
E-Cell
• Primärt för första hjälpen och transport av
patienter
• Aktionsradie 130 km med full laddning, egen
fast laddapparat, men det är också möjligt
att ladda med vanlig 220 V el
• Livloppkostnader är lite större än med vanlig
dieselbil, men det argumenteras med förmånlig
publicitet (ersta i sitt slag)
• Högst hastighet 80 km/h, men man kan inte
köra så hastigt på industriområdet
• Infört från Veho, införande i juni 2013
• Inga lokala utsläpp, ingen trafikbuller
• Mera information: Jouni Janhunen,
Räddning – övning (1)
• Många lika miljösynvinklar som med räddning,
men när man övar sig, kan man också påverka
använt materialer och avfallshantering bättre
• Traditionell brandövning med ved ersättas med
flytgas, som minskar cancerframkallande
exposition av deltagarn
• Grundsats är att man borde använda rena
bränslen och bränna dom rent, solida bränslen
ger naturlig färg för rök, men flytgas har
mindre utsläpp
• Små partiklar påverkar klimat genom många
verkningsmekanismer (smälter snö, men kyler
luft genom dispersion av strålning)
• Beräkningsmässigt ved är utsläpplös, därför
att det återvänder tillbaka. Koldioxidutsläpp
Räddning – övning (2)
• Partiklar och gifter når med utrustning <Skellefteå modell
• Fluorlösa släckningsskum som består alkohol
• Ingen övning i områden med grundvatten
• Plikt att veta om miljösynpunkter
(Miljöskyddslag)
• Avrinningsbassänger eller annat samlingssätt
(också för olyckor)
• Placerat förnuftigt (avstånd från
brandstationer och trafiks utsläpp)
• När man övar sig räddning från fordon måste
man använda ”torra” bilar, som förs till
avfallshantering
• Hög utnyttjandegrad av övningsutrustning
Förebyggande av olyckor
• säkerhetskommunikation
Den bästa olyckan är förebyggt olycka
• Person- och miljösäkerhet har samband. Till
exempel rätt användning av eldstad förbättrar
båda.
• Trafiksäkerhet förbättrar när man kör
ekonomiskt (= lungt) och det är också
miljövänligt
• Säkerhet av elapparater kan förbättras t.ex.
med tidkoppel och spisvakter som minskar
igång glömmat apparater och det minskar
energikonsumtion
• Onödiga pappermaterial borde undvika ->
miljöbelastning och kostnader minskas
• Tomgång med lastbil förbrukar bränslet 2,5 –
•
Förebyggande av olyckor –
Distansservicer och
videokonferenser
Elektronisk
material är tillgänglig oberoende av
tid och plats och därför redan kundvänligare. Det
också minskar behov för pappermaterial och för
tjänsteresor.
• Man kan kopiera elektronisk material gränslöst,
som menar att material borde produceras bara en
gång och sen kan man förmedla den så bredt som
möjligt
• Servicer i sociala medier produceras i
kamratnätverk som betyder att kunder ta del att
producera servicer dom själv
• ICT konsumerar 10 – 20 % av el
• Videokonferensmöjligheter minksar utsläpp av
tjänsteresor
• Videokonferensmöjligheter i seminarer gör det
möjligt att följa bandat sändning. Men det
Tjänsteresor (1)
Utsläpp av resande
buss, full (50 passagerare)
Intercity-tåg
Pendolino-tåg
buss, 12 passagerare
flygplan, utrikes resor längre än 463 km
bil, ensam
flygplan, inhemska resor längre än 463 km
bilfärja, Finland-Sverige
bilfärja, Finland-Estland
flygplan, resor kortare än 463 km
snabb bilfärja, Finland-Estland
0
50
100
150
200
CO2-ekvivalent g / passagerare km
250
300
350
400
Tjänsteresor (2)
+ Internet
+ med tåg
+ buss
+ samåkning
+ ta behövliga saker med
- ensam med bil
- med flygplan
- med färja
På väg till arbetet
+ till fots
+ med cykel
+ med kollektivtrafik
• Sätt av arbetsgivare:
• Tjänstecyklar
• Kilometertävling eller annat sätt att mana
gå till fots eller med cykel till arbetet
• Tjänstebiljett för kollektivtrafik
• Kostnader av parkering till användare
• Ingen bilförmån, mer lön.
Andra tekniska
aktiviteter
• Räddningsverken och brandkårer har t.ex.
reparationsverstäder som har sina egna miljöoch klimatregler och -synpunkter
• Kemikaler (hydrauliska oljor, bilfärger,
tvättmedel…) borde vara miljövänliga och
säkra att använda
• Praktisk återvinning av materialer och
komponenter
Miljöledningssystem
• Först kartläggning av verksamheter
• Numerisk information om t.ex. avfall, energimaterial- och vattenkonsumtion och användning
av miljöskadliga kemikaler hjälper
• Miljö- och klimatmål som är klara, mätbara
och tillräckliga
• Tidtabeller och regelmässig kontroll
• Ansvariga personer och tillräckliga resurser
för alla sätt
• Ledning och andra personer i organisation ger
godkännande
• Inre kommunikation
Miljöledningssystem
Miljöledningssystem
• Miljö- och klimatverksamheter behöver väl
lett system
• Miljöledning är lättare när man grundar
standardiserad ledningssystem. Sertificat ger
trovärdighet i och utom organisation
• Till exempel Ekokompassi eller ISO 14001:2004
• Möljigt att ta nytta av imagefördelar:
http://www.manchesterfire.gov.uk/media/186033/sustainability
_policy_2012.pdf - Manchester modell
http://www.sppl.fi/files/1972/Kestavan_pelastustoimen_periaat
teet_-_luonnos_6_5_2013.pdf - förslag för modell i Finland
Tack!
